J ordbruksutskottets utlåtande nr 28.
1
Nr 28.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag
till täckdikningsförsök in. m.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 31 januari 1947 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 40, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen att till Täckdikningsförsök m. m. å riksstaten för budgetåret
1947/48 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
Jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 juni 1946 tillkallades samma
dag såsom sakkunniga för att i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna
riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag till planläggning av försök
m. m. rörande täckdikning byråchefen i lantbruksstyrelsen J. M. Hägglund,
tillika ordförande, agronomie doktorn Y. H. Gustafsson, lantbruksingenjören
S. G. V. Hallin, föreståndaren för Lanna försöksgård, agronomen O. T. Perman
samt professorn B. R. M. Torssell. De sakkunniga, som antagit benämningen
1946 års kommitté för planläggning av täckdikningsförsök, ha med
skrivelse den 30 november 1946 avlämnat utredning med förslag angående
planläggningen av försök m. m. rörande täckdikning, över förslaget ha yttranden
avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen, lantbruksakademien,
lantbrukshögskolan, jordbrukets forskningsråd, 1945 års jordbruksförsöksutredning
och samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Vid utlåtandet
från högskolestyrelsen fanns fogat ett särskilt yttrande från professorerna
K. G. U. Sundelin och T. A. G. Torstensson samt ingenjören N. H.
Berglund.
Föredraganden, statsrådet Sträng, har — efter redogörelse för kommitténs
förslag samt däröver avgivna yttranden — anfört och föreslagit följande i
ärendet:
»Såsom av det anförda framgår förefinnes för närvarande för landets jordbruk
ett mycket betydande behov av täckdikning. Av de vid 1944 års jordbruksräkning
införskaffade uppgifterna framgår att av landets hela åkerareal,
omkring 3 700 000 hektar, endast 26 procent äro täckdikade. Enligt från hushållningssällskapen
insamlade uppgifter äro nära 74 procent av åkerarealen
täckdikad eller i behov av täckdikning. Kostnaderna för täckdikning, som
före krigsutbrottet utgjorde i medeltal 400 kronor för hektar, beräknas för
närvarande till 600 kronor för hektar. Då enligt de av kommittén anförda
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 10 samt. Nr 28 — 29.
1
2
J ordbruksutskottets utlåtande nr 28-
siffrorna under åren 1938—1944 i genomsnitt årligen täckdikats 9 000 hektar,
skulle alltså det svenska jordbrukets årliga kostnader under de senaste åren
kunna uppskattas till omkring 5 400 000 kronor. Härvid bör hållas i minnet
att stora svårigheter förelegat för täckdikningsverksamheten under de gångna
krisåren på grund av att varken arbetskraft eller material stått till förfogande
i erforderlig utsträckning. Såsom jämförelse må nämnas att den under
åren 1933—1938 täckdikade åkerarealen beräknats till i genomsnitt
16 000 hektar per år. Det torde därför vara att förvänta att täckdikningsverksamheten
kommer att avsevärt stegras under de kommande åren. Under
förutsättning att all dräneringsbehövande åker vore täckdikad har kommittén
vidare, därest täckdikningens varaktighet uppskattades till 60 år, beräknat
det årliga täckdikningsbehovet för vidmakthållande av täckdikningens
funktionsduglighet omfatta ungefär 45 000 hektar, vilket vid nuvarande kostnadsnivå
skulle medföra en årlig kostnad av i runt tal 25 000 000 kronor för
landets jordbruk.
De här anförda siffrorna torde klart visa att det är av största betydelse för
landets jordbrukare att täckdikningsverksamheten försiggår på det mest
ändamålsenliga sätt och med minsta möjliga kostnader. Avsevärda besparingar
skulle givetvis kunna vinnas, för den händelse samma resultat av dikningen
uppnåddes, om dikena lades mindre tätt eller till mindre djup än nu vanligen
sker. Men även andra spörsmål äro av betydelse vid täckdikningens utförande.
Dikets lutning spelar sålunda en icke obetydlig roll för täckdikningens
varaktighet. För att täckdikningsrören icke skola igenslammas måste
nämligen vattnet ha en viss minsta avrinningshastighet. Jämväl andra förhållanden
rörande täckdikningens utförande torde vara i behov av undersökning.
Tidigare ha vissa försök och undersökningar beträffande nu berörda spörsmål
företagits varigenom åtskilliga hållpunkter erhållits. Samtliga dessa försök
och undersökningar synas emellertid icke ha varit tillräckligt omfattande
för att man därav skall kunna erhålla några mera allmängiltiga svar på
de föreliggande problemen.
Då förevarande spörsmål uppenbarligen äger stor ekonomisk betydelse för
såväl den enskilde jordbrukaren som det allmänna, som på olika sätt ekonomiskt
stöder täckdikningsverksamheten, synes det angeläget att en mera omfattande
försöksverksamhet på hithörande område med det snaraste kommer
till stånd för att i möjligaste mån vinna klarhet i förberörda och andra
med täckdikningsverksamheten sammanhängande problem. Med hänsyn härtill
och då såsom framgår av 1945 års jordbruksförsöksutrednings remissutlåtande
anordnandet av en sådan försöksverksamhet icke synes komma
att föregripa ett ställningstagande till de förslag utredningen avser att framlägga,
vill jag föreslå att medel nu anvisas för påbörjande av en utvidgad
täckdikningsförsöksverksamhet.
Vad kommittén föreslagit i fråga om försöksverksamhetens omfattning synes
i huvudsak kunna godtagas. Sålunda torde under de närmaste åren böra
utläggas ett antal större täckdikningsförsök — förslagsvis det av kommit
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 28.
3
tén angivna antalet 19 — inom de av kommittén föreslagna åkerjordsområdena.
Härjämte torde på initiativ av jordbrukets forskningsråd påbörjade
enklare försök böra inordnas i den statliga försöksverksamheten på hithörande
område. De större försöken synas i enlighet med kommitténs förslag
lämpligen böra anordnas under en längre tid för att de därvid erhållna resultaten
skola bliva så tillförlitliga som möjligt. Då, såsom kommittén framhållit,
det icke torde vara möjligt att förlägga ifrågavarande försök till de
nuvarande statliga försöksgårdarna liksom ej heller till de fasta försöksstationer,
som äro knutna till jordbruksförsöksanstalten, eller till de vid lantmanna-
och lantbruksskolorna förefintliga skoljordbruken, torde det bliva
nödvändigt att försöka finna lämpliga försöksplatser på andra egendomar.
Med hänsyn till den avsevärda tid, under vilken försöken äro avsedda att anordnas,
synes det nödvändigt att betryggande dispositionsrätt erhålles till
försöksplatserna. I anslutning till vad kommittén anfört rörande valet av försöksplatser
synes emellertid enligt mitt förmenande böra undersökas, huruvida
icke något eller några större försök skulle kunna förläggas till sådana
fastigheter, som under de närmaste åren avses skola bliva föremål för mera
omfattande täckdikning på privat initiativ, varigenom kostnaderna skulle
kunna nedbringas. Likaså finner jag det lämpligt, att vid försöksverksamheten
kontakt sökes med de sakkunniga för utredning rörande möjligheterna
att med maskinella hjälpmedel få till stånd en utvidgad och förbättrad täckdikningsverksamhet
m. m. (kommittén för maskinell täckdikning). Man synes
nämligen böra undersöka möjligheterna att i försöksverksamheten använda
de täckdikningsmaskiner som av sistnämnda kommitté för försöksändamål
inköpts. Härigenom kunde måhända vinnas en mera allsidig erfarenhet
i fråga om maskinanvändning vid täckdikning.
Vad angår organiserandet av den föreslagna försöksverksamheten torde
denna åtminstone tills vidare, i avbidan på resultatet av 1945 års jordbruksförsöksutrednings
arbete och de förslag, som därav må föranledas, anknytas
till lantbrukshögskolans hydrotekniska institution. För försöksverksamhetens
utförande torde det bliva nödvändigt att viss personal ställes till institutionens
förfogande. I vilken omfattning sådan personal blir erforderlig kan
icke nu med säkerhet bedömas. Emellertid torde den kunna hållas inom den
av kommittén angivna ramen. Ifrågavarande personal torde böra ställas under
institutionsföreståndarens ledning och överinseende. Med hänsyn till
önskvärdheten av att försöksverksamheten med det snaraste kommer i gång
och för att densamma på ett smidigt sätt skall kunna anpassas efter de växlande
arbetsuppgifterna synes lämpligt att organiserandet och ledningen av
ifrågavarande försöksverksamhet uppdrages åt en särskild försöksnämnd.
Jag förutsätter därvid att den blivande nämnden nära samarbetar med styrelsen
för lantbruk shögskolan. Nämndens ledamöter torde böra utses av
Kungl. Maj:t. Frågan huruvida ledningen av försöksverksamheten även i
fortsättningen bör ankomma på försöksnämnden, torde böra göras till föremål
för förnyad prövning i samband med ställningstagandet till jordbruksförsöksutredningens
kommande förslag.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 28.
I anslutning till den utvidgade försöksverksamheten har kommittén förordat
en intensifiering av forskningen på täckdikningens område. Såsom exempel
på nya forskningsuppgifter har framhållits nödvändigheten av ett ingående
studium av markförhållandena för att resultaten av försöken skola
kunna riktigt bedömas. Även andra forskningsuppgifter ha angivits. För att
möjliggöra den ökade verksamhet vid lantbrukshögskolans hydrotekniska
institution, som skulle bliva en följd härav, har kommittén föreslagit en viss
utökning av institutionens personal. Enligt mitt förmenande synes det icke
lämpligt att i avvaktan på resultaten av den pågående utredningen rörande
den framtida utvecklingen och omfattningen av högskolorna på jordbrukets
och skogsbrukets område här taga ställning till förevarande spörsmål utan
torde därmed tills vidare böra anstå. Då det emellertid, såsom kommittén
anfört, synes erforderligt att en viss forskning utföres parallellt med försöksverksamheten,
vill jag förorda att av de medel, som enligt vad jag i det följande
kommer att föreslå böra ställas till förfogande för försöksverksamheten,
visst belopp enligt Kungl. Maj ds bestämmande må disponeras för forskningsändamål.
Vad angår de av kommittén verkställda kostnadsberäkningarna för försöksverksamheten
under nästa budgetår torde även dessa i stort sett kunna
godtagas. Givetvis bör eftersträvas att i möjligaste mån förbilliga verksamheten.
I detta hänseende synas vissa besparingar böra kunna göras i fråga om
ersättning till jordägarna, å vilkas mark försöken läggas, med hänsyn till
den fördel de otvivelaktigt komma att få av desamma. Kommittén har räknat
med att under nästa budgetår skulle kunna utläggas 10 större försök varjämte
de på initiativ av jordbrukets forskningsråd påbörjade enkla försöken
avsetts skola inordnas under den statliga försöksverksamheten. Såsom i vissa
remissyttranden framhållits torde det emellertid bliva förenat med avsevärda
svårigheter att finna lämpliga försöksplatser, som uppfylla de stränga krav
som måste ställas på dessa. Det synes därför mindre sannolikt att utläggandet
av nämnda antal större försök skall kunna medhinnas under budgetåret
1947/48, vilket förhållande synes kunna medföra en viss reducering av de
härför beräknade kostnaderna. Å andra sidan torde, såsom jag tidigare framhållit,
ett visst belopp böra avses för forskningsändamål i samband med försöksverksamhetens
planering och iordningställande. Vid övervägande av medelsbehovet
har jag därför stannat vid att ett belopp av sammanlagt 250 000
kronor för nästa budgetår bör ställas till förfogande för ändamålet. Ett anslag
av nämnda storlek synes böra anvisas under nionde huvudtiteln å riksstaten
för budgetåret 1947/48 under anslagstiteln Täckdikningsförsök m. m.
Då ifrågavarande försöksverksamhet är avsedd att pågå under en följd av
år torde anslaget böra givas reservationsanslags karaktär.
Därest riksdagen bifaller vad jag i det föregående förordat, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets
disposition i huvudsaklig anslutning till vad jag nu anfört.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 28.
5
I likhet med föredragande statsrådet finner utskottet det önskvärt, att en
mera omfattande försöksverksamhet på täckdikningens område kommer till
stånd. En praktisk tillämpning av de erfarenheter, som skulle kunna vinnas
genom en sådan försöksverksamhet, torde enligt utskottets mening komma
att bidraga till att kostnaderna för täckdikningsverksamheten i framtiden
nedbringas. Med hänsyn härtill och då en stegrad täckdikningsverksamhet
torde vara att förvänta under de närmaste åren allt efter som de av kristiden
betingade svårigheterna efter hand upphöra, vill utskottet tillstyrka, att medel
nu anvisas för påbörjande av en sådan försöksverksamhet. Kungl. Maj ds
förslag rörande densammas planläggning och omfattning biträdes av utskottet.
Försöksverksamheten har förutsatts skola tills vidare anknytas till lantbrukshögskolans
hydrotekniska institution, varjämte organiserandet och ledningen
av verksamheten avsetts skola uppdragas åt en särskild, av Kungl.
Maj:t tillsatt försöksnämnd. Utskottet har intet att invända mot Kungl. Maj ds
förslag i denna del men förutsätter att verksamhetens organisation icke
kommer att bindas på ett sådant sätt, att ett genomförande av de förslag,
1945 års jordbruksförsöksutredning kan föranleda, därigenom försvåras. Det
för ifrågavarande verksamhet under nästa budgetår beräknade medelsbehovet,
250 000 kronor, varav visst belopp avsetts för utvidgad forskningsverksamhet
på hithörande område, giver icke utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. å riksstaten
för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
Stockholm den 17 april 1947.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred
Andersson, Nils Olsson, Näslund, Hagman, Jonsson och Isaksson; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Gustafson
i Vimmerby, Mäler, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö, Jacobson
i Vilhelmina och Svensson i Ljungskile.
Utskottet.