Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970 (Utlåtande 1970:L1u65 - höst l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Nr 65

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till ackordslag m. m. jämte motion i ämnet.

Genom en den 14 maj 1970 dagtecknad proposition, nr 136, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) ackordslag,

2) lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

3) lag om ändring i giftermålsbalken,

4) lag om ändring i lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad,

5) lag om ändring i ärvdabalken,

6) lag om ändring i handelsbalken,

7) lag om ändring i förordningen (1845: 50 s. 1) i avseende på handel om
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

8) lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

9) lag om ändring i lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars konkurs,

10) lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272),

11) förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

I samband med propositionen har utskottet behandlat den i anledning
av propositionen väckta motionen II: 1478 av herr Oskarson.

Redogörelse för motionen lämnas på s. 58.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ny ackordslag som skall ersätta
nuvarande bestämmelser från 1921. Vidare föreslås att bestämmelserna i
konkurslagen om ackord anpassas till innehållet i ackordslagsförslaget. De
nämnda förslagen föranleder vissa följdändringar i annan lagstiftning.

De i propositionen upptagna förslagen syftar till sådan reformering av
ackordslagstiftningen, att ackordsförfarandet skall kunna komma till större
användning än nu.

F. n. försvåras ackordsförhandling ofta av att borgenärerna oberoende av

X Bihan g till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 1 avd. Nr 65

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

ackordsförhandling kan få utmätning eller försätta gäldenären i konkurs.
I propositionen föreslås en ordning som ger möjlighet att komma tillrätta
med detta. Gäldenär som vill ha ackord skall hos konkursdomaren kunna
begära förordnande av en god man, som skall övervaka förhandlingen och
bevaka borgenärernas rätt. När god man förordnats, skall enskild borgenär
endast i undantagsfall kunna få utmätning eller konkurs till stånd.

Kan inte uppgörelse träffas inom viss tid, har gäldenären möjlighet att
få till stånd offentlig ackordsförhandling som kan leda fram till att ackord
antas av en borgenärsmajoritet.

Beträffande själva ackordsförhandlingen och innehållet i ackordet innebär
förslaget bl. a. att minsta tillåtna ackordsprocent sätts ned och att kravet på
borgenärsmajoritet minskas och görs beroende av ackordsprocentens storlek.
En nyhet är att konkurslagens återvinningsregler föreslås bli tillämpliga
vid offentlig ackordsförhandling. Förfarandet vid offentlig ackordsförhandling
föreslås också förenklat.

Bland följdändringarna kan nämnas, att tiden för indrivning av skatter
förlängs när god man förordnats enligt ackordslagsförslaget.

Ackordslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1971.

Av propositionen återges i det följande — förutom författningsförslagen
— väsentligen vad föredragande departementschefen anfört i sin allmänna
motivering vid lagrådsremissen. Beträffande redogörelser för bl. a. gällande
rätt, ackordslagstiftningen i övriga nordiska länder, lagberedningens betänkande
Utsökningsrätt VII, Ackordsförhandling, och remissyttranden över
betänkandet samt specialmotivering får utskottet hänvisa till propositionen.

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse
(s. 3—40).

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

1) Förslag
till

Ackordslag

Häiigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 §

Med ackord avses i denna lag en ekonomisk uppgörelse utan konkurs
mellan en gäldenär som är på obestånd och hans borgenärer.

Ackordsförfarande enligt lagen sker under medverkan av god man. Ackord
kommer till stånd antingen genom överenskommelse eller också genom beslut
efter förhandling i särskild ordning (offentligt ackord).

I konkurslagen (1921: 225) finns bestämmelser om ackord i konkurs.

God man

2 §

På ansökan av gäldenär som är på obestånd skall god man förordnas för
utredning och förhandling med borgenärerna om ackord. God man skall dock
ej förordnas om det saknas skälig anledning antaga att ackord kan komma
till stånd.

3§

God man bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha den insikt och erfarenhet
som uppdraget kräver samt åtnjuta borgenärernas förtroende.

God man skall vara myndig. Till god man får ej förordnas någon som
står gäldenären nära eller är beroende av honom. Den som är anställd vid
domstol får ej förordnas till god man.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för gode mannen.
Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare.

God man skall entledigas, om han finnes icke vara lämplig eller av annan
särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

4 §

Gäldenären skall vid förvaltningen av sin egendom samråda med gode
mannen, som skall övervaka att borgenärernas bästa iakttages.

Ansökan om förordnande av god man

5§

Ansökan som avses i 2 § göres skriftligen hos konkursdomaren. Ansökningshandlingen
skall innehålla en kortfattad redogörelse för gäldenärens
ekonomi, orsakerna till hans obestånd och det sätt på vilket han ämnar tillgodose
borgenärerna efter ackord.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

G§

Bestämmelserna i konkurslagen (1921: 225) om behörig konkursdomare
vid ansökan om konkurs äger motsvarande tillämpning i fråga om ansökan
om förordnande av god man.

Vid ansökan skall gäldenären ange och styrka de omständigheter som betingar
konkursdomarens behörighet, om de ej är kända.

Har ansökan gjorts hos konkursdomare som icke är behörig, skall han
genast sända ansökningshandlingen till konkursdomare som enligt vad
handlingarna visar är behörig och underrätta gäldenären. Ansökan skall
anses gjord, när ansökningshandlingen inkom till den förra konkursdomaren.

Framgår ej av ansökningen vem som är behörig konkursdomare eller är
den eljest bristfällig och efterkommer gäldenären ej föreläggande att avhjälpa
bristen, skall ansökningen avvisas.

Godmansförordnandes upphörande
7§

Försummar gäldenären vad som åligger honom enligt 4 § eller saknas
i annat fall anledning antaga att ackord kan komma till stånd, skall konkursdomaren
återkalla förordnande av god man. Förordnandet skall genast
återkallas, om uppgörelse träffas med borgenärerna. När förordnandet av
god man återkallas, förfaller verkan av förordnandet.

8 §

Göres ej ansökan om förhandling om offentligt ackord hos konkursdomaren
inom två månader efter det att god man förordnats, är verkan av
godmansförordnande förfallen vid utgången av nämnda tid.

Verkan av förordnande av god man förfaller, om gäldenären försättes i
konkurs.

Konkurs och utmätning efter godmansförordnande

9 §

Om borgenär, vars fordran skulle komma att omfattas av ackordet, ansöker
att gäldenären skall försättas i konkurs, skall, när god man förordnats,
ansökningen på begäran av denne förklaras vilande i avvaktan på att uppgörelse
med borgenärerna kommer till stånd eller att gäldenären ansöker
om förhandling om offentligt ackord. Vilandeförklaring skall dock ej meddelas,
om det finns särskilda skäl antaga att borgenärens rätt är i fara.

10 §

Sker utmätning sedan god man förordnats, får den utmätta egendomen
ej säljas utan gode mannens medgivande utom när den hastigt förstöres
eller faller i värde eller när den fordrar alltför kostsam vård. Vad som
inflyter efter försäljning eller på annat sätt får ej utbetalas till utmätningssökanden
utan gode mannens medgivande.

Består utmätningen då förhandling om offentligt ackord beslutats, skall
utmätningsförfarandet nedläggas, om gode mannen begär det, och utmätningen
gå åter.

Om utmätningssökanden hade särskild förmånsrätt i egendomen, fortgår
förfarandet utan hinder av första och andra styckena.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970 5

Villkor för offentligt ackord
11 §

Är god man förordnad och vill gäldenären att förhandling om offentligt
ackord inledes, skall gäldenären göra ansökan härom inom tid som anges i
8 § första stycket.

Offentligt ackord får avse, att fordringar, som tillkommer borgenärer vilka
enligt 12 § får deltaga i förhandlingen, nedsättes och betalas på närmare angivet
sätt. Ackordet skall ge alla likaberättigade borgenärer lika rätt och
minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om ej lägre ackordsprocent
godkännes av samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av ackordet
eller synnerliga skäl för lägre procent föreligger. Betalning av föreskriven
minsta utdelning skall ske inom ett år efter det att ackordet fastställts, om ej
samtliga nämnda borgenärer godkänner längre betalningstid.

Utan hinder av andra stycket får offentligt ackord innehålla villkor att
borgenärerna får full betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan anses
skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständigheter.
Avvikelse till nackdel för viss borgenär får också äga rum, om han medgivit
det.

Ackord får även avse, att gäldenären endast får anstånd med betalningen
eller annan särskild eftergift. Därvid äger andra och tredje styckena motsvarande
tillämpning.

Borgenärer vid offentligt ackord

12 §

I förhandling om offentligt ackord deltager endast borgenärer, vilkas fordringar
uppkommit före beslutet om förhandling om offentligt ackord. Borgenär,
som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran
är förenad med förmånsrätt, deltager icke i förhandlingen.

Om borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller förmånsrätt,
deltager han i förhandlingen i motsvarande mån. Kan borgenärs fordran
endast till viss del täckas genom kvittning eller understiger värdet av den
egendom i vilken borgenär har särskild förmånsrätt hans fordran, deltager
han med återstående del av fordringen.

Innehåller ackordsförslaget bestämmelse att borgenärer som ej har förmånsrätt
skall få full betalning intill visst belopp, skall deras fordringar
i ackordsförfarandet anses som förmånsberättigade i motsvarande mån.

Borgenär får deltaga i förhandlingen, även om hans fordran ej är förfallen
till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.

Bestämmelserna om borgenär som har förmånsrätt äger motsvarande tilllämpnir.
g, när borgenär till säkerhet för sin fordran har äganderättsförbehåll.

Konkurs och utmätning under förhandling om offentligt ackord

13 §

Sedan ansökan om förhandling om offentligt ackord gjorts, får gäldenären
försättas i konkurs endast om det finns skälig anledning antaga att
ackord icke kan komma till stånd. I annat fall skall konkursansökningen förklaras
vilande till dess ackordsfrågan avgjorts.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Första stycket gäller ej, om konkursansökningen gjorts av borgenär vars
fordran icke skulle omfattas av ackordet och särskilda skäl föreligger till
antagande att borgenärens rätt är i fara.

Försättes gäldenären i konkurs innan frågan om offentligt ackord avgjorts,
förfaller ackordsfrågan.

14 §

Sedan förhandling om offentligt ackord beslutats, får utmätning för dessförinnan
uppkommen fordran ej äga rum innan ackordsfrågan blivit avgjord.
Om det ändå sker, är utmätningen utan verkan. Borgenär som har förmånsrätt
i viss egendom har dock rätt att få denna egendom utmätt.

Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord

15 §

Ackordsförslag, som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen, skall
anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande godtagit
förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande
fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten lägre, skall
ackordsförslaget anses antaget, om tre fjärdedelar av de röstande enats om
förslaget och deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande
fordringarnas sammanlagda belopp.

Återvinning vid offentligt ackord

16 §

Sedan förhandling om offentligt ackord beslutats, äger bestämmelserna
i konkurslagen (1921:225) om återvinning vid konkurs motsvarande tilllämpning,
om ackordet fastställes.

Bestämmelserna i 31 § konkurslagen om återvinning av betalning genom
utmätning äger motsvarande tillämpning i fråga om förmånsrätt som borgenär
vunnit genom utmätning. Rätten får även förordna, att fortsatt verkställighet
av utmätningen tills vidare ej får äga rum.

17 §

Talan om återvinning väckes av borgenär vars fordran skulle omfattas
av ackord. Talan skall väckas före det borgenärssammanträde som avses i
29 § och får ej slutligt prövas innan ackordsfrågan blivit avgjord. Borgenär
som vill väcka talan skall underrätta gode mannen. Om så ej skett, får hans
talan ej upptagas till prövning.

Upphör ackordsförhandling utan att ackord kommit till stånd och försättes
ej gäldenären i konkurs efter ansökan som gjorts inom tre veckor från
det att ackordsfrågan avgjordes, skall den väckta återvinningstalan avvisas.

18 §

Vad som vinnes genom återvinningstalan skall, sedan kärandens kostnader
ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet. Svarande
som med anledning av kärandens talan kan få fordran mot gäldenären deltager
med fordringen i förhandlingen om offentligt ackord och har rätt att
avräkna den utdelning som tillkommer honom på vad han annars skolat
betala.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Om det i målet påkallas av borgenär som omfattas av ackordet eller av
gäldenären, kan rätten föreskriva särskild förvaltning av det som enligt
första stycket skall tillkomma borgenärerna. Egendom som satts under sådan
förvaltning får utmätas endast om ackordet förfallit.

Verkan av offentligt ackord

19 §

Fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända eller ej, som
enligt 12 § hade rätt att deltaga i ackordsförhandlingen.

Borgenär med förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i fråga
om belopp som ej kan uttagas ur egendomen.

20 §

Borgenär som förvärvat sin fordran hos gäldenären innan förhandling
om offentligt ackord beslutats får utan hinder av ackord använda fordringen
till kvittning mot skuld som han då hade till gäldenären.

Den som förvärvat fordran mot gäldenären genom avtal med tredje man
inom sextio dagar innan ansökan om förordnande av god man gjordes eller
senare har ej rätt till kvittning enligt första stycket, om han vid tiden för
avtalet stod i skuld hos gäldenären och hade skälig anledning antaga att
gäldenären var på obestånd. Rätt till kvittning har ej heller borgenär som,
sedan han erhållit sin fordran, under nämnda tid satt sig i skuld hos gäldenären
och därvid hade skälig anledning antaga att gäldenären var på obestånd.

21 §

Borgenär som godkänt ackordsförslag förlorar ej genom godkännandet
sin rätt mot borgensman eller annan som förutom gäldenären svarar för
fordringen.

Inledande av förhandling om offentligt ackord m. m.

22 §

Ansökan om förhandling om offentligt ackord göres hos den konkursdomare
som förordnat god man.

Ansökningen skall åtföljas av

1. ackordsförslag som anger hur mycket gäldenären bjuder i betalning och
när denna skall erläggas samt om säkerhet ställts för ackordet och vari den
i så fall består,

2. förteckning över boets tillgångar och skulder, upprättad enligt 23 § tidigast
två månader innan ansökan om förhandling om offentligt ackord gjordes,

3. den senaste balansräkningen, om gäldenären är eller varit bokföringsskyldig
under det sista året innan ansökan om förordnande av god man gjordes,

4. berättelse av gode mannen som anger boets tillstånd och orsakerna till
gäldenärens obestånd samt innehåller översikt över tillgångar och skulder,
uppgift om den utdelning som kan påräknas i en konkurs och upplysning

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

huruvida egendom frångått gäldenären under sådana förhållanden att den
kan bli föremål för återvinning, huruvida det finns skälig anledning antaga
att gäldenären gjort sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall
grunden därför samt vilka liandelsböcker gäldenären hållit och hur de blivit
förda,

5. yttrande av gode mannen, huruvida han anser att ackordsförslaget
bör antagas av borgenärerna,

6- intyg'' av gode mannen alt borgenärer, som till antalet utgör minst två
femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer vilkas fordringar
skulle omfattas av ackordet och som tillsammans innehar minst två femtedelar
av dessa fordringars sammanlagda belopp, förklarat sig anse ackordet
antagbart,

7. bevis att ackordsförslaget samt gode mannens berättelse och yttrande
sänts till alla borgenärer som upptages i bouppteckningen,

8. förskott, med belopp som Konungen föreskrivit, på kostnaden för ackordsfrågans
handläggning hos konkursdomaren och rätten samt av konkursdomaren
godkänd säkerhet för vad som ej täckes av förskottet.

23 §

Bouppteckning upprättas av gode mannen. I bouppteckningen skall tillgångarna
upptagas till noggrant uppskattade värden. Om gäldenären är eller
varit bokföringsskyldig under det sista året innan ansökan om förordnande
av god man gjordes, skall om möjligt även lämnas specificerad uppgift om
de värden som i handelsböckerna åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering
ej gjorts, om anskaffningskostnaden. Bouppteckningen skall vidare innehålla
uppgift om varje borgenärs namn och adress.

Ränta på borgenärs fordran skall ej beräknas längre än till dagen för ansökan
om förordnande av god man. Fordran i utländskt myntslag skall beräknas
efter den kurs som gällde nämnda dag.

Har borgenär förmånsrätt, skall det anges jämte grunden därtill.

Förekommer anmärkning mot fordran eller bedömes värdet av egendom,
vari borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans fordran, skall det
anges.

24 §

Har gäldenären ej fullgjort vad som åligger honom enligt 22 § och efterkommer
han ej föreläggande att avhjälpa bristen, skall ansökningen avvisas.
Avvisas ansökningen, förfaller omedelbart verkan av att god man förordnats.

25 §

Upptages ansökningen, skall gäldenären inför konkursdomaren avlägga
bouppteckningsed på tid som konkursdomaren bestämmer. Gäldenären skall
därvid göra de tillägg eller ändringar som han finner påkallade och med
ed betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig,
så att det ej honom veterligen har oriktigt utelämnats eller upptagits någon
tillgång eller skuld.

När anledning förekommer, får konkursdomaren tillåta gäldenären att
avlägga eden inför annan konkursdomare. Är gäldenären sjuk, får eden avläggas
där han vistas.

26 §

Avlägger gäldenären eden, skall konkursdomaren genast meddela beslut
om förhandling om offentligt ackord.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Vägrar gäldenären att avlägga ed, skall ansökningen om förhandling om
offentligt ackord förklaras förfallen. Om konknrsdomaren finner synnerliga
skäl föreligga att förhandling kommer till stånd, får dock beslut om förhandling
meddelas utan att ed avlagts. Om ansökningen förklaras förfallen,
upphör omedelbart verkan av att god man förordnats.

Beslut om ackordsförhandling skall genast kungöras i Post och Inrikes
Tidningar och i övrigt på sätt Konungen föreskriver.

27 §

Vill någon deltaga i ackord sförhandlingen med fordran som icke upptagits
i bouppteckningen och ej heller senare blivit känd, bör han skriftligen
anmäla fordringen hos gode mannen senast en vecka före det borgenärssammanträde
som avses i 29 §. Anmäles fordran senare, får det ej föranleda
att borgenärernas prövning av ackordsförslaget uppskjutes.

28 §

Om gäldenären eller borgenär vill framställa anmärkning mot anmäld
fordran, skall han göra det skriftligen hos gode mannen i så god tid som
möjligt och i vart fall före omröstningen vid borgenärssammanträdet.

Finner gode mannen anledning till anmärkning mot fordran som skulle
omfattas av ackordet eller framställer gäldenären eller borgenär sådan anmärkning
hos gode mannen, skall denne skyndsamt underrätta den borgenär
som anmält fordringen om anmärkningen. Detsamma gäller, när värdet
av egendom vari borgenär har särskild förmånsrätt bedömes understiga
fordringen.

Borgenärssammanträde

29 §

Sammanträde med borgenärerna inför konkursdomaren skall hållas tidigast
tre och senast fem veckor efter det att förhandling om offentligt ackord
beslutats.

Gäldenären bör inställa sig personligen vid borgenärssammanträdet. Han
skall därvid lämna konkursdomaren, gode mannen och borgenärerna de
upplysningar om boet som de begär. Kan gäldenären ej infinna sig personligen,
bör han ställa ombud.

Gode mannen skall tillhandahålla förteckning på de borgenärer som har
rätt att deltaga i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de fordringsbelopp
för vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även antecknas
anmärkning som framställts mot borgenärs fordran.

Vid sammanträdet skall underrättelse lämnas om tillägg till bouppteckningen
eller ändring i denna som gäldenären gjort i samband med att han
avlagt ed och om felaktighet som blivit känd på annat sätt. Om gäldenären
ej avlagt ed, skall anledningen därtill uppges.

30 §

Om både borgenär och borgensman eller annan som förutom gäldenären
ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för denna, har de tillsammans
en röst, vilken beräknas efter borgenärens fordran. Kan de icke enas, gäller
borgenärens mening, om ej de andra löser ut honom eller ställer betryggande
säkerhet för fordringen.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

31 §

Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna rösta om ackordsförslaget.

Anmärkning som framställts mot fordran utgör ej hinder mot röstning.
Är utgången av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas
eller ej, skall konkursdomaren vid sammanträdet utreda tvistefrågan och
söka få förlikning till stånd. Om alla närvarande medger att anmärkningen
förfaller eller inskränker den eller uppdrager åt gode mannen att
sluta förlikning med borgenären, gäller det även för den som uteblivit. Kan
förlikning ej träffas, skall rätten pröva anmärkningen för bestämmande av
omröstningens utgång.

Förlikning angående framställd anmärkning får ej ingås i annan ordning
än som anges i andra stycket utan samtycke av alla vilkas rätt är beroende
av förlikningen.

Vid omröstning äger 23 § andra stycket motsvarande tillämpning.

32 §

Gäldenären får ej återtaga eller ändra ackordsförslaget utan medgivande
av konkursdomaren. Yrkande härom skall framställas senast vid borgenärssammanträdet
innan omröstning sker. Mot konkursdomarens beslut i fråga
om återtagande eller ändring av ackordsförslag får talan ej föras särskilt.

Har ändring av ackordsförslaget medgivits, får prövningen av förslaget
uppskjutas till fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen icke
medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får uppskov dock äga rum
endast om särskilda skäl föreligger.

33 §

Om konkursdomaren i annat fall än som avses i 32 § andra stycket finner
särskilda skäl föreligga för att borgenärernas prövning av ackordsförslaget
uppskjutes, får han besluta om uppskov till fortsatt sammanträde inom tre
veckor.

Fastställelse av offentligt ackord

34 §

Har ackordsförslaget antagits vid borgenärssammanträdet men förekommer
anledning att ackordet på grund av 36 § ej skall fastställas, skall konkursdomaren
hänskjuta ackordsfrågan till rätten. Detsamma gäller, om det
vid borgenärssammanträdet ej kan avgöras om förslaget antagits eller förkastats.
Föreligger ej fall som nu sagts, skall konkursdomaren fastställa
ackordet.

Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka, om ej längre rådrum
är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.

35 §

Är utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om kvarstående
anmärkningar godkännes eller ej och finner rätten i övrigt skäl
att fastställa ackordet, skall den först pröva anmärkningarna eller så
många av dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig övri -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

ga anmärkningar godkännes eller ej. Mot rättens beslut med anledning av
framställd anmärkning får talan ej föras.

36 §

Ackord får icke fastställas, om

1. ärendet ej handlagts i föreskriven ordning och felet kan ha inverkat
på ackordsfrågans utgång,

2. ackordet ej uppfyller villkoren i 11 § andra—fjärde styckena,

3. det finns skälig anledning antaga att gäldenären i hemlighet gynnat
någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande eller att annat
svek ägt rum vid ackordet, eller

4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

Även om första stycket ej är tillämpligt, får fastställelse efter omständigheterna
vägras, om borgenär eller borgensman eller annan som förutom gäldenären
svarar för fordringen bestritt fastställelse på grund av att betryggande
säkerhet för ackordets fullgörande ej finns eller att ackordet är till
skada för borgenärerna eller att annan särskild anledning föreligger att ackord
ej bör medges.

Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är förslaget ej förkastat av
borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt pröva ackordsfrågan
och sammanträde utsättas härför. Särskild talan får ej föras mot beslut om
sådan prövning.

Tillsyn över offentligt ackord

37 §

På begäran av borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan konkursdomaren,
om skäl föreligger, förordna gode mannen eller annan lämplig
person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt
ackordet.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för tillsynsmannen.

Gäldenären skall ge tillsynsman de uppgifter som denne begär och följa
de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

Bestämmelserna i 3 § fjärde stycket äger motsvarande tillämpning i fråga
om entledigande av tillsynsman.

Förverkande av offentligt ackord

38 §

På ansökan av borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten
förklara, att den eftergift som genom ackordet medgivits gäldenären har förfallit,
om gäldenären

1. gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet gynnat
någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande,

2. åsidosätter vad som åligger honom enligt 37 § tredje stycket, eller

3. på annat sätt uppenbart försummar sina åtaganden enligt ackordet.

Förlikning är ej tillåten i fråga som avses i första stycket.

Även om den eftergift som medgivits gäldenären förklarats förfallen, får
borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gäldenären eller mot den
som gått i borgen för ackordet.

12 Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Särskilda bestämmelser

39 §

Bevis eller fullmakt, som visar att den som vid ackordsförhandling i egenskap
av ställföreträdare eller ombud företräder borgenär är behörig, skall
företes endast om det påkallas av särskilda skäl.

Är behörighetshandling ej tillgänglig när den skall företes, skall ställföreträdaren
eller ombudet få tid att förete sådan handling.

40 §

Arvode till gode mannen och ersättning för kostnad som uppdraget medfört
skall prövas av rätten, om gode mannen eller gäldenären gör framställning
därom. Så länge ackordet ej fullgjorts får sådan framställning göras
också av borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

Första stycket äger motsvarande tillämpning beträffande arvode och kostnadsersättning
till tillsynsman.

41 §

Talan mot beslut som konkursdomaren meddelat enligt denna lag föres
i hovrätten. Besvärstiden är två veckor.

Besvärstiden räknas i fråga om beslut om förhandling om offentligt ackord
från det att kungörelsen om förhandlingen infördes i Post och Inrikes
Tidningar.

42 §

Beslut om förordnande eller entledigande av god man eller tillsynsman,
återkallelse av sådant förordnande eller förhandling om offentligt ackord
länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat förordnas.

43 §

Mål om ackord som av konkursdomaren hänskjutits till rätten skall utan
förberedelse företagas till huvudförhandling. Utsättes målet till fortsatt
eller ny huvudförhandling, skall dock rätten, om det erfordras för att målet
vid denna skall kunna slutföras, förordna att förberedelse skall äga rum.
Parts utevaro utgör ej hinder för målets avgörande.

Beträffande talan mot rättens avgörande i mål som avses i första stycket
äger bestämmelserna i rättegångsbalken om talan mot beslut i mål som
väckts vid underrätt motsvarande tillämpning.

44 §

Ackordsfrågan anses avgjord, när genom beslut, som vunnit laga
kraft, gäldenären medgivits att återtaga ackordsförslaget eller ackordsförslaget
funnits ej vara antaget av borgenärerna eller fastställelse av antaget
ackord vägrats eller ackord blivit fastställt.

45 §

Konkursdomaren får meddela beslut enligt 6 eller 24 § även om han är
jävig.

46 §

Borgenär, som för sin röst vid borgenärssammanträde betingat sig särskild
förmån av gäldenären, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

47 §

Åtal mot gäldenär för brottsligt förhållande mot borgenärer och åtal för
brott som avses i 46 § får väckas vid den rätt där ackordsförhandlingen
äger eller ägt rum.

48 §

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär äger ej tillämpning i fråga om

1. bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit,

2. kreditaktiebolag, stadshypoteksförening eller landshypoteksförening,

3. understödsförening,

4. försäkringsbolag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971, då lagen (1921:227) om
ackordsförhandling utan konkurs skall upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling
meddelats före nya lagens ikraftträdande.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

2) Förslag
till
Lag

om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom förordnas i fråga om konkurslagen (1921: 225),
dels att 159, 160, 163, 167, 173, 174 och 220 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 5, 10, 19, 35, 42, 44, 66, 67, 109, 121, 127, 146, 150—158, 161, 162,
164—166, 168, 169, 172, 183, 204, 208, 210 och 213 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 10 a, 171 a, 171 b och
171 c §§, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5§.

Har gäldenär fått till stånd offent- Om särskilda hinder mot konkurs
lig ackordsförhandling utan kon- finnas bestämmelser i ackordslagen
kurs, gälle om borgenärs rätt att få (1970 : 00).
gäldenären försatt i konkurs vad
därom särskilt är stadgat.

10 §.

Finner konkursdomaren, att han
enligt 7 § icke är behörig att taga
befattning med konkursansökning,
eller har, där borgenär är sökande,
denne icke i ansökningen uppgivit
sin fordran eller kan konkursansökning
av annan orsak ej upptagas,
meddele konkursdomaren genast beslut
i överensstämmelse därmed och
teckne det å ansökningen.

10 a §.

Då beslut — —-------

Konkursdomaren skall---

Första borgenärssammanträdet
Har, på-------— -

Framgår ej av konkursansökningen
vem som är behörig konkursdomare
eller är den eljest bristfällig
och efterkommer sökanden ej föreläggande
att avhjälpa bristen, skall
ansökningen avvisas.

Har konkursansökan gjorts hos
konkursdomare som icke är behörig,
skall han genast sända ansökningshandlingen
till konkursdomare som
enligt vad handlingarna visa är behörig
och underrätta sökanden. Ansökan
skall anses gjord, när ansökningshandlingen
inkom till den förra
konkursdomaren.

19 §.

konkursansökningen ingivits.

---postadress angivas.

---— överstiga två.

--genom konkursen.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Har konkurs föregåtts av offentlig
ackordsförhandling, som på
grund av konkursen förfallit, eller
har konkurs följt på ansökning, som
gjorts inom fjorton dagar från det
kungörelse om sådan förhandlings
upphörande varit införd i allmänna
tidningarna, skall i avseende å rätten
att söka återvinning så anses,
som om konkursansökningen gjorts,
då beslutet om inledande av ackordsförhandling
meddelades, och skall,
där åtgärd, varom i 28, 29, 30, 32 eller
33 § förmäles, vidtagits efter
meddelandet av nämnda beslut, den,
gent emot vilken gäldenären vidtog
åtgärden, anses därvid hava haft
skälig anledning till antagande, att
gäldenären var på obestånd.

(Föreslagen lydelse)

§■

Har konkurs föregåtts av förordnande
av god man enligt ackordslagen
(1970 : 00) och har konkursansökningen
gjorts inom tre veckor
från det att verkan av godmansförordnandet
förföll eller, när förhandling
om offentligt ackord följt,
ackordsfrågan avgjordes, skall i avseende
å rätten att söka återvinning
så anses, som om konkursansökningen
gjorts, då ansökningen om förordnande
av god man gjordes, och
skall, där åtgärd, varom i 28, 29, 30,
32 eller 33 § förmäles, vidtagits efter
det att förhandling om offentligt
ackord beslutats, den, gent emot vilken
gäldenären vidtog åtgärden, anses
därvid hava haft skälig anledning
till antagande, att gäldenären var på
obestånd.

42 §.

I fråga om---------- behöriga handhavande.

Konkursförvaltare må----—--inför rätta.

Rättens ordförande eller i stad an- Den som är anställd vid domstol
nan ledamot av rätten må ej vara må ej förordnas till konkursförvalkonkursförvaltare;
ej heller må på tare.
landet någon, som biträder domaren
i hans ämbetsgöromål, eller i stad
någon, som är anställd vid rätten,
vara konkursförvaltare.

44 §.

tillhöra befattningen.

Konkursdomaren skall

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Rättens ordförande eller i stad an- Den som är anställd vid domstol
nan ledamot av rätten må ej vara må ej förordnas till rättens ombudsrättens
ombudsman; ej heller må på man.
landet någon, som biträder domaren
i hans ämbetsgöromål, eller i stad
någon, som är anställd vid rätten,
vara ombudsman.

Har den,------■ — — -— tillträder befattningen.

På konkursdomaren--------— — hans ställe.

Uppstår för--------uppehålla befattningen.

66 §.

Har gäldenären å första borgenärs
sammanträd et eller därförinnan
ingivit förslag om ackord, må egendomen
i boet ej säljas innan avgjort
är, huruvida ackord kommer till
stånd.

Ingives ackordsförslag efter första
borgenärs sammanträdet, vare det
ej hinder för försäljning av boets
egendom; där förvaltaren i det yttrande
över förslaget, som jämlikt
156 § skall av honom avgivas, tillstyrker
dess antagande, må dock ej,
efter det nämnda yttrande avgivits,
försäljning verkställas så länge ackordsfrågan
ej är avgjord. Varder
förslaget ej sålunda tillstyrkt, skall,
där det antages av borgenärerna eller
eljest jämlikt 164 § varder hånskjutet
till rättens prövning, med
försäljningen anstå i avbidan på acIcordsfrågans
avgörande; uppskjutes
prövningen av förslaget jämlikt
159 §, äge de borgenärer, som hava
rösträtt i ackordsfrågor, att med den
röstövervikt, som i sistnämnda paragraf
sägs, besluta anstånd med
försäljningen i avbidan på borgenärernas
prövning av förslaget.

Vad ovan i denna paragraf är stadgat
om anstånd med försäljning av
boets egendom äge ej tillämpning,
där borgenärerna jämlikt 160 § besluta,
att ackordsförslag skall vara
vilande, eller rätten jämlikt 166 §

Inkommer gäldenären med ackordsförslag,
må egendomen i boet
ej säljas utan rättens ombudsmans
samtycke, innan ackordsfrågan blivit
avgjord. Vad som sagts nu utgör
ej hinder mot försäljning, om sådan
är förenlig med ackordsförslag et
eller behövs för ändamål som angives
i 171 §.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

förordnar, att med frågan om fastställelse
av ackord skall anstå. Ej
må i nämnda fall anstånd med försäljningen
äga rum, med mindre det
med den röstövervikt, som i 159 §
sägs, bestämmes av de borgenärer,
som hava rösträtt i ackordsfrågor;
skolande dock i det senare fallet anståndet
fortgå, till dess borgenärssammanträde,
som skall av rättens
ombudsman ofördröjligen utlysas,
ägt rum för ärendets behandling
Vad ovan i denna paragraf stadgas
utgör ej hinder för försäljning,
vartill gåldenären lämnat sitt samtycke.

67 §.

Vad i---— ■—----— första borgenärssammanträdet.

Påyrkar inteckningshavare eller
annan borgenär, som för sin fordran
bar förmånsrätt i viss egendom, att
den egendom, vari förmånsrätten
gäller, skall säljas genom förvaltarens
försorg, och har hans rätt till
betalning ur egendomen efter bevakning
i konkursen lämnats obestridd
eller fastställts genom dom, som
äger laga kraft, då skall ock utan
hinder därav att enligt vad ovan är
stadgat uppskov med försäljningen
beslutits eller därmed eljest skall
anstå, försäljning av den egendom
äga rum, så framt ej rättens ombudsman
och förvaltaren finna uppenbart,
att förlust därigenom skulle
uppstå för konkursboet.

Påyrkar inteckningshavare eller
annan borgenär, som för sin fordran
har förmånsrätt i viss egendom,
att den egendom, vari förmånsrätten
gäller, skall säljas genom förvaltarens
försorg, och har hans rätt till
betalning ur egendomen efter bevakning
i konkursen lämnats obestridd
eller fastställts genom dom, som
äger laga kraft, må anstånd med försäljning
äga rum endast om rättens
ombudsman och förvaltaren anse
detta nödvändigt för att förhindra
att avsevärd förlust vållas konkursboet
eller genomförandet av ackord
väsentligt försvåras samt anstånd ej
är obilligt mot borgenären.

109 §.!

Tvistefrågor angående--— — —• •— särskilda rättegången.

När ackordsförslag upptagits, får
rättens prövning enligt första stycket
uppskjutas till dess ackordsfrågan
blivit avgjord, om det finnes ändamålsenligt.

121 §.

Borgenär, som--------- — är stadgat.

Är fordran ------------borgenären återbäras.

Den, som-----------om konkursansökningen.

1 Senaste lydelse 1946: 809.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. i avd. Nr 65

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Har konkurs föregåtts av offentlig
ackordsförhandling, som på
grund av konkursen förfallit, eller
har konkurs följt på ansökning, som
gjorts inom fjorton dagar från det
kungörelse om sådan förhandlings
upphörande varit införd i allmänna
tidningarna, vare borgenär icke berättigad
att till kvittning mot skuld,
vari han häftar hos gäldenären, använda
fordran, för vilken han enligt
vad i lagen om ackordsförhandling
utan konkurs stadgas icke ägt
kvittningsrätt, därest ackord kommit
till stånd.

(Föreslagen lydelse)

127 8.

Skall enligt vad i 66 § är stadgat
försäljningen av boets egendom anstå
medan ackordsförslag är beroende
på prövning, må ej utdelning ske
till andra borgenärer än dem, som
äga förmånsrätt för sina fordringar.

Är ackordsförslag beroende på
prövning, kan förvaltaren, i den mån
det föranledes av förslaget, med
samtycke av rättens ombudsman
låta anstå med utdelning till dess
ackordsfrågan blivit avgjord.

146 §.

Då förslag----------för konkursboet.

Utan hinder av att konkursen avslutats
må ackordsförslag som ingivits
tidigare prövas enligt vad som
stadgas i 7 kap.

150 §.

Vill gäldenären bjuda ackord efter
vad här nedan sägs, skall han till
konkursdomaren ingiva ackordsförslag
i två exemplar.

Vill gäldenären bjuda ackord efter
vad här nedan sägs, skall han till
konkursdomaren ingiva ackordsförslag
i tre exemplar. I förslaget skall
angivas hur mycket gäldenären bjuder
i betalning och när denna skall
erläggas samt om säkerhet ställts för
ackordet och vari den i så fall består.

Ackord må avse, att fordringar,
som tillkomma borgenärer vilka enligt
158 § äga rösta om förslaget, nedsättas
och betalas på närmare angivet
sätt. Ackordet skall giva likaberättigade
borgenärer lika rätt och
minst tjugofem procent av fordringarnas
belopp, om ej lägre ackordsprocent
godkännes av samtliga kända
borgenärer som bevakat fordran

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Ackordsförslag skall angiva, huru
mycket gäldenären bjuder i betalning
samt när och huru betalningen
skall erläggas, så ock huruvida gäldenären
vill ställa säkerhet för ackordets
fullgörande eller icke och,
i förra fallet, vari säkerheten skall
bestå.

151

Ackordsförslag må ej upptagas till
behandling,

1) om före ackordsförslagets ingivande
kungörelse om slututdelning
blivit utfärdad,

2) om gäldenären icke iakttagit
vad i 150 § är stadgat angående ackordsförslags
innehåll,

3) om gäldenären genom laga
kraftägande beslut, som icke meddelats
tidigare än två år innan konkursansökningen
gjordes, funnits
skyldig till oredlighet mot borgenärer,

i) om gäldenären är rymd för
gäld eller tredskas att avlägga bouppteckningsed.

152

Ingives ackordsförslag efter första
borgenärssammanträdet och möter
ej mot dess upptagande hinder,

1 Senaste lydelse 1964: 184.

(Föreslagen lydelse)

och skulle omfattas av ackordet eller
synnerliga skäl för lägre utdelning
föreligga. Betalning av föreskriven
minsta utdelning skall ske inom
ett år efter det att ackordet fastställts,
om ej samtliga nämnda borgenärer
godkänna längre betalningstid.

Utan hinder av andra stycket må
offentligt ackord innehålla villkor
att borgenärer få full betalning intill
visst belopp, om avvikelsen kan anses
skälig med hänsyn till omfattningen
av boet och övriga omständigheter.
Avvikelse till nackdel för
viss borgenär må också äga rum, om
han medgivit det.

Ackord må även avse att gäldenären
endast får anstånd med betalningen
eller annan särskild eftergift.
Därvid äga andra och tredje styckena
motsvarande tillämpning.

§.J

Ackordsförslag må ej upptagas
till behandling, om före ackordsförslagets
ingivande kungörelse om
slututdelning blivit utfärdad.

§•

Ingives ackordsförslag i rätt tid,
skall konkursdomaren inhämta yttrande
av rättens ombudsman och

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

som i 151 § sägs, åligge konkursdomaren
att innan vidare åtgärd vidtages
inhämta yttrande av förvaltaren,
huruvida han anser förslaget
böra föreläggas borgenärerna. Är
slututdelning i konkursen nära förestående
eller har gäldenären förut
i konkursen bjudit ackord men det
tidigare ackordsf beslag et återtagits
efter det kungörelse om dess behandling
vid borgenärssammantråde blivit
införd i allmänna tidningarna eller
ackordsfrågan förfallit eller det
tidigare ackordsförslaget förkastats
av borgenärerna eller ej vunnit fastställelse
och avstyrker förvaltaren
med hänsyn till någon av nämnda
omständigheter ackordsf årslagets
framläggande för borgenärerna,
skall förslaget ej vinna vidare handläggning,
med mindre rättens ombudsman,
vars yttrande i sådant fall
skall av konkursdomaren infordras,
förordar, att ackordsfrågan ändock
hänskjutes till borgenärernas prövning.

(Föreslagen lydelse)

förvaltaren huruvida förslaget bör
föreläggas borgenärerna. Avstyrka
de att så sker, må förslaget upptagas
endast om konkursdomaren finner
synnerliga skäl därtill.

153 §.

Möter jämlikt 151 eller 152 § hin- Möter jämlikt 150—152 §§ hinder
der mot handläggning av ackordsför- mot att ackordsförslag upptages,
slag teckne konkursdomaren besked skall det avvisas av konkursdomadärom
å förslaget. ren.

154 S.

Upptages ackordsförslag och möter
ej mot dess vidare handläggning
hinder, som i 152 § sägs, skola borgenärerna
av konkursdomaren kallas
till sammanträde inför rättens
ombudsman för att besluta över förslaget.
Det ena exemplaret av ackordsförslaget
skall av konkursdomaren
överlämnas till ombudsmannen
för att under tiden intill sammanträdet
genom hans försorg hållas
tillgängligt för granskning; och
varde i den kungörelse, som utfärdas
om sammanträdet, intagen underrättelse,
var förslaget är att tillGä -

Upptages ackordsförslaget, skall
konkursdomaren, sedan gäldenären
avlagt ed, genast kalla borgenärerna
till sammanträde inför honom
för att besluta över förslaget. Om
synnerliga skäl föreligga, må kallelse
utfärdas utan att ed avlagts.

Konkurs domar en bestämmer efter
samråd med förvaltaren tid och
ställe för sammanträdet samt utfärdar
kungörelse härom. 1 kungörelsen
skall även angivas att ackordsförslaget
finnes tillgängligt hos förvaltaren.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

155

Ackordsförslag må ej behandlas
av borgenärerna förrän de tvistefrågor,
som genom anmärkningar mot
bevakade fordringar må hava uppkommit,
blivit vid det i 108 § omförmälda
bor genär ssammanträde
handlagda. Har förslaget ingivits å
sådan tid, att det kan förekomma å
den dag, som bestämts för nämnda
sammanträde, skall, där ej gäldenären
begär anstånd och konkursdomaren
finner synnerliga skäl därtill
vara, ackordsfrågan utsättas till behandling
å tid och ställe, som bestämts
för sagda sammanträde, samt
förslaget hållas tillgängligt å det
ställe, där de till ombudsmannen
överlämnade bevakningshandlingarna
skola tillhandahållas. Har anstånd
medgivits eller har förslaget ej
ingivits så tidigt, att det kan förekomma
å dag, som nyss sagts, skall
dess behandling äga rum så snart
det lämpligen kan ske; och bestämme
i ty fall konkursdomaren efter
samråd med ombudsmannen och
förvaltaren tid och ställe för sammanträdet
ävensom ställe, där förslaget
skall hållas tillgängligt.

156

Förvaltaren skall så snart det
lämpligen kan ske till rättens ombudsman
inkomma med yttrande angående
de omständigheter, som kunna
inverka på ackordsfrågans bedömande;
och skall sådant yttrande
tillika innehålla bestämt förklarande,
huruvida förslagets antagande
tillstyrkes eller icke.

§•

Borgenärssammanträde för behandling
av ackordsförslaget skall
hållas tidigast tre veckor efter det
att kungörelsen införts i allmänna
tidningarna och må ej äga rum förrän
tvistefrågor som uppkommit genom
anmärkningar mot bevakade
fordringar blivit handlagda vid sådant
borgenärssammanträde som
avses i 108 §.

Konkursdomaren skall genast med
posten sända underrättelse till gäldenären
och alla kända borgenärer
om kungörelsens innehåll. Han skall
samtidigt med posten sända avskrift
av ackordsförslaget till borgenärerna.
Blir borgenär känd senare, skall
konkursdomaren genast sända honom
underrättelse och avskrift av
ackordsförslaget.

§•

Förvaltaren skall så snart det
lämpligen kan ske till konkursdomaren
inkomma med yttrande, huruvida
han anser att ackordsförslaget
bör antagas av borgenärerna.
Yttrandet skall tillhandahållas borgenärerna
vid sammanträdet för behandling
av ackordsförslaget, om
det icke tidigare sänts till dem.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Det åligger ombudsmannen att
minst en vecka före det borgenärssammanträde,
där ackordsförslaget
skall behandlas, till varje borgenär,
som bevakat fordran i konkursen
och vars adress är känd, med posten
översända avskrift av förslaget jämte
förvaltarens yttrande med erinran
om tid och ställe för nämnda
sammanträde.

157

Vid borgenärssammanträde, där
ackordsförslag skall behandlas, bör
förvaltaren vara tillstädes. Kan gäldenären
ej infinna sig, bör han ställa
ombud för sig.

Rättens ombudsman har att
tillhandahålla förteckning å alla de
borgenärer, som äga deltaga i omröstning
i ackordsfrågor, med uppgift
å de fordringsbelopp, för vilka
rösträtt må utövas. Är beträffande
någon av dessa fordringar anmärkning
mot yrkande om betalnings- eller
förmånsrätt framställd men icke
prövad eller är, där efterbevakning
skett, tiden för framställande
av anmärkningar ännu icke ute, vare
sådant särskilt anmärkt i förteckningen.

158

Vid omröstning i ackordsfrågor
må med den inskränkning, som föranledes
av stadgandena i 112 och
120 §§, rösträtt utövas ej mindre för
varje i konkursen bevakad fordran,
för vilken förmånsrätt ej yrkas, än
även för fordran, för vilken förmånsrätt
yrkas, så jframt anmärkning
mot yrkandet är gjord och ej blivit
av domstol ogillad eller, där efterbevakning
ägt rum, tiden för framställande
av anmärkningar ej utgått.
Anmärkning mot yrkande om betalningsrätt
utgöre ej hinder för
borgenären att deltaga i omröstningen,
utan så är att anmärkningen bli -

(Föreslagen lydelse)

§•

Vid borgenärssammanträde, där
ackordsförslag skall behandlas, bör
förvaltaren vara tillstädes. Kan gäldenären
ej infinna sig personligen,
bör han ställa ombud.

Förvaltaren har att tillhandahålla
förteckning å alla de borgenärer,
som äga deltaga i omröstning i ackordsfrågan,
med uppgift å de fordringsbelopp,
för vilka rösträtt må utövas.
Är beträffande någon av dessa
fordringar anmärkning mot yrkande
om betalnings- eller förmånsrätt
framställd men icke prövad eller är,
där efterbevakning skett, tiden för
framställande av anmärkningar ännu
icke ute, vare sådant särskilt anmärkt
i förteckningen.

Om gäldenären ej avlagt ed, skall
anledningen därtill uppgivas vid
sammanträdet.

§•

Vid omröstning i ackordsfrågan
må rösträtt utövas endast för bevakad
fordran. Borgenär, som kan få
täckning för sin fordran genom
kvittning eller vars fordran är förenad
med förmånsrätt, deltager
dock icke i omröstningen. Om borgenär
helt eller delvis avstår från
kvittningsrätten eller förmånsrätten,
deltager han i motsvarande mån.
Kan borgenärs fordran endast till
viss del täckas genom kvittning eller
understiger värdet av den egendom,
i vilken borgenären har särskild förmånsrätt,
hans fordran, deltager han
med återstående del av fordringen.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

vit av domstol gillad. I nu angivna
fall skall, såvitt angår frågan om
borgenärs rösträtt, första rätts beslut
lända till efterrättelse, där ej
före omröstningen visas, att beslutet
blivit ändrat av högre rätt.

Är, då omröstning om antagande
av ackordsförslag äger rum, anmärkning
mot yrkande om betalnings-
eller förmånsrätt för bevakad
fordran ännu icke prövad eller är,
där efterbevakning skett, tiden för
framställande av anmärkningar ännu
ej ute och varder utgången av
omröstningen olika allt efter som
fordringen beräknas eller icke,
må dock fordringen vid bestämmande
av omröstningens utgång icke
komma i betraktande, med mindre
rättens prövning av anmärkning,
som blivit eller bliver framställd, utfaller
så, att fordringen skall utgå
utan förmånsrätt, eller, vad angår
efterbevakning, det eljest bliver avgjort,
att fordringen skall sålunda
utgå.

161

Gäldenären äge återtaga ackordsförslag
så länge det ej är av borgenärerna
prövat.

Ändring i ackordsförslag må ej
utom i fall, som avses i 160 §, av gäl -

(Föreslagen lydelse)

Innehåller ackordsförslaget bestämmelse
att borgenärer som ej ha
förmånsrätt skola få full betalning
intill visst belopp, får rösträtt icke
utövas för fordringarna i den mån
full betalning skall utgå.

Bestämmelserna om borgenär som
har förmånsrätt äger motsvarande
tillämpning, när borgenär till säkerhet
för sin fordran har äganderättsförbehåll.

Anmärkning som framställts mot
fordran utgör ej hinder mot röstning.
Är utgången av omröstningen
beroende av om fordringen skall beaktas
eller ej, skall konkursdomaren
vid sammanträdet utreda tvistefrågan
och söka åstadkomma förlikning.
Om alla närvarande medgiva
att anmärkningen förfaller eller inskränka
den eller uppdraga åt förvaltaren
att sluta förlikning med
borgenären, gäller det även för den
som uteblivit. Kan förlikning ej träffas,
skall rätten pröva anmärkningen
för bestämmande av omröstningens
utgång. Har anmärkning mot
yrkad fordran eller förmånsrätt prövats
av rätten enligt 109 §, skall dess
beslut tillämpas vid omröstning i ackordsfrågan,
om ej före omröstningen
visas att det ändrats av högre rätt.

Förlikning angående framställd
anmärkning får ej ingås i annan
ordning än nu nämnts utan samtycke
av alla, vilkas rätt är beroende
av förlikningen.

§•

Gäldenären må ej återtaga eller
ändra ackordsförslaget utan medgivande
av konkursdomaren. Yrkande
härom skall framställas senast vid
borgenärssammanträdet innan omröstning
sker. Mot konkursdomarens
beslut i fråga om återtagande eller
ändring av ackordsförslag må talan
ej föras särskilt.

Har ändring i ackordsförslaget
medgivits, må prövningen av ac -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

denären göras senare än vid det borgenärssammanträde,
där förslaget
första gången förekommer till behandling.
Gör gäldenären ändring i
ackordsförslag sedan kungörelse om
dess behandling å borgenärssammanträde
varit införd i allmänna
tidningarna, må ej prövning av förslaget
äga rum å det utsatta sammanträdet,
med mindre rättens ombudsman
finner uppenbart, att förslaget
ej genom ändringen blivit
mindre fördelaktigt för borgenärerna.
Kan ej enligt vad nu är sagt förslaget
genast prövas och beslutes ej
uppskov med dess behandling, anses
ackordsfrågan hava förfallit.

Beslutes uppskov i fall, som nyss
sagts, har ombudsmannen att minst
en vecka före det nya sammanträdet
till varje borgenär, som bevakat
fordran i konkursen och vars adress
är känd och som ej varit tillstädes
vid det förra sammanträdet, med
posten översända underrättelse om
ändring, som vidtagits i förslaget,
så ock om tid och ställe för det nya
sammanträdet; och skall vad i 156 §
stadgas om avgivande av yttrande
och delgivning därav åt borgenärerna
äga motsvarande tillämpning.

162

Ackordsförslag skall anses vara
antaget av borgenärerna, därest antingen
alla tillstädesvarande borgenärer
förenat sig om förslaget och
dessa borgenärer bevakat två tredjedelar
av sammanlagda beloppet av
samtliga i konkursen bevakade fordringar,
vilka enligt vad av 158 §

(Föreslagen lydelse)

kordsförslaget uppskjutas till fortsatt
sammanträde inom tre veckor.
Om ändringen icke medför att förslaget
blir sämre för borgenärerna,
må uppskov dock äga rum endast om
särskilda skäl föreligga.

Beslutas uppskov, skall konkursdomaren
vid sammanträdet utsätta
och tillkännagiva tid och ställe för
det fortsatta sammanträdet. Han
skall även genast med posten sända
underrättelse om tid och ställe för
det fortsatta sammanträdet till varje
röstberättigad borgenär med känd
adress, som ej varit tillstädes vid
det förra sammanträdet. Underrättelsen
skall innehålla uppgift om
den ändring som vidtagits i ackordsförslaget
och upplysning huruvida
förvaltaren tillstyrkt ändringen eller
e j.

Om konkursdomaren i annat fall
än som avses i andra stycket, efter
hörande av förvaltaren och närvarande
borgenärer, finner särskilda
skäl föreligga för att borgenärernas
prövning av ackordsförslaget uppskjutes,
må han besluta om uppskov
till fortsatt sammanträde inom tre
veckor.

§•

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

framgår skola komma i betraktande
vid bestämmande av utgången av
omröstning över ackordsförslag, eller
ock fyra femtedelar av de tillstädesvarande
borgenärerna bifallit förslaget
och de bevakat fyra femtedelar
av nämnda fordring sbelopp.

(Föreslagen lydelse)

procenten lägre, skall ackordsfårslaget
anses antaget, om tre fjärdedelar
av de röstande enats om förslaget
och deras fordringar uppgå
till tre fjärdedelar av de röstberättigande
fordringarnas sammanlagda
belopp.

164 §.

Är vid det sammanträde, där omröstning
över ackordsförslag äger
rum, förslaget att anse såsom antaget
av borgenärerna eller föreligger
sådant fall, som avses i 158 § andra
stycket, och kan till följd därav ej
vid sammanträdet avgöras, huruvida
förslaget är att anse såsom antaget
eller förkastat, skall ackordsfrågan
hänskjutas till rättens prövning.

Rättens ombudsman åligge att före
sammanträdets avslutande tillkännagiva,
huruvida ackordsfrågan
skall hänskjutas till rätten eller
icke, samt i förra fallet ofördröjligen
till konkursdomaren avlämna
det vid sammanträdet förda protokollet
jämte eget yttrande över förslaget
ävensom det eller de yttranden,
som av förvaltaren avgivits,
samt den i 157 § omförmälda borgenär
sförteckningen. Innehåller ackordet
andra villkor än det till
konkursdomaren ingivna ackordsförslaget,
varde det i protokollet angivet.

Har ackordsfrågan hänskjutits till
rätten, utsätte konkurs domar en, sedan
protokollet inkommit, ärendet
att vid rätten förekomma, i stad inom
tre veckor och på landet så snart
ske kan å ting eller, om konkursdomaren
finner skäl därtill, å särskilt
sammanträde.

Konkursdomaren låte tiden för
ärendets handläggning minst tio dagar
förut kungöras en gång i allmänna
tidningarna och den eller de
ortstidningar, som bestämts för
offentliggörande av kungörelser om

Har ackordsförslag antagits vid
b or genärs sammanträdet men förekommer
anledning att ackordet på
grund av 166 § ej skall fastställas,
skall konkursdomaren hänskjuta ackordsfrågan
till rätten. Detsamma
gäller, om det vid borgenärssammanträdet
ej kan avgöras om förslaget
antagits eller förkastats.

Föreligger ej fall som avses i första
stycket, skall konkursdomaren
fastställa ackordet.

När ackordsfrågan hänskjutes till
rätten, skall konkurs do mar en utsätta
målet att förekomma så snart som
möjligt. Meddelas beslut härom först
efter det att borgenärssammanträde
hållits, skall konkur sdomar en med
posten sända underrättelse till förvaltaren,
gäldenären och de borgenärer
som voro tillstädes vid sammanträdet
om tid och ställe för målets
handläggning av rätten.

1 Senaste lydelse 1946: 809.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

konkursen; underrätte ock särskilt
förvaltaren och gäldenären.

Vill borgenär på någon av de i 166
eller 167 § omförmälda grunder bestrida
fastställelse av ackordet, göre
det skriftligen hos rätten eller konkursdomaren
sist tre dagar innan
ärendet skall förekomma vid rätten.

Då ärendet är i det skick, att rätten
kan företaga ackordsfrågan till
avgörande, skall rätten meddela sitt
beslut genast eller sist nästa dag, där
ej på grund av särskilda omständigheter
längre rådrum oundgängligen
erfordras.

165

Då i fall, som avses i 158 § andra
stycket, ackordsfråga blivit hänskjuten
till rätten, skall, där rätten
i övrigt finner skäl vara för handen
att meddela fastställelse å ackordet,
med prövningen därav anstå till dess
frågan, huruvida ackordsförslaget
blivit av borgenärerna antaget eller
ej, kan jämlikt ovan stadgade grunder
avgöras av rätten.

166

Ackord må ej, ändå att det ej är
bestritt, fastställas av rätten

1) då ärendet icke handlagts i
laga ordning, utan så är att förelupet
fel uppenbarligen icke inverkat
på ackordsfrågans utgång,

2) då någon omständighet föreligger,
som enligt vad i 151 § under

3) eller 4) stadgas utgör hinder för
ackordsförslags upptagande,

3) då skälig anledning är att antaga,
att gäldenären eller annan med
hans vetskap liemligen gynnat någon
borgenär i avsikt att inverka på ackordsfrågans
avgörande eller att annat
svek ägt rum vid ackordet,

1 Senaste lydelse 1964: 184.

(Föreslagen lydelse)

Beslut i ackordsfrågan skall meddelas
inom en vecka, om ej längre
rådrum är nödvändigt på grund av
särskilda omständigheter.

§•

År utgången av omröstningen över
ackordsförslaget beroende av om
kvarstående anmärkningar godkännas
eller ej och finner rätten i övrigt
skäl att fastställa ackordet,
skall den först pröva anmärkningarna
eller så många av dem att utgången
av omröstningen blir densamma,
vare sig övriga anmärkningar godkännas
eller ej. Mot rättens beslut
med anledning av framställd anmärkning
må talan ej föras.

Ackord må icke fastställas, om

1. ärendet ej handlagts i föreskriven
ordning och felet kan ha inverkat
på ackordsfrågans utgång,

2. ackordet ej uppfyller de villkor
som uppställts i 150 § andra—fjärde
styckena,

3. det finns skälig anledning till
antagande att gäldenären hemligen
gynnat någon borgenär i avsikt att
inverka på ackordsfrågans avgörande
eller att annat svek ägt rum vid
ackordet, eller

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

i) då ackordet icke åt alla de borgenärer,
vilka det angår och som ej
uttryckligen förklarat sig det oaktat
nöjda med detsamma, giver lika rätt
och minst femtio för hundra av
fordringsbeloppet att betalas sist ett
år efter det ackordet blivit fastställt,
5) då ackordet uppenbarligen
länder till skada för borgenärerna.

Vägras fastställelse av anledning,
som under 1) sägs, och är ej förslaget
att anse såsom förkastat av borgenärerna
eller såsom förfallet, varde
ärendet visat åter till borgenärerna,
vilka av rättens ombudsman
skola sammankallas för att ånyo besluta
i ackordsf rågan.

Har gäldenären blivit ställd under
tilltal för oredlighet mot borgenärer
men prövas i övrigt skäl vara för
handen att meddela fastställelse å
ackordet, förordne rätten, att frågan
därom skall anstå i avbidan på åtalets
utgång; skolande ombudsmannen
genast underrättas om beslutet.
Finnes gäldenären ej hava begått
den åtalade gärningen, äge förvaltaren,
gäldenären eller borgenär att
inom fyra veckor från det beslutet i
målet vunnit laga kraft hos konkursdomaren
göra anmälan om
ärendets återupptagande. Göres sådan
anmälan, utsätte konkursdomaren
ofördröjligen dag, då ackordsfrågan
skall förekomma vid rätten;
och skall i ty fall vad i 164- § tredje
och fjärde styckena stadgas äga motsvarande
tillämpning. Göres ej anmälan,
som nyss sagts, eller finnes

(Föreslagen lydelse)

4. ackordet uppenbart är till skada
för borgenärerna.

Även om första stycket ej är tilllämpligt,
får fastställelse efter omständigheterna
vägras, om borgenär
eller borgensman eller annan som
förutom gäldenären svarar för fordringen
bestritt fastställelse på grund
av att betryggande säkerhet för ackordets
fullgörande ej finnes eller
att ackordet är till skada för borgenärerna
eller att annan särskild anledning
föreligger att ackordet ej bär
medgivas.

Vägras fastställelse av anledning,
som under första stycket 1) sägs,
och är ej förslaget att anse såsom
förkastat av borgenärerna eller såsom
förfallet, skola borgenärerna på
nytt pröva ackordsfrågan och sammanträde
utsättas för detta. Särskild
talan må ej föras mot beslut om sådan
prövning.

Konkursdomaren skall kalla borgenärerna
till sammanträde som avses
i tredje stycket genom kungörelse,
som minst tio dagar före sammanträdet
skall införas i allmänna
tidningarna och den eller de ortstidningar
som bestämts för offentliggörande
av kungörelser om konkursen.
Han skall vidare genast med posten
sända underrättelse om kungörelsens
innehåll till förvaltaren, gäldenären
och varje röstberättigad borgenär
med känd adress.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

gäldenären hava begått gärningen
och vinner beslutet därom laga
kraft, anses ackordsfrågan förfallen.

168

Av rätten fastställt ackord vare
bindande för alla de borgenärer, kända
eller icke, som ägt rätt att bevaka
sina fordringar i konkursen,
utan undantag för andra än dem,
som äga förmånsrätt för sina fordringar.
Räcker ej egendom, vari borgenär
äger särskild förmånsrätt, till
gäldande av hans fordrans fulla belopp,
vare han för återstoden underkastad
de villkor, som genom ackordet
äro bestämda för dem, vilka
ej äga förmånsrätt.

Borgenär njute--- — —---

(Föreslagen lydelse)

§•

Fastställt ackord är bindande för
alla de borgenärer, kända eller icke,
som ägt rätt att efter bevakning rösta
om ackordsförslaget.

Den som hade förmånsrätt i viss
egendom är bunden av ackordet i
fråga om belopp som ej kan uttagas
ur egendomen.

tillkomma honom.

169 8.

Utan hinder därav att borgenär
godkänt ackordsförslag äge han mot
löftesmän eller andra, som äro jämte
gäldenären ansvariga för fordringens
gäldande, föra den talan,
vartill han eljest varit lagligen berättigad;
och äge de för den skull
rätt att bestrida fastställelse av ackordet,
ändå att bevakning ej gjorts
av dem utan allenast borgenären bevakat
fordringen.

Borgenär, som godkänt ackordsförslag,
förlorar ej genom godkännandet
sin rätt mot borgensmän eller
andra som förutom gäldenären svara
för fordringen.

171 a §.

Sedan ackord fastställts må talan
om återvinning ej väckas av borgenär
som omfattas av ackordet. Talan
som väckts i behörig ordning
må prövas utan hinder av ackord.

Vad som vinnes genom återvinning
stalan och ej behövs för ändamål
som avses i 171 § skall, sedan
kärandens kostnader ersatts, tillkomma
de borgenärer som omfattas
av ackordet. Svarande som med anledning
av kärandens talan kan få
fordran mot gäldenären deltager med
fordringen i förhandlingen och äger
att på vad han annars skolat betala
avräkna den utdelning som tillkommer
honom.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

172

Yppas efter faststållelse av ackord,
att gäldenären med hänsyn till
konkursen gjort sig skyldig till oredlighet
mot borgenärer eller att gäldenären
eller annan med hans vetskap
hemligen gynnat någon borgenär
i avsikt att inverka på ackordsfrågans
avgörande, förfalle den eftergift,
som genom ackordet må vara
tillerkänd gäldenären; dock lände
sådant ej till rubbning i borgenärernas
rätt att mot gäldenären eller löftesmän
för ackordet göra detsamma
i övrigt gällande.

(Föreslagen lydelse)

171 b §.

På begäran av borgenär, vars
fordran omfattas av ackordet, kan
konkursdomaren, om skäl föreligga,
förordna förvaltaren eller annan
lämplig person att utöva tillsyn över
att gäldenären fullgör sina åtaganden
enligt ackordet. Om det finnes
erforderligt, skall även förordnas ersättare
för tillsynsmannen.

Gäldenären skall ge tillsynsman
de uppgifter som denne begär och
följa de anvisningar som tillsynsmannen
lämnar.

Tillsynsman skall entledigas av
konkurs domar en, om han finnes icke
vara lämplig eller av annan särskild
orsak bär skiljas från uppdraget.

171 c §.

Arvode till tillsynsman och ersättning
för kostnad som uppdraget
medfört skola prövas av rätten, om
tillsynsmannen eller gäldenären gör
framställning därom. Så länge ackordet
ej fullgjorts, må sådan framställning
göras också av borgenär
vars fordran omfattas av ackordet.

§•*

På ansökan av borgenär vars fordran
omfattas av ackordet kan rätten
förklara, att den eftergift som
genom ackordet medgivits gäldenären
har förfallit, om gäldenären

1. gjort sig skyldig till oredlighet
mot borgenärer eller i hemlighet
gynnat någon borgenär för att inverka
på ackordsfrågans avgörande,

2. åsidosätter vad som åligger honom
enligt 171 b § andra stycket, eller 3.

på annat sätt uppenbart försummar
sina åtaganden enligt ackordet.

Förlikning är ej tillåten i fråga
som avses i första stycket.

Även om den eftergift som med -

1 Senaste lydelse 1964:184.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

183

Menar någon borgenär, att omröstning
rörande val av förvaltare
eller granskningsman eller suppleant
för granskningsman icke lagligen
skett eller att beslut av borgenärerna
i annan fråga, vars avgörande
på dem ankommer, icke lagligen
tillkommit, äge han däröver anföra
besvär. Har ackordsfråga hänskjutits
till rättens prövning, skall dock
beträffande klagan över borgenärernas
beslut i ackordsfrågan vad i
164- § femte stycket sägs lända till
efterrättelse; och må särskild klagan
ej föras över beslut, varigenom prövningen
av ackordsförslag uppskjutits
eller sådant förslag förklarats
vilande eller framställning om dylik
åtgärd beträffande ackordsförslag
blivit avslagen, där ej i sistnämnda
fall ackordsfrågan till följd
av beslutet skall anses hava förfallit.

Är beslut,---- ----—- ---

Vill gäldenären--------

Borgenärsbeslut gånge------

(Föreslagen lydelse)

givits gäldenären förklarats förfallen,
äga borgenärerna göra ackordet
i övrigt gällande mot gäldenären
eller mot den som gått i borgen för
ackordet.

§•

■ är stadgat.

motsvarande tillämpning.
---- — är anhängigt.

204

Har handling, som enligt vad i
denna lag är stadgat skall ingivas
till konkursdomaren i två exemplar,
ingivits allenast i ett exemplar, besörje
konkursdomaren avskrift av
handlingen; och gälde den, som ingivit
handlingen, lösen för avskriften.

I fråga----------

Varder, då---—----

Har handling, som skall ingivas
till konkursdomaren i två eller flera
exemplar ej inkommit i föreskrivet
avtal, ombesörjer konkursdomaren
behövliga avskrifter på ingivarens
bekostnad.

motsvarande tillämpning.
—- sagda kostnad.

208 §.

Konkursdomaren skall föra dag- Närmare föreskrifter om dagbok
bok, vari för varje konkurs anteck- och akter i konkursärenden meddenas:
när och av vem konkursansök- las av Konungen.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ningen blivit gjord; dagen då beslutet
om egendomsavtråde meddelades;
namn å rättens ombudsman, å
förvaltare, å granskning sman och å
god man, som utsetts jämlikt 185 §
under 2); underrättelse, som avses
i 52 § fjärde stycket; inkomna framställningar
och i anledning därav eller
eljest av konkursdomaren eller
rätten vidtagna åtgärder; samt dagen
för konkursens upphörande.

Dagboken skall ock lämna fullständig
upplysning om gäldenärens hemvist
vid liden för egendomsavträdet
samt, då han flyttat till annat ställe,
om hans nya hemvist.

Över beslut,--------—

Vill någon —----------—

Beslut av konkursdomaren i frågor,
som omförmälas i 3, 4 eller 6
kap., gånge utan hinder av förd klagan
i verkställighet, där ej förbud
däremot från hovrätten kommer;
dock att vad sålunda stadgats icke
skall äga tillämpning å beslut, varigenom
förelagt vite utdömts.

213

Har borgenär för sin röst vid borgenärssammanträde
betingat sig
särskilda fördelar av gäldenären eller
av annan på gäldenärens vägnar,
straffes med dagsböter eller fängelse
i högst ett år.

- ---sina åligganden.

-— allmänna tidningarna.

Beslut av konkursdomaren i frågor,
som omförmälas i 3, 4 eller 6
kap., eller om förordnande eller entledigande
av tillsynsman enligt
171 b § länder omedelbart till efterrättelse,
om ej annat förordnas; dock
att vad sålunda stadgats icke skall
äga tillämpning å beslut, varigenom
förelagt vite utdömts.

§•*

Borgenär, som för sin röst vid borgenärssammanträde
betingat sig särskild
förmån av gäldenären, dömes
till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, om ackordsförslag ingivits före ikraftträdandet.

Har beslut om inledande av ackordsförhandling utan konkurs meddelats
före de nya bestämmelsernas ikraftträdande, gäller 19 och 35 §§ i sin äldre
lydelse.

1 Senaste lydelse 1942: 384.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

3) Förslag
till
Lag

om ändring i giftermålsbalken

Härigenom förordnas, att 8 kap. 5 § och 13 kap. 15 § giftermålsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Har gåva------

Har givaren
Därest talan om gåvans återvinning
till givarens konkursbo är anhängig,
må mottagarens ansvar enligt
denna paragraf icke göras gällande.

(Föreslagen lydelse)

8 KAP.

5§.

— —- från ansvar.

hos givaren.

Är talan om gåvans återvinning
enligt konkurslagen (1921 : 225) eller
ackordslagen (1970 :00) anhängig,
må mottagarens ansvar enligt
denna paragraf icke göras gällande.

13 KAP.
15 §.

Då bodelning skett, äge make ingiva
den däröver upprättade handlingen
till rätten; och skall anmälan
om ingivandet och dagen därför
ofördröj ligen göras till äktenskapsregistret
samt kungörelse införas i
allmänna tidningarna och tidning
inom orten. Har make vid bodelningen
i märklig mån eftergivit sin
rätt, och avträdes hans egendom till
konkurs på grund av ansökning,
som gjorts inom ett år från bodelning
shandling ens ingivande till rätten,
gånge bodelningen, efter vad i
konkurslagen sägs, på borgenärernas
talan åter.

Vad i första stycket andra punkten
stadgas äge, när make är död,
ej tillämpning, om eftergiften gjorts
av hans arvingar.

Då bodelning skett, äge make ingiva
den däröver upprättade handlingen
till rätten; och skall anmälan
om ingivandet och dagen därför
ofördröj ligen göras till äktenskapsregistret
samt kungörelse införas i
allmänna tidningarna och tidning
inom orten. Om återgång av bodelning
vid konkurs eller med anledning
av förhandling om offentligt
ackord eller vid egendoms avträdande
till förvaltning av boutredningsman
finnas bestämmelser i konkurslagen
(1921 : 225) och ackordslagen
(1970 : 00) samt i ärvdabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

4) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1898: 64 s. 10) om boskillnad

Härigenom förordnas, att 18 § lagen
ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

18 §.i

Sedan boskillnad---- — ----

Då skifte ägt rum, låte makarne
den över skiftet upprättade handling
ingivas till den rätt, som boskillnadsmålet
handlagt; och åligge
det rätten att utan dröjsmål låta i
allmänna tidningarna samt, där så
ske kan, i en eller två tidningar inom
orten kungöra, att handlingen
blivit till rätten inlämnad, med uppgift
tillika om dagen då det skett.
Varder ena makens egendom avträdd
till konkurs efter ansökning,
som gjorts inom tre månader från
det skifteshandlingen till rätten ingavs,
gånge skiftet, där det länt borgenärerna
till förfång, på deras talan
åter. Samma lag vare, där makes
konkurs föregåtts av offentlig ackordsförhandling,
som på grund av
konkursen förfallit, eller följt på ansökning,
som gjorts inom fjorton dagar
från det kungörelse om sådan
förhandlings upphörande varit införd
i allmänna tidningarna, samt
beslutet om inledande av ackordsförhandling
meddelats inom tid, som
nyss sagts. Talan, varom här förmäles,
skall anhängiggöras inom sex
månader från första borgenärssammanträdet;
och gälle i övrigt om den
talan vad i 39 § konkurslagen stadgas
om återvinning, som där avses.

(1898: 64 s. 10) om boskillnad skall

(Föreslagen lydelse)
gälden ansvarig.

Då skifte ägt rum, låte makarne
den över skiftet upprättade handling
ingivas till den rätt, som boskillnadsmålet
handlagt; och åligge
det rätten att utan dröjsmål låta i
allmänna tidningarna samt, där så
ske kan, i en eller två tidningar inom
orten kungöra, att handlingen
blivit till rätten inlämnad, med uppgift
tillika om dagen då det skett.
Varder ena makens egendom avträdd
till konkurs efter ansökning,
som gjorts inom tre månader från
det skifteshandlingen till rätten ingavs,
gånge skiftet, där det länt borgenärerna
till förfång, på deras talan
åter. Detsamma gäller, när ansökan
om förordnande av god man enligt
ackordslagen (1970 :00) gjorts
inom nämnda tid och konkurs följt
på ansökan, som gjorts inom tre veckor
från det att verkan av godmansförordnandet
förföll eller, når förhandling
om offentligt ackord följt,
ackordsfrågan avgjordes. Kommer i
stället offentligt ackord till stånd,
går skiftet även åter på talan av borgenär,
som omfattas av ackordet. Beträffande
talan om återgång av skifte
äga bestämmelserna i konkurslagen
(1921: 225) och ackordslagen (1970:
00) om återvinning stalan motsvarande
tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling
meddelats enligt lagen (1921: 227) om ackordsförhandling utan konkurs.

1 Senaste lydelse 1921: 233.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 1 avd. Nr 65

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

5) Förslag
till
Lag

om ändring i ärvdabalken

Härigenom förordnas, att 19 kap. 11 § ärvdabalken skall ha nedan angivna
lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 KAP.

11 §•

Boutredningsmannen har--------erforderliga åtgärder.

Finnas tillgångarna ej förslå till
gäldens betalning, skall boutredningsmannen
söka träffa uppgörelse
med borgenärerna angående deras
förnöjande. Kan uppgörelse ej ernås
och fylla delägarna ej bristen, skall
boets egendom av boutredningsmannen
avträdas till konkurs.

I fråga----------

Finnas tillgångarna ej förslå till
gäldens betalning, skall boutredningsmannen
söka träffa uppgörelse
med borgenärerna. Om uppgörelse
ej kan nås och delägarna ej fylla
bristen samt ej heller offentligt ackord
kommer till stånd, skall boutredningsmannen
avträda boets egendom
till konkurs.
kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

6) Förslag
till
Lag

om ändring i liandelsbalken

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 och 8 §§ handelsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 KAP.

År gäldbunden —-------

Förmånsrätt i---------

Därefter skall utgå arvode och
kostnadsersättning till den, som enligt
lag eller förordnande av rätten
eller domaren förvaltat eller vårdat
dödsbos egendom i delägarnas ställe
eller biträtt vid boutredning eller

1 Senaste lydelse 1968: 627.

--kortare tid.

— pensionsutfästelse m. m.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

arvskifte, så ock till den, som enligt
lagen om ackordsförhandling utan
konkurs förordnats till rättens ombudsman
eller god man, därest det
belopp, som skall utgå, bestämts efter
ty i nämnda lag sägs.

8§.

Sedan äge----------

Har i fall, då konkurs föregåtts av
offentlig ackordsförhandling, som
på grund av konkursen förfallit, eller
då konkurs följt på ansökning,
som gjorts inom fjorton dagar från
det kungörelse om sådan förhandlings
upphörande varit i allmänna
tidningarna införd, beslutet om inledande
av ackordsförhandling meddelats
inom tid, som i första stycket
sägs, från den dag, då utmätning
verkställdes, äge förmånsrätt, varom
i första stycket stadgas, ej rum.

(Föreslagen lydelse)

arvskifte, samt arvode och kostnadsersättning
till god man enligt
ackordslagen (1970 :00) eller tillsynsman
enligt nämnda lag eller
konkurslagen (1921 : 225).

boutredningsman förordnades.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling
meddelats enligt lagen (1921: 227) om ackordsförhandling utan konkurs. 7

7) Förslag
till
Lag

om ändring i förordningen (1845: SO s. 1) i avseende på handel om
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen (1845: 50 s. 1) i avseende på
handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, skall ha
nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Är köpeavhandling så upprättad
och behandlad, som i 1 § sägs, men
inträffar utmätning inom trettio dagar
efter det avhandlingen inför rät 1

Senaste lydelse 1935: 32.

2 Senaste lydelse 1963: 256.

(Föreslagen lydelse)

§-2

Är köpeavhandling så upprättad
och behandlad, som i 1 § sägs, men
inträffar utmätning inom trettio dagar
efter det avhandlingen inför rät -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ten företeddes, eller för sättes säljaren
i konkurs efter ansökning, som
gjorts inom sagda tid, vare den sålda
egendomen ej fredad från att utmätas
eller att till konkursboet räknas.
Lag samma vare, där konkurs föregåtts
av offentlig ackordsförhandling,
som på grund av konkursen
förfallit, eller följt på ansökning,
som gjorts inom fjorton dagar från
det kungörelse om ackordsförhandlings
upphörande varit i allmänna
tidningarna införd, samt beslutet
om inledande av ackordsförhandling
meddelats inom tid, som i första
punkten sägs. Göres efter utgången
av sistnämnda tid jäv mot köpeavhandling,
vilken befinnes så upprättad
och behandlad, som nyss sagts,
vare, där jävet göres vid utmätningstillfälle,
fordringsägaren skyldig att,
om han vill fullfölja jävet, inom en
månad därefter väcka talan mot såväl
säljaren som köparen vid den
domstol, till vilken utmätningsmannens
tj änstgöringsområde hör, eller
vare all talan i ty mål kvitt; och
stånde godset i kvarstad, därest sökanden
inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen
hos överexekutor
ställer full borgen för den
kostnad och skada, som av kvarstaden
följa kan; var säljarens egendom
avträdd till konkurs, skal! vad
om återvinning av lös egendom till
konkursbo är stadgat i 39 § konkurslagen
äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

ten företeddes, eller försättes säljaren
i konkurs efter ansökning, som
gjorts inom sagda tid, vare den sålda
egendomen ej fredad från att utmätas
eller att till konkursboet räknas.
Detsamma gäller, när ansökan
om förordnande av god man enligt
ackordslagen (1970 : 00) gjorts inom
nämnda tid och konkurs följt på
ansökan, som gjorts inom ire veckor
från det att verkan av godmansförordnandet
förföll eller, när förhandling
om offentligt ackord följt,
ackordsfrågan avgjordes. Göres efter
utgången av den i första punkten
angivna tid jäv mot köpeavhandling,
vilken befinnes så upprättad
och behandlad, som nyss sagts, vare,
där jävet göres vid utmätningstillfälle,
fordringsägaren skyldig att,
om han vill fullfölja jävet, inom en
månad därefter väcka talan mot såväl
säljaren som köparen vid den
domstol, till vilken utmätningsmannens
tj änstgöringsområde hör, eller
vare all talan i ty mål kvitt; och
stånde godset i kvarstad, därest sökanden
inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen
hos överexekutor
ställer full borgen för den
kostnad och skada, som av kvarstaden
följa kan; var sälj arens egendom
avträdd till konkurs, skal! vad
om återvinning av lös egendom till
konkursbo är stadgat i 39 § konkurslagen
äga motsvarande tillämpning.

Vad som nu sagts om konkurs
äger motsvarande tillämpning om i
stället offentligt ackord fastställes.
I fråga om talan med anledning av
ackordsförhandling äga 17 och 18 §§
ackordslagen (1970:00) motsvarande
tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling
meddelats enligt lagen (1921:227) om ackordsförhandling utan konkurs.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

8) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

117 §.

Varder, innan tio år förflutit från
försäkringsavtalets ingående, försäkringstagaren
försatt i konkurs,
och finnes han hava under de tre senaste
åren före beslutet om egendomsavträde
till betalning av premie
för försäkring, som enligt 116 § ej
kan göras till föremål för utmätning,
använt belopp, som vid den tid,
då betalningen skedde, ej stod i skäligt
förhållande till hans villkor, äge
konkursboet hos försäkringsgivaren
utkräva vad sålunda för mycket erlagts,
i den mån tillgodohavandet
hos denne därtill förslår. Har ej försäkringstagaren
lämnat konkursboet
samtycke till beloppets utkrävande,
åligger det konkursboet att för
prövning av dess rätt inom sex månader
från första borgenärssammanträdet
instämma försäkringstagaren.

Försättes försäkringstagaren i konkurs
efter ansökan, som gjorts innan
tio år förflutit från försäkringsavtalets
ingående, och har han under
de tre senaste åren före konkursansökningen
eller senare till betalning
av premie för försäkring, som
enligt 116 § ej kan göras till föremål
för utmätning, använt belopp, som
vid den tid, då betalningen skedde,
ej stod i skäligt förhållande till hans
villkor, äge konkursboet hos försäkringsgivaren
utkräva vad sålunda
för mycket erlagts, i den mån tillgodohavandet
hos denne därtill förslår.
Har ej försäkringstagaren lämnat
konkursboet samtycke till beloppets
utkrävande, åligger det konkursboet
att för prövning av dess
rätt inom sex månader från första
borgenärssammanträdet instämma
försäkringstagaren.

Bestämmelserna i första och andra
styckena om konkurs äga motsvarande
tillämpning om i stället offentligt
ackord fastställts. I fråga
om talan med anledning av ackords -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lijdelse) (Föreslagen lydelse)

förhandling äga 17 och 18 §§ ackordslagen
(1970:00) motsvarande
tillämpning.

Ej må-----------må återkallas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, när beslut om inledande av ackordsförhandling
meddelats enligt lagen (1921:227) om ackordsförhandling utan konkurs.

9) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1956: 217) om vissa kreditinrättningars konkurs

Härigenom förordnas, att 3§ lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars
konkurs skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Konkursdomaren äger--

Förvaltarna åligger
Förteckningen skall

Fordran, som---

Till borgenärer, varom ovan i denna
paragraf förmäles, skola kallelsebrev
enligt 20 § konkurslagen icke
utsändas. Erinran därom skall intagas
i kungörelse, som sägs i 19 §
samma lag. Meddelanden enligt 103 §
konkurslagen skola ej heller utsändas
till sådana borgenärer, utan
skall i stället vad konkursdomaren
enligt sistnämnda paragraf bestämt
kungöras en gång i allmänna tidningarna
och den eller de ortstidningar,
som bestämts för offentliggörande
av kungörelser om konkursen.
Utan hinder av vad i 129, 156,
160, 161 och 189 §§ konkurslagen
föreskrives om utsändande av meddelanden
samt avskrifter av ackordsförslag
och yttranden må innehållet
i nämnda meddelanden och
handlingar i annan ordning, som av
konkursdomaren bestämmes efter
samråd med rättens ombudsman och

(Föreslagen lydelse)

3§.

--har kontor.

jämte räntefoten,
kreditinrättningens kontor,
utsatta tiden.

Till borgenärer, varom ovan i denna
paragraf förmäles, skola kallelsebrev
enligt 20 § konkurslagen icke
utsändas. Erinran därom skall intagas
i kungörelse, som sägs i 19 §
samma lag. Meddelanden enligt 103 §
konkurslagen skola ej heller utsändas
till sådana borgenärer, utan
skall i stället vad konkursdomaren
enligt sistnämnda paragraf bestämt
kungöras en gång i allmänna tidningarna
och den eller de ortstidningar,
som bestämts för offentliggörande
av kungörelser om konkursen.
Utan hinder av vad i 129, 155,
161 och 189 §§ konkurslagen föreskrives
om utsändande av meddelanden
samt avskrifter av ackordsförslag
och yttranden må innehållet
i nämnda meddelanden och handlingar
i annan ordning, som av konkursdomaren
bestämmes efter samråd
med rättens ombudsman och

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Nuvarande lydelse)

förvaltarna, bringas till ifrågavarande
borgenärers kännedom. Underrättelse
om vad sålunda bestämts skall
genom rättens ombudsmans försorg
kungöras i de tidningar, som nyss
sagts.

(Föreslagen lydelse)

förvaltarna, bringas till ifrågavarande
borgenärers kännedom. Underrättelse
om vad sålunda bestämts
skall genom rättens ombudsmans
försorg kungöras i de tidningar, som
nyss sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Äldre bestämmelser gäller, om ackordsförslag ingivits före ikraftträdandet.

10) Förslag
till
Lag

om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom förordnas, att i uppbördsförordningen (1953: 272)1 skall införas
ett nytt moment, 71 § 3 mom., av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

71 §.

3 m o m. Har enligt ackordslagen
(1970:00) god man förordnats före
utgången av tid som angives i 1 eller
2 mom., må utan hinder av vad
som i nämnda moment sägs åtgärder
för uttagande av skatt vidtagas inom
två år från utgången av det uppbördsår
då förordnandet skett eller,
om ackord kommer till stånd, från
utgången av det uppbördsår då ackordet
skolat vara fullgjort.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Förordningen omtryckt 1967: 625.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

11) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 20 § förordningen (1958:295) om sjömansskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

(Föreslagen lydelse)

20 §Å

--—- skolat verkställas.

— — skatteavdraget verkställdes.

--av sjömansskattenämnden.

--utslaget meddelades.

Har enligt ackordslagen (1970 :
00) god man förordnats före utgången
av tid som angives i det föregående,
må utan hinder av vad ovan
sägs åtgärder för uttagande av skatt
vidtagas inom två år från utgången
av det uppbördsår då förordnandet
skett eller, om ackord kommer till
stånd, från utgången av det uppbördsår
då ackordet skolat vara fullgjort.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. 1

(Nuvarande lydelse)

Har redare--------

Revisionskrav mot — — — — —

Åtgärder för — — —-----

Utan hinder — — — — —---

1 Senaste lydelse 1969: 243.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Inledning

Lagberedningen är jämsides med arbetet på exekutionsrättens område
sysselsatt med bl. a. översyn av ackords- och konkurslagstiftningen. Som
ett första resultat av detta arbete har beredningen överlämnat betänkande
med förslag till reviderad lagstiftning om acltordsförhandling (SOU 1968:
41).

Beredningen har bedrivit sitt arbete i samråd med särskilda kommittéer
i Danmark, Finland och Norge som har till uppgift att envar i sitt
land framlägga förslag till ny konkurslagstiftning. Det har inte ansetts
möjligt att f. n. få ett samnordiskt förslag till ny ackordslagstiftning till
stånd men enighet de nordiska länderna emellan har preliminärt nåtts på
vissa centrala punkter.

Till grund för beredningens förslag ligger en år 1966 av beredningen utarbetad
promemoria med utkast till ny lag om ackordsförhandling utan
konkurs och till lag om ändring i konkurslagen.

Beredningens förslag har remissbehandlats.

På grund av vad sålunda förekommit har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till ackordslag m. m.

Departementschefen

Vid remiss till lagrådet av de i föregående avsnitt nämnda förslagen, som
var likalydande med de vid propositionen fogade förslagen, anförde föredragande
departementschefen, statsrådet Geijer, i den allmänna motiveringen
följande (avsnitt 2 i prop.):

2.4.1 Allmänna synpunkter

Ackord innebär i princip en uppgörelse mellan en gäldenär på obestånd
och hans borgenärer om att fordringarna skall reduceras till en viss andel
av det ursprungliga fordringsbeloppet, varvid särskilda föreskrifter ges om
betalningstiden. Gäldenären behåller hela tiden rådigheten över sina tillgångar.
Ackord medför en sanering av gäldenärens ekonomiska förhållanden
som ofta möjliggör att en av gäldenären bedriven rörelse i fortsättningen
kan drivas under gynnsammare ekonomiska förutsättningar antingen av
gäldenären själv eller av annan till vilken rörelsen överlåts. I förhållande
till konkurs medför ackord avsevärda fördelar genom att den dyrbara, tidsödande
och värdeförstörande avvecklingen och realisationen av gäldenärens
tillgångar undviks. När förutsättningar föreligger för ackord med -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

för ackordsförfarandet sålunda i allmänhet ett gynnsammare resultat för
borgenärerna än konkurs.

De ackordsuppgörelser som hittills träffats har vanligen varit underhandsackord.
Sådana förekommer i rätt stor utsträckning. Förfarandet är inte
reglerat i lag utan bygger helt på frivilliga överenskommelser. Enligt tillgängliga
uppgifter genomfördes under åren 1960—1966 sammanlagt omkring
1 200 underhandsackord under medverkan av de organisationer som
specialiserat sig på sådan verksamhet. Frekvensen av ackord enligt AckL
och KL, offentliga ackord, är däremot liten. Under åren 1956—1965 fastställdes
sålunda sammanlagt 16 ackord i konkurs och 83 offentliga ackord
utan konkurs.

Lagberedningen har bedömt det som angeläget att en reform av ackordslagstiftningen
genomförs i syfte att göra ackordsförfarandet mera praktiskt
användbart. Under det nordiska samarbetet på konkursrättens område
har enighet nåtts i vissa frågor rörande ackordslagstiftningen men
det är enligt beredningens mening inte nödvändigt att avvakta slutliga förslag
från övriga länder.

Behovet av en snar reform av ackordslagstiftningen har allmänt understrukits
under remissbehandlingen. Detta anses också kunna ske utan att
det nordiska samarbetet på detta område äventyras. De av beredningen
företagna ändringarna har allmänt ansetts ägnade att undanröja de nuvarande
bristerna i ackordslagstiftningen.

Även enligt min mening torde den ringa förekomsten av offentliga ackord
i hög grad bero på att nuvarande bestämmelser medför ett alltför omständligt
förfarande. I likhet med lagberedningen och remissopinionen anser jag
därför att det finns ett starkt behov av en reform av ackordslagstiftningen. I
allt väsentligt föreligger enighet inom de nordiska länderna angående de lösningar
som bör väljas på detta område. En reform bör kunna genomföras
utan att överensstämmande lagförslag lagts fram i de övriga nordiska länderna.

F. n. försvåras ackordsförhandlingar ofta av att borgenärerna oberoende
av förhandlingarna kan erhålla utmätning eller sätta gäldenären i konkurs.
Först efter beslut om inledande av offentlig ackordsförhandling inskränks
den möjligheten. Lagberedningens förslag innebär däremot att, sedan god
man förordnats, förhandlingar om underhandsackord skall kunna föras
och offentligt ackord vid behov förberedas utan störande säraktioner från
borgenärer som skulle omfattas av ackordet. När det gäller offentligt ackord
innebär förslaget bl. a. att minimikravet på utdelning sätts ned och att borgenär
smajoriteten för antagande av ackord minskas. Vidare föreslår beredningen
att återvinning skall kunna ske vid ackord på samma sätt som under
konkurs. Även förfarandet vid förhandling om offentligt ackord förenklas
avsevärt i beredningens förslag.

Enligt min mening innebär det en värdefull vinning om förhandlingar

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

om underhandsackord kan föras utan att störas av säraktioner från borgenärerna.
En sådan ordning medför med all sannolikhet att åtskilliga konkurser
kan undvikas. Även på de övriga områden där lagberedningen för
fram reformförslag finns det enligt min mening utrymme för en modernisering
och förenkling av ackordslagstiftningen. Syftet med en reform
av ackordslagstiftningen bör vara att göra ackord till ett mer användbart
redskap när det gäller att i kritiska situationer åstadkomma en uppgörelse
mellan gäldenär och borgenär med minsta möjliga förluster för företag
och anställda.

2.4.2 God man vid ackordsförhandling

Enligt AckL skall god man förordnas innan offentlig ackordsförhandling
inleds. Gode mannens uppgift enligt AckL är i första hand att förrätta bouppteckning.
Han skall också avge berättelse om boets tillstånd och
orsakerna till gäldenärens obestånd samt avge yttrande huruvida ackordsförslaget
bör antas av borgenärerna eller inte. Några formella kompetenskrav
uppställs inte för gode mannen. Han skall ha sådan insikt och erfarenhet
som erfordras för uppdraget.

Som tidigare framhållits innehåller lagberedningens förslag den nyheten
att förhandling om underhandsackord skall kunna ske under insyn av god
man och att godmansförordnandet skall vara förenat med vissa rättsverkningar
i syfte att motverka säraktioner från enskilda borgenärer medan
ackordsförhandlingarna pågår. Om gäldenären inte sökt offentlig ackordsförhandling
inom två månader från godmansförordnandet, förfaller förordnandet
och dess verkningar. Söks däremot offentlig ackordsförhandling inom
den angivna tiden övergår förfarandet i ett andra skede, motsvarande offentlig
ackordsförhandling enligt AckL.

En av de betydelsefullaste uppgifterna vid en reform av ackordslagstiftningen
är, som jag tidigare framhållit, att tillskapa en ordning som möjliggör
att förhandling om underhandsackord kan föras utan att störas av
säraktioner från borgenärerna. Beredningens förslag att anknyta rättsverkningar
beträffande sådana säraktioner till godmansförordnandet innebär
enligt min mening väsentliga fördelar. Jag biträder därför förslaget.

Även när ackordsförhandling inte i första hand syftar till underhandsackord
utan till offentligt ackord bör liksom hittills god man kunna förordnas.
I dessa fall är det gode mannens huvudsakliga uppgift att förbereda
den offentliga ackordsförhandlingen genom att förhandla med borgenärerna,
upprätta bouppteckning m. m. och i övrigt utreda boet. Till skillnad mot vad
som gäller enligt AckL medför godmansförordnandet även i dessa fall rättsverkningar
förutsatt att offentlig ackordsförhandling inleds inom två månader.

Enligt beredningens förslag skall en väsentlig uppgift för gode mannen

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

vara att utreda boet och förhandla med borgenärerna om underhandsackord.
Vid förhandling om offentligt ackord skall gode mannen ha viktiga
funktioner i själva förfarandet. Beredningen har i fråga om gode mannens
kvalifikationer ansett att juris kandidatexamen i regel bör krävas men har
inte ställt upp något ovillkorligt krav i detta hänseende.

Under remissbehandlingen har frågan om gode mannens kvalifikationer
varit föremål för delade meningar och det har framförts krav både på juridisk
och på ekonomisk utbildning för gode mannen.

Med den ställning som gode mannen intar enligt förslaget finns det starka
skäl att uppställa det kravet på gode mannen att han skall ha juridisk utbildning.
Jag biträder därför beredningens förslag att juris kandidatexamen
i regel bör krävas. Som beredningen funnit bör dock något ovillkorligt krav
om sådan examen ej uppställas. Givetvis skall gode mannen också ha den
insikt i och erfarenhet av ekonomiska frågor som uppdraget kräver. Detta
krav kan beaktas i den allmänna lämplighetsprövning som skall föregå förordnandet.
Jag föreslår den regeln att gode mannen bör vara lagfaren samt att
han i övrigt skall ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver.

2.4.3 Konkurs och utmätning sedan god man förordnats

För att komma till rätta med risken för säraktioner från borgenärernas
sida medan förhandling pågår föreslår lagberedningen att vissa rättsverkningar
skall anknytas till förordnandet av godman. De föreslagna bestämmelserna
innebär att konkursansökan från borgenär som skulle omfattas av
ackordet kan förklaras vilande medan förhandling om underhandsackord
pågår, om det inte finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt kommer
i fara. Om utmätning sker för fordran som inte har särskild förmånsrätt,
skall gode mannen kunna hindra försäljning av den utmätta egendomen
eller, om försäljning skett, betalning till utmätningsborgenären.

De föreslagna bestämmelserna om hinder mot konkurs och utmätning
under förhandling om underhandsackord har vunnit allmän anslutning
under remissbehandlingen. Även enligt min mening är den föreslagna ordningen
ägnad att utgöra ett verksamt skydd mot säraktioner från borgenärerna
under förhandling om underhandsackord. Enskilda borgenärers
intresse av att kunna få gäldenären försatt i konkurs kan inte heller anses
utgöra hinder mot de föreslagna bestämmelserna. Verkan av konkursansökan,
t. ex. beträffande utmätning, inträder sålunda om ackordsuppgörelse
inte kommer till stånd eller om godmansförordnandet återkallas.
Skulle borgenärens rätt äventyras av särskild anledning, t. ex. genom gäldenärens
förfogande över egendomen, skall prövningen av konkursansökan
inte heller uppehållas av att god man förordnats.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

2.4.4 Minsta dividend vid offentligt ackord

Som tidigare anförts innebär ackord att borgenärernas fordringar nedsätts
till en viss procent av de ursprungliga fordringsbeloppen, varvid bestämmelser
ges om betalningstiden. Andra typer av ackord förekommer
visserligen men det övervägande antalet är av detta slag. Jämfört med utdelning
i konkurs föreligger den betydelsefulla skillnaden att gäldenärens
skuld anses slutligt reglerad sedan ackordet fullgjorts trots att endast en
del av skulden erlagts till borgenären. En konkursborgenär däremot har
efter konkursens slut kvar sin fordran mot gäldenären till den del den
inte betalats genom utdelning i konkursen. Det sagda innebär att en direkt
jämförelse mellan storleken av utdelning i konkurs och den betalning som
sker vid ackord inte blir rättvisande.

AckL föreskriver att ackord åt alla berörda skall ge lika rätt och en
utdelning av minst 50 % av fordringsbeloppen. I övriga nordiska länder är
kraven på utdelning väsentligt lägre. I Danmark finns inte någon lägsta
gräns. 1 Norge och Finland är minsta dividenden 25 %. Vid de nordiska
överläggningarna har preliminär överenskommelse träffats om att minsta
dividenden skall utgöra 25 % i normala fall. Enighet har också rått om att
lägre utdelning skall kunna godtas, om borgenärerna är ense härom eller
synnerliga skäl föreligger. Lagberedningen har utformat sitt förslag i enlighet
härmed. Till stöd för den föreslagna ordningen anför beredningen att nordisk
rättslikhet på denna punkt inte kan nås om minsta dividenden sätts
högre än 25 % samt att en sådan ordning inte medfört några svårigheter i
de övriga nordiska länderna. Beredningen framhåller vidare att den låga
dividenden bör ses i samband med de föreslagna reglerna om tillämpning vid
ackord av återvinningsreglerna i KL. Beredningen anser att faran för att
borgenär smajoritet missbrukar sin ställning mot en minoritet av borgenärer
tillräckligt beaktats genom reglerna om fastställelseprövning.

Några remissinstanser har ställt sig kritiska till förslaget på denna punkt.
Beträffande den generella sänkningen av minsta dividenden från 50 till
25 % har under remissbehandlingen anförts att lagstiftningen inte borde
i alltför hög grad underlätta för gäldenärer att bli av med sina skulder
eller för dem som handlägger ackordsfrågor att alltför lättvindigt genomdriva
ackordsuppgörelser. En sänkning av minsta dividenden vid offentliga
ackord har även ansetts kunna verka prejudicerande på underhandsackorden
och leda till att dessa får ett för borgenärerna sämre innehåll. Vidare
har anförts att ackordsförfarandet är summariskt och därför bör ge ett
absolut skydd för en borgenärsminoritet vid en minsta dividend om minst
40 %. I fråga om den föreslagna möjligheten att vid synnerliga skäl gå under
minsta dividenden har framhållits att en minoritet av borgenärer inte
under några omständigheter bör kunna tvingas att avstå från mer än tre
fjärdedelar av sina fordringar.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

En lägre utdelning än 50 % torde inte vara ovanlig vid underhandsackord.
Ett sådant ackord förutsätter emellertid samtliga borgenärers medgivande
medan vid offentligt ackord en majoritet av borgenärer kan tvinga
en minoritet att avstå från en del av sina fordringar. Vid utformningen av
reglerna om minsta dividend måste enligt min mening det allmänna intresset
av att gäldenärens ekonomiska ställning saneras tillmätas stor vikt.
De enskilda borgenärernas motiv för eller emot ackord är givetvis mycket
skiftande. Om en betydande borgenärsmajoritet är ense om ackord torde
i allmänhet skäl för denna ståndpunkt föreligga från både gäldenärens,
borgenärernas och allmän synpunkt även om utdelningen blir låg. I åtskilliga
fall torde förhållandena vara sådana att konkurs framstår som ett
betydligt sämre alternativ än ett ackord som ger mindre än 50 %.

Frågan om minsta dividenden sammanhänger nära med bestämmelserna
om borgenärsmajoritet. Beredningens förslag i denna del innebär särskilda
krav på kvalificerad majoritet om minsta dividenden understiger
50 %. Med en sådan ordning minskas riskerna för missbruk vid låg minsta
dividend. En särskild garanti mot missbruk finns också i förslagets regler
om fastställande av ackord. Som beredningen anfört utgör också de föreslagna
reglerna om återvinning ett särskilt skäl att sänka minsta dividenden.

På grund av det anförda och med hänsyn till intresset av nordisk rättslikhet
i denna fråga ansluter jag mig till lagberedningens förslag om att
minsta dividenden vid offentligt ackord skall uppgå till 25 %.

Ett ovillkorligt hinder mot ackord vid lägre dividend än 25 % skulle enligt
min mening göra regelsystemet alltför stelt. I undantagsfall kan även
lägre utdelning framstå som fördelaktigare än konkurs. Jag biträder sålunda
beredningens förslag att minsta dividenden skall kunna underskridas
ej endast när borgenärerna är ense härom utan också om synnerliga skäl
föreligger. Det ligger i sakens natur att möjligheten inte får tillgripas annat
än i rena undantagsfall. Även när det gäller denna fråga utgör fastställelseprövningen
garanti mot missbruk.

En särskild fråga som tagits upp under remissbehandlingen i samband
med frågan om minsta dividenden rör skattefordringarnas ställning. Enligt
det förslag till ny förmånsrättsordning som lagberedningen numera lagt
fram utmönstras nu gällande förmånsrätt för bl. a. skatter. Frågan om en
ny förmånsrättsordning är under beredning i justitiedepartementet och jag
är inte f. n. beredd att ta ställning till förslaget beträffande förmånsrätt för
skatter. Vid prövningen av denna fråga får givetvis beaktas vilka konsekvenser
ett slopande av förmånsrätten skulle få i olika avseenden, varvid skattefordringars
ställning vid ackord får ingå i bedömningen. Däremot bör enligt
min mening frågan om förmånsrätt för skatter inte påverka utformningen
av ackordslagstiftningen.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

2.4.5 Borgenärer vid offentligt ackord

För att en borgenär skall få delta i offentligt ackord måste hans fordran
ha uppkommit före beslutet om inledande av ackordsförhandling. I princip
krävs också att fordringen inte är förenad med förmånsrätt. För de
fall då säkerhet som ställts för fordringen inte förslår till betalningen av
denna gäller olika regler vid ackord i konkurs och ackord utan konkurs.
Vid ackord i konkurs behandlas den del av fordringen som inte täcks av
säkerheten som oprioriterad fordran medan vid ackord utan konkurs den
som har förmånsrätt i viss egendom inte berörs av ackordet ens för vad
som brister i den egendom som säkerheten avser. Borgenären har däremot
i båda fallen rätt att avstå från sin förmånsrätt helt eller delvis. Skillnaden
i behandlingen av förmånsberättigad borgenär vid ackord i och utan konkurs
sammanhänger med att det vid ackordsförhandling utan konkurs
inte på samma sätt som vid likvidförfarande efter konkurs blir konstaterat
i vilken utsträckning den ställda säkerheten räcker till för betalning av
fordringen.

Lagberedningen anser att det saknas bärande skäl att göra skillnad mellan
förmånsberättigad borgenärs ställning vid ackord i och utan konkurs
då säkerheten inte räcker till och föreslår att förmånsberättigad borgenär
alltid skall bli bunden av ackordet för den del av fordringen som inte kan
tas ut ur den ställda säkerheten. Fordringen skall till den delen anses som
oprioriterad och medföra rätt att delta i ackordsförhandlingen. I bouppteckningen
skall gode mannen ange om säkerheten bedöms som otillräcklig
och underrätta borgenären om detta. I ackordsförfarandet sker i allmänhet
ingen försäljning av gäldenärens egendom och frågan i vad mån
säkerheten räcker kan därför inte bedömas med ledning härav. Vid röstningen
om ackordsförslaget kan det bli nödvändigt att den oprioriterade
fordringens storlek är preciserad. Är frågan tvistig får enligt beredningens
förslag tvisten prövas av rätten.

Beredningen föreslår även att borgenär med förmånsrätt liksom hittills
skall få delta i ackordsförhandlingen i den mån han avstår från förmånsrätten
samt att kvittningsberättigad borgenär skall bli likställd med förmånsberättigad
borgenär. Detsamma skall gälla borgenär som är säkerställd
genom äganderättsförbehåll.

Beredningens förslag har i allmänhet lämnats utan erinran under remissbehandlingen.
Vissa tillämpningsproblem befaras med hänsyn till svårigheten
att få konstaterat i vad mån säkerheten räcker till betalning av viss
fordran. Det har också ifrågasatts om inte säkerhetsköp enligt lösöreköpsförordningen
borde jämställas med äganderättsförbehåll.

Förmånsberättigad borgenär bör liksom hittills i princip inte beröras av
offentligt ackord. Om borgenär har särskild förmånsrätt och säkerheten
inte täcker hela fordringen är det som beredningen anfört rimligt att bor -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

genären omfattas av ackordet med så stor del av fordringen som inte täcks
av säkerheten. En sådan ordning gäller för närvarande vid ackord under
konkurs. Vid ackord utan konkurs uppstår vissa praktiska problem med
ett sådant system men några principiella hinder föreligger enligt min mening
inte mot en sådan ordning. Ackordet innebär endast att fordran sätts
ned med viss procent och innefattar inte i övrigt något ställningstagande
till fordringens existens eller storlek. Tvistiga fordringar avgörs inte under
ackordsförfarandet i vidare mån än att det belopp för vilket rösträtt
får utövas i vissa fall prövas av rätten. Skulle borgenären och gäldenären
vid betalningen ha delade meningar om hur stor del av fordringen som
täcks av säkerheten får i sista hand talan föras vid domstol. Jag ansluter
mig sålunda till vad beredningen föreslagit i denna del.

Om borgenär med förmånsrätt avstår från förmånsrätten, skall han
delta i förhandling om offentligt ackord med det belopp avståendet avser.
Beredningen bär i detta sammanhang anfört att ackordsförhandling överhuvud
inte bör förekomma när tillgångarna inte förslår till betalning av de
borgenärer som har allmän förmånsrätt. Om tillgångarna inte räcker till
de prioriterade borgenärerna är ackordsförhandling i allmänhet givetvis
meningslös. Med anledning av vad som anförts under remissbehandlingen
i fråga om skattefordringar vill jag dock erinra om att länsstyrelserna har
vidsträckta befogenheter att anta ackord (jfr 62 § tredje stycket uppbördsförordningen
1953:272). Dessa möjligheter föreligger vid både underhandsackord
och offentligt ackord.

Med borgenär som har förmånsrätt bör såsom även beredningen föreslår
jämställas borgenär som till säkerhet för sin fordran har äganderättsförbehåll
i försåld egendom. Under remissbehandlingen har även ifrågasatts
om inte säkerhetsköp enligt lösöreköpsförordningen bör jämställas med
panträtt. I rättspraxis har sådant säkerhetsköp jämställts med pantsättning
vid tillämpning av 6 § KL, som begränsar panthavares rätt att få gäldenär
försatt i konkurs (SvJT 1927 ref. s. 7 jfr NJA 1915 s. 403). Detsamma anses
gälla vid tillämpning av reglerna om återvinning i konkurs. I frågan huruvida
borgenär med säkerhet i form av lösöreköp kan söka gäldenären personligen
för den del av fordringen som inte täcks av den köpta egendomens
värde är rättsläget oklart (jfr NJA 1928 s. 305 och NJA 1929 s. 150).

Frågan om säkerhetsköpets rättsliga ställning i förhållande till panträtt
bör enligt min mening inte tas upp i samband med denna reform av ackordslagstiftningen
utan bör lösas i ett större sammanhang. Tills vidare
får det alltså överlämnas åt de rättstillämpande myndigheterna att i varje
särskilt fall bedöma huruvida borgenär med sådan säkerhet skall jämställas
med panthavare vid tillämpningen av ackordslagstiftningen.

När det gäller behandlingen av böter, viten och andra efterställda fordringar
vid ackord föreligger särskilda problem. Dessa fordringars ställning
i gällande rätt är oldar, men några större praktiska problem synes

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

inte ha föranletts härav. Som även lagberedningen torde ha förutsatt skall
borgenärer som har sådana fordringar inte delta i ackordsförhandlingen
annat än i det sällsynta undantagsfall då de övriga fordringarna får full betalning.
Dessa fordringar skulle därför kvarstå efter ackordsuppgörelsen.
För att undvika ett sådant resultat torde det därför vanligen som beredningen
anfört, för ackordets genomförande bli nödvändigt att de efterställda
borgenärerna avstår från sina fordringar. Åtminstone när det gäller enskilda
borgenärer torde detta i allmänhet inte medföra några svårigheter.

Erfarenheten visar att antalet fordringar till små belopp ofta är stort
vid ackordsförhandlingar. Förfarandet blir tungrott när alltför många borgenärer
skall delta i förhandlingarna. För att komma till rätta med problemet
föreslår beredningen att det vid ackord skall kunna bestämmas att full
betalning skall utgå intill visst belopp. Beloppet skall inte fixeras i lag utan
kunna bestämmas i varje särskilt fall. Förslaget innebär att alla borgenärer
vilkas fordringar understiger det överenskomna beloppet skall få full
betalning och att övriga borgenärer skall få full betalning intill samma belopp.
Borgenär skall anses som förmånsbex-ättigad i samma mån som han
får betalt på detta sätt. Eftersom förmånsberättigade borgenärer inte deltar
i ackordsförhandlingen får detta till följd att endast borgenärer med större
fordringar får delta och då endast med den del av fordringarna som överstiger
det bestämda beloppet.

Förslaget har rönt stor uppskattning vid remissbehandlingen. Ackordscentralen
vill gå ett steg längre och anser att småborgenärer bör kunna betalas
även innan ackordsförhandlingarna inleds. Härigenom skulle förfarandet
kunna ytterligare förenklas.

För egen del finner jag beredningens förslag medföra betydande möjligheter
att rationalisera ackordsförfarandet. Genom den föreslagna ordningen
kan ackordsförhandlingen begränsas till att gälla fordringsägare
med fordringar av någon betydelse. Det kan på goda grunder antas att förhandlingarna
med småborgenärerna f. n. i åtskilliga fall drar kostnader
som överstiger fordringarnas värde. Den föreslagna ordningen innebär därför
inte bara arbets- och tidsvinst utan också en minskning av kostnaderna
för förfarandet.

De av lagberedningen föreslagna bestämmelserna innebär att ackordsförslaget
kan innehålla ett villkor om full betalning intill visst belopp. Liksom
övriga frågor, exempelvis den om minsta dividendens storlek, skall
frågan prövas av borgenärerna. För att ackordsförslaget skall antas förutsätts
en viss majoritet. Betalning skall dock ske först sedan ackordet antagits
och fastställts genom lagakraftvunnet beslut. Har betalning till småborgenärer
kommit till stånd tidigare kan betalningen återvinnas om ackordsförhandlingen
inte leder till resultat utan ansökan om konkurs inges
innan den i 35 § i förslaget till ändring i KL angivna treveckorsfristen löpt
ut. Återvinning kan också på talan av borgenär komma till stånd under

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 1 avd. Nr 65

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

ackordsförhandlingen enligt de regler härom som beredningen föreslagit
och som jag återkommer till i det följande. Inte ens i det fall då tillräcklig
majoritet uppnåtts under förstadiet bör förhandsbetalning av småfordringar
ske. Det kan nämligen inträffa att samma majoritet inte kan uppnås
när omröstning om ackordsförslaget skall ske. Läget kan visserligen ibland
vara sådant att återvinning av förhandsbetalning inte kan ske därför att
någon skada inte vållats genom betalningen. Så kan vara fallet om ackordsförslaget
antas av föreskriven majoritet när det innehåller bestämmelse om
full betalning intill det belopp som redan utbetalats. Annorlunda förhåller
det sig om ackord visserligen kommer till stånd men först sedan bestämmelsen
om full betalning slopats eller ändrats.

Som framgår av vad jag anfört bör gode mannen som regel inte verka för
betalning till småborgenärerna förrän ackordet fastställts. Önskemålen om
ytterligare förenklingar av förfarandet vid förhandling om offentligt ackord
kan alltså i allmänhet inte tillgodoses genom förhandsbetalning till
borgenärer med små fordringar. Förfarandet vid förhandling om offentligt
ackord kan emellertid förenklas på andra sätt. Jag återkommer till
detta i det följande.

2.4.6 Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord

För att ett ackordsförslag skall kunna fastställas och bli slutligt bindande
för borgenärerna fordras att en kvalificerad majoritet av dessa på borgenärssammanträde
antagit ackordsförslaget. Den röstövervikt som krävs
hänför sig både till antalet borgenärer och till summan av de fordringsbelopp
som är förenade med rösträtt. AckL fordrar i detta hänseende att antingen
alla närvarande borgenärer är ense om förslaget och att dessa anmält
två tredjedelar av de röstberättigade fordringarnas sammanlagda belopp
eller också att fyra femtedelar av de närvarande borgenärerna röstar
för förslaget och att de därvid representerar fyra femtedelar av det sammanlagda
fordringsbeloppet.

Lagberedningen föreslår att kravet på kvalificerad majoritet lättas något.
Även på denna punkt bär enighet nåtts vid de överläggningar som hållits
mellan de nordiska staterna. Beredningens förslag innebär att majoritetskravet
får variera beroende på om dividenden är högre eller lägre än 50 %,
Är den högre skall det föreligga anslutning från tre femtedelar av borgenärerna,
vilka skall representera lika stor andel av de röstberättigade fordringarna.
Vid lägre dividend skall det föreligga tre fjärdedels majoritet enligt
båda beräkningsgrunderna. Förslaget har i huvudsak godtagits vid remissbehandlingen.

Som jag tidigare framhållit har majoritetsreglerna ett nära samband med
frågan om utdelningen. Beredningens förslag innebär att kravet på borgenärsmajoritet
under 50 procents utdelning sänks från fyra femtedelar till

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

tre fjärdedelar. Enligt min mening kan en sådan lättnad av majoritetskravet
genomföras utan risk för missbruk. Borgenärer som anser sig utsatta
för illojalt förfarande från majoritetens sida har i sista hand möjlighet att
få sina synpunkter beaktade vid fastställelseprövningen. Jag biträder sålunda
beredningens förslag när det gäller reglerna om borgenär smajoritet.

2.4.7 Konkurs och utmätning under förhandling om offentligt ackord

Enligt AckL medför inledande av offentlig ackordsförhandling vissa verkningar
i fråga om möjligheterna att få gäldenären försatt i konkurs och
att få till stånd utmätning. Sedan offentlig ackordsförhandling inletts kan
borgenärens konkursansökan sålunda inte bifallas om den inte medges
av gäldenären eller borgenären representerar mer än. en femtedel av rösträtten.
För ackordets antagande krävs ju fyra femtedels röstövervikt. Under
senare stadier i förfarandet skärps kravet ytterligare. Utmätning som
sker sedan beslut meddelats om inledande av offentlig ackordsförhandling
är ogiltig. Om fordringen uppkommit efter det att ackordsförhandlingen
inletts får utmätning dock ske, eftersom en sådan fordran inte berörs
av ackordet. Borgenär med pant- eller retentionsrätt berörs inte heller
av inskränkningarna i rätten till utmätning.

Enligt beredningens förslag skall, sedan ansökan gjorts om offentlig
ackordsförhandling, gäldenären i allmänhet kunna sättas i konkurs endast
om det saknas skälig anledning att anta att ackord kan komma till
stånd. Så kan vara fallet om konkursansökan görs av borgenärer som har
tillräcklig röstövervikt för att hindra att ett ackordsförslag blir antaget.
Till skillnad från vad som nu gäller blir också gäldenärens egen konkursansökan
enligt beredningens förslag underkastad samma begränsning. Har
konkursansökan gjorts av borgenär som står utanför ackordsförfarandet,
exempelvis en innehavare av företagsinteckning, skall ansökan prövas i
vanlig ordning om hans rätt på grund av särskilda skäl är i fara. Sedan
beslut meddelats om ackordsförhandling skall utmätning inte få ske för
fordran som uppkommit tidigare. Om det likväl sker, blir utmätningen
ogiltig. Liksom hittills skall detta dock inte gälla borgenär med förmånsrätt
i särskild egendom.

Beredningens förslag har inte föranlett några erinringar under remissbehandlingen.

De av beredningen föreslagna ändringarna ligger i linje med strävandena
att göra ackord till ett mera användbart alternativ till konkurs och
jag ansluter mig till vad beredningen föreslagit i denna del. Bestämmelserna
medför bl. a. inskränkning i gäldenärens nuvarande möjligheter att själv
begära sig i konkurs under förhandling om offentligt ackord. En ackordsförhandling
bör få fortgå så länge det finns rimliga möjligheter till ackord
även om gäldenären i undantagsfall skulle ångra sig och inte vill medver -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

ka. Borgen kan t. ex. ha ställts för ackordet och borgenärerna kan tänkas
föredra detta framför en konkurs. Principen bör vara att gäldenären, sedan
han inlett ackordsförfarandet, inte godtyckligt skall få ändra ståndpunkt
och därmed omintetgöra det arbete som föranletts av hans tidigare inställning.

Då konkursansökan förklarats vilande i avvaktan på att ackordsfrågan
avgjorts skall den, när tiden är inne, tas upp självmant av rätten. Om ackord
kommit till stånd kan det förutsättas att gäldenären inte längre är på
obestånd. Har ackordsförhandlingen inte lett till resultat torde förutsättningarna
för konkurs föreligga.

2.4.8 Återvinning vid offentligt ackord

Enligt gällande rätt kan återvinning ske endast i konkurs. Syftet med
konkurs är främst att vid gäldenärs betalningssvårigheter åstadkomma en
uppgörelse under lugna former. Om det stod borgenärerna fritt att utan
risk för återgång av avtal med gäldenären vidta åtgärder ända fram till konkursbeslutet
för att uppnå förmåner på andra borgenärers bekostnad, skulle
detta syfte inte uppnås.

Beredningen föreslår att bestämmelserna om återvinning i konkurs görs
tillämpliga vid ackordsförhandling. Till skillnad mot vad som gäller vid
konkurs skall dock vid utmätning inte bara betalningen kunna återvinnas
utan även den genom utmätningen vunna förmånsrätten kunna fås att gå
åter. Fristerna skall räknas från dagen för förordnande av god man. Talan
skall väckas medan ackordsfrågan är anhängig men prövning av frågan om
återvinning får inte ske förrän ackord kommit till stånd. Uppnås inte ackord
skall talan avvisas om inte gäldenären försätts i konkurs efter ansökan som
görs inom tre veckor från det ackordsförhandlingen upphörde. Borgenär som
berörs av ackordet får enligt förslaget rätt att föra talan om återvinning.
Gode mannen har däremot inte tillagts någon sådan behörighet. Vad som
erhålls genom återvinning skall utdelas till de borgenärer som deltar i ackordet
utöver vad de redan fått. Vid återvinning i konkurs omhänderhas förvaltningen
av det återvunna av förvaltaren. Vid ackordsförhandling får gäldenären
själv hand om egendomen eftersom han har kvar rådigheten över
sina tillgångar. Rätten skall emellertid på begäran av borgenär kunna föreskriva
särskild förvaltning av det som skall återbäras.

Beredningens förslag om återvinning har i huvudsak lämnats utan erinran
under remissbehandlingen. Den närmare utformningen av återvinningsreglerna
har dock föranlett vissa invändningar.

Om ackordsinstitutet skall bli ett effektivt redskap för uppgörelser med
borgenärerna måste möjligheterna till säraktioner till förmån för någon
eller några borgenärer i görligaste mån elimineras. Jag har tidigare berört
vissa regler som syftar till att hindra konkurs och utmätning under ac -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

kordsförhandling. Reglerna om återvinning har samma syfte men tar främst
sikte på åtgärder under tiden närmast före förhandlingarnas inledande. De
skäl som talar för återvinning i konkurs kan åberopas också för återvinning
vid ackord. Jag ansluter mig sålunda till beredningens förslag. Liknande
bestämmelser torde även komma att föreslås i Danmark och Norge.

Som jag tidigare nämnt är KL för närvarande föremål för översyn som
är avsedd att beröra även återvinningsreglerna. Tills vidare bör dock, som
beredningen förutsatt, återvinning vid ackord anknyta till de gällande reglerna
inom konkursrätten.

I ett avseende innehåller förslagets återvinningsregler en avvikelse från
vad som gäller vid konkurs. Vad som i 31 § KL sägs om återvinning av betalning
genom utmätning skall nämligen, som nämnts, ha motsvarande tilllämpning
i fråga om den förmånsrätt som utmätningen medfört. Vid konkurs
däremot förfaller den genom utmätning vunna förmånsrätten automatiskt
förutsatt att konkursansökan görs inom viss tid från utmätningen. 1
sak uppnås samma resultat vid ackord genom återvinning.

I ett remissyttrande har anförts att den föreslagna ordningen innebär att
återvinningstalan alltid måste föras för att en genom utmätning vunnen
förmånsrätt skall kunna omintetgöras och att det är opraktiskt att behöva
tillgripa en sådan åtgärd.

Den bär berörda frågan har för konkurssituationens del behandlats av lagberedningen
i samband med förslaget till fastighetsexekution m. m. (SOU
1968: 64) där beredningen föreslagit att 31 § KL ändras så att bestämmelsen
inte endast gäller återvinning av betalning som vunnits genom utmätning
utan också ger möjlighet till återvinning av den förmånsrätt som utmätmätningen
medfört. Utan att ta slutlig ställning till hur denna fråga skall
lösas för konkursfallen anser jag att den av beredningen föreslagna ordningen
nu bör väljas när det gäller återvinning vid ackord.

Enligt beredningens förslag får återvinningstalan föras av borgenärerna,
medan gode mannen inte — som förvaltaren i konkurs — har behörighet
att föra talan om återvinning. Det kan naturligtvis ifrågasättas vilken praktisk
betydelse återvinningsinstitutet under sådana omständigheter kan få
vid ackord. Med hänsyn till att gäldenären vid ackord har kvar rådigheten
över sina tillgångar är det emellertid förenat med stora komplikationer att
ge gode mannen befogenhet att föra återvinningstalan självständigt. Jag
har därför stannat för den av beredningen föreslagna lösningen. Det är emellertid
viktigt att gode mannen noggrant undersöker förutsättningarna för
återvinning och biträder borgenärerna i dessa frågor.

En särskild fråga i samband med återvinning som uppmärksammats under
remissbehandlingen är återvinningssvarandens ställning under ackordsförhandlingen.
En återvinningssvarande som i händelse av bifall till återvinningstalan
får en fordran mot gäldenären bör kunna delta i ackordsförhandlingen
med sin fordran. En sådan ordning försvåras emellertid av att

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

återvinningstalan enligt bei-edningens förslag kan väckas så länge ackordsfrågan
är anhängig, dvs. ända fram till dess ackordet fastställts. Som anförts
under remissbehandlingen bör ackordsförslaget inte kunna behandlas
av borgenärerna innan återvinningssvaranden kunnat få del av den mot
honom förda talan. En sådan ordning kan uppnås genom en bestämmelse att
återvinningstalan skall väckas före borgenärssammanträdet. Om talan skulle
väckas så nära inpå borgenärssammanträdet att återvinningssvaranden inte
har möjlighet att ta till vara sina intressen, bör uppskov med sammanträdet
kunna komma i fråga.

Som beredningen anfört bör reglerna om återvinning i ackord få giltighet
i de övriga nordiska länderna. En sådan ordning kräver ändring i 1933 års
nordiska konkurskonvention och bör genomföras när en översyn av denna
kommer till stånd.

2.4.9 Förfarandet vid förhandling om offentligt ackord

De nuvarande bestämmelserna i AckL om ackordsförfarandet ansluter sig
till vad som gäller för konkurs och ackord i konkurs. Konkursförvaltaren
motsvaras i ackordsförfarandet av gode mannen och i övrigt är funktionerna
delade mellan rätten, konkursdomaren och en särskilt förordnad rättens ombudsman,
vars uppgift är att utöva kontroll över förfarandet. Rättens ombudsman
förordnas i samband med beslutet om inledande av ackordsförliandling.
Han får del av och förvarar ett exemplar av de handlingar som
ges in. Tidsfrister o. d. bestäms av konkursdomaren i samråd med ombudsmannen.
Rättens ombudsman granskar inkomna anmälningar och anmärkningar.
Han upprättar borgenärsförteckning och leder borgenärssammanträdet,
då ackordsförslaget prövas.

Reredningen har i sin strävan att förenkla förfarandet ansett det vara
överflödigt med en särskild rättens ombudsman. Förslaget innebär att dennes
funktioner delas mellan konkursdomaren och gode mannen. Vid ackord
i konkurs föreslås inte ske någon motsvarande ändring. I det fallet finns alltid
en ombudsman förordnad redan i samband med inledandet av konkursförfarandet.
Beredningen framhåller att utredningsarbetet i allmänhet brukar
vara klart, då ansökan görs om inledande av ackordsförhandling. Gode
mannen skall vara borgenärernas förtroendeman. Hans uppgift blir bl. a. att
verka för att ackord kommer till stånd och att upprätta borgenärsförteckningen.
Han föreslås också få rätt att framställa anmärkning mot anmälda
fordringar. Borgenärssammanträdet skall ledas av konkursdomaren, medan
det ankommer på gode mannen att verka för borgenärernas gemensamma
bästa. Förlikningsförfarandet spelar i beredningens förslag inte tillnärmelsevis
samma roll vid ackordsförhandling som i konkurs. Vad man syftar till
vid ackordsförhandling är endast att söka nå förlikning beträffande sådana
fordringar, som är avgörande för frågan om föreskriven majoritet skall kun -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970 55

na uppnås eller inte vid röstningen om förslaget. Det föreslås att konkursdomaren
i erforderlig utsträckning verkar för förlikning, då någon borgenärs
fordran är tvistig. Även gode mannen skall verka härför.

Flertalet remissinstanser har godtagit förslaget att avskaffa rättens ombudsman.
I ett par yttranden framhålls dock att ombudsmannen har lättare
att på ett fritt sätt föra förhandlingar med borgenärerna än konkursdomaren
har. Det anses också vara olämpligt att låta gode mannen svara för upprättandet
av röstlängden med det krav på objektivitet som bör ställas i det
sammanhanget. Kostnaderna för ombudsmannen är begränsade och institutionen
anges därför av rättssäkerhetsskäl böra behållas.

För egen del anser jag dessa farhågor överdrivna. Åtgärderna i samband
med ackordsförfarandet är av betydligt mindre omfattning än vid konkurs.
I konkurs skall rättens ombudsman övervaka förvaltningen av boet, söka
uppnå förlikning beträffande tvistiga fordringar, medverka vid realisationen
av tillgångarna och prövningen av utdelningsrätten m. m. Även sedan ackordsförfarande
inletts i en konkurs, fortgår konkursen bl. a. såvitt gäller
de borgenärers fordringar som inte berörs av ackordet. Vid ackordsförhandling
utan konkurs kommer huvuddelen av utredningsarbetet att förläggas
till det första stadiet. Gode mannen är då ensam om att leda arbetet. Förfarandet
sedan ackordsförhandling därefter inletts går huvudsakligen ut på
att undersöka, om erforderlig majoritet för tvångsackord kan uppnås. Förfarandet
kan därför förenklas. Det finns enligt min mening under sådana
förhållanden inte fog för att belasta förfarandet med en särskild rättens ombudsman.
Jag delar därför beredningens uppfattning i denna fråga.

De nuvarande bestämmelserna om anmälning av fordringar och framställande
av anmärkning mot dem motsvarar i väsentliga delar reglerna
om bevakning och anmärkning i konkurs. Därmed är sagt att förfarandet
är strängt formbundet och ganska omständligt. I samband med beslutet om
ackordsförhandling bestäms bl. a. fristerna för anmälningar och anmärkningar.
Anmälningarna ges in till konkursdomaren, som efter anmälningstidens
utgång överlämnar dem till rättens ombudsman. Både gäldenären
och borgenär, som anmält fordran, har rätt att framställa anmärkning mot
viss fordran. Även anmärkningarna sänds til! konkursdomaren, som efter
utgången av den föreskrivna anmärkningsfristen översänder också dessa
handlingar til! rättens ombudsman. Om anmälningsfristen försummats
har borgenär möjlighet att göra efteranmälan. Ny frist för anmärkning
måste i så fall bestämmas. Kommer inte förlikning till stånd skall tvisten
avgöras av rätten.

Enligt beredningens förslag skall bouppteckningen utgöra underlag för
röstningen och obligatorisk anmälan av fordringen skall inte ske under förhandlingen.
Gode mannen har även tillagts självständig rätt att framställa
anmärkning. Då anmärkning skett skall i första hand gode mannen söka
åstadkomma förlikning. Om tvistefrågan kvarstår vid borgenärssamman -

56 Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

trädet, övergår den uppgiften på konkursdomaren. Kan tvisten inte lösas
vid sammanträdet och är fordringen avgörande för om förslaget skall antas
eller inte, skall rätten avgöra frågan.

Jag delar beredningens mening, att den nuvarande ordningen för anmälnings-
och anmärkningsförfarandet är alltför omständlig och att betydande
förenklingar kan genomföras. Det är inte nödvändigt att utforma
dessa regler efter motsvarande bestämmelser i KL. I konkursförfarandet
skall tillgångarna realiseras och influtna medel utdelas till bevakande
borgenärer. Bevakningen går ut på att erhålla utdelning för fordringarna,
låt vara att dessa kvarstår i den mån de ej täcks av denna.

Vid ackordsförhandling är förhållandet ett annat. Borgenärerna har vanligen
redan i samband med den betalningsinställelse, som normalt föregår
ackordsförfarandet, anmält sina fordringar till den som skall svara för förhandlingen.
Mot bakgrund härav bör det kunna godtas att bouppteckningen
skall få utgöra grund för röstlängd. Fordringar som efter formlös anmälan
eller enligt gäldenärens uppgifter antecknats i bouppteckningen bör utan
vidare åtgärd från borgenärens sida få delta i förfarandet. Detsamma gäller
fordran som uppgetts senare av gäldenären. Andra fordringar måste av naturliga
skäl anmälas. Sådan anmälan bör ske så snart som möjligt. Särskilda
regler om efteranmälan behövs inte och den särskilda tidsfristen för anmärkning
kan avskaffas.

Förfarandet vid ackordsförhandling syftar till att få fram underlag för
omröstning vid borgenärssammanträde om ackordsförslaget. Det är därför
nödvändigt att fordringarnas röstvärde kan fastställas. För detta ändamål
bör sålunda eu prövning av tvistiga fordringar kunna ske. Ackordslikvid
tillfaller varje borgenär, som är bunden av ackordet, i förhållande till hans
faktiska fordran även om dess belopp visar sig vara ett annat än det som
anmälts. En prövning i ackordsförfarandet av de materiella fordringsanspråken
är sålunda inte nödvändig och skulle inte kunna förenas med
strävandena att skapa ett mera praktiskt användbart ackordsförfarande.

De föreslagna ändringarna beträffande dessa förfaranderegler innebär
sålunda enligt min mening en betydande vinning. Förenklingen utgör även
en av anledningarna till att institutet rättens ombudsman bör kunna avskaffas.
Jag har inte heller några farhågor för att rättsförluster skall uppkomma
genom de nya reglerna.

Ett ackordsförslag som antagits av borgenärerna måste f. n. fastställas
av rätten för att bli gällande. Fastställelse kan vägras ex officio i vissa
särskilt angivna fall, bl. a. då det är uppenbart att ackordet länder till skada
för borgenärerna eller — efter bestridande av borgenär — då säkerhet
för ackordets fullgörande inte ställts.

Erfarenheten visar att det sällan förekommer att fastställelse vägras.
Beredningen har därför ansett, att omgången med särskilt sammanträde
för fastställelseprövningen bör kunna avvaras. I stället skall konkurs -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

domaren, som leder borgenärssammanträdet, besluta om fastställelse i anslutning
till omröstningen. Om han anser beaktansvärda skäl tala mot fastställelse
eller anser att förslaget inte är sådant att det kan fastställas, skall
han dock överlämna frågan till rätten. Rättens prövning inskränks alltså till
de tveksamma fallen. Ett annat fall då avgörandet skall överlämnas till rätten
är det, då det på grund av tvistiga rösträttsfrågor inte kan avgöras om
förslaget antagits. Den föreslagna ordningen medför vissa förenklingar av
förfarandet. Några olägenheter av att ge konkursdomaren ökade befogenheter
på detta område torde enligt min mening inte behöva befaras. Jag ansluter
mig därför till beredningens förslag. Beträffande skälen för vägran
att fastställa ackordsförslag föreslår beredningen inte några mera vittgående
förändringar. Allmänt sett ges rätten enligt förslaget större frihet
än nu att vägra fastställelse. Detta hänger samman med de föreslagna lättnaderna
beträffande minsta dividend och borgenärsanslutning. I huvudsak
innebär bestämmelserna att fastställelse liksom nu skall kunna vägras
ex officio i allvarligare fall, men att det i övrigt skall ske endast efter
bestridande av borgenär. Även i denna del anser jag att beredningens förslag
bör genomföras.

2.4.10 Tillsyn över ackordets fullgörande m. m.

F. n. finns inte någon laglig möjlighet att ställa gäldenär en under tillsyn
i fråga om fullgörandet av ackordet. Beredningen framhåller att gode mannen
ofta är verksam för att se till att ackordet fullgörs och föreslår att möjlighet
tillskapas att i förekommande fall underkasta gäldenären sådan tillsyn.
Jag biträder beredningens förslag. I departementsförslaget har sålunda
tagits in en bestämmelse av innehåll, att konkursdomaren på begäran
av borgenär som omfattas av ackordet skall kunna förordna gode mannen
eller annan lämplig person att tillse, att gäldenären fullgör sina förpliktelser
enligt ackordet.

Den eftergift gäldenären erhållit kan enligt 37 § AckL i vissa fall förfalla.
Så kan t. ex. ske om det i efterhand visar sig, att gäldenären hemligen
gynnat någon borgenär. Då eftergiften förfallit kvarstår borgenärernas rätt
enligt ackordet till ackordslikvid inom viss tid. Borgenärerna har emellertid
dessutom kvar sina återstående fordringar mot gäldenären. Särskild prövning
för att eftergiften skall förfalla krävs inte enligt nuvarande bestämmelser.
I enlighet med beredningens förslag innehåller departementsförslaget
den ändringen att frågan om förverkande av eftergift enligt ackord
skall prövas av rätten på ansökan av borgenär.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Lagrådet

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Motionen

I motionen U: 14-78 hemställs att ”riksdagen måtte besluta dels att en
ackordsprocent som understiger 50 men icke 25 % skall kunna godtas endast
om den godkänts av samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av
ackordet eller särskilda skäl föreligger att godta den, dels att 25 %-gränsen
kan underskridas endast om samtliga kända borgenärer godkänt lägre procent”
samt att ”vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar”.

Motionären redogör för gällande regler om ackordsprocent och borgenärsmajoritet
samt för propositionens förslag i dessa hänseenden. Härefter anförs
i motionen följande.

Som enda bärande motiv för en sänkning av minsta dividenden har åberopats
det nordiska samarbetet. Även jag anser att man i möjligaste mån bör
eftersträva nordisk överensstämmelse på olika lagstiftningsområden. Jag vill
dock i likhet med hovrätten för Västra Sverige ifrågasätta om intresset av
att erhålla en gemensam nordisk reglering är så stort att den föreslagna
sänkningen bör genomföras. Även om det förekommer att fordringsägarna
från övriga nordiska länder bevakar sin fordringar i Sverige, torde det,
som Advokatsamfundet påpekat, vara lika vanligt att fordringsägare från
icke nordiska länder befinner sig i majoritet bland utländska fordringsägare.
Eftersom ackordsreglerna icke heller i övrigt torde komma att bli
helt identiska i Norden, saknas anledning att just beträffande minsta dividenden
frångå de nuvarande bestämmelserna. Det bör också erinras om att
man i Danmark inte har någon lägsta gräns.

En sänkning av minsta dividenden från 50 till 25 % skulle enligt min
uppfattning i alltför hög grad underlätta för gäldenären att bli av med sina
skulder. Det skulle också innebära att de som är sysselsatta med ackordsarbetet
alltför lättvindigt skulle kunna genomdriva ackordsuppgörelser.

Enligt min uppfattning är det mycket betänkligt att en majoritet borgenärer
skulle kunna tvinga minoriteten, som enligt förslaget skulle kunna
uppgå till 1/4 av samtliga röstande och representera lika stor del av de
röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp, att avstå från mer än
3/4 av sina fordringar.

Jag vill i likhet med hovrätten för Västra Sverige föreslå att en ackordsprocent
som understiger 50 men icke 25 % skall kunna godtagas endast om
den godkänts av samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av ackordet
eller särskilda skäl föreligger att godtaga den. 25 %-gränsen kan underskridas
endast om samtliga kända borgenärer godkänt lägre procentsats.

Jag vill också som skäl för min ståndpunkt hänvisa till det förslag i anslutning
till proposition nr 142 som framlagts bl. a. från vårt håll om att förmånsrätten
för skatter skall upphöra. I motsats till departementschefen anser
jag att skatteprivilegiets avskaffande bör påverka ackordslagstiftningen
i vad avser minsta dividenden.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Utskottet

I förevarande proposition framläggs förslag till en ny ackordslag som
skall ersätta nuvarande bestämmelser i 1921 års lag om ackordsförhandling
utan konkurs. Vidare föreslås att reglerna i konkurslagen om ackord anpassas
till innehållet i den nya ackordslagen. Förslagen föranleder vissa följdändringar
i andra författningar. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den
1 januari 1971.

Avsikten med de framlagda förslagen är att ackord sförfarande utan konkurs
skall kunna komma till användning i större omfattning än för närvarande.
I detta syfte föreslås flera förenklingar i själva förfarandet. Sålunda
mildras nuvarande krav på behörighetshandlingar m. in. och den
nuvarande omständliga ordningen för anmälnings- och anmärkningsförfarandet
förenklas. Någon rättens ombudsman skall inte vidare förordnas
vid förhandling om ackord utan konkurs; de uppgifter som därvid f. n. åvilar
rättens ombudsman föreslås bli delade mellan konkursdomaren och gode
mannen. Hänskjutande till särskilt sammanträde inför rätten av fråga om
fastställande av ackord skall inte behöva regelmässigt äga rum. För förhandling
om ackord under ledning av god man föreslås skyddande bestämmelser
så att förfarandet inte onödigtvis skall störas av ansökning om konkurs
eller utmätning.

Enligt den nuvarande ackordslagstiftningen får ackord inte fastställas
om ej alla borgenärer som inte uttryckligen medgivit annat får utdelning
med minst 50 % (minsta dividend). Ackordsförslag anses antaget om alla
vid borgenärssammanträdet närvarande borgenärer godtagit det och de anmält
två tredjedelar av beloppet av samtliga röstberättigade fordringar.
Detsamma gäller om fyra femtedelar av de borgenärer som är närvarande
bifaller förslaget och de anmält fyra femtedelar av nyssnämnda fordringsbelopp.
Enligt den föreslagna lagstiftningen skall minsta dividenden utgöra
25 % av fordringsbeloppen samt kravet på borgenär smajoritet minskas och
göras beroende av aclcordsprocentens storlek. Mindre utdelning än med
25 % skall kunna förekomma om samtliga berörda borgenärer godkänner
det eller om synnerliga skäl föreligger. Vid utdelning som är högre än 50 %
skall det föreligga anslutning från tre femtedelar av borgenärerna, vilka
skall representera lika stor andel av de röstberättigade fordringarna. Vid
lägre dividend skall det föreligga tre fjärdedels majoritet enligt båda beräkningsgrunderna.

Betydelsefulla inslag i reformen är vidare att konkurslagens regler om
återvinning föreslås bli tillämpliga vid offentlig ackordsförhandling samt att
tillsynsman skall kunna förordnas för att tillse att gäldenären fullgör sina
åtaganden enligt ackordet.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

I den i anledning av propositionen väckta motionen It: 1478 riktas kritik
mot utformningen av bestämmelserna om minsta dividend och borgenärsmajoritet.
Motionären framhåller bl. a. att en sänkning av ackordsprocenten
från 50 till 25 skulle göra det för lätt för gäldenären att bli av med sina
skulder samt medföra att de som är sysselsatta med ackordsarbetet alltför
lättvindigt skulle kunna genomdriva ackordsuppgörelser. Enligt motionärens
uppfattning är det betänkligt att låta en majoritet borgenärer tvinga
en minoritet — som enligt propositionen skulle kunna uppgå till 1/4 av
samtliga röstande och representera lika stor del av de röstberättigade fordringarnas
sammanlagda belopp •— att avstå från mer än 3/4 av sina fordringar.
Motionären yrkar att en ackordsprocent som understiger 50 men
icke 25 skall få godtas endast om den godkänts av samtliga borgenärer
eller särskilda skäl föreligger att godta den. Gränsen 25 % bör få underskridas
endast efter godkännande av samtliga borgenärer.

Utskottet vill till en början erinra om att förslagen tillkommit i nordiskt
samarbete och att propositionens regler om minsta dividend och borgenärsmajoritet
överensstämmer med vad som preliminärt överenskommits vid de
nordiska överläggningarna. En ordning där dividenden inte sätts högre än
25 % har ej medfört några svårigheter i de övriga nordiska länderna. Förutom
på intresset av nordisk rättslikhet har departementschefen grundat
propositionens förslag på väsentligen följande överväganden. Det allmänna
intresset av att gäldenärens ekonomiska ställning saneras måste tillmätas
stor vikt. Om en betydande borgenärsmajoritet är ense om ackord, torde i
allmänhet skäl för denna ståndpunkt föreligga såväl från gäldenärens och
borgenärernas sida som från allmän synpunkt, även om utdelningen blir
låg. I åtskilliga fall torde förhållandena vara sådana att konkurs framstår
som ett betydligt sämre alternativ än ett ackord som ger mindre än 50 %.
Garantier mot missbruk vid låg minsta dividend tillskapas genom de i förslaget
uppställda särskilda kraven på kvalificerad borgenärsmajoritet om
minsta dividenden understiger 50 % och genom de föreslagna reglerna om
fastställelseprövning av ackord. Reglerna om återvinning, som medför att
medel kan komma att återföras till gäldenären för utdelning till borgenärerna
utöver ackordsprocenten, utgör också ett särskilt skäl att sänka minsta
dividenden. Ett ovillkorligt hinder mot ackord vid lägre dividend än 25 %
skulle göra regelsystemet alltför stelt. Frågan om förmånsrätt för skatter
bör inte påverka utformningen av ackordslagstiftningen.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till dessa överväganden i propositionen.
Särskilt kan framhållas att förslaget ger domstolen större frihet
än nu att vägra fastställelse av ackord efter bestridande av fordringsägare
eller borgensman. Härigenom skapas garantier mot otillbörligt utnyttjande
av en majoritetsställning.

I enlighet med det anförda biträder utskottet propositionens förslag om
minsta dividend och borgenärsmajoritet samt avstyrker bifall till motionen.

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

Som ovan nämnts medför förslaget förenklingar av bl. a. den nuvarande
ordningen för anmälan av fordringar och anmärkning mot anmälda fordringar.
Enligt gällande regler skall borgenärer, som vill delta i ackordsförhandlingen,
inom viss tid skriftligen anmäla sina fordringar till konkursdomaren
och därvid bifoga de handlingar som åberopas till stöd för framställningen.
Eftersom anmälnings- och anmärkningsförfarandet endast gäller
rösträtt, föreslås att redan den av gode mannen förrättade bouppteckningen
får utgöra underlag för röstlängd under förhandlingen. Departementschefen
har uttalat att fordran som efter formlös anmälan eller enligt
gäldenärens uppgifter antecknats i bouppteckningen utan vidare åtgärd från
borgenärens sida bör få delta i förfarandet och att detsamma gäller fordran
som uppgetts senare av gäldenären, medan andra fordringar av naturliga
skäl måste anmälas. Till bestämmelser härom, upptagna i 27 § förslaget till
ackordslag, anknyter regler om anmärkningsförfarandet i 28 §, som har
avseende på varje fordran som deltar i ackordsförfarandet, vare sig den särskilt
anmälts av borgenären eller den blivit känd på annat sätt. I 28 § första
stycket föreslås regler om vad gäldenär eller borgenär har att iakttaga om
han vill framställa anmärkning mot anmäld fordran och i andra stycket
stadgas skyldighet för gode mannen att — om han finner anledning till anmärkning
mot fordran som skulle omfattas av ackordet eller om gäldenär
eller borgenär framställer sådan anmärkning hos honom — skyndsamt underrätta
den borgenär som anmält fordringen. Eftersom regleringen avser
anmärkningar även mot fordringar som inte särskilts anmälts, bör lagtexten
jämkas så att därav framgår att stadgandet har avseende på anmärkning
mot varje fordran som skulle omfattas av ackordet.

Utöver den av utskottet sålunda förordade jämkningen finner utskottet
ej anledning till erinran mot de i propositionen framlagda författningsförslagen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen icke
kunnat i oförändrat skick antaga det i förevarande proposition,
nr 136, framlagda förslaget till ackordslag — för
sin del antager 28 § i nämnda förslag med den ändringen
att paragrafen erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse.

28 §

(Kungl. Maj:ts förslag)

Om gäldenären eller borgenär vill
framställa anmärkning mot anmäld
fordran, skall han göra det skriftligen
hos gode mannen i så god tid

(Utskottets förslag)

Om gäldenären eller borgenär vill
framställa anmärkning mot fordran
som skulle omfattas av ackordet,
skall han göra det skriftligen hos go -

Första lagutskottets utlåtande nr 65 år 1970

(Kungl. Maj:ts förslag)

som möjligt och i vart fall före omröstningen
vid borgenärssammanträdet.

Finner gode mannen anledning till
anmärkning mot fordran som skulle
omfattas av ackordet eller framställer
gäldenären eller borgenär sådan
anmärkning hos gode mannen, skall
denne skyndsamt underrätta den
borgenär som anmält fordringen om
anmärkningen. Detsamma gäller,
när värdet av egendom vari borgenär
har särskild förmånsrätt bedömes
understiga fordringen.

(Utskottets förslag)

de mannen i så god tid som möjligt
och i vart fall före omröstningen
vid borgenär ssammanträdet.

Finner gode mannen anledning till
anmärkning mot fordran som skulle
omfattas av ackordet eller framställer
gäldenären eller borgenär sådan
anmärkning hos gode mannen, skall
denne skyndsamt underrätta den
borgenär vilkens fordran avses med
anmärkningen. Detsamma gäller, när
värdet av egendom vari borgenär har
särskild förmånsrätt bedömes understiga
fordringen.

B. att riksdagen med avslag på motionen II: 1478 antager
11 och 15 §§ förslaget till ackordslag samt 150 § andra stycket
och 162 § förslaget till lag om ändring i konkurslagen;

C. att riksdagen antager förslagen till ackordslag och
till lag om ändring i konkurslagen i den mån de icke behandlats
under A och B;

D. att riksdagen antager de under punkterna 3)—11) i
propositionen upptagna förslagen.

Stockholm den 24 november 1970

På första lagutskottets vägnar:
EBIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Erik Svedberg (s),
fröken Mattson (s), herrar Hjorth (s), Schött (m) *, Svanström (ep), fru
Lindström (s) och herr Sörenson (fp)*;

från andra kammaren: fru Löfqvist (s), herrar Jönsson i Malmö (s),
Oskarson (m), Polstam (ep)*, fru Anér (fp), fru Åsbrink (s)*, herr Jadestig
(s) och fru Jonäng (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Oskarson (m).

Reservation

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700030