Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

I.afl Utskottets Utlåtande N:o 28

Utlåtande 1879:LU28

I.afl Utskottets Utlåtande N:o 28.

I

*:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 April 1879, kl. 6 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
med förslag till lag om inteckning i jernväg och
i sammanhang dermed erforderliga författningar.

Kongl. Maj:t,s omförmälda, den 21 sistlidne Mars gifna nådiga proposition
lyder som följer:

»Sedan Riksdagen med afseende å vigten deraf, att de nya rättsförhållanden,
som uppstått genom de enskilda jernvägsanläggningarne och
de för dessas åstadkommande upptagna lån, varda på ett för så väl staten
som öfriga långifvare rättvist och ändamålsenligt sätt ordnade, i
underdånig skrifvelse den 23 Maj 1878 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
låta utarbeta och, så snart ske kunde, för Riksdagen framlägga förslag
till lag om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar,
hafva förslag till lag om inteckning i jernväg samt till dermed sammanhängande
lagförändringar blifvit utarbetade samt jemväl undergått grundlagsenlig
granskning i Högsta Domstolen; och vill Kongl. Maj:t, med bifogande
af de angående ämnet i Högsta. Domstolen och Statsrådet förda
protokoll, enligt 87 § Regeringsformen till Riksdagens antagande framställa
närlagda förslag till:

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 7 Sami. 16 Höft.

1

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

l:o. Lag om inteckning i jernväg;

2:o. Förordning angående förändrad lydelse af 4 och 5 §§ Konkurslagen
den 18 September 1862;

3:o. Förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning af
vissa jernvägar; och

4:o. Förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen
angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

Förslag till lag om inteckning i jernväg.

1 §•

Egare till jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt
till förvärfvande af erforderlig mark enligt gällande författningar om
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, må, der han vill att
jernvägen skall utgöra pant för fordran, låta fordran intecknas i den ordning
nedan stadgas.

2 §•

Ärenden angående inteckning enligt denna lag upptagas och pröfvas
af den Rådstufvurätt, som dertill blifvit af Konungen på ansökan af jernvägens
egare förordnad. Om förordnandet låter Konungen utfärda allmän
kungörelse.

B §•

Förr än inteckning må beviljas, skall den jord, som till jernvägen
hörer, så ock gäldenärens eganderätt till jernvägen inskrifvas hos den
Rätt, som enligt 2 § blifvit af Konungen förordnad.

^ §•

1 mom. Jernvägsegare, som vill för jernvägens intecknande vinna
inskrifning, hvarom i 3 § sägs, åligger att till hvarje Rätt, under hvilken
någon del af jernvägens område lyder, ingifva af landtmätare be -

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

styrkt uppgift å den till jernvägen hörande jord, som inom Rättens domvärjo
är belägen, samt å de tomter, hemman eller lägenheter, från hvilka
denna jord är afskild eller hvilka deri ingå, så ock dels styrka sin eganderätt
till jorden så, som för beviljande af inteckning i annan fast egendom
erfordras, dels visa att jorden är fri från inteckning för fordran,
att ansökan om sådan inteckning icke är på pröfning beroende och, derest
jord blifvit genom köp förvärfvad, att tiden för inteckning deri af ogulden
köpeskilling tilländagå^.. Finner Rätten hvad sålunda blifvit föreskrifvet
vara fullgjordt, ege Rätten, der ej talan, hvarom 13 § i förordningen
den 16 Juni 1875 angående inteckning i fast egendom förmäler,
blifvit instämd eller lagfart samma dag af annan sökes, förklara att inskrifning
må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt samt i lagfartsprotokollet
anteckna, att jorden tillhör jernvägens område; och varde i lagfartseller
fastighetsboken anmärkt att sådan anteckning skett.

2 mom. Derefter må jernvägens egare vid den Rätt, som enligt 2 §
blifvit förordnad att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen,
göra ansökan om inskrifning, och ingifve dervid till Rätten karta och
beskrifning öfver jernvägen samt vise, att anteckning, som i 1 mom.
sagd är, blifvit i fråga om all den till jernvägen hörande jord verkstäld.
Rätten läte i en sådan inskrifningsbok för jernvägen, hvarom i 19 § förmäles,
inskrifva jorden och sökandens eganderätt till jernvägen, samt
ofördröjligen tre gånger i allmänna tidningarna införa kungörelse om inskrifningen.

3 mom. Förvärfvar sig egare af jernväg utöfver det område, som
på sätt i 2 mom. sägs blifvit inskrifvet, annan jord för utvidgning af
området eller för omläggning af någon del af jernvägen, vare han pligtig
att låta inskrifva sådan jord såsom hörande till jernvägens område. Hvad
ofvan i 1 mom. är stadgadt angående'' vilkoren för anteckning i lagfartsprotokollet
att jord tillhör jernvägsområde, galle ock i tillämpliga delar
i fråga om dylik anteckning angående denna jord. Bevis om sådan anteckning,
så ock derom att jorden den dag, anteckningen skedde, ej var
utmätt, skola af égaren ingifvas till den Rätt, som blifvit förordnad att
upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, och läte Rätten i inskrifningsboken
inskrifva jorden såsom hörande till jernvägen. Den jord
häfte derefter lika med jernvägen i öfrigt för inteckning, som i jernvägen
är faststäld. Underlåter egaren att låta inskrifva sådan jord, ege
Rätten på framställning af den, som har inteckning i jernvägen, genom
vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

4 mom. Afträdes i den ordning, som om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är stadgad, någon del af den jord, hvilken är
inskrifven såsom tillhörande jernvägen, läte Rätten på ansökan af den,
hvars rätt är i fråga, sådan del från jernvägens område i inskrifningsboken
afföras. Lag samma vare, der det visas, att annorledes från jernvägens
område afskild jord ej vidare häftar för fordran, som är i jernvägen
intecknad.

5 mom. Har jernväg, i fråga om hvars område skett anteckning,
som ofvan i 1 mom. sägs, öfvergått till ny egare, och vill nya egaren
vinna inskrifning af sin eganderätt, skall han till den i 2 § omförmälda
Rätt med företeende af sin åtkomsthandling göra ansökan om inskrifning;
och läte Rätten i inskrifningsboken införa anteckning om den sökta inskrifningen.
Då nya egaren visat att han erhållit lagfart å all den till
jernvägen hörande jord, läte Rätten i inskrifningsboken inskrifva hans
eganderätt till jernvägen så ock den till jernvägen hörande jord, derest
den ej förut inskrifven är.

5 §•

Vid ansökan om inteckning skall jernvägens egare, sjelf eller genom
laga ombud, till Rätten ingifva i hufvudskrift den förbindelse, hvarå
fordran grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet för lån, som
upptages mot tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande
obligationerna.

Har, på sätt i 4 § stadgas, inskrifning skett af den till jernvägen
hörande jord och af sökandens eganderätt till jernvägen, värde inteckningen
beviljad, och läte Rätten införa den i inskrifningsboken samt
förse förbindelsen eller obligationerna med bevis att inteckningen är vorden
meddelad.

Ej må inteckning ske utan till visst belopp.

6 §•

Har jernväg öfvergått till ny egare, och söker förre egaren inteckning
å samma dag, då nya egaren söker inskrifning, eller sedermera,
varde inteckninersansöknineen afslagen.

o O o

7 §•

Jernväg må endast i sin helhet intecknas.

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

3 §•

Inteckningshafvaren ege i den till jernvägen hörande fasta egendom,
hvilken är inskrifven, den förmånsrätt, som enligt 17 kap. 9 § Handelsbalken
inteckning för fordran medför i annan fast egendom; njute ock
näst efter de borgenärer, som i 4 och 5 §§ i samma kapitel nämnas,
förmånsrätt från den dag inteckningen söktes i den rörliga materiel och
de inventarier till stationer, verkstäder och andra byggnader, hvilka äro
för jernvägen afsedda och höra gäldenären till.

Har inteckningen blifvit sökt inom en månad före den dag gäldenärens
konkurs börjades, vare den inteckning utan verkan. Ej heller
galle inteckning, som blifvit sökt samma dag konkurs börjats eller derefter.

9 §•

Inteckning enligt denna lag galle fortfarande utan förnyelse.

Fordran till säkerhet hvarför inteckning enligt denna lag är beviljad,
vare gällande emot egare af den intecknade jernvägen, ändå att den fordran
ej sa bevakad blifvit, som i 1 § i förordningen den 4 Mars 1862
om tioårig preskription och om årsstämning sägs.

10 §.

Vill jernvägsegaren låta helt och hållet eller till viss del döda inteckning,
som blifvit faststäld till säkerhet för handskrifven förbindelse,
uppvise förbindelsen i hufvudskrift för den Rätt, som beviljat inteckningen,
och läte Rätten anteckna dödandet i inskrifningsboken samt teckne
bevis derom å handlingen.

Uppgifver egaren, att han infriat den intecknade förbindelsen, men
att han ej kan den förete, förty att förbindelsen förkommit; visar han
skäl för rigtigheten af den uppgift och äro tio år förflutna, sedan inteckningen
beviljades eller anteckning rörande densamma i inskrifningsboken
senast gjordes, ege Rätten utfärda kallelse å den, som saken röra
kan, att hos Rätten anmäla, om han mot inteckningens dödande har något
att påminna; och varde Rättens beslut om sådan kallelse i inskrifningsboken
antecknadt. Kallelsen skall genom sökandens försorg tillställas
dem, som, efter hvad utrönas kunnat, varit innehafvare af förbindelsen,
och derjemte af Rätten å dess dörr anslås samt årligen under fem år
införas i Konungens Befallningshafvandes i länet allmänna kungörelser.

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Kallelsen skall ock genom sökandens försorg under samma tid tre gånger
hvarje år införas i allmänna tidningarna, deraf en gång under de första
fjorton cfagarne af December månad, äfvensom i de öfriga tidningar, som
af Rätten bestämmas.

Göres ej inom fem år från deu dag, kallelsen varit första gången i
allmänna tidningarna införd, påminnelse mot ansökningen, eller ogillas
påminnelse, som blifvit gjord, varde inteckningen dödad, och göre Rätten
derom anteckning i inskrifningsboken.

11 §•

Vill jernvägens egare låta inteckning, som blifvit faststäld till säkerhet
för lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, helt och
hållet dödas, ingifve till den Rätt, som beviljat inteckningen, de till lånet
hörande obligationerna. Kunna ej alla obligationerna företes, vise jernvägens
egare i fråga om de felande obligationerna att den på dem grundade
fordringsrätt, enligt obligationernas lydelse då inteckning för dem
beviljades, emot honom förlorats. Rätten göre anteckning i inskrifningsboken
om inteckningens dödande och läte å de ingifna obligationerna
öfverkorsa inteckningsbeviset.

Vill jernvägens egare, innan obligationslån blifvit till fullo guldet,
låta döda inteckning, så vidt den utgör säkerhet för infriade obligationer,
ingifve till Rätten dessa obligationer, hvarefter Rätten förfar i enlighet
med hvad här ofvan är sagdt.

12 §.

1 mom. År jernväg, i hvilken inteckning blifvit faststäld, såld efter
utmätning å offentlig auktion, eller under konkurs i den ordning, som
för försäljning af konkursbos fasta egendom är stadgad, och tinnes deri
inteckning för fordran, som icke kunnat af köpeskillingen gäldas, då må,
på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit inskrifven,
inteckningen dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå inteckningen
beviljats, ej företes i hufvudskrift. Egaren gifve till Rätten
in bevis om de inteckningar, som vid jernvägens försäljning deri funnos,
så ock handling, som visar köpeskillingens fördelning borgenärerna emellan,
samt intyg att denna fördelning blifvit af dem godkänd eller vunnit
laga kraft. Rätten förfar derefter som i 23 § i förordningen angående
inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 stadgas.

I

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

7

2 mom. Har inteckning i jernväg på grund deraf att konkurs inträffat
blifvit genom laga kraft egande beslut förklarad vara utan verkan,
då må ock på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit
inskrifven, inteckningen dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå
inteckning beviljats, ej företes i hufvudskrift; dock skall kallelse å inteckningshafvaren
utfärdas och derefter med ärendet så förfaras som i 2 B
§ i nämnda förordning stadgas.

13 §.

Har aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är
bildadt i ändamål att anlägga jernväg, erhållit rätt att enligt gällande
författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof förvärfva
till jernvägen erforderlig jord, och vill bolaget, innan den till jernvägen
hörande jord och bolagets eganderätt till jernvägen blifvit, på sätt
i i § sägs, inskrift^, upptaga lån till visst belopp, under vilkor att långifvaren
skall i jernvägen åtnjuta förmånsrätt, som i 14 § stadgas, läte
då bolaget till den Rätt, som jemlikt 2 § är vorden förordnad att upptaga
frågor angående inteckning i jernvägen, ingifva i lmfvudskrift den
förbindelse, hvarå fordran grundas, eller, der lånet upptages emot tryckta
eller graverade obligationer, de till lånet hörande obligationerna. Rätten
inskrifve förmånsrätten i inskrifningsboken för jernvägen och läte med bevis
derom förse förbindelsen eller obligationerna.

14 §.

Då inskrifning af förmånsrätt för fordran skett, på sätt i 13 § sägs,
njute fordringsegaren näst efter de borgenärer, hvilkas fordringar skola
utgå med förmånsrätt efter 17 kap. Handelsbalken, förmånsrätt från inskrifningsdagen
i den till jernvägen hörande fasta egendom samt i den
rörliga materiel och de inventarier till stationer, verkstäder och andra byggnader,
hvilka, äro för jernvägen afsedda och höra gäldenären till; dock
galle ej förmånsrätt till ränta, som före utmätning eller början af konkurs
upplupen är, för längre tid än tre år. Inskrifning af förmånsrätt,
som skett inom en månad före den dag gäldenär, konkurs börjades, vare
utan verkan.

15 §.

Söker borgenär, för hvars fordran förmånsrätt enligt 13 § blifvit in -

8

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 28.

skrifven, inteckning i jernvägen inom ett år efter det kungörelse om inskrifning
af gäldenärens eganderätt till jernvägen blifvit tredje gången i
allmänna tidningarna införd, då må inteckningen beviljas ändå att gäldenären
det ej medgifvit,; och skall, der förmånsrätt är inskrifven för lån,
upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, inteckning beviljas till
säkerhet för hela obligationslånet, om än inteckning för blott en af obligationerna
är vorden sökt.

Fastställes inteckningen till säkerhet för lån mot tryckta eller graverade
obligationer, utfärde Rätten derom kungörelse, som genom Rättens
försorg ofördröjligen införes i allmänna tidningarna tre gånger; och vare
innehafvare af obligation hörande till sådant lån berättigad att, när han
hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis om den beviljade
inteckningen.

16 §.

Är förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 13 § sägs,; och sökes
derefter inom den i 15 § stadgade tid inteckning för samma fordran, galle
den inteckning, der den faststäld varder, framför inteckning för fordran,
för hvilken förmånsrätt ej varit inskrifven, ändå att den inteckning äldre
är eller å samma dag sökt blifvit. Sökes inom den i 15 § bestämda tid
inteckning för fleras fordringar, för hvilka sådan förmånsrätt blifvit inskrifven,
galle inteckningarna sins emellan med rätt från den dag, inskrifningen
af förmånsrätten skedde.

17 §.

Har för fordran, som skall utgå med förmånsrätt enligt 14 §, inteckning
i jernvägen icke blifvit sökt inom den i 15 § föreskrifna tid, vare
förmånsrätten förfallen, hvarom anteckning på jernvägsegarens begäran
göres i inskrifningsboken.

18 §.

Försummar jernvägsaktiebolag, hvilket erhållit lagfart å den jord,
som till jernvägen hörer, att låta inskrifva samma jord och sin eganderätt
till jernvägen, ege Rätten, på framställning af den, som för sin fordran
har förmånsrätt enligt 14 §, att genom vite, minst femhundra kronor,
tillhålla ledamöterne i bolagets styrelse att fullgöra hvad på dem
beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

År förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 13 § sägs, må ej gäldenären
innan inteckning för fordringen blifvit beviljad eller den i 15 §
stadgade tid för intecknings sökande förflutit, å annan öfverlåta jernvägen
utan att Konungen dertill gifvit tillstånd, öfverlåter gäldenären utan
sådant tillstånd jernvägen, vare öfverlåtelsen utan verkan.

19 §.

Inskrifningsboken för jernvägen skall innehålla, jemte öfverskrift upptagande
jernvägens namn, två afdelningar, den ena för inskrifning af eganderätt
och den andra för inskrifning af pant- och förmånsrätt.

I afdelningen för eganderätt införas: egarens namn, den till jernvägen
hörande jord, dagen då inskrifning verkstäldes, så ock anteckningar,
hvarom i 4 § 4 och 5 mom. förmäles, samt dagen, då sådan anteckning
skedde.

I afdelningen för pant- och förmånsrätt införas:

dagen då inteckning eller förmånsrätt sökes;

beloppet af fordran och beskaffenheten af derför utfärdad förbindelse,
eller, der inteckningen eller förmånsrätten sökes till säkerhet för lån mot
tryckta eller graverade obligationer, deras antal och nummer, det eller
de belopp, hvarå de särskilda obligationerna lyda, dagen för deras utfärdande
och tiden för deras infriande;

dagen då inteckning beviljades eller förmånsrätt inskrefs, dervid tillika
skall utsättas den dag, från hvilken förmånsrätt för beviljad inteckning
gäller; samt

dagen då inteckning blef dödad, samt anteckning hvarom i 17 § förmäles.

I inskrifningsboken skall hvarje anteckning å Rättens vägnar underskrifvas
af den ledamot som verkställer anteckningen.

De närmare föreskrifterna om inskrifningsbokens förande meddelas af
Konungen.

Den till Rätten ingifna karta och beskrifning öfver jernvägen skall
af Rätten förvaras.

20 §.

öfver ärenden enligt denna lag skall hos Rätten särskildt protokoll
föras. I inskrifningsboken göres hänvisning till den § i protokollet, hvari
ärendet förekommer.

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 7 Sami. 16 Haft.

2

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Då inteckning eller förmånsrätt för fordran sökes, läte Rätten den
förbindelse, hvarå fordran grundas, i protokollet införas; dock att, der fråga
är om lån mot tryckta eller graverade obligationer af lika lydelse, allenast
en af dem eller, om de äro af skilda slag, endast en af hvarje slag
varder i protokollet intagen.

För hvarje år sände Rätten detta protokoll in till Hofrätten före utgången
af nästa månad. Har ärende, som nämndt är, icke förevarit, göre
Rätten inom samma tid derom anmälan hos Hofrätten.

2) §.

Ärende enligt denna lag må af Rätten upptagas endast å Måndag
eller, om helgedag då inträffar, nästa söcknedag derefter.

22 §.

Den som ej nöjes åt underrätts beslut i ärende, hvarom i denna lag
sägs, eger deröfver sig besvära inom den i 16 kap. 1 § Rättegångsbalken
stadgade tid. Öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos Konungen
fullföljas inom den tid och i den ordning som i 30 kap. 18 §
nämnde balk föreskrifves.

Öfvergångsstadganden.

23 §.

Vill aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är
bildadt i ändamål att anlägga jernväg och hvilket förr än denna lag
trädt i kraft förvärfvat någon del af jernvägens område i enlighet med
gällande författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof,
vinna inskrifning som i 3 § sägs; och säger bolaget sig icke häfta för
lösen eller köpeskilling för den till jernvägen hörande jord men ej kunna
fullgöra hvad i 4 § 1 mom. stadgas såsom vilkor för anteckning i lagfartsprotokollet
af jorden såsom hörande till jernvägens område, då ege
bolaget erhålla offentlig stämning å möjligen varande rättsegare, på sätt
nedan sägs.

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

24 §.

Jern vägsaktiebolag, som af den rätt, hvarom i 23 § sägs, vill sig
begagna, åligger att till hvarje Rätt, inom hvars domvärjo jord är belägen,
i afseende å hvilken bolaget ej kan fullgöra hvad som erfordras
för anteckning af jorden såsom tillhörande jernvägens område, ingifva,
jemte karta, af landtmätare bestyrkt uppgift å jorden, samt å de tomter,
hemman eller lägenheter, från hvilka den är afskild, eller hvilka deri
ingå. Bolaget inlemne ock uppgift å de fång, hvarigenom jorden blifvit
förvärfvad, samt bevis, att i det uppgifna området icke ingår annan
mark än som för jernvägen och dess drift är erforderlig.

De närmare föreskrifterna angående detta bevis meddelas af Konungen.

25 §.

Rätten utfärde derefter offentlig stämning å okände egare af den
jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, så ock å innehafvare af panträtt
i sådan jord, att sist före klockan tolf å viss dag näst efter ett år
muntligen eller skriftligen anmäla sin egande- eller panträtt.

Stämningen varde å Rättens dörr anslagen ett år före inställelsedagen
och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången
tio och tredje gången sist fyra månader innan den dag inträffar. Rätten
insände ock stämningen till Konungens Befallningshafvande, hvilken har
att ofördröjligen intaga densamma i länskungörelserna.

26 §.

Uraktlåter egare af jord, hvarom i 24 § sägs, eller innehafvare af
panträtt i sådan jord att sin rätt å den i stämningen utsatta inställelsedagen
anmäla, och har han den ej heller förut hos Rätten anmält, hafve
förlorat sin talan, så vidt den inverkar på deras rätt, hvilka i jernvägen
erhålla inteckning enligt denna lag.

27 §.

Varder ej inom den tid, som i stämningen blifvit utsatt, eganderätt
eller panträtt anmäld, eller visar jernvägsaktiebolaget, att anmäld eganderätt
eller panträtt icke vidare är emot detsamma gällande, förklare Rätten
i fråga om den jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, att inskrifning

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

deraf må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt, och anteckne i lagfartsprotokollet
jorden såsom tillhörande jernvägens område, hvarefter med inskrifningen
af jorden och eganderätten till jernvägen så förfares som i 4
§ 2 mom. stadgas.

Då ny egare söker lagfart å sålunda inskrifven jord, skall förre egarens
laga åtkomst anses styrkt, der det visas att hans eganderätt blifvit
inskrifven, som nu är sagdt.

28 §.

Har någon fordran till visst belopp hos aktiebolag, som enligt af
Konungen faststäld bolagsordning är bildadt i ändamål att anlägga jernväg,
hvarom i 1 § sägs, och har den fordran tillkommit innan denna
lag trädt i kraft, då må, der borgenären inom sex månader efter det
kungörelsen om förordnande af den i 2 § omförmälda Rätt är vorden
utfärdad, dock sist före utgången af år 1880, söker inteckning i jernvägen,
inteckning beviljas, ändå att gäldenären den ej medgifvit.

29 §.

Sökes inteckning enligt 28 §, skall jernvägsaktiebolaget öfver ansökningen
höras; och gälle angående förfarandet dervid samt i fråga om invändning,
som af bolaget göres mot sökandens fordran, hvad i 6, 7, 8,
9 och 10 §§ i förordningen om inteckning i fast egendom den 16 Juni
1875 stadgas.

År inteckning sökt för fordran, hvarför sådan säkerhet ej utfäst
varit, hafve gäldenären våld betala, när han vill, ändå att förfallotiden
ej inne är.

30 §.

Finner Rätten efter bolagets hörande fordran vara sådan, att inteckning
må beviljas, men äro ännu icke den till jernvägen hörande jord och
bolagets eganderätt till jernvägen inskrifna, förklare Rätten inteckningsansökningen
hvilande i afbidan på sådan inskrifning. Varder ej inteckningsansökning,
som förklarats hvilande, fullföljd inom ett år, efter det
kungörelse om inskrifningen blifvit tredje gången i allmänna tidningarna
införd, vare ansökningen förfallen.

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Bl §.

Då inteckningsansökan enligt 28 § göres eller sådan ansökning afslås
eller förklaras hvilande, göre Rätten derom anteckning i inskrifningsboken.

När på sådan ansökan inteckning beviljas, galle om inteckningens
införande i inskrifningsboken hvad i 5 § stadgas.

Har inteckningsansökan förfallit som i 30 § sägs, göre Rätten, på
begäran af jernvägens egare, derom anteckning i inskrifningsboken.

32 §.

Inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot tryckta eller graverade
obligationer, skall anses vara sökt, då innehafvare af en utaf obligationerna
söker enligt 28 § inteckning för sin fordran. Fullföljes hvilande
inteckningsansökan af innehafvare utaf en obligation, galle sådant för hela
det lån, hvartill obligationen hörer.

33 §.

Har ansökan om inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot
tryckta eller graverade obligationer, förklarats hvilande, läte Rätten kungörelse
derom ofördröjligen införas i allmänna tidningarna tre gånger.

Lag samma vare, då inteckning till säkerhet för sådant lån blifvit
faststäld; och vare innehafvare af obligation hörande till lånet berättigad
att, då han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis
om den beviljade inteckningen.

34 §.

Har ej jernvägsaktiebolaget, inom två månader efter det denna lag
trädt i kraft, hos Konungen gjort ansökan om förordnande af domstol
att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, utfärdar Konungen
sådant förordnande på begäran af borgenär, hvars fordran tillkommit
innan denna lag blef gällande.

35 §.

Fullgör ej jernvägsaktiebolaget ofördröjligen hvad för vinnande af
inskrifning af bolagets eganderätt till jernvägen är föreskrifvet, ege
Rätten på framställning af fordringsegare, som sökt inteckning och fått

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

inteckningsan sökningen förklarad hyllande, på sätt i 30 §! sägs, genom
vite, minst femhundra kronor, tillhålla ledamöterne i bolagets styrelse
att fullgöra hvad på dem beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

36 §.

Öfverlåter jernvägsaktiebolaget, efter det denna lag trädt i kraft,
jernvägen till annan, och sökes inom den i 28 § stadgade tid inteckning
för sådan fordran, som i nämnda § sägs, då utgör öfverlåtelsen ej hinder
för intecknings beviljande.

37 §.

Sökes inteckning inom den i 28 § stadgade tid till säkerhet för
fordran, som i nämnda § sägs, skall konkurs, som uppstår efter det
denna lag trädt i kraft, icke verka till förringande af den rätt inteckningsansökningen
eljest medför.

38 §.

År ansökan om inteckning för fordran hvilande, på sätt i 30 § sägs,
och varder, förr än inteckningen blifvit beviljad, jernvägen efter utmätning
såld å offentlig auktion eller under konkurs i den ordning konkurslagen
bestämmer, skall fordringen utgå ur köpeskillingen med samma rätt,
som vore inteckning beviljad.

39 §.

Inteckning i jernväg för fordran, som i 28 § sägs, skall, der inteckningen
blifvit sökt inom den i samma § stadgade tid, gälla framför inteckning
i jernvägen för annan fordran, ändå att den inteckning äldre är.

Hafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit innan denna
lag blef gällande, sökt inteckning i jernvägen inom den i nämnda § stadgade
tid, ege lika rätt; dock att, der i förbindelse, som sålunda blifvit
intecknad, förbehåll finnes om bättre rätt för annan borgenär, och sådan
borgenär inom tid, som sagd är, sökt inteckning i jernvägen, brist för
den borgenär fylles af hvad belöper å den intecknade förbindelse, hvari
dylikt förbehåll finnes intaget.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

15

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 4 ocli 5 §§
Konkurslagen den 18 September 1862.

4 §. 1 mom. Är gäldenär köpman, och visas sådana omständigheter,
på grund hvaraf antagas kan, att han öfver en vecka sina betalningar
instält; då ege borgenär, ändå att hans fordran ej förfallen är,
söka, att gäldenärs egendom afträdas må. Har borgenär genom No tar i us
publicus eller i vittnens närvaro uppmanat köpman att betala klar och
förfallen gäld, och är den gäld icke inom en vecka derefter gulden; då
ege ock den borgenär söka, att gäldenärs egendom till konkurs afträdas
skall.

2 mom. Borgenär, som, på sätt särskildt är stadgadt, för sin fordran
har förmånsrätt i jernväg inskrifven, eller erhållit inteckning i jernväg
eller hvars ansökan om inteckning i jernväg är hvilande, ege söka att
gäldenärens egendom till konkurs afträdas skall, då jernvägen blifvit för
annans fordran utmätt eller då gäldenären afhändt sig eller för annan
borgenärs fordran lemnat såsom pant till jernvägen hörande rörlig materiel
eller inventarier i den omfattning, att skälig anledning är att befara,
att återstående materiel och inventarier ej blifva för jernvägens drift tillräckliga.

5 §. Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,
på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar; vare
den ansökning utan verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller inteckning;
ege ej heller den rätt i 2 och 3 §§ samt i 4 § 1 mom. omförmäld är,
der han ej gitter visa, att panten eller inteckningen till gäldande af hans
fordran otillräcklig är.

Förslag till förordning om särskilda föreskrifter angående
utmätning af vissa jernvägar.

1 §•

Jernväg, för hvars anläggning Konungen inedgifvit rätt till förväi''fvande
af erforderlig mark enligt gällande författningar om jords eller

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

lägenhets afstående för allmänt behof, må ej delvis utmätas. Ej heller
må rörlig materiel eller inventarier till stationer, verkstäder eller andra
byggnader, der den lösa egendomen är för jernvägen afsedd och hörer
jernvägens egare till, utmätas annorledes än i sammanhang med jernvägen.
Utmätes jernvägen, skall sådan lös egendom tillika i mät tagas.

2 §•

Utmätningsman i den ort, der jernvägens egare bör inför domstol
svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet, eger verkställa utmätning
af hela jernvägen, tillika med den lösa egendom, som i ] § sägs.

3 §.

Då utmätningsmannen, till följd af hvad i 85 § Utsökningslagen
stadgas, hos öfverexekutor, under hvilken utmätningsmannen lyder, gjort
anmälan om utmätning af jernvägen, läte öfverexekutor genast införa kungörelse
om utmätning i allmänna tidningarna äfvensom i länskungörelserna
för de län, inom hvilka jernvägen är belägen.

4 §•

Auktion å jernvägen tillika med den lösa egendom, hvilken, på sätt
i 1 § sägs, blifvit jemte jernvägen utmätt, skall förrättas af öfverexekutor;
och gånge den lösa egendomen i samma utrop som jernvägen.

5 §•

Om betalning af köpeskilling galle hvad stadgadt är i fråga om
köpeskilling för utmätt fast egendom, och skall köpeskillingen skiftas
emellan jernvägen och den lösa egendomen efter de vid utmätningen å
dem satta värden.

Vid fördelning af den å jernvägen belöpande andel i köpeskillingen,
varde ock hvad å den lösa egendomen faller af öfverexekutor fördeladt;
och skall vid fördelningen af köpeskillingen för lösegendomen utdelning enligt
förmånsrättsordningen beräknas för hvad af inteckningshafvares fordran
icke kan ur köpeskillingen för jernvägen utgå, ändå att för den fordran
utmätning ej skett. I öfrigt galle i fråga om inteckningshafvares rätt till

17

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

utdelning jemväl ur köpeskillingen för lösegendomen hvad om rätt till utdelning
ur köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom för deri intecknad
fordran är stadgadt.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af IG § i förordningen
angående inteckning i fast egendom
den 16 Juni 1875.

16 §.

Jord, hvilken blifvit, pa sätt särskildt stadgas, i lagfartsprotokollet
antecknad såsom hörande till jernvägs område, må ej intecknas enligt
denna lag. . Ej heller må jernväg, hvartill marken tili större eller mindre
del blifvit förvärfvad enligt gällande författningar om jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof, med inteckning enligt denna lag
belastas, ändock att sådan anteckning, som nu är sagd, om den till ierm
vägen hörande jord ej skett.

Kanal eller med jernväg eller kanal jemförlig anläggning, hvartill
mark förvärfvats pa sätt nu är sagdt, må ej enligt denna lag intecknas.»

^Lag-Utskottet, till hvilket denna nådiga proposition blifvit af Kamrarne
hänvisad, har, hvad först angar förslaget till lag om inteckning i jernväg,
funnit^ detsamma endast föranleda följande detaljanmärkningar.

Enligt § 4 mom. 1 skall jemvägsegare, för att vid underrätt, under
hvilken någon. del af jernvägens område lyder, erhålla förklarande, att
inskrifning af jernvägen må sökas vid den rådstufvurätt, Konungen härtill
förordna t, bland annat visa, att jorden är fri från inteckning för fordran,
att ansökan om sådan inteckning icke är på pröfning beroende, och
derest jord blifvit genom köp förvärfvad, att tiden för inteckning deri
al ogulden köpeskilling tilländagått. Enär emellertid, beträffande jord, som
olverlatits till jernvägsanläggning, förre egaren, på grund af 16 § i förBili.
till Riksd. Prof. 1879. 7 Sami. 16 Raft. 3

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

ordningen om inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875, äfven i den
lydelse, för nämnda § nu är föreslagen, icke har samma rätt, som enligt
11 kap. 2 § Jordabalken, sådan denna § lyder i förordningen den 16 Juni
1875, tillkommer annan säljare af fast egendom att få oguldna köpeskillingen
i egendomen intecknad, har Utskottet ansett skyldig omsorg om förre
egarens rätt, för den händelse att exproprierad jord varit gravationsfri,
fordra en bestämmelse, att, innan inskrifning för jernvägen kan vinnas, visas
skall, det lösen för jorden blifvit i stadgad ordning utgifven, och derföre
i momentet infört ett härå syftande tillägg.

Då enligt § 5 mom. 2 vid intecknings beviljande den förbindelse
eller de obligationer, till säkerhet hvarför inteckningen meddelas, skola
förses med bevis om inteckningen, har Ijtskottet trott det vala härmed
mest öfverensstämmande och med laga ordning mest förenligt, att, pa
sätt beträffande dödande af inteckning, som blifvit faStstäld till säkerhet
för handskrifven förbindelse, § 10 föreskrifver, äfven i § 11 angående
dödande af inteckning, meddelad till säkerhet för tryckta eller graverade
obligationer, stadgas, att öfver sadant dödande bevis skall tecknas a de
ingifva obligationerna.

Det minimibelopp af fem hundra kronor, som uti § 18 mom. 1 och
§ 35 stadgas för vissa viten, har såsom mindre nödigt af Utskottet uteslutits.
.

I § 25 har Utskottet utbytt uttrycket »okände egare af den jord» o.
s. v. mot det äfven i § 23 förekommande uttrycket miöjligen varande egare

af den jord» o. s. v. .

Uti § 29 har Utskottet ansett bestämmelsen, att, om inteckning är
sökt för fordran, hvarför sådan säkerhet ej utfäst varit, gäldenären har
våld betala, när han vill, ändå att förfallotiden ej inne är, höra utgå,
med afseende derå, att enligt § 32 inteckning till säkerhet för lån, upptaget
mot tryckta eller graverade obligationer, skall anses vara sökt, då
innehafvare af en utaf obligationerna söker inteckning för sin fordran,
hvadan alltså enligt föreslagna stadgandet obligationsinnehafvare, som icke
sökt inteckning, skulle, till följd af inteckningsansökan från annan obligationsinnehafvares
sida, blifva förpligtad att vid påfordran äfven mot sin
egen fördel och vilja låta sina obligationer före deras förfallotid inlösas.

Mot de förslag till förordningar samt kungörelse, Kongl. Maj:ts proposition
i öfrigt innefattar, har Utskottet icke något att erinra^

På grund af hvad sålunda anförts, far Utskottet, under åberopande
af innehållet i det propositionen bifogade statsrådsprotokoll öfver Justitie -

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

departementsärenden den 21 Mars 1879, äfvensom af den promemoria,
de af Kong!. Maj:t för utarbetande af förslag i ämnet tillsatte komiterade
afgifvit, vördsamt hemställa,

att Riksdagen med förklarande, det Kongl. Maj:ts
föreliggande nådiga proposition icke kan i oförändradt
skick bifallas, måtte för sin del besluta följande

a) Lag om inteckning i jernväg.

1 §•

Egare till jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt
till förvärfvande af erforderlig mark enligt gällande författningar om
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, må, der han vill att
jernvägen skall utgöra pant för fordran, låta fordran intecknas i den ordning
nedan stadgas.

2 §•

Ärenden angående inteckning enligt denna lag upptagas och pröfvas
af den Rådstufvurätt, som dertill blifvit af Konungen på ansökan af jernvägens
egare förordnad. Om förordnandet låter Konungen utfärda allmän
kungörelse.

3 §•

Förr än inteckning må beviljas, skall den jord, som till jernvägen
hörer, så ock gäldenärens eganderätt till jernvägen inskrifvas hos den
Rätt, som enligt 2 § blifvit af Konungen förordnad.

^ §•

1 mom. Jernvägsegare, som vill för jernvägens intecknande vinna
inskrifning, hvarom i 3 § sägs, åligger att till hvarje Rätt, under hvilken
någon del af jernvägens område lyder, ingifva af landtmätare bestyrkt
uppgift å den till jernvägen hörande jord, som inom Rättens domvärjo
är belägen, samt å de tomter, hemman eller lägenheter, från hvilka
denna jord är afskild eller hvilka deri ingå, så ock dels styrka sin egande -

20

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

rätt till jorden så, som för beviljande af inteckning i annan fast egendom
erfordras, dels visa att jorden är fri från inteckning för fordran,
att ansökan om sådan inteckning icke är på pröfning beroende och, derest
jord blifvit genom köp förvärfvad, derjemte, att tiden för inteckning deri
af ognlden köpeskilling tilländagå!!, äfvensom, derest jorden förvärfvats i
öfverensstämmelse med gällande författningar om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof, att lösen derför blifvit i stadgad ordning utgifven. Finner
Rätten hvad sålunda blifvit föreskrifvet vara fullgjordt, ege Rätten, der
ej talan, hvarom 13 § i förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning
i fast egendom förmäler, blifvit instämd eller lagfart samma
dag af annan sökes, förklara att inskrifning må sökas vid den i 2 § omförmälda
Rätt samt i lagfartsprotokollet anteckna, att jorden tillhör jernvägens
område; och värde i lagfarts- eller fastighetsboken anmärkt att
sådan anteckning skett.

2 mom. Derefter må jernvägens egare vid den Rätt, som enligt 2 §
blifvit förordnad att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen,
göra ansökan om inskrifning, och ingifve dervid till Rätten karta och
beskrifning öfver jernvägen samt vise, att anteckning, som i 1 mom.
sagd är, blifvit i fråga om all den till jernvägen hörande jord verkstäld.
Rätten läte i en sådan inskrifningsbok för jernvägen, hvarom i 19 § förinäles,
inskrifva jorden och sökandens eganderätt till jernvägen, samt
ofördröjligen tre gånger i allmänna tidningarna införa kungörelse om inskrifningen.

3 mom. Förvärfva!’ sig egare af jernväg utöfver det område, som
på sätt i 2 mom. sägs blifvit inskrifvet, annan jord för utvidgning af
området eller för omläggning af någon del af jernvägen, vare han pligtig
att låta inskrifva sådan jord såsom hörande till jernvägens område. Hvad
ofvan i 1 mom. är stadgadt angående vilkoren för anteckning i lagfartsprotokollet
att jord tillhör jernvägsområde, gälle ock i tillämpliga delar
i fråga om dylik anteckning angående denna jord. Bevis om sådan anteckning,
så ock derom att jorden den dag, anteckningen skedde, ej var
utmätt, skola af egaren ingifvas till den Rätt, som blifvit förordnad att
upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, och läte Rätten i inskrifningsboken
inskrifva jorden såsom hörande till jernvägen. Den jord
häfte derefter lika med jernvägen i öfrigt för inteckning, som i jernvägen
är faststäld. Underlåter egaren att låta inskrifva sådan jord, ege
Rätten på framställning af den, som har inteckning i jernvägen, genom
vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

21

4 mom. Afträdes i den ordning, som om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är stadgad, någon del af den jord, hvilken är
inskrifven såsom tillhörande jernvägen, läte Rätten på ansökan af den,
hvars rätt är i fråga, sådan del från jernvägens område i inskrifningsboken
afföras. Lag samma vare, der det visas, att annorledes från jernvägens
område afskild jord ej vidare häftar för fordran, som är i jernvägen
intecknad.

o mom. Har jernväg, i fråga om hvars område skett anteckning,
som ofvan i 1 mom. sägs, öfvergått till ny egare, och vill nya egaren
vinna inskrifning af sin eganderätt, skall han till den i 2 § omförmälda
Rätt med företeende af sin åtkomsthandling göra ansökan om inskrifning;
och läte Rätten i inskrifningsboken införa anteckning om den sökta inskrifningen.
Då nya egaren visat att han erhållit lagfart å all den till
jernvägen hörande jord, läte Rätten i inskrifningsboken inskrifva hans
eganderätt till jernvägen så ock den till jernvägen hörande jord, derest
den ej förut inskrifven är.

5 §•

Vid ansökan om inteckning skall jernvägens egare, sjelf eller genom
laga ombud, till Rätten ingifva i hufvudskrift den förbindelse, hvarå
fordran grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet för lån, som
upptages mot tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande
obligationerna.

Har, på sätt i 4 § stadgas, inskrifning skett af den till jernvägen
hörande jord och af sökandens eganderätt till jernvägen, varde inteckningen
beviljad, och läte Rätten införa den i inskrifningsboken samt
förse förbindelsen eller obligationerna med bevis att inteckningen är vorden
meddelad.

Ej må inteckning ske utan till visst belopp.

6 §•

Har jernväg öfvergått till ny egare, och söker förre egaren inteckning
å samma dag, då nya egaren söker inskrifning, eller sedermera,
varde inteckningsansökningen afslagen.

7 §•

Jernväg må endast i sin helhet intecknas.

22 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

8 §•

Inteckningshafvaren ege i den till jernvägen hörande fasta egendom,
hvilken är inskrifven, den förmånsrätt, som eldigt 17 kap. 9 § Handelsbalken
inteckning för fordran medför i annan fast egendom; njute ock
näst efter de borgenärer, som i 1 och 5 §§ i samma kapitel nämnas,
förmånsrätt från den dag inteckningen söktes i den rörliga materiel och
de inventarier till stationer, verkstäder och andra byggnader, hvilka äro
för jernvägen afsedda och höra gäldenären till.

Har inteckningen blifvit sökt inom en månad före den dag gäldenärens
konkurs börjades, vare den inteckning utan verkan. Lj heller
galle inteckning, som blifvit sökt samma dag konkurs börjats eller derefter.

9 §.

Inteckning enligt denna lag galle fortfarande utan förnyelse.

Fordran till säkerhet hvarför inteckning enligt denna lag är beviljad,
vare gällande emot egare af den intecknade jernvägen, ändå att den fordran
ej så bevakad blifvit, som i 1 § i förordningen den 4 Mars 1862
om tioårig preskription och om årsstämning sägs.

10 §.

Vill jernvägsegaren låta helt och hållet eller till viss del döda inteckning,
som blifvit faststäld till säkerhet för handskrifven förbindelse,
uppvise förbindelsen i hufvudskrift för den Rätt, som beviljat inteckningen,
och läte Rätten anteckna dödandet i inskrifningsboken samt teckne
bevis derom å handlingen.

Uppgifver egaren, att han infriat den intecknade förbindelsen, men
att han ej kan den förete, förty att förbindelsen förkommit; visar han
skäl för rigtigheten af den uppgift och äro tio år förflutna, sedan inteckningen
beviljades eller anteckning rörande densamma i inskrifningsboken
senast gjordes, ege Rätten utfärda kallelse a den, som saken röra
kan, att hos Rätten anmäla, om han mot inteckningens dödande har något
att påminna; och varde Rättens beslut om sådan kallelse i inskrifningsboken
antecknadt. Kallelsen skall genom sökandens försorg tillställas
dem, som, efter hvad utrönas kunnat, varit innehafvare af förbindelsen,
och derjemte af Rätten å dess dörr anslås samt årligen under fem år
införas i Konungens Befallningshafvandes i länet allmänna kungörelser.

23

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Kallelsen skall ock genom sökandens försorg under samma tid tre gånger
hvarje år införas i allmänna tidningarna, deraf en gång under de första
fjorton dagarne af December månad, äfvensom i de öfriga tidningar, som
af Rätten bestämmas.

Göres ej inom fem år från den dag, kallelsen varit första gången i
allmänna tidningarna införd, påminnelse mot ansökningen, eller ogillas
påminnelse, som blifvit gjord, varde inteckningen dödad, och göre Rätten
derom anteckning i inskrifningsboken.

11 §•

Vill jernvägens egare låta inteckning, som blifvit faststäld till säkerhet
för lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, helt och
hållet dödas, ingifve till den Rätt, som beviljat inteckningen, de till lånet
hörande obligationerna. Kunna ej alla obligationerna företes, vise jernvägens
egare i fråga om de felande obligationerna att den på dem grundade
fordringsrätt, enligt obligationernas lydelse då inteckning för dem
beviljades, emot honom förlorats. Rätten göre anteckning i inskrifningsboken
om inteckningens dödande och meddela bevis om dödandet å de
ingifna obligationerna.

Vill jernvägens egare, innan obligationslån blifvit till fullo guldet,
låta döda inteckning, så vidt den utgör säkerhet för infriade obligationer,
ingifve till Rätten dessa obligationer, hvarefter Rätten förfar i enlighet
med hvad här ofvan är sagdt.

12 §.

1 mom. Är jernväg, i hvilken inteckning blifvit faststäld, såld efter
utmätning å offentlig auktion, eller under konkurs i den ordning, som
för försäljning af konkursbos fasta egendom är stadgad, och finnes deri
inteckning för fordran, som icke kunnat af köpeskillingen gäldas, då må,
på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit inskrifven,
inteckningen dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå inteckningen
beviljats, ej företes i hufvudskrift. Egaren gifve till Rätten
in bevis om de inteckningar, som vid jernvägens försäljning deri funnos,
så ock handling, som visar köpeskillingens fördelning borgenärerna emellan,
samt intyg att denna fördelning blifvit af dem godkänd eller vunnit
laga kraft. Rätten förfar derefter som i 23 § i förordningen angående
inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 stadgas.

24

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

2 mom. Har inteckning i jernväg på grund deraf att konkurs inträffat
blifvit genom laga kraft egande beslut förklarad vara utan verkan,
då må ock på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit
inskrifven, inteckningen dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå
inteckning beviljats, ej företes i hufvudskrift; dock skall kallelse å inteckningshafvaren
utfärdas och derefter med ärendet så förfaras som i 23
§ i nämnda förordning stadgas.

13 §.

Har aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är
bildadt i ändamål att anlägga jernväg, erhållit rätt att enligt gällande
författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof förvärfva
till jernvägen erforderlig jord, och vill bolaget, innan den till jernvägen
hörande jord och bolagets eganderätt till jernvägen blifvit, på sätt
i 4 § sägs, inskrifna, upptaga lån till visst belopp, under vilkor att långifvaren
skall i jernvägen åtnjuta förmånsrätt, som i 14 § stadgas, läte
då bolaget till den Rätt, som jemlikt 2 § är vorden förordnad att upptaga
frågor angående inteckning i jernvägen, ingifva i hufvudskrift den
förbindelse, hvarå fordran grundas, eller, der lånet upptages emot tryckta
eller graverade obligationer, de till lånet hörande obligationerna. Rätten
inskrifve förmånsrätten i inskrifningsboken för jernvägen och läte med bevis
derom förse förbindelsen eller obligationerna.

14 §.

Då inskrifning af förmånsrätt för fordran skett, på sätt i 13 § sägs,
njute fordringsegaren näst efter de borgenärer, hvilkas fordringar skola
utgå med förmånsrätt efter 17 kap. Handelsbalken, förmånsrätt från inskrifningsdagen
i den till jernvägen hörande fasta egendom samt i den
rörliga materiel och de inventarier till stationer, verkstäder och andra byggnader,
hvilka. äro för jernvägen afsedda och höra gäldenären till; dock
galle ej förmånsrätt till ränta, som före utmätning eller början af konkurs
upplupen är, för längre tid än tre år. Inskrifning af förmånsrätt,
som skett inom en månad före den dag gäldenärs konkurs börjades, vare
utan verkan.

15 §.

Söker borgenär, för hvars fordran förmånsrätt enligt 13 § blifvit in -

25

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

skrifveri, inteckning i jernvägen inom ett år efter det kungörelse om inskrifning
af gäldenärens eganderätt till jernvägen blifvit tredje gången i
allmänna tidningarna införd, då må inteckningen beviljas ändå att gäldenären
det ej medgifvit; och skall, der förmånsrätt är inskrifven för lån,
upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, inteckning beviljas till
säkerhet för hela obligationslånet, om än inteckning för blott en af obligationerna
är vorden sökt.

Fastställes inteckningen till säkerhet för lån mot tryckta eller graverade
obligationer, utfärde Rätten derom kungörelse, som genom Rättens
försorg ofördröjligen införes i allmänna tidningarna tre gånger; och vare
innehafvare af obligation hörande till sådant lån berättigad att, när han
hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis om den beviljade
inteckningen.

16 §.

År förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 18 § sägs, och sökes
derefter inom den i 15 § stadgade tid inteckning för samma fordran, galle
den inteckning, der den faststäld varder, framför inteckning för fordran,
för hvilken förmånsrätt ej varit inskrifven, ändå att den inteckning äldre
är eller å samma dag sökt blifvit. Sökes inom den i 15 § bestämda tid
inteckning för fleras fordringar, för hvilka sådan förmånsrätt blifvit inskrifven,
galle inteckningarna sins emellan med rätt från den dag, inskrifningen
af förmånsrätten skedde.

17 §•

Har för fordran, som skall utgå med förmånsrätt enligt 14 §, inteckning
i jernvägen icke blifvit sökt inom den i 15 § föreskrifna tid, vare
förmånsrätten förfallen, hvarom anteckning på jernvägsegarens begäran
göres i inskrifningsboken.

18 §.

Försummar jernvägsaktiebolag, hvilket erhållit lagfart å den jord,
som till jernvägen hörer, att låta inskrifva samma jord och sin eganderätt
till jernvägen, ege Rätten, på framställning af den, som för sin fordran
har förmånsrätt enligt 14 §, att genom vite tillhålla ledamöterne
i bolagets styrelse att fullgöra hvad på dem beror för att inskrifningen
må varda verkstäld.

Bill. till Biksd. Prof. 1879. 7 Samt. 16 Häft.

4

26

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Är förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 13 § sägs, må ej gäldenären
innan inteckning för fordringen blifvit beviljad eller den i 15 §
stadgade tid för intecknings sökande förflutit, å annan öfverlåta jernvägen
utan att Konungen dertill gifvit tillstånd, öfverlåter gäldenären utan
sådant tillstånd jernvägen, vare öfverlätelsen utan verkan.

19 §.

Inskrifningsboken för jernvägen skall innehålla, jemte öfverskrift upptagande
jernvägens namn, två afdelningar, den ena för inskrifning af eganderätt
och den andra för inskrifning af pant- och förmånsrätt.

I afdelningen för eganderätt införas: egarens namn, den till jernvägen
hörande jord, dagen då inskrifning verkstäldes, så ock anteckningar,
hvarom i 4 § 4 och 5 mom. förmärs, samt dagen, då sådan anteckning
skedde.

I afdelningen för pant- och förmånsrätt införas:

dagen då inteckning eller förmånsrätt sökes;

beloppet af fordran och beskaffenheten af derför utfärdad förbindelse,
eller, der inteckningen eller förmånsrätten sökes till säkerhet för lån mot
tryckta eller graverade obligationer, deras antal och nummer, det eller
de belopp, hvarå de särskilda obligationerna lyda, dagen för deras utfärdande
och tiden för deras infriande;

dagen då inteckning beviljades eller förmånsrätt inskrefs, dervid tillika
skall utsättas den dag, från hvilken förmånsrätt för beviljad inteckning
gäller; samt

dagen då inteckning blef dödad, samt anteckning hvarom i 17 § förin
äles.

I inskrifningsboken skall hvarje anteckning å Rättens vägnar underskrifvas
af den ledamot som verkställer anteckningen.

De närmare föreskrifterna om inskrifningsbokens förande meddelas af
Konungen.

Den till Rätten ingifna karta och beskrifning öfver jernvägen skall
af Rätten förvaras.

20 §.

öfver ärenden enligt denna lag skall hos Rätten särskildt protokoll
föras. I inskrifningsboken göres hänvisning till den § i protokollet, hvari
ärendet förekommer.

27

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 28.

Då inteckning eller förmånsrätt för fordran sökes, läte Rätten den
förbindelse, hvarå fordran grundas, i protokollet införas; dock att, der fråga
är om lån mot tryckta eller graverade obligationer af lika lydelse, allenast
en af dem eller om de äro af skilda slag, endast en af hvarje slag
varder i protokollet intagen.

För hvarje år sände Rätten detta protokoll in till Hofrätten före utgången
af nästa månad. Har ärende, som nämndt är, icke förevarit, göre
Rätten inom samma tid derom anmälan hos Hofrätten.

21 §.

Ärende enligt denna lag må af Rätten upptagas endast å Måndag
eller, om helgedag då inträffar, nästa söcknedag derefter.

22 §.

Den som ej nöjes åt underrätts beslut i ärende, hvarom i denna lag
sägs, eger deröfver sig besvära inom den i 16 kap. 1 § Rättegångsbalken
stadgade tid. Öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos Konungen
fullföljas inom den tid och i den ordning som i 30 kap. 18 §
nämnde balk föreskrifves.

Öfvergångsstadganden.

23 §.

Vill aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är
bildadt i ändamål att anlägga jernväg och hvilket förr än denna lag
trädt i kraft förvärfvat någon del af jernvägens område i enlighet med
gällande författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof,
vinna inskrifning som i 3 § sägs; och säger bolaget sig icke häfta för
lösen eller köpeskilling för den till jernvägen hörande jord men ej kunna
fullgöra hvad i 4 § 1 mom. stadgas såsom vilkor för anteckning i lagfartsprotokollet
af jorden såsom hörande till jernvägens område, då ege
bolaget erhålla offentlig stämning å möjligen varande rättsegare, på sätt
nedan sägs.

28

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

24 §.

Jernvägsaktiebolag, som af den rätt, hvarom i 23 § sägs, vill sig
begagna, åligger att till hvarje Rätt, inom hvars domvärjo jord är belägen,
i afseende å hvilken bolaget ej kan fullgöra hvad som erfordras
för anteckning af jorden såsom tillhörande jernvägens område, ingifva,
jemte karta, af landtmätare bestyrkt uppgift å jorden, samt å de tomter,
hemman eller lägenheter, från hvilka den är afskild, eller hvilka deri
ingå. Bolaget inlemne ock uppgift å de fång, hvarigenom jorden blifvit
förvärfvad, samt bevis, att i det uppgifna området icke ingår annan
mark än som för jernvägen och dess drift är erforderlig.

De närmare föreskrifterna angående detta bevis meddelas af Konungen.

25 §.

Rätten utfärde derefter offentlig stämning å möjligen varande egare af
den jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, så ock å innehafvare af panträtt
i sådan jord, att sist före klockan tolf å viss dag näst efter ett år
muntligen eller skriftligen anmäla sin egande- eller panträtt.

Stämningen varde å Rättens dörr anslagen ett år före inställelsedagen
och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången
tio och tredje gången sist fyra månader innan den dag inträffar. Rätten
insände ock stämningen till Konungens Befallningshafvande, hvilken har
att ofördröjligen intaga densamma i länskungörelserna.

26 §.

Uraktlåter egare af jord, hvarom i 24 § sägs, eller innehafvare af
panträtt i sådan jord att sin rätt å den i stämningen utsatta inställelsedagen
anmäla, och har han den ej heller förut hos Rätten anmält, hafve
förlorat sin talan, så vidt den inverkar på deras rätt, hvilka i jernvägen
erhålla inteckning enligt denna lag.

27 §.

Varder ej inom den tid, som i stämningen blifvit utsatt, eganderätt
eller panträtt anmäld, eller visar jernvägsaktiebolaget, att anmäld eganderätt
eller panträtt icke vidare är emot detsamma gällande, förklare Rätten
i fråga om den jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, att inskrifning

29

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

deraf må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt, och anteckne i lagfartsprotokollet
jorden såsom tillhörande jernvägens område, hvarefter med inskrifningen
af jorden och eganderätten till jernvägen så förfares som i 4
§ 2 mom. stadgas.

Då ny egare söker lagfart å sålunda inskrifven jord, skall förre egarens
laga åtkomst anses styrkt, der det visas att hans eganderätt blifvit
inskrifven, som nu är sagdt.

28 §.

Har någon fordran till visst belopp hos aktiebolag, som enligt af
Konungen faststäld bolagsordning är bildadt i ändamål att anlägga jernväg,
hvarom i 1 § sägs, och har den fordran tillkommit innan denna
lag trädt i • kraft, då må, der borgenären inom sex månader efter det
kungörelsen om förordnande af den i 2 § omförmälda Rätt är vorden
utfärdad, dock sist före utgången af år 1880, söker inteckning i jernvägen,
inteckning beviljas, ändå att gäldenären den ej medgifvit.

29 §.

Sökes inteckning enligt 28 §, skall jernvägsaktiebolaget öfver ansökningen
höras; och galle angående förfarandet dervid samt i fråga om invändning,
som af bolaget göres mot sökandens fordran, hvad i 6, 7, 8,
9 och 10 §§ i förordningen om inteckning i fast egendom den 16 Juni
1875 stadgas.

BO §.

Finner Rätten efter bolagets hörande fordran vara sådan, att inteckning
må beviljas, men äro ännu icke den till jernvägen hörande jord och
bolagets eganderätt till jernvägen inskrifna, förklare Rätten inteckningsansökningen
hvilande i afbidan på sådan inskrifning. Varder ej inteckningsansökning,
som förklarats hvilande, fullföljd inom ett år, efter det
kungörelse om inskrifningen blifvit tredje gången i allmänna tidningarna
införd, vare ansökningen förfallen.

31

Då inteckningsansökan enligt 28 § göres eller sådan ansökning afslås
eller förklaras hvilande, göre Rätten derom anteckning i inskrifningsboken.

30

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

När på sådan ansökan inteckning beviljas, gälle om inteckningens
införande i inskrifningsboken hvad i 5 § stadgas.

Har inteckningsansökan förfallit som i 30 § sägs, göre Rätten, på
begäran af jernvägens egare, derom anteckning i inskrifningsboken.

32 §.

Inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot tryckta eller graverade
obligationer, skall anses vara sökt, då innehafvare af en utaf obligationerna
söker enligt 28 § inteckning för sin fordran. Fullföljes hyllande
inteckningsansökan af innehafvare utaf en obligation, gälle sådant för hela
det lån, hvartill obligationen hörer.

33 §.

Har ansökan om inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot
tryckta eller graverade obligationer, förklarats h vilan de, läte Rätten kungörelse
derom ofördröjligen införas i allmänna tidningarna tre gånger.

Lag samma vare, då inteckning till säkerhet för sådant lån blifvit
faststäld; och vare innehafvare af obligation hörande till lånet berättigad
att, då han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis
om den beviljade inteckningen.

U §.

Har ej jernvägsaktiebolaget, inom två månader efter det denna lag
trädt i kraft, hos Konungen gjort ansökan om förordnande af domstol
att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, utfärdar Konungen
sadant förordnande på begäran af borgenär, hvars fordran tillkommit
innan denna lag blef gällande.

35 §.

Fullgör ej jernvägsaktiebolaget ofördröjligen hvad för vinnande af
inskrifning af bolagets eganderätt till jernvägen är föreskrifvet, ege
Rätten pa framställning af fordringsegare, som sökt inteckning och fått
inteckningsansökningen förklarad hvilande, på sätt i 30 § sägs, genom
vite tillhålla ledamöterne i bolagets styrelse att fullgöra hvad på dem
beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

31

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

36 §.

öfverlåter jernvägsaktiebolaget, efter det denna lag trädt i kraft,
jernvägen till annan, och sökes inom den i 28 § stadgade tid inteckning
för sådan fordran, som i nämnda § sägs, då utgör öfverlåtelsen ej hinder
för intecknings beviljande.

37 §.

Sökes inteckning inom den i 28 § stadgade tid till säkerhet för
fordran, som i nämnda § sägs, skall konkurs, som uppstår efter det
denna lag trädt i kraft, icke verka till förringande af den rätt inteckningsansökningen
eljest medför.

38 §.

År ansökan om inteckning för fordran hvilande, på sätt i 30 § sägs,
och varder, förr än inteckningen blifvit beviljad, jernvägen efter utmätning
såld å offentlig auktion eller under konkurs i den ordning konkurslagen
bestämmer, skall fordringen utgå ur köpeskillingen med samma rätt,
som vore inteckning beviljad.

39 §.

Inteckning i jernväg för fordran, som i 28 § sägs, skall, der inteckningen
blifvit sökt inom den i samma § stadgade tid, gälla framför inteckning
i jernvägen för annan fordran, ändå att den inteckning äldre är.

Hafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit innan denna
lag blef gällande, sökt inteckning i jernvägen inom den i nämnda § stadgade
tid, ege lika rätt; dock att, der i förbindelse, som sålunda blifvit
intecknad, förbehåll finnes om bättre rätt för annan borgenär, och sådan
borgenär inom tid, som sagd är, sökt inteckning i jernvägen, brist för
den borgenär fylles af hvad belöper å den intecknade förbindelse, hvari
dylikt förbehåll finnes intaget.

32

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

i) Förordning angående förändrad lydelse af 4 och. 5 §§ Konkurslagen
den 18 September 1862.

4 §, 1 mom. Är gäldenär köpman, och visas sådana omständigheter,
på grund hvaraf antagas kan, att han öfver en vecka sina betalningar
instält; då ege borgenär, ändå att hans fordran ej förfallen är,
söka, att gäldenärs egendom afträdas må. Har borgenär genom Notarius
publicus eller i vittnens närvaro uppmanat köpman att betala klar och
förfallen gäld, och är den gäld icke inom eu vecka derefter gulden; då
ege ock den borgenär söka, att gäldenärs egendom till konkurs afträdas
skall.

2 mom. Borgenär, som, på sätt särskildt är stadgadt, för sin fordran
har förmånsrätt i jernväg inskrifven, eller erhållit inteckning i jernväg
eller hvars ansökan om inteckning i jernväg är hvilande, ege söka att
gäldenärens egendom till konkurs afträdas skall, då jernvägen blifvit för
annans fordran utmätt eller då gäldenären afhändt sig eller för annan
borgenärs fordran leinnat såsom pant till jernvägen hörande rörlig materiel
eller inventarier i den omfattning, att skälig anledning är att befara,
att återstående materiel och inventarier ej blifva för jernvägens drift tillräckliga.

5 §. Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,
på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar; vare
den ansökning utan verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller inteckning;
ege ej heller den rätt i 2 och 3 §§ samt i 4 § 1 mom. omförmäld är,
der han ej gitter visa, att panten eller inteckningen till gäldande af hans
fordran otillräcklig är.

c) Förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning af

vissa jernvägar.

1 §•

Jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande
af erforderlig mark enligt gällande författningar om jords eller

33

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

lägenhets afstående för allmänt behof, må ej delvis utmätas. Ej heller
må rörlig materiel eller inventarier till stationer, verkstäder eller andra
byggnader, der den lösa egendomen är för jernvägen afsedd och hörer
jernvägens egare till, utmätas annorledes än i sammanhang med jernvägen.
Utmätes jernvägen, skall sådan lös egendom tillika i mät tagas.

Utmätningsman i den ort, der jernvägens egare bör inför domstol
svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet, eger verkställa utmätning
af hela jernvägen, tillika med den lösa egendom, som i 1 § sägs.

3 §.

Då utmätningsmannen, till följd af hvad i 85 § Utsökningslagen
stadgas, hos öfverexekutor, under hvilken utmätningsmannen lyder, gjort
anmälan om utmätning af jernvägen, läte öfverexekutor genast införa kungörelse
om utmätningen i allmänna tidningarna äfvensom i länskungörelserna
för de län, inom hvilka jernvägen är belägen.

4 §•

Auktion å jernvägen tillika med den lösa egendom, hvilken, på sätt
i 1 § sägs, blifvit jemte jernvägen utmätt, skall förrättas af öfverexekutor;
och gånge den lösa egendomen i samma utrop som jernvägen.

5 §.

Om betalning af köpeskillingen galle hvad stadgadt är i fråga om
köpeskilling för utmätt fast egendom, och skall köpeskillingen skiftas
emellan jernvägen och den lösa egendomen efter de vid utmätningen å
dem satta värden.

Vid fördelning af den å jernvägen belöpande andel i köpeskillingen,
varde ock hvad å den lösa egendomen faller af öfverexekutor fördeladt;
och skall vid fördelningen af köpeskillingen för lösegendomen utdelning enligt
förmånsrättsordningen beräknas för hvad af inteckningshafvares fordran
icke kan ur köpeskillingen för jernvägen utgå, ändå att för den fordran
utmätning ej skett. I öfrig! galle i fråga om inteckningshafvares rätt till
Bill. till Biksd. Prot. 1879. 7 Sami. 16 Häft. 5

34

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

•utdelning jemväl ur köpeskillingen för lösegendomen hvad om rätt till utdelning
ur köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom för deri intecknad
fordran är stadgadt.

d) Förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen
angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

16 §.

Jord, hvilken hlifvit, på sätt särskilt stadgas, i lagfartsprotokollet
antecknad såsom hörande till jernvägs område, må ej intecknas enligt
denna lag. Ej heller må jernväg, hvartill marken till större eller mindre
del blifvit förvärfvad enligt gällande författningar om jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof, med inteckning enligt denna lag
belastas, ändock att sådan anteckning, som nu är sagd, om den till jernvägen
hörande jord ej skett.

Kanal eller med jernväg eller kanal jemförlig anläggning, hvartill
mark förvärfvats på sätt nu är sagdt, må ej enligt denna lag intecknas.»

Stockholm den 22 April 1879.

På Utskottets vägnar:
H. G. v. GEGERFELT.

Reservationer:

af Herr von Gegerfelt, med hvilken Herrar Samselius och Magnus
Jonsson instämt: »Under föregående riksdagar, då ifrågavarande ämne

utgjort föremål för behandling, hafva olika åsigter blifvit frarostälda om
giltigheten af den företrädesrätt, statsmagterna förbehållit sig för de vid
särskilda tillfällen åt jernvägsbolag beviljade lån; och det synes hvarken

3b

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

lämpligt eller åsyftadt att genom denna lag berörda tvistefråga afgöra.
Till undanrödjande af missförstånd härutinnan och enär dessutom ej heller
i öfrigt verkan af aftal om fordran, som tillkommit innan lagen trädt i
kraft, torde böra utgöra föremål för densammas bestämmelser, anser jag

sista meningen i 39 § »dock att--—• finnes intaget» höra utgå och

i stället i lagen intagas en så lydande 40 §:

Hvad i denna lag stadgas må icke lända till förringande af den
företrädesrätt fordran, hvilken tillkommit innan lagen trädt i kraft, må
på grund af hittills gällande bestämmelser ega»;

af Herr Lindgren: »Då det utkast till förordning om särskilda före skrifter

angående lagfart och inteckning af jernväg, som under ärendets
behandling i högsta domstolen blifvit framstäldt af justitierådet Almqvist,
efter mitt omdöme till sina hufvudgrunder har ett afgjordt företräde framför
Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, hvilket med alla sina förtjenster
i öfrigt synes mig allt för inveckladt, men sagda utkast, såsom ej utgörande
ett fullständigt utarbetadt lagförslag, icke utan förnyad granskning
och afslutad behandling torde kunna antagas, förordar jag för min del,

att Riksdagen uti underdånig skrifvelse anhåller, det Kongl. Maj:t
täcktes låta genom den komité, som uppgjort förevarande förslag, eller
andra skicklige män, utarbeta nytt förslag i ämnet hufvudsakligen i den
rigtning, som af Justitierådet Almqvist angifvits»;

af Herr Sundeil: »Mig synes som ifrågavarande författningsförslaget

hade kunnat vara enklare och mindre inveckladt än hvad det nu är; som
om lagfart å jernvägsjord alltid bort kunna få ega rum efter ediktalstämning
och, en gång beviljad, gälla för alla tider, hvadan vid förändring
i eganderätten efter lagfartens beviljande, endast »inskrifning» skulle ske.
Vidare håller jag före, att samtliga §§ om »förmånsrätt» saklöst kunnat
vara från förslaget borta. Det af Herr Justitierådet Almqvist gjorda »utkast»
till förordning i ämnet, hvilket utkast författaren, till följd af det
namn han deråt gifvit, förmodligen icke anser vara ett genomarbetadt
författningsförslag, är, skulle] jag tro, i inargt och mycket, om också icke
i allt, bättre än det af kommitterade åstadkomna. Ehuru nu mina åsigter
i saken, i allra största korthet och icke fullständigt, men enfaldeligen
tillkännagifna, äro dessa, måste jag ändock, nolens volens, tillstyrka bifall
till Utskottets betänkande, då åhågan att erhålla en lag om inteckning i
jernväg lärer vara ganska stor.»

Tillbaka till dokumentetTill toppen