Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1967 (Utlåtande 1967:L1u7 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1967

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckt motion om sänkning av myndighetsåldern.

Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad
motion, nr 34, av herr Jansson m. fl. I motionen hemställes att riksdagen måtte
besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1968 års riksdag till sådan
ändring i föräldrabalken, att den civilrättsliga myndighetsåldern sänkes till 18 år.

Motiveringen till motionärernas hemställan återfinnes i motionen II: 4, till vilken
utskottet torde få hänvisa.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om en sänkning av myndighetsåldern har under senare år vid ett flertal
tillfällen i anledning av motioner varit föremål för riksdagens behandling. I ett av
första lagutskottet i ämnet år 1963 avgivet utlåtande, nr 18, har lämnats redogörelse
för bl. a. gällande bestämmelser och tidigare riksdagsbehandling samt vissa uttalanden
av författningsutredningen. I dessa hänseenden torde utskottet få hänvisa till
nämnda utlåtande. Utskottet får vidare erinra om att spörsmålet om myndighetsåldern
behandlats av utskottet i utlåtande nr 31 år 1964, nr 5 år 1965 och nr 7 år
1966. I dessa utlåtanden har utskottet hemställt att de i ämnet väckta motionerna
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Härvid har utskottet åberopat att ett
ställningstagande måste föregås av undersökningar av reformens verkningar. Utlå.
tandena har godkänts av riksdagen. I utlåtandet till 1966 års riksdag har utskottet
jämväl erinrat om att utredningsuppgiften anförtrotts förmynderskapsutredningen.

I sammanhanget må anmärkas att riksdagen under 1965 års höstsession slutligt antagit
förslag till grundlagsändring innebärande att rösträtt vid val till riksdagens
andra kammare skall tillkomma den som under senast föregående kalenderår uppnått
20 års ålder. Motioner om sänkning av rösträttsåldern till 18 år har i enlighet
med förslag av konstitutionsutskottet (KU 1966: 5, 1967: 3) avslagits av 1966 och
1967 års riksdagar.

F örmynderskapsutredningen

Kungl. Maj:t tillkallade i december 1964 särskilda sakkunniga för att verkställa
en översyn av förmynderskapslagstiftningen. De sakkunniga har antagit benämningen
förmynderskapsutredningen. I direktiven för utredningen framhöll departe Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 1 avd. Nr 7

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1967

mentschefen bl. a. att myndighetsåldern utgjorde en huvudfråga när det gällde förmynderskapslagstiftningens
reformering samt att översynen borde ske i samråd med
representanter från de övriga nordiska länderna.

Utredningen härden 9 januari 1967 avgivit ett delbetänkande (stencil Ju 1967:1),
som avser frågorna om en sänkning av myndighetsåldern och om olika former av
omyndighet. Utredningen föreslår att myndighetsåldern skall fastställas till 20 år.

I denna del anför utredningen bl. a. följande:

Utredningen har vid övervägande av skälen för och emot en sänkning av myndighetsåldern
kommit till den uppfattningen att ett i förhållande till gällande rätt tidigare
inträde av full civilrättslig frihet är väl motiverat. Samhällsutvecklingen har
gatt mot en självständigare ekonomisk ställning hos ungdomen. Allt fler ungdomar
försörjer sig själva före 21 års ålder. Bland annat på grund härav inträder en tidigare
familjebildning, vilket i sin tur medför ett tidigare lämnande av föräldrahemmet.
Behov av ökad ekonomisk frihet har härigenom framträtt allt starkare. Den
ofta intensiva debatten om ekonomiska ting — såväl privatekonomiska som samhällsekonomiska
— har jämsides med förändringen av ungdomens förhållanden bidragit
till att dagens ungdomar utvisar ett ökat intresse för och därmed större förtrogenhet
med ekonomiska problem. Den risk för onödig och betungande skuldsättning
som en sänkning av myndighetsåldern påståtts komma att medföra torde, i vart fall
vid en måttlig sänkning av myndighetsåldern, icke böra överdrivas.

----En sänkning av myndighetsåldern torde emellertid ske med iakttagande av

viss varsamhet, förtjänt av särskilt beaktande är att samma myndighetsålder bör
råda i de nordiska länderna. Vid överläggningar med representanter för Danmark,
finland och Norge har framkommit att enighet icke synes kunna uppnås om en så
stor sänkning som till 18 eller 19 år. Från dansk och norsk sida har däremot uttalats
sympati för en sänkning av myndighetsåldern till 20 år, förutsatt att det sker i alla
de nordiska länderna. Från finländsk sida har förklarats att man icke finner tillräckliga
skäl föreligga för en sänkning av gällande myndighetsålder men att, om denna
sänkes till 20 ar i de övriga nordiska länderna, man med hänsyn till önskvärdheten
av gemensam nordisk myndighetsålder sannolikt kommer att föreslå en motsvarande
sänkning av myndighetsåldern i Finland. Utredningen har vid sina överväganden
kommit fram till att myndighetsåldern bör sänkas med ett år eller alltså till fyllda
20 år, men ej mera.

Den föreslagna sänkningen för med sig att även äktenskapsåldern för man bör
sänkas till 20 år. Dessutom kommer inträdet av full testationsfrihet och tidpunkten
för vårdnadens upphörande att behöva anpassas till en sänkt myndighetsålder. Detsamma
gäller de av vårdnaden avhängiga rättigheterna, såsom utövandet av giftomannaskap
m. m. Huruvida andra åldersgränser anses skola ändras torde få övervägas
vid den försatta behandlingen av utredningens förslag. Bland de gränser som
kan ifrågasättas bli jämkade må nämnas privaträttsligt såväl som offentligrättsligt
bestämda gränser för utfående av underhåll och därmed jämförliga understöd. Vidare
kan pekas på bl. a. den i rättegångsbalken fastställda gränsen för rätten till tillträde
till domstols förhandling, rusdrycksförsäljningsförordningens åldersgräns för
utminutering av rusdrycker m. fl.

En sänkning av myndighetsåldern till 20 år kommer att medföra att myndighet
inträder under det år, varunder de flesta manliga ungdomar enligt värnpliktsutredningens
framlagda förslag kommer att fullgöra sin första värnpliktstjänstgöring.
Den föreslagna sänkningen kommer även att möjliggöra en fullständig anpassning
av rösträttsåldern till myndighetsåldern.

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1967

Utskottet

I förevarande motion hemställes om sådan ändring i föräldrabalken, att den civilrättsliga
myndighetsåldern sänks till 18 år. Motionärernas hemställan anknyter till
ett i annan motion framfört motsvarande yrkande rörande bl. a. rösträttsåldern, vilken
motion nyligen avslagits av riksdagen. Som skäl för en sänkning av myndighetsåldern
åberopas, huvudsakligen i likhet med vad som förekommit då samma fråga
tidigare behandlats i riksdagen, bl. a. att nutidens ungdom jämfört med tidigare
generationer har större kunskaper i samhällsfrågor samt att samhällsutvecklingen
medfört att ungdomen redan vid 18 års ålder i flera hänseenden åläggs samma förpliktelser
och ansvar som de äldre medborgarna.

Såsom framgår av vad ovan redovisats har förmynderskapsutredningen helt nyligen
avgivit ett betänkande, vari föreslås att myndighetsåldern skall fastställas till
20 år. Betänkandet är föremål för remissbehandling. I avbidan på remissbehandlingens
slutförande och Kungl. Maj :ts ställningstagande anser utskottet att något
initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen icke bör ifrågakomma.

Med hänvisning härtill får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 34, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1967

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg, fröken Mattson, herrar Hjorth,
Arvidson, Ernulf, Svanström, fru Lilly Ohlsson och herr Lidgard;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, fru Johansson*, herr Svensson i Vä,
fröken Bergegren, herr Gustafsson i Borås, fröken Andersson i Strängnäs, fru Lindekvist
och fru Heurlin.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.