Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970 (Utlåtande 1970:L1u72 - höst l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

Nr 72

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i sjölagen m. m.

Genom en den 23 oktober 1970 dagtecknad proposition, nr 185, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1),

2) lag om ändring i lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg,

3) lag om ändring i sjömanslagen (1952: 530),

4) lag om ändring i föräldrabalken,

5) lag om ändring i lagen (1969: 618) om fastställande av faderskapet
till barn utom äktenskap.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om forum i
sjörättsmål. Enligt nuvarande lag tas sådana mål upp av rådhusrätt eller
vissa häradsrätter. Enligt förslaget skall sjörättsmål som huvudregel koncentreras
till sju tingsrätter i landet. Mål som uteslutande rör annat fartyg
än handels- eller fiskefartyg får dock tas upp av tingsrätt som är behörig
enligt allmänna regler i rättegångsbalken. Undantagsregeln får främst betydelse
för nöjes- och fritidstrafiken. Lagstiftningen, som delvis hänger
samman med underrättsreformen, föreslås träda i kraft den 1 januari 1971.

Lagförslagen är av följande lydelse (s. 2—11). 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 1 avd. Nr 72

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

1) Förslag
till
Lag

om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom förordnas i fråga om sjölagen (1891: 35 s. I)1,
dels att i 60, 70, 296, 297, 299, 302, 304, 308, 310—313, 315, 317 och
330 §§ orden ”sjöfartsstyrelsen” och ”styrelsen” skall bytas ut mot ”sjöfartsverket”
respektive ”verket”,

dels att i 314 § ordet ”underrätt” skall bytas ut mot ”tingsrätt”,
dels att i 330 § ordet ”telestyrelsen” skall bytas ut mot ”televerket”,
dels att 3, 231, 305, 307, 316 och 336—343 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3 §.:

Har den, för vars räkning fartyg
bygges, för byggnadens verkställande
givit eller utfäst sig att giva varvsägaren
eller byggmästaren förskott
av penningar eller byggnadsämnen,
äge han, när avhandling därom upprättats,
att låta den intagas, om
byggnaden verkställes i stad med
rådhusrätt, i rådhusrättens protokoll
och eljest i protokollet hos närmaste
rådhusrätt; och njute sedan
förmånsrätt, som i 17 kap. handelsbalken
sägs.

Har den, för vars räkning fartyg
bygges, för byggnadens verkställande
givit eller utfäst sig att giva varvsägaren
eller byggmästaren förskott
av penningar eller byggnadsämnen,
äge han, när avhandling därom upprättats,
att låta den intagas i protokollet
hos Stockholms tingsrätt; och
njute sedan förmånsrätt enligt 17
kap. handelsbalken.

231 §.•

Anspråk på------— -

Tvist om gottgörelse, som avses i
första stycket, prövas av sjömansnämnden
i Stockholms sjömanshusdistrikt.
Talan må ej föras mot
nämndens beslut i sådan tvist. 1 2 3

bärgningsföretaget slutförts.

Tvist om gottgörelse, som avses i
första stycket, prövas av sjömansnämnden.
Talan må ej föras mot
nämndens beslut i sådan tvist.

1 Senaste lydelse av 60, 70, 296, 297, 299, 302, 304, 308, 310—315, 317 och 330 §§ 1967: 48.

2 Senaste lydelse 1964: 658.

3 Senaste lydelse 1964: 728.

Första lagutskottets utlåtande nr 12 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(.Föreslagen lydelse)

305 §.*

Sjöförklaring inom riket hålles av
den allmänna underrätten för Luleå,
Sundsvall, Stockholm, Kalmar,
Malmö, Göteborg eller Karlstad. Behörig
är den domstol som är närmast
den hamn eller ort där sjöförklaring
skall äga rum enligt 304 §.
Konungen äger dock för viss hamn
förordna att annan av domstolarna
skall vara behörig, om det är ändamålsenligt
med hänsyn till trafikförbindelser
och övriga förhållanden.

Om annat---------

Vid sammanträde för sjöförklaring
skall rätten bestå av en lagfaren
domare såsom ordförande samt
två personer som äro kunniga och
erfarna i sjöväsendet. Åtminstone en
av de senare bör hava grundlig erfarenhet
från tjänst som fartygseller
maskinbefäl på handelsfartyg
och nyligen hava utövat sådan tjänst.
Rätten utser för varje sjöförklaring
de särskilda ledamöterna från en
förteckning, som sjöfart sstyr elsen
årligen upprättar för varje fartygsinspektions
distrikt. Förteckningen
skall upptaga minst tjugo personer.
Om biträde av person med särskild
sakkunskap i visst fall är ändamålsenligt,
äger rätten tillkalla sådan
person att inträda såsom ytterligare
ledamot i rätten, även om han
ej är upptagen i förteckningen. Särskild
ledamot skall vara svensk medborgare
och hava fyllt tjugofem år.
Den som är omyndig eller i konkurstillstånd
får ej vara ledamot. Särskild
ledamot äger uppbära ersättning
av allmänna medel enligt
bestämmelser som meddelas av
Konungen.

I Danmark — — — — ------

I övrigt-----------

I fråga-----—----- 1

Sjöförklaring inom riket hålles av
Luleå, Sundsvalls, Stockholms, Kalmar,
Malmö, Göteborgs eller Karlstads
tingsrätt. Behörig är den domstol
som är närmast den hamn eller
ort där sjöförklaring skall äga rum
enligt 304 §. Konungen äger dock för
viss hamn förordna att annan av
domstolarna skall vara behörig, om
det är ändamålsenligt med hänsyn
till trafikförbindelser och övriga förhållanden.

— av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförklaring
skall rätten bestå av lagfaren
domare såsom ordförande samt
två personer som äro kunniga och
erfarna i sjöväsendet. Åtminstone en
av de senare bör hava grundlig erfarenhet
från tjänst som fartygseller
maskinbefäl på handelsfartyg
och nyligen hava utövat sådan tjänst.
Rätten utser för varje sjöförklaring
de särskilda ledamöterna från en förteckning,
som sjöfartsverket årligen
upprättar för varje sjöfartsinspektions
distrikt. Förteckningen skall
upptaga minst tjugo personer. Om
biträde av person med särskild sakkunskap
i visst fall är ändamålsenligt,
äger rätten tillkalla sådan person
att inträda såsom ytterligare ledamot
i rätten, även om han ej är
upptagen i förteckningen. Särskild
ledamot skall vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd får ej vara ledamot.
Särskild ledamot äger uppbära
ersättning av allmänna medel enligt
bestämmelser som meddelas av
Konungen.

— — landets lag.

----norsk konsul.

--meddelas vitesföreläggande.

1 Senaste lydelse 1967: 48.

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 1 avd. Nr 72

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

När anmälan
Till sammanträde
Befälhavaren skall
I den mån det kan ske skola sakägarna
genom särskilda meddelanden
underrättas om tid och plats för
sammanträdet samt var och när anmälningen
om sjöförklaring med
därtill hörande handlingar finnes
tillgänglig. Sjöfartsstyrelsen skall
alltid underrättas om tid och plats
för sammanträdet. Gäller sjöförklaringen
händelse, som angår säkerheten
på fartyg, skall även fartygsinspektören
underrättas.

De särskilda------— —

på fartyget,
genom befälhavaren,
vid vite.

I den mån det kan ske skola sakägarna
genom särskilda meddelanden
underrättas om tid och plats för
sammanträdet samt var och när anmälningen
om sjöförklaring med
därtill hörande handlingar finnes
tillgänglig. Sjöfartverket skall alltid
underrättas om tid och plats för
sammanträdet. Gäller sjöförklaringen
händelse, som angår säkerheten
på fartyg, skall även överinspektören
i sjöfartsinspektionsdistriktet underrättas.

- annan synpunkt.

307 §4

316 §.

För varje fartyg sinspektions distrikt
skall finnas förteckning över
personer, som äro skickade att utföra
uppdrag att besiktiga fartyg
eller last. Förteckningen upprättas
årligen av sjöfartsstyrelsen och hålles
tillgänglig hos de underrätter
som sjöfartsstyrelsen föreskriver.

För varje sjöf artsinspektionsdistrikt
skall finnas förteckning över
personer, som äro skickade att utföra
uppdrag att besiktiga fartyg eller
last. Förteckningen upprättas årligen
av sjöfartsverket och hålles tillgänglig
hos de underrätter som sjöfartsverket
föreskriver.

336 §.

Rådhusrätt är första domstol i
mål, som skall bedömas efter denna
lag. Om häradsrätts behörighet i vissa
fall att upptaga sådant mål gälla
särskilda bestämmelser.

Första domstol i tvistemål rörande
förhållande som avses i denna
lag är Luleå, Sundsvalls, Stockholms,
Kalmar, Malmö, Göteborgs eller Karlstads
tingsrätt. Detsamma gäller
brottmål i fråga om gärning som avses
i denna lag, även om gärningen
är belagd med strängare straff i
brottsbalken.

Rör mål som anges i första stycket
uteslutande annat fartyg än handelsfartyg
eller fiskefartyg, får målet
upptagas även av tingsrätt som är
behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken.

1 Senaste lydelse 1967: 48.

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

337

Bestämmelserna om laga domstol
i tvistemål i allmänhet äga motsvarande
tillämpning i fråga om rådhusrätts
behörighet att upptaga tvistemål
enligt denna lag. Talan får
även väckas vid rådhusrätten i den
ort där fartyget finnes. När säkerhet
för fordran ställts hos myndighet till
befrielse från kvarstad eller annan
handräckning, får talan väckas vid
rådhusrätten i den ort där säkerheten
ställts. Talan angående fordran
som säkerheten avsett får väckas vid
sistnämnda rådhusrätt, även om säkerheten
frigivits. Finnes ej rådhusrätt
i ort, där svaranden kunnat sökas
enligt vad som nu sagts, får talan
väckas vid den rådhusrätt som
är närmast den orten.

Äro flera

338

Bestämmelserna om laga domstol
i brottmål i allmänhet äga motsvarande
tillämpning i fråga om rådhusrätts
behörighet att upptaga
brottmål enligt denna lag. Finnes e j
rådhusrätt i ort, vid vars domstol
den misstänkte haft att svara enligt
vad som nu sagts, får åtal väckas vid
den rådhusrätt som är närmast den
orten.

339

Talan mot dispasch föres genom
klander hos rådhusrätten i den ort
där dispaschen är utgiven.

Dispasch, som-------— —

1 Senaste lydelse 1967: 48.

I fråga om behörigheten för de
tingsrätter som anges i 336 § första
stycket att upptaga tvistemål enligt
denna lag äga bestämmelserna om
laga domstol i tvistemål i allmänhet
motsvarande tillämpning. Talan
får även väckas vid den av tingsrätterna
som är domstol för den ort
där fartyget finnes. Har säkerhet för
fordran ställts hos myndighet till
befrielse från kvarstad eller annan
handräckning, får talan väckas även
vid den av tingsrätterna som är domstol
för den ort där säkerheten
ställts. Talan angående fordran som
säkerheten avsett får väckas vid sistnämnda
tingsrätt, även om säkerheten
frigivits.

Om domstolen för den ort där svaranden
enligt i första stycket angivna
grunder kunnat sökas icke är
tingsrätt som anges i 336 § första
stycket, väckes talan vid den av dessa
tingsrätter som är närmast den
orten.

- rederiets hemvist.

§•*

I fråga om behörigheten för de
tingsrätter som anges i 336 § första
stycket att upptaga brottmål som där
avses äga bestämmelserna om laga
domstol i brottmål i allmänhet motsvarande
tillämpning. Om domstolen
för den ort där den misstänkte
enligt vad nu sagts haft att svara
icke är någon av nämnda tingsrätter,
väckes åtal vid den av dessa
tingsrätter som är närmast den orten.

§•*

Talan mot dispasch föres genom
klander hos tingsrätten för den ort
där dispaschen är utgiven.

---till efterrättelse.

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

340

Rådhusrätt är i dispaschmål domför
med tre eller högst fyra lagfarna
domare jämte tre särskilda ledamöter
utsedda enligt 341 §. Rådhusrätten
är dock domför med en lagfaren
domare vid prövning om klander
skall avvisas och vid sådan handläggning
som avser måls beredande
eller som enligt 341 och 343 §§ ankommer
på rådhusrätten.

341

För stad, vars rådhusrätt äger
upptaga dispaschmål, upprättar sjöfartsstyrelsen
årligen en förteckning,
vari upptagas minst tolv personer,
som äro kunniga i handel och
sjöfart och som äro skickade att
tjänstgöra som särskilda ledamöter
i dispaschmål. Bland dem som upptagits
i denna förteckning utser rätten
för varje mål tre för tjänstgöring
som särskilda ledamöter. Om
på grund av förfall eller annat hinder
föreskrivet antal ledamöter ej
kan utses från förteckningen, utser
rätten annan lämplig person att vara
särskild ledamot.

Särskild ledamot skall vara svensk
medborgare och hava fyllt tjugofem
år. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd
får ej vara ledamot.
Särskild ledamot äger uppbära ersättning
av allmänna medel enligt
bestämmelser som meddelas av Konungen.

§•*

Tingsrätt är i dispaschmål domför
med tre eller högst fyra lagfarna
domare jämte tre särskilda ledamöter
utsedda enligt 341 §. Rätten är
dock domför med en lagfaren domare
vid prövning om klander skall avvisas
och vid sådan handläggning
som avser måls beredande eller som
enligt 341 och 343 §§ ankommer på
tingsrätten.

§.J

För domsaga, vars tingsrätt äger
upptaga dispaschmål, upprättar sjöfartsverket
årligen en förteckning,
vari upptagas minst tolv personer,
som äro kunniga i handel och sjöfart
och som äro skickade att
tjänstgöra som särskilda ledamöter
i dispaschmål. Bland dem som upptagits
i denna förteckning utser rätten
för varje mål tre för tjänstgöring
som särskilda ledamöter. Om på
grund av förfall eller annat hinder
föreskrivet antal ledamöter ej kan
utses från förteckningen, utser rätten
annan lämplig person att vara
särskild ledamot.

Särskild ledamot skall vara svensk
medborgare. Den som är omyndig
eller i konkurstillstånd får ej vara
ledamot. Särskild ledamot äger uppbära
ersättning av allmänna medel
enligt bestämmelser som meddelas
av Konungen.

342 §.

Vill någon klandra dispasch, skall
han inom fyra veckor från dispaschens
dag till rådhusrätten inkomma
med klanderinlaga. Med de
avvikelser som följa av tredje stycket
i denna paragraf äga i övrigt bestämmelserna
i 52 kap. 2, 3, 5, 6 och
3—12 §§ rättegångsbalken motsva1
Senaste lydelse 1967: 48.

Vill någon klandra dispasch, skall
han inom fyra veckor från dispaschens
dag till tingsrätten inkomma
med klanderinlaga. Med de avvikelser
som följa av tredje stycket i
denna paragraf äga i övrigt bestämmelserna
i 52 kap. 2, 3, 5, 6 och 8—
12 §§ rättegångsbalken motsvarande

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

(Nuvarande lydelse)

rande tillämpning i mål om klander
av dispasch. Bestämmelse som avser
hovrätt gäller därvid i stället rådhusrätten.

Upptages klander av dispasch,
äger motpart utan avgift få ut en avskrift
av klanderinlagan. Vill han
bemöta klandret, skall han senast
fyra veckor efter fullföljdstidens utgång
till rådhusrätten inkomma med
skriftlig förklaring. Om denna rätt
att få del av klandret och att avgiva
förklaring bör rådhusrätten sända
meddelande till varje känd sakägare.

Rätten äger--------

(Föreslagen lydelse)

tillämpning i mål om klander av dispasch.
Bestämmelse som avser hovrätt
gäller därvid i stället tingsrätten.

Upptages klander av dispasch,
äger motpart utan avgift få ut en avskrift
av klanderinlagan. Vill han bemöta
klandret, skall han senast fyra
veckor efter fullföljdstidens utgång
till tingsrätten inkomma med skriftlig
förklaring. Om denna rätt att få
de! av klandret och att avgiva förklaring
bör tingsrätten sända meddelande
till varje känd sakägare.
--genom utslag.

343 §.

Talan mot rådhusrätts utslag eller
beslut i dispaschmål föres genom besvär
till högsta domstolen. Vill någon
anföra besvär, skall han inom
fyra veckor från den dag, då utslaget
eller beslutet meddelades, till rådhusrätten
inkomma med besvärsinlaga.
Beträffande klagandens skyldighet
att nedsätta fullfölj dsavgift
och belopp till säkerhet för kostnadsersättning
åt motpart samt i fråga
om rättegången i övrigt äga bestämmelserna
i 54 kap. 16—19 §§ och 56
kap. rättegångsbalken motsvarande
tillämpning. Bestämmelse som avser
hovrätt gäller därvid i stället rådhusrätten.

Talan mot tingsrätts utslag eller
beslut i dispaschmål föres genom
besvär till högsta domstolen. Vill någon
anföra besvär, skall han inom
fyra veckor från den dag, då utslaget
eller beslutet meddelades, till tingsrätten
inkomma med besvärsinlaga.
Beträffande klagandens skyldighet
att nedsätta fullföljdsavgift och belopp
till säkerhet för kostnadsersättning
åt motpart samt i fråga om
rättegången i övrigt äga bestämmelserna
i 54 kap. 16—19 §§ och 56 kap.
rättegångsbalken motsvarande tilllämpning.
Bestämmelse som avser
hovrätt gäller därvid i stället tingsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971, då lagen (1937: 306) om behörighet
för häradsrätt att upptaga sjörättsmål upphör att gälla.

Äldre bestämmelser gäller i fråga om behörighet att handlägga mål enligt
sjölagen (1891: 35 s. 1), om talan väckts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1967: 48.

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

2) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1901:26 s. 1) om inteckning i
fartyg1 *,

dels att 38 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 § *

Ärenden angående inteckning i Ärenden angående inteckning i
fartyg upptagas av den inskrivnings- fartyg upptagas av den inskrivningsdomare
vid Stockholms rådstuvurätt domare i Stockholms domsaga som
som därtill är utsedd. därtill är utsedd.

Över inteckningar---särskild inteckningsbok.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller i fråga om behörighet att handlägga mål enligt
lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg, om talan väckts före ikraftträdandet.

3) Förslag
till
Lag

om ändring i sjömanslagen (1952: 530)

Härigenom förordnas i fråga om sjömanslagen (1952: 530),3
dels att 84 och 86 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 11, 43, 53, 69 och 74 §§ orden ”sjöfartsstyrelsen” och ”styrel»
sen” skall bytas ut mot ”sjöfartsverket” respektive ”verket”,
dels att 68 och 85 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av 38 § 1937: 307.

3 Senaste lydelse 1936: 226.

3 Senaste lydelse av 11, 43, 53, 69 och 74 §§ 1955: 390.

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

68 §.

Är i fall, som i 67 § första stycket
sägs, befälhavaren eller sjömannen
missnöjd med mönstringsförrättarens
beslut, äger han, om beslutet
meddelats av mönstringsförrättare i
stad, där rådhusrätt finnes, hos denna
rådhusrätt begära prövning av beslutet.
Har beslutet meddelats av
mönstringsförrättare utom riket
eller här i riket å ort, där rådhusrätt
ej finnes, må sådan begäran göras
hos rådhusrätten vid fartygets ankomst
till första hamn, där rådhusrätt
finnes och där fartyget väntas
ligga minst två dagar. Begäran, som
nu sagts, skall göras så snart ske kan
och i god tid före fartygets avgång.
Vid prövningen skall rådhusrätten
bestå av en lagfaren domare och
nämnd; rätten vare domför med tre
i nämnden.

Då prövning
Finner rätten
Har prövning

Är i fall, som i 67 § första stycket
sägs, befälhavaren eller sjömannen
missnöjd med mönstringsförrättarens
beslut, äger han, om beslutet
meddelats av mönstringsförrättare
på ort där tingsrätt finnes, hos denna
domstol begära prövning av beslutet.
Har beslutet meddelats av
mönstringsförrättare utom riket eller
här i riket på ort där tingsrätt
ej finnes, må sådan begäran göras
hos tingsrätten vid fartygets ankomst
till första hamn där tingsrätt
finnes och där fartyget väntas ligga
minst två dagar. Begäran som nu
sagts skall göras så snart ske kan
och i god tid före fartygets avgång.
Vid prövningen skall rätten bestå av
en lagfaren domare och nämnd.

ej föras,
vidare handläggning.
---stycket sägs.

Om rådhusrätts behörighet att
upptaga tvistemål enligt denna lag
gäller i tillämpliga delar vad angående
laga domstol i tvistemål i allmänhet
är stadgat. Talan må ock
väckas vid rådhusrätten i den ort där
fartyget finnes. Är ej rådhusrätt å
ort, där svarande enligt vad sålunda
är föreskrivet må sökas, äger käranden
instämma tvisten till den
rådhusrätt, som är närmast den orten.
Finnes ej behörig domstol efter
vad nu är sagt, må tvisten upptagas
av rådhusrätten i fartygets hemort
eller, om där ej år rådhusrätt, av den
rådhusrätt, som är närmast.

Äro flera----—---

Om behörighet för tingsrätt att
upptaga tvistemål enligt denna lag
gäller, utöver bestämmelserna i 10
kap. rättegångsbalken, att talan får
väckas vid tingsrätten för den ort
där fartyget finnes eller där fartyget
har sin hemort.

rederiets hemvist.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller i fråga om behörighet att handlägga mål enligt
sjömanslagen (1952: 530), om talan väckts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1958:17.

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

4) Förslag
till
Lag

om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas, att 20 kap. 36 § föräldrabalken skall ha nedan angivna
lydelse.

(Nuvarande lydelse)1 (Föreslagen lydelse)

20 KAP.
36 §.

I mål om äktenskaplig börd, faderskap
till barn utom äktenskap, barns
egenskap av trolovningsbarn, vårdnad,
umgängesrätt, underhåll och
omyndighetsförklaring eller dess hävande
äger vad som föreskrives i 15
kap. 29 och 30 §§ giftermålsbalken
motsvarande tillämpning.

I mål om äktenskaplig börd, vårdnad,
umgängesrätt, underhåll och
omyndighetsförklaring eller dess hävande
äger vad som föreskrives i 15
kap. 29 och 30 §§ giftermålsbalken
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Vid handläggning, som påbörjats före lagens ikraftträdande och för vilken
enligt äldre bestämmelser kräves flera domare än en, samt vid överläggning
och omröstning i anslutning till sådan handläggning skall äldre bestämmelser
om rättens sammansättning och om omröstning alltjämt gälla.

1 Härmed avses lydelsen enligt 1969: 257.

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

5) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1969: 618) om fastställande av faderskapet
till barn utom äktenskap

Härigenom förordnas, att 12 och 19 §§ lagen (1969:618) om fastställande
av faderskapet till barn utom äktenskap skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Var och---—• — ------

Bestämmelserna i 20 kap. 36 §
första och andra styckena föräldrabalken
gäller i mål om faderskap.

Bestämmelserna i 20 kap. 11 §
föräldrabalken gäller när talan om
underhållsbidrag föres i samband
med mål om faderskap. Är endast en
man instämd, äger även bestämmelserna
i 20 kap. 12, 39 och A0 §§ samma
balk tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

----—-i målet.

Bestämmelserna i 20 kap. 36 §
samt 37 § första och andra styckena
föräldrabalken gäller i mål om faderskap.

Bestämmelserna i 20 kap. 11 § föräldrabalken
gäller när talan om underhållsbidrag
föres i samband med
mål om faderskap. Är endast en man
instämd, äger även bestämmelserna
i 20 kap. 12, 40 och 41 §§ samma
balk tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Första lagutskottets utlåtande nr 72 år 1970

Allmänt om lagstiftningen

Genom lagen (1969: 244) om ändring i rättegångsbalken (prop. 1969: 44,
1LU 38, Rskr 283) har betydelsefulla reformer rörande underrättsorganisationen
beslutats. Ändringarna, som med vissa undantag träder i kraft den 1
januari 1971, innebär bl. a. att underrättsorganisationen görs likformig för
land och stad. De nuvarande härads- och rådhusrätterna skall ersättas av
tingsrätter. Underrättsreformen medför att reglerna rörande forum i sjörättsmål,
enligt vilka sådana mål skall tas upp av rådhusrätt eller vissa
häradsrätter, måste ändras. Frågan om erforderlig översyn har uppdragits
åt den år 1958 tillkallade sjölagskommittén1 (tilläggsdirektiv se 1969 års
riksdagsberättelse s. 35). Kommittén har i juni 1969 avgivit en promemoria
med förslag till ändringar i reglerna om laga domstol och forum i allmänna
sjörättsmål (Stencil Ju 1969: 18). Promemorian har remissbehandlats.

På grund av vad sålunda förekommit har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lagar om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1), i lagen
(1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg och i sjömanslagen (1952: 530). I detta
sammanhang har också tagits upp förslag till ändring i forumbestämmelserna
i föräldrabalken och lagen (1969: 618) om fastställande av faderskapet
till barn utom äktenskap. Även dessa ändringar har samband med underrättsref
ormen.

De sålunda upprättade lagförslagen har remitterats till lagrådet. Vissa av
lagrådet gjorda påpekanden har beaktats i de lagförslag som förelagts riksdagen.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,

att riksdagen bifaller propositionen nr 185.

Stockholm den 26 november 1970

På första lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Erik Svedberg (s),
fröken Mattson (s), herr Svanström (ep), fru Lindström (s) och herr Helge
Karlsson (s);

från andra kammaren: herrar Dockered (ep), Jönsson i Malmö (s),
Hansson i Piteå (s), Sjöholm (fp), Oskarson (m), fru Bergander (s), herrar
Polstam (ep) och Jadestig (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700030