Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Första lagutskottets utlåtande nr 6 år J956

Utlåtande 1956:L1u6

Första lagutskottets utlåtande nr 6 år J956

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål.

Genom en den 30 december 1955 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 15, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
förslag till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr 98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål

Härigenom förordnas, att lagen den 21 mars 1952 med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål, vilken enligt lag den 18 februari
1955 (nr 50) gäller till och med den 30 juni 1956, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1957.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 22) antog 1952 års riksdag (första
lagutskottets uti. nr 6, riksdagens skrivelse nr 60) en lag med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Lagen, som utfärdades den
21 mars 1952, ger vidgade möjligheter att utnyttja tvångsmedel vid förundersökning
angående spioneri, sabotage och vissa andra brott mot rikets säkerhet.
Den är utformad såsom tilläggs- och undantagsbestämmelser till
rättegångsbalken, vars regler är tillämpliga i den mån särbestämmelser ej
meddelats. Innebörden av lagen är i huvudsak, att möjligheter givits till en
viss förlängning av anhållningstiden samt att på vissa punkter en komplettering
gjorts av bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken om beslag och
telefonavlyssning. Beslut om förlängning av anhållningstiden meddelas av
justitiekanslern. I övrigt är tillämpningen av de särskilda tvångsmedelsbestämmelserna
underkastad domstols kontroll.

Lagen är tidsbegränsad. Dess giltighetstid, som ursprungligen utgick den
30 juni 1953, har sedermera förlängts för ett år i sänder, senast genom lag
den 18 februari 1955 för tiden till och med den 30 juni 1956.

] Iiihang till riksdagens protokoll 1990. 9 samt. 1 avd. Nr ti

2

Första lagutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, har vid lagrådsremisser!
anlört följande:

Någon avgörande ändring har ej inträtt i fråga om den spänning i det
utrikespolitiska läget, som föranlett lagen och de sedermera beslutade förlängningarna
av dess giltighetstid. Under sådana förhållanden torde lagens
giltighetstid böra ytterligare förlängas, lämpligen på ett år. Något behov
av att i samband härmed vidtaga ändringar i lagen synes icke föreligga. Jag
föreslår därför att lagen oförändrad får gälla till och med den 30 juni 1957.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag och får alltså hemställa,

att förevar ande proposition, nr 15, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 7 februari 1956

På första lagutskottets vägnar:
OLOV RYLANDER

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Per Olofsson, Lodenius, fru
Gärde Widemar, herr Lindgren, fru Wallentheim och herr Alexanderson;

från andra kammaren: herrar Rylander, Lindberg, Landgren, fröken
Öberg, herrar Gustafsson i Borås, Hedqvist, Fröding och Larsson i Luttra.

Stockholm 1956. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

580 2 07

Tillbaka till dokumentetTill toppen