Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958 (Utlåtande 1958:L1u7 - b l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

Nr B 7

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av 4 § 3 mom. samt
5, 8 och It §§ förordningen den 16 maj 188i (nr 25)
angående patent, dels i ämnet väckt motion.

Genom en den 6 juni 1958 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr B 34, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 4 § 3 mom. samt 5, 8 och 11 §§ förordningen
den 16 maj 1884 (nr 25) angående patent

Härigenom förordnas, att 4 § 3 mom. samt 5, 8 och 11 §§ förordningen
den 16 maj 1884 angående patent1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

3 mom. Därjämte åligge sökanden 3 mom. Därjämte åligge sökanden
att bifoga en avgift (ansökningsav- att bifoga en avgift (ansökningsavgift)
av etthundra kronor. gift) av tvåhundra kronor.

Finner patentmyndigheten--—

Underlåter sökanden att inom föreskriven
tid yttra sig i ärendet, skall
patentmyndigheten avföra ansökningen;
ägande sökanden dock att återuppliva
densamma genom att inom
fyra månader från utgången av förenämnda
tid till patentmyndigheten inkomma
med yttrande och en avgift
(återupplivningsavgift) av tjugufem

---förefintlig brist.

och 11 § SFS 1953:103, beträffande 5 § SFS

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 § 3 mom.

1951: 181 samt beträffande 8 § SFS 1944: 357.

I Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 saml. 1 avd. Nr B 7

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

kronor eller, där ansökningen tidiga- kronor eller, där ansökningen tidigare
återupplivats, sjuttiofem kronor. re återupplivats, etthundrafemtio kronor.

Inkommer sökanden --------ansökningen förfallen.

8 §•

Över beslut av patentmyndigheten å över beslut av patentmyndigheten å
anmälningsavdelning, varigenom pa- anmälningsavdelning, varigenom patentansökning
förklarats förfallen el- tentansökning förklarats förfallen eller
avslagits, äge sökanden att vid ta- ler avslagits, äge sökanden att vid talans
förlust inom två månader från lans förlust inom två månader från
beslutets dag anföra besvär bos pa- beslutets dag anföra besvär hos patentmyndighetens
besvärsavdelning. tentmyndighetens besvärsavdelning.
Vid besvären foge sökanden en av- Vid besvären foge sökanden en avgift
gift (besvärsavgift) av sjuttiofemkro- (besvärsavgift) av etthundrafemtio
nor, vid äventyr, om avgiften icke er- kronor, vid äventyr, om avgiften icke
lagts före nämnda tids utgång, att be- erlagts före nämnda tids utgång, att
svären icke upptagas till prövning. besvären icke upptagas till prövning.

Har patentansökning-----av ansökningen.

Patentmyndighetens besvärsavdelning —----meddelar Konungen.

Över besvär savdelningens------beslutets dag.

Vad i------till Konungen.

Beslut, varom------gjort invändning.

11 §•

Förutom de avgifter, som omförmälas
i 4 och 7 §§, skall för meddelat
patent, som icke är tilläggspatent, till
patentmyndigheten för varje patentår
från och med det fjärde erläggas en
årsavgift, utgörande för det fjärde
året femtio kronor, för det femte året
sjuttiofem kronor, för det sjätte året
etthundra kronor, för det sjunde året
etthundratjugofem kronor, för det åttonde
året etthundrafemtio kronor,
för det nionde året etthundrasjuttiofem
kronor, för det tionde året tvåhundra
kronor, för det elfte året tvåhundrafemtio
kronor, för det tolfte
året trehundra kronor, för det trettonde
året trehundrafemtio kronor,
för det fjortonde året fyrahundrakronor,
för det femtonde året fyrahund -

Förutom de avgifter, som omförmäIas
i 4 och 7 §§, skall för meddelat
patent, som icke är tilläggspatent, till
patentmyndigheten för varje patentår
från och med det femte erläggas en
årsavgift, utgörande för det femte
året etthundra kronor, för det sjätte
året etthundrafemtio kronor, för det
sjunde året tvåhundra kronor, för det
åttonde året tvåhundrafemtio kronor,
för det nionde året trehundra kronor,
för det tionde året trehundrafemtio
kronor, för det elfte året fyrahundra
kronor, för det tolfte året fyrahundrafemtio
kronor, för det trettonde året
femhundra kronor, för det fjortonde
året femhundrafemtio kronor, för det
femtonde året sexhundrafemtio kronor,
för det sextonde året sjuhundra -

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rafemtio kronor, för det sextonde året femtio kronor och för det sjuttonde
femhundra kronor och för det sjut- året åttahundrafemtio kronor,
tonde året femhundrafemtio kronor.

Avgiften, som-------näst därefter.

Innehaves patent — -—--— ej

Årsavgift må, förhöjd med en femtedel,
erläggas inom de tre första månaderna
efter utgången av den tid,
inom vilken avgiften enligt andra
stycket eller tredje stycket första
punkten skall gäldas, och, förhöjd
med ytterligare en femtedel, dock
minst tjugofem kronor, inom därpå
följande tid av tre månader.

Fullgöres ej----—- — patentet

Patenthavare vare--------

föras.

förfallet.

- beskrivningens offentliggörande.

Denna lag träder i kraft den 1 september
1958. Lagen skall ej äga tilllämpning
å avgift, som med laga verkan
kunnat erläggas efter ikraftträdandet
men inbetalats dessförinnan.
Nya lagen skall dock städse gälla med
avseende å årsavgift för patentår, som
börjar efter den 31 oktober 1958. Har
årsavgift för fjärde patentåret erlagts
före lagens ikraftträdande, ehuru patentåret
börjar först därefter, äger patenthavaren
på ansökan återbekomma
årsavgiften.

Därest med tillämpning av vad i
11 § tredje eller fjärde stycket stadgas
rörande anstånd med betalning
avgift, som eljest skolat erläggas före
lagens ikraftträdande, inbetalas därefter,
skall beträffande avgiften äldre
lag gälla.

I propositionen hänvisas till vad som anförts i den till årets A-riksdag axlämnade
propositionen nr 151, vilken icke hann upptagas till slutlig behand
ling av riksdagen före dess upplösning.

4 Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

I samband med propositionen har utskottet behandlat en i anledning av
densamma väckt motion, nr II: B 188 av herr Löfgren m. fl.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I ärenden, som handlägges av patent- och registreringsverket, utgår vissa
avgifter, som är avsedda att täcka statsverkets kostnader för ämbetsverket.
Då avgifterna numera visat sig otillräckliga för nämnda ändamål, föreslås
i propositionen en höjning av dem. Höjningen beräknas medföra en inkomstökning
å omkring 3 000 000 kronor om året.

Gällande bestämmelser m. m.

I de olika ärenden — patentärenden, varumärkes- och mönsterskyddsärenden
samt aktiebolagsärenden — som handlägges av patentverket, utgår
särskilda avgifter. Dessa har hittills så avvägts, att inkomsterna av avgifterna
beräknats skola ungefärligen motsvara kostnaderna för patentverkets
verksamhet. Frågan om avgifternas storlek har prövats vid skilda tillfällen
under senare år. Sålunda har förslag om vissa avgiftsändringar framlagts
dels i proposition nr 71 till 1951 års riksdag (patentärenden samt varumärkes-
och mönsterskyddsärenden) och dels i proposition nr 42 till 1953 års
riksdag (patentärenden). Vidare har fråga om avgiftshöjning i bolagsärenden
varit under Kungi. Maj :ts bedömning år 1957.

Bestämmelser om sådana avgifter varom nu är fråga finns bl. a. i förordningen
den 16 maj 1884 angående patent. Förordningen innehåller föreskrifter
om fem olika slags avgifter, nämligen ansökningsavgift, utfärdningsavgift,
återupplivningsavgift, besvärsavgift och årsavgift.

Enligt 4 § 3 mom. skall vid ansökan om patent av sökanden bifogas en
ansökningsavgift av 100 kronor. Avgiften skall erläggas innan någon teknisk
granskning gjorts av patentmyndigheten och återbetalas icke, om ansökningen
ej leder till patent.

Utfärdningsavgift, avsedd att täcka kostnaden för patentskrifternas tryckning,
skall enligt 7 § tredje stycket av sökanden erläggas med 100 kronor
eller, om betalning sker inom viss angiven respittid efter förfallodagen, med
ett med 25 kronor förhöjt belopp. Patentmyndigheten äger i särskilda fall
medge befrielse från utfärdningsavgift. Vad som erlagts i utfärdningsavgift
återbetalas, om patent ej meddelas.

Har sökande vid ansökan om patent brustit i vissa angivna avseenden,
skall patentmyndigheten förelägga honom att yttra sig och avhjälpa förefintlig
brist. Underlåter sökanden att yttra sig inom föreskriven tid, skall patentmyndigheten
avföra ansökningen. Sökanden äger dock enligt 5 § andra
stycket och 6 § andra stycket återuppliva ansökningen genom att inkomma

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

med yttrande och återupplivningsavgift av 25 kronor eller, vid förnyad återupplivning,
av 75 kronor.

Har patentmyndigheten å anmälningsavdelning förklarat patentansökning
förfallen eller avslagit sådan ansökning, äger sökanden att inom viss tid anföra
besvär hos myndighetens besvärsavdelning. Vidare äger den som gjort
invändning mot patentansökning, om denna trots invändning bifallits, påkalla
besvärsavdelningens prövning av ansökningen. Vid besvären skall enligt
8 § första och andra styckena fogas besvärsavgift av 75 kronor.

Slutligen skall enligt It § för meddelat patent, som icke är tilläggspatent,
för varje patentår från och med det fjärde till och med det sjuttonde erläggas
årsavgift. Denna utgör för fjärde året 50 kronor, femte året 75 kronor,
sjätte året 100 kronor, sjunde året 125 kronor, åttonde året 150 kronor,
nionde året 175 kronor, tionde året 200 kronor, elfte året 250 kronor, tolfte
året 300 kronor, trettonde året 350 kronor, fjortonde året 400 kronor, femtonde
året 450 kronor, sextonde året 500 kronor och sjuttonde året 550 kronor.
Summan av årsavgifterna blir alltså 3 675 kronor. Årsavgift skall erläggas
inom viss tid. Stadgande finnes om respittid av först tre och sedan ytterligare
tre månader. Vid betalning under respittiderna skall enligt 11 §
fjärde stycket erläggas på visst sätt förhöjda årsavgifter.

Det må anmärkas, att ansökningsavgiften utgått med 100 kronor sedan
den 1 juli 1953. Dessförinnan var den sedan den 1 juli 1920 50 kronor. Utfärdnings-,
återupplivnings- och besvärsavgifterna har införts vid skilda tillfällen
under 1920- och 1930-talen. Av dessa avgifter har utfärdningsavgiften
jämkats 1951 och 1953 samt återupplivningsavgiften 1951. Även årsavgifternas
storlek har växlat. Sålunda utgjorde summan av årsavgifterna under
tiden före den 1 juli 1920 725 kronor, under tiden närmast före den 1 juli
1929 3 000 kronor, under tiden från och med denna dag till och med den 30
juni 1951 2 200 kronor, under tiden från och med den 1 juli 1951 till och
med den 30 juni 1953 3 250 kronor och under tiden därefter på sätt förut
angivits 3 675 kronor.

Framställning från patentverket och yttranden däröver

Patent- och registreringsverket har i skrivelse den 28 oktober 1957 hemställt,
att vissa avgifter enligt patentförordningen måtte höjas.

Ur patentverkets framställning må här beträffande höjningarnas fördelning
på olika slag av avgifter refereras följande.

Beträffande storleken av ansökningsavgiften framhåller patenlverket, att
grundtanken i det nuvarande avgiftssystemet är att man genom årsavgifterna
skall låta de ansökningar, som leder till patent, betala större delen av
kostnaderna för verkets granskning. Å andra sidan bör ansökningsavgiften
vara så hög, att den utgör en viss spärr mot ett ohämmat patentsökande.
Det bör också tillses, att ansökningsavgiften ej sättes lägre än att också de
sökande, vilkas ansökningar cj leder till patent, får betala åtminstone en
rimlig del av den kostnad, som ansökningens granskning vållar patentver -

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

ket. Från dessa utgångspunkter finner patentverket skäligt, att ansökningsavgiften
höjes från 100 till 150 kronor. Detta skulle vid i övrigt oförändrade
förhållanden medföra, att inkomsterna av denna avgift skulle stiga med
550 000 kronor till 1 650 000 kronor. Ehuru den 1953 genomförda höjningen
ej synes ha medfört någon minskning i ansökningsantalet, torde dock försiktigheten
bjuda att man ej räknar med högre inkomst än sammanlagt
1 600 000 kronor, om höjningen genomföres.

Vad härefter angår utfärdningsavgiften anför patentverket, att i utfärdningsavgifter
för närvarande inflyter cirka 440 000 kronor, medan kostnaden
för patentpubliceringen uppgår till 670 000 kronor årligen. Med hänsyn
härtill kunde det te sig naturligt att föreslå höjning av denna avgift från
nuvarande 100 kronor till 150 kronor, varigenom täckning torde nås för de
taktiska kostnaderna. Emellertid anser patentverket övervägande skäl tala
för att frågan om en höjning av utfärdningsavgiften får anstå till dess det
av statens organisationsnämnd aktualiserade spörsmålet om publiceringsverksamhetens
framtida utformning erhållit sin slutliga lösning.

Vad angår årsavgifterna anser patentverket, alt man bör behålla den år
1953 genomförda uppbyggnaden med kontinuerligt stigande avgifter för
varje patentår från och med det fjärde samt förhöja samtliga avgifter med
i genomsnitt en tredjedel. I och för sig hade det enligt patentverket varit
önskvärt att utsträcka avgiftsfriheten till det fjärde patentåret, särskilt med
hänsyn till att medelbehandlingstiden för beviljade patent stigit till omkring
fyra år. Detta skulle dock ha betytt ett så stort inkomstbortfall, att
patentverket icke i nuvarande läge anser sig kunna tillråda en sådan åtgärd.
I enlighet med det anförda föreslår patentverket, att årsavgiften bestämmes
för Ijärde året till 75 kronor, för femte året till 100 kronor, för
sjätte året till 125 kronor, för sjunde året till 150 kronor, för åttonde året
till 200 kronor, för nionde året till 250 kronor, för tionde året till 300 kronor,
för elfte året till 350 kronor, för tolfte året till 400 kronor, för trettonde året
till 450 kronor, för fjortonde året till 500 kronor, för femtonde året till 600
kronor, för sextonde året till 700 kronor och för sjuttonde året till 800 kronor.
Summan av årsavgifterna blir sålunda 5 000 kronor i stället för nuvarande
3 675 kronor. Patentverket har uppskattat den inkomstökning, som
förslaget om höjning av årsavgifterna skulle medföra, till omkring 1 500 000
kronor. Uppskattningen bygger på antagandet, att de föreslagna avgiftshöjningarna
ej kommer att påverka antalet erlagda avgifter. Därvid har patentverket
beaktat, att det ej kunnat förmärkas att de 1951 och 1953 vidtagna
avgiftshöjningarna haft någon sådan verkan.

Patentverket anför sammanfattningsvis, att de föreslagna avgiftshöjningarna
kan beräknas medföra, att under budgetåret 1958/59 omkring 1 600 000
kronor kommer att inflyta i ansökningsavgifter, drygt 500 000 kronor i
utfärdnings-, återupplivnings- och besvärsavgifter samt ungefär 5 900 000
kronor i årsavgifter. Sammanlagda beloppet för patentavgifter skulle sålunda
bli 8 000 000 kronor eller 2 000 000 kronor mer än vad som beräknats
vid oförändrade avgiftssatser.

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

En redogörelse för patentverkets framställning i dess helhet återfinnes å
s. 7—13 i den förenämnda propositionen nr 151, vartill utskottet får hänvisa.

Över patentverkets framställning har efter remiss utlåtanden avgivits av
riksräkenskapsverket, statskontoret, statens sakrevision, statens pris- och
kartellnämnd, kommerskollegium, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund,
Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
svenska uppfinnarkontoret, svenska patentombudsföreningen
och svenska industriens patentingenjörers förening. Kommerskollegium
har tillika överlämnat av kollegiet införskaffade yttranden från rikets samtliga
handelskamrar utom två.

För remissyttrandena lämnas en översiktlig redogörelse å s. 13—21 i propositionen
nr 151. Utskottet torde få hänvisa till denna redogörelse.

Departementschefens och lagrådets yttranden i propositionen nr 151

Departementschefen

Vid remissen till lagrådet av det vid propositionen nr 151 fogade ursprungliga
lagförslaget anförde föredragande departementschefen, statsrådet Lindell,
följande:

»I fråga om finansieringen av kostnaderna för patentverkets verksamhet
tillämpas den ordningen, att kostnaderna skall bestridas av den allmänhet
som anlitar verket. De avgifter som erlägges i de olika av verket handlagda
ärendena har därför avvägts så, att statsverkets inkomster av avgifterna
skall i huvudsak motsvara dess utgifter för patentverket. Denna princip för
bestämmande av avgifternas storlek har vid upprepade tillfällen fastslagits
av statsmakterna, senast år 1951 och 1953 i samband med då genomförda
höjningar av vissa hithörande avgifter (jfr prop. nr 71 till 1951 års riksdag
s. 20 och första lagutskottets utlåtande nr 22 s. 13 samt prop. nr 42
till 1953 års riksdag s. 14 och första lagutskottets utlåtande nr 15 s. 0).
Anledning saknas enligt min mening att nu upptaga principen till omprövning.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen täcker inkomsterna av avgifterna
icke längre kostnaderna för patentverket. Redan under budgetåret
1956/57 har avgifterna visat sig otillräckliga, och med säkerhet kan förutses,
att innevarande budgetår kommer att visa ett avsevärt underskott. Under
budgetåret 1958/59 kan vid oförändrade avgifter beräknas uppkomma
ännu sämre balans mellan inkomster och kostnader. Enligt patentverkets
beräkningar kommer underskottet för sistnämnda budgetår att stiga till
närmare 2 400 000 kronor. Eu fördelning av inkomster och utgifter på de
tre huvudslag av ärenden, som patentverket handlägger, visar enligt samma
beräkningar, all man beträffande aktiebolagsärendena, vari avgifterna
höjts med verkan från och med den 1 juli 1957, kan räkna med ett visst
överskott samt att ett mindre underskott uppkommer i fråga om varumärkesärendena.
Vad angår patentärendena, vilka normalt svarar för cirka 3/4
av patentverkets inkomster och utgifter, pekar beräkningarna på elt un -

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

derskott av mer än 2 400 000 kronor under budgetåret 1958/59. Patentverkets
kalkyler har skett med utgångspunkt från att alla i verkets petitaskrivelse
hösten 1957 framförda förslag om nya tjänster in. m. skall förverkligas.
För att i fortsättningen balans skall kunna uppnås mellan inkomsterna
och utgifterna har patentverket ansett ofrånkomligt att föreslå höjning
av avgifterna i patentärendena från och med den 1 juli 1958. Enligt
patentverkets mening bör man dock kunna nöja sig med höjningar, som
kan beräknas medföra en årlig inkomstökning av omkring 2 000 000 kronor.
Patentverket synes därvid ha utgått från att vissa besparingar skulle kunna
göras, därest ett av statens organisationsnämnd framlagt förslag till omläggning
av publiceringsförfarandet i patentärenden blir genomfört.

Vid övervägande av patentverkets förslag bör till en början beaktas, att
de äskanden rörande patentverket, som i statsverkspropositionen förelagts
innevarande års riksdag, icke upptar förslag om utökning av ämbetsverkets
personalorganisation i den omfattning verket funnit påkallad samt att det
i statsverkspropositionen upptagna anslaget för avlöningar med omkring
360 000 kronor understiger det belopp, varmed patentverket räknat. Med
anledning av vad statens sakrevision in. fl. myndigheter under remissbehandlingen
anfört torde å andra sidan vissa utgiftsposter böra uppräknas.
Sålunda synes fastighetskostnaderna samt kapitalkostnaderna för verkets
utrustning icke ha beaktats i tillräcklig grad. Även kostnaderna för brevporto
synes ha upptagits för lågt. Vad åter angår inkomsterna har patentverkets
redovisning i stort sett icke föranlett några erinringar av remissinstanserna,
och verkets beräkning i detta avseende bör kunna läggas till
grund för bedömningen av den erforderliga inkomstökningens storlek. Dock
synes i enlighet med vad statens sakrevision anfört inkomsterna av patentavgifterna
böra uppräknas med cirka 200 000 kronor.

Om patentverkets kalkyler för budgetåret 1958/59 korrigeras med hänsyn
till vad nu anförts, kan man för verksamheten i dess helhet räkna med ett
underskott, som understiger det av patentverket antagna men som likväl
uppgår till mer än 2 000 000 kronor. Vid bedömande av patentverkets förslag
till avgiftshöjning är vidare att beakta, att frågan om omläggning av verkets
publiceringsverksamhet ännu icke är avgjord och att man kan utgå från att
någon omläggning icke kommer att ske under budgetåret 1958/59. Eventuella
besparingar i detta avseende bör därför icke nu få påverka beräkningarna.

Erfarenheten visar, att det vid en realistisk bedömning av den avgiftshöjning,
som erfordras för att några år framåt säkerställa den avsedda kostnadstäckningen,
är ofrånkomligt att avväga de nya avgifterna med en viss
säkerhetsmarginal. Med hänsyn härtill anser jag, att avgiftshöjningarna bör
så bestämmas, att de kan beräknas medföra en årlig inkomstökning av omkring
3 000 000 kronor, vilket innebär en ökning med omkring 50 procent.
En sådan höjning skulle under budgetåret 1958/59 ge full kostnadstäckning
och dessutom någon marginal för fortsatt utgiftsökning.

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år J958

I likhet med patentverket anser jag, att endast avgifterna i patentärenden
nu bör ändras.

Vid bedömningen av frågan om hur höjningen bör fördelas på de olika slagen
av patentavgifter är att beakta, att den grundsatsen hittills gällt, att
patentårsavgifterna skall täcka större delen av kostnaderna för patentverkets
granskningsarbete. Patentverkets förslag bygger på denna princip och
i remissvaren har någon egentlig anmärkning ej riktats häremot. Det kan
emellertid, såsom statens sakrevision i sitt yttrande anfört, vara motiverat
att låta en något större andel av det sammanlagda avgiftsbeloppet falla på
ansökningsavgiften än vad nu är fallet. Jag anser det därför lämpligt, att
denna avgift höjes utöver vad patentverket föreslagit eller från 100 till 200
kronor.

I fråga om årsavgifterna förordar jag att den avgiftsfrihet, som för närvarande
gäller beträffande de tre första patentåren, utsträckes till det fjärde
patentåret. Enligt vad patentverket upplyst har den genomsnittliga behandlingstiden
för beviljade patent stigit till omkring fyra år. Avgiften för det
fjärde patentåret får sålunda oftast erläggas för en tid, då patentet ännu
ej beviljats och fullt patentskydd därför ej inträtt. Vidare torde avgiftsskalan
böra uppbyggas så, att årsavgiften för femte patentål et utgår med 100
kronor, för ett vart av följande patentår t. o. m. fjortonde året med ett för
varje år med 50 kronor förhöjt belopp samt för ett vart av femtonde t. o. in.
sjuttonde patentåret med ett för varje år med 100 kronor förhöjt belopp.
Summan av årsavgifterna skulle sålunda bli 5 500 kronor.

Mot patentverkets förslag i vad det avser övriga avgifter har jag ingen
erinran att framställa.

Den inkomstökning, som skulle vinnas genom de nu förordade höjningarna,
kan uppskattas till i runt tal 3 000 000 kronor.

Förhöjningen av avgifterna bör träda i kraft den 1 juli 1958. Mot de av
patentverket föreslagna övergångsbestämmelserna har jag intet att erinra.»

Lagrådet

Lagrådet hemställde i sitt yttrande att stadgandet i 11 § fjärde stycket
patentförordningen om förhöjning med ett minimibelopp av 25 kronor vid
betalning av årsavgift under en andra respittid finge utgå, då det efter avgiftshöjningen
bleve utan praktisk betydelse. Vidare påpekade lagrådet att
i övergångsbestämmelserna jämväl borde intagas föreskrift om att före lagens
ikraftträdande inbetald årsavgift för fjärde patentåret kunde efter ansökan
av patentbavaren återfås, därest patentåret började först efter ikraftträdandet.

Vad lagrådet sålunda anfört beaktades i det lagförslag, som förelädes riksdagen
i propositionen nr 151.

10 Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 7958

Departementschefens och lagrådets yttranden i propositionen nr B 34

Departementschefen

Departementschefen har vid remissen till lagrådet av lagförslaget förklarat
sig icke finna anledning ifrågasätta ändring i det i propositionen nr
151 för riksdagen framlagda lagförslaget annat än beträffande tidpunkten
för lagens ikraftträdande, vilken enligt departementschefen bör bestämmas
till den 1 september 1958. I följd härav bör, har departementschefen vidare
anfört, jämväl viss jämkning ske i övergångsbestämmelserna.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Motionen

Beträffande ansökningsavgiften föreslås i motionen att dennas höjning
begränsas till 50 kronor, varvid anföres att en ny kraftig stegring av avgiften
kan komma att menligt påverka intresset av att söka patent.

I fråga om utfårdningsavgiften föreslås ej heller i motionen någon höjning
men däremot framför motionärerna förslag om att en ny avgiftsform
införes, nämligen en tryckningsavgift, vilken skulle utgå vid sidan av utfärdningsavgiften
och sättas i relation till utfärdningstryckets omfång. Härvid
föreslås att tryckningsavgiften bestämmes till 25 kronor för varje trycksida
utöver tre.

Vad därefter angår årsavgifterna föreslås i motionen en från propositionens
förslag avvikande avgiftsskala. Vad motionen härutinnan upptager
framgår av nedanstående uppställning, vari för överskådlighetens skull jämväl
intagits gällande årsavgifter samt patentverkets och Kungl. Maj:ts förslag
till ändrade avgifter.

Patentår	Gällande årsavgifter	Patent- iverkets förslag	I Prop:s förslag	Motionens förslag
4:e	året............	50	75
5:e	» .........	75	100	100	100
6:e	» ............	100	125	150	125
7:e	» ........	125	150	200	150
8:e	» ............	150	200	250	200
9:e	» ........	175	250	300	250
10:e	» ..........	200	300	350	300
ll:e	» ............	250	350	400	375
12:e	» ............	300	400	450	450
13:e	» ............	350	450	500	525
14:e	» ............	400	500	550	600
15:e	» ............	450	600	650	700
16:e	» ............	500	700	750	800
17:e	» ............	550	800	850	900
	S:a årsavgifter	3 675	5 000	5 500	5 475

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

Motionärernas yrkanden har i motionen utformats sålunda att de anhåller,
att riksdagen måtte besluta,

»att ansökningsavgiften för patent höjes till 150 kronor i
stället för som av Kungl. Maj :t föreslagits 200 kronor,
att årsavgifterna för patent höjes till belopp som framgår
av i motionen redovisad skala, innebärande mindre höjning
under skyddstidens första år och större höjningar under
skyddstidens senare år,

att förutom nu utgående utfärdningsavgift om 100 kronor
särskild tryckningsavgift om 25 kronor för varje trycksida
text eller ritning utöver 3 trycksidor införes,

att i övrigt godkänna Kungl. Maj :ts framställning, samt
att åt vederbörande utskott måtte anförtros uppgiften att
utarbeta erforderlig lagtext, som föranledes av ovannämnda
yrkanden».

Utskottet

Enligt hittills tillämpad ordning för finansieringen av patentverkets verksamhet
har gällt att verkets omkostnader ungefärligen skolat täckas av avgifter,
som uttages i de ärenden, vilka handlägges av verket. Avgifternas
storlek har med hänsyn härtill bestämts under beaktande av verkets kostnader
för ifrågavarande gren av verksamheten, varvid man emellertid vid
fördelningen av avgifterna på olika slag av ärenden inom samma verksamhetsgren
även sökt tillgodose särskilda intressen av annat slag, exempelvis
verkets intresse av att ett visst, mera arbetsbesparande förfarande anlitas i
stället för annat mera arbetskrävande etc.

1 propositionen, vars förslag om höjning av vissa avgiiter i patentärenden
föranledes av att inträffade och väntade kostnadsökningar för patentverksamheten
icke täckes av nu utgående avgifter, erinras om att självfinansieringsprincipen
senast fastslagits av statsmakterna vid företagna avgiftshöjningar
åren 1951 och 1953, samt uttalas att anledning saknas att nu upptaga
principen till omprövning.

Utskottet delar denna uppfattning och finner så mycket mindre skäl att
för närvarande ifrågasätta en annan ordning för finansieringen som möjlighet
föreligger att pågående utredning rörande frågan om nordiska patent
kan leda till en icke oväsentlig omläggning av den administrativa sidan av
patent verk sam lie ten och motivera en omprövning av avgiftssystemet i ett
större sammanhang.

Vid ett bibehållande av självfinansieringsprincipen är det på de skäl som
i propositionen närmare utvecklas ofrånkomligt att vidtaga höjningar av de
viktigare avgifterna i patentärenden. Av skäl som likaledes redovisas i propositionen
synes det härvid vara tillrådligt att genomföra höjningen på sådant
sätt, alt en viss marginal uppstår, varigenom olägenheterna av täta
ändringar i avgiftssatserna kan undvikas.

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

Vid den avgiftshöjning, som sålunda bör genomföras, kan givetvis anledning
föreligga att vidtaga jämkningar i det inbördes förhållandet mellan
olika slag av patentavgifter, så att vissa avgifter liöjes förhållandevis mera
än andra. I detta hänseende föreslås i propositionen, vars avgiftshöjningar
totalt sett uppgår till omkring 50 %, till en början en höjning av ansökningsavgiften
med 100 %, nämligen från 100 kronor till 200 kronor. Såsom
skäl för denna höjning anföres, att det med hänsyn till att patentverkets
arbete med patentärenden praktiskt taget helt hänför sig till tiden före ärendenas
slutliga avgörande kan vara motiverat att låta en något större andel
av det sammanlagda avgiftsbeloppet falla på ansökningsavgiften än vad nu
är fallet. Den föreslagna höjningen av ansökningsavgiften kan vid i övrigt
oförändrade förhållanden beräknas ge ett inkomsttillskott av 1 100 000 kronor.

I motionen föreslås att höjningen av ansökningsavgiften begränsas till
50 kronor, vilket sålunda skulle ge patentverket en 550 000 kronor lägre inkomstökning;
kompensation härför skulle enligt motionen i viss utsträckning
inträda genom införandet av en ny avgift — tryckningsavgift — som
skulle utgå vid sidan av utfärdningsavgiften. Då, såsom av det följande
framgår, utskottet icke finner sig för närvarande kunna förorda att tryckningsavgifter
införes och följaktligen icke kan förutsätta att det enligt motionens
förslag uppkommande inkomstbortfallet blir kompenserat, kan utskottet
ej heller biträda motionärernas förslag om en lägre höjning av ansökningsavgiften.
Mot bakgrunden av de utsikter till ekonomiska fördelar,
som innehavet av ett patent medför för patenthavaren, känner sig utskottet
icke heller övertygat om riktigheten av det av motionärerna anförda skälet
för den mera begränsade höjningen, nämligen att en höjning enligt Kung],
Maj:ts förslag skulle verka alltför hämmande på intresset av att söka patent.
Utskottet, som finner det motiverat att ansökningarna i patentärenden
belastas med en förhållandevis större andel av det sammanlagda avgiftsbeloppet
än för närvarande, tillstyrker därför propositionens förslag i denna
del.

I fråga om utfärdningsavgiften, vilken för närvarande utgår med 100
kronor, föreslås i propositionen icke någon höjning. Patentverket har i sin
hemställan uttalat, att verkets publiceringsverksamhet visserligen för närvarande
lämnar ett årligt underskott av omkring 230 000 kronor men att
frågan om höjning av utfärdningsavgiften bör anstå, tills det av statens organisationsnämnd
aktualiserade spörsmålet om publiceringsverksamhetens
framtida utformning erhållit sin slutliga lösning. Denna mening har delats
av Kungi. Maj:t. Såsom ovan antytts föreslås däremot i motionen införandet
av en ny avgiftsform vid sidan av utfärdningsavgiften, nämligen en tryckningsavgift,
som skulle utgå med 25 kronor för varje i utfärdningstrycket
ingående trycksida utöver tre. Motionens förslag härutinnan står i god överensstämmelse
med de principer, på vilka avgiftssystemet bygger, i det med
den föreslagna tryckningsavgiften varje patentärende skulle komma att belastas
med avgifter i förhållande till de kostnader, som ärendet föranleder i

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

samband med publiceringen. Härjämte skulle synbarligen på sätt i motionen
närmare utvecklas vissa fördelar från arbetsekonomisk synpunkt stå
att vinna för patentverket. Utskottet finner därför att motionärernas förslag
på denna punkt i och för sig bär goda skäl för sig. Det i fråga om verkets
publiceringsverksamhet för närvarande rådande läget med en förestående
eventuell omläggning av verksamhetens tekniska utformning utgör
emellertid enligt utskottets mening ett vägande skäl att icke nu realisera
motionärernas förslag. Härvidlag behöver blott pekas på svårigheten att
nu bestämma storleken av er. tryckningsavgift, som skulle komma att tilllämpas
efter en rationalisering av verkets publiceringsverksamhet. Det slutliga
ställningstagandet till frågan om införandet av en tryckningsavgift bör
följaktligen anstå intill dess ett säkert underlag finnes tillgängligt för bedömningen
av spörsmålet. Därest en dylik avgift införes kan en justering
av övriga avgifter möjligen befinnas påkallad.

I propositionen föreslås slutligen en höjd årsavgiftsskala, enligt vilken
årsavgiften för femte patentåret utgår med 100 kronor och därefter för ettvart
av de följande åren t. o. m. fjortonde året stiger med 50 kronor samt för
ett vart av de tre sista patentåren ökar med 100 kronor. I motionen föreslås
en avgiftsskala enligt vilken stegringen från 100 kronor under femte
patentåret sker med 25 kronor årligen under de tre första avgiftsbelagda
åren, med 50 kronor under de tre nästfoljande, med 75 kronor under de
därpå följande fyra åren och med 100 kronor under de tre sista patentåren.
Summan av patentårsavgifterna är enligt motionsförslaget 25 kronor lägre
än enligt propositionen.

Beträffande'' avgiftsskalans uppbyggnad har i remissyttrandena olika synpunkter
gjort sig gällande; medan vissa remissinstanser förordat i förhållande
till nuvarande utformning av skalan högre årsavgifter under de tidigare
patentåren och lägre under de senare har andra uttalat sig för ett bibehållande
av den nuvarande relationen. Ingen remissinstans har i fråga om avgiftsskalans
uppbyggnad intagit den ståndpunkt, som kommit till uttryck
i motionen. På grund härav och då den i propositionen upptagna avgiftsskalan
synes innebära en lämplig avvägning av årsavgifterna inbördes under
beaktande bland annat av den tidsrymd, under vilken ett patent regelmässigt
torde ge den bästa avkastningen, saknas enligt utskottets förmenande
anledning att frångå propositionens förslag härutinnan.

Mot vad i propositionen i övrigt föreslås har utskottet ej heller någon erinran.
Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen — med avslag å motionen II: B 188 — måtte
bifalla förevarande proposition, nr B 34.

Stockholm den 15 juli 1958

På första lagutskottets vägnar:
EMIL AHLKVIST

Första lagutskottets utlåtande nr B 7 år 1958

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Branting, Lindblom, Per
Olofsson, Lodenius, Birke, Erik Svedberg och Alexanderson;

från andra kammaren: herr Östrand, fru Boman, herrar Jacobsson i
Sala, Fröding, fru Löfqvist, fröken Bergegren, herrar Larsson i Stockholm
och Fälldin.

581224 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag