Första lagutskottets utlåtande nr 51 år 1963 (Utlåtande 1963:L1u51 - höst l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 51 år 1963

Nr 51

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad Igdelse av 2 § 9:o),
li:o), 15:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr
38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Genom en den 8 november 1963 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition, nr 199, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl.
Maj:t under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet
förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen
fogade förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 9:o), 14:o), 15:o) och 17:o) lagen
den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 2 § 9:o), 14:o), 15:o) och 17:o) lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

9:o) mål om tillvaro-------ecklesiastik jord;

mål om förordnande jämlikt 11 §
lagen om gravrätt m. m. eller om
beslut, som avses i 16 § samma
lag;

mål om optionsrätt till arrende; mål om optionsrätt till arrende;

14:o) mål om inmutning-------och modeller;

mål om registrering av farmacev- mål om registrering av bekämplisk
specialitet; ningsmedel eller farmacevtisk spe cialitet; mål

om anteckning i aktiebolags-,-----andra personalstiftelser;

15:o) mål om beslut--------av vigsel;

mål om släktnamn eller förnamn;

1 Senaste lydelse av 2 § 9:o) se SFS 1942: 509, av 2 § 14:o) se SFS 1962: 191, av 2 § 15:o) se
SFS 1951: 729 och av 2 § 17:o) se SFS 1963: 195.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 1 avd. Nr 51

Första lagutskottets utlåtande nr 51 år 1963

(Gällande lydelse)

17:o) mål om befrielse----

mål om bötesansvar; mål om annat
föreläggande vid vite än sådant,
som må givas enligt författningar
rörande banker eller andra
penninginrättningar, författningar
rörande yrkesmässigt utövande av
köp och försäljning i kommission
av aktier, obligationer och liknande
värdepapper, författningar rörande
fondbörsverksamhet, författningar
rörande brandförsvaret, såvitt
angår kommuns åligganden på
detta område, lagen om polisväsendet
i riket, lagen om uppsikt å
jordbruk, lagen om rätt till fiske,
lagen med särskilda bestämmelser
om uppfinningar av betydelse för
rikets försvar eller folkförsörjningen
m. m., civilförsvarslagen, utom
såvitt rör inrättandet av enskilda
skyddsrum, lagen med vissa bestämmelser
till skydd för försvaret
m. in., lagen om särskilda skyddsåtgärder
för vissa kraftanläggningar
eller författningar rörande åtgärder
för att trygga tillgången
inom riket på mineralolja; mål om
utdömande av vite enligt andra än
nämnda författningar;

mål om häktads------

(Föreslagen lydelse)

--— —- för läkare;

mål om bötesansvar; mål om annat
föreläggande vid vite än sådant,
som må givas enligt författningar
rörande banker eller andra
penninginrättningar, författningar
rörande yrkesmässigt utövande av
köp och försäljning i kommission
av aktier, obligationer och liknande
värdepapper, författningar rörande
fondbörsverksamhet, författningar
rörande brandförsvaret, såvitt
angår kommuns åligganden på
detta område, lagen om polisväsendet
i riket, lagen om uppsikt å jordbruk,
lagen om rätt till fiske, lagen
om gravrätt m. m., såvitt angår
kommuns åligganden enligt samma
lag, lagen med särskilda bestämmelser
om uppfinningar av betydelse
för rikets försvar eller folkförsörjningen
m. m., civilförsvarslagen,
utom såvitt rör inrättandet
av enskilda skyddsrum, lagen med
vissa bestämmelser till skydd för
försvaret m. m., lagen om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar
eller författningar rörande
åtgärder för att trygga tillgången
inom riket på mineralolja;
mål om utdömande av vite enligt
andra än nämnda författningar;

— i brottmål;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Föredragande departementschefen, statsrådet Kling, anförde vid lagrådsremissen
följande.

1. Den 1 januari 1964 träder lagen den 18 oktober 1963 (nr 537)1 om
gravrätt m. m. i kraft. Lagen innehåller regler bl. a. i frågan, vem som är
skyldig att hålla allmän begravningsplats, samt om formerna och villkoren
för upplåtelse av gravrätt och med upplåtelse förenade rättigheter.

Allmänna begravningsplatser innehaves i regel av församlingar eller

1 Se prop. 1963: 141; L3U 27; Rskr 283; och Skr 1963: 2; KLU 14; Kskr 22.

Första lagutskottets utlåtande nr 51 år 1!)(!3

borgerliga primärkommuner. Beslut i ärenden rörande begravningsplatser
och gravar kommer därför i regel att meddelas av kommunala organ,
vilkas beslut kan överklagas genom kommunalbesvär. För vissa fall har
emellertid i lagen givits särskilda föreskrifter om besvär (16 §). De fall
som anges är att den myndighet, som förvaltar begravningsplatsen, vägrat
att upplåta gravrätt eller förnya upplåtelse av gravrätt (enligt 7 §), meddelat
beslut i fråga om övergång eller överlåtelse av gravrätt (enligt 8 §)
eller angående gravsättning (enligt 9 §), förklarat gravrätt förverkad (enligt
10 §), meddelat beslut angående gravvård eller annan anordning å grav
(enligt 12 §) eller eljest meddelat beslut om användning av gravplats.
Ändring i myndighetens beslut sökes genom besvär hos länsstyrelsen.

I vissa andra frågor än de nu angivna tillkommer det enligt lagen länsstyrelsen
att meddela beslut. Sålunda kan länsstyrelsen under vissa omständigheter
förordna att gravrätten skall överflyttas till annan plats eller
helt upphöra (11 §). Vidare äger länsstyrelsen vid vite förelägga innehavare
av begravningsplats att fullgöra sina åligganden enligt lagen (15 §
första stycket) och, om gravrättsinnehavaren försett grav med gravvård
eller annan anordning i strid med vad upplåtaren föreskrivit, vid vite förelägga
gravrättsinnehavaren att borttaga anordningen (15 § andra stycket).

Talan mot länsstyrelses beslut enligt gravrättslagen eller med stöd därav
meddelade bestämmelser föres genom besvär hos Kungl. Maj :t (17 §).
Besvär torde därvid få ingivas till ecklesiastikdepartementet.

Vid framläggande av propositionen (1963: 141) med förslag till lag om
gravrätt m. m. förutsattes att till Kungl. Maj :t fullföljda mål enligt 11 §
och mål av det slag, som avses i 16 §, borde prövas av regeringsrätten. Detsamma
ansågs gälla angående mål om vitesföreläggande enligt 15 §, dock
ej i den mån föreläggandet riktas mot kommun. Regeringsrättslagen torde
nu böra jämkas i enlighet härmed. Detta bör lämpligen ske så att i 2 §
9:o) införes mål om förordnande jämlikt 11 § lagen om gravrätt in. m.
eller om beslut, som avses i 16 § samma lag. Därjämte bör gällande stadgande
i 2 § 17:o) regeringsrättslagen ges ändrad lydelse, av innebörd att
mål om föreläggande vid vite enligt lagen om gravrätt m. m., såvitt angår
kommuns åligganden enligt samma lag, blir undantagna från regeringsrättens
prövning. 2

2. Från och med den 1 januari 1964 kommer en ny författningsreglering
att gälla beträffande läkemedel, gifter, bekämpningsmedel in. in. Denna
reglering omfattar bestämmelser om bl. a. registrering av farmacevtiska
specialiteter och bekämpningsmedel. Vad gäller nämnda specialiteter
överensstämmer dessa bestämmelser i stort sett med de nu gällande.
För bekämpningsmedel, varmed avses växtskyddsmedel, råttgifter, mal- och
flugmedel m. in., införes en ordning, enligt vilken samtliga sådana medel
blir underkastade registreringsplikt. Bestämmelserna härom återfinnes i

4 Första lagutskottets utlåtande nr Öl år 1963

bekämpningsmedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 703)1 och kungörelsen
den 28 juni 1963 (nr 442) om tillämpningen av denna förordning.
Genom förordningen upphäves kungörelsen den 22 september 1953
(nr 589) angående registrering av växtskyddsmedel m. m.

Enligt bekämpningsmedelsförordningen får bekämpningsmedel som regel
ej saluhållas, överlåtas eller användas utan att vara registrerat hos
myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, registreringsmyndigheten (2 §).
Registrering får icke ske, om medlet finnes ha sådan giftighet eller eljest
bedömes kunna medföra sådan skadlig inverkan på människor, husdjur,
vilt, nyttoinsekter eller nyttoväxter att det lämpligen inte bör användas
i bekämpningssyfte. Medel, som på grund av bristande effektivitet är
uppenbart otjänligt för sitt ändamål eller vars benämning kan vara vilseledande
eller är ägnad att åstadkomma förväxling med annat bekämpningsmedel,
får inte heller registreras. (3 §). Den klassificering, som sker
vid registrering, och till registrering knutna villkor kan ändras. Om det
finnes påkallat, kan registreringsmyndigheten även återkalla registrering.
(5 §).

I instruktionen för giftnämnden den 31 maj 1963 (nr 271) har föreskrivits
att giftnämnden skall vara bl. a. registreringsmyndighet enligt bekämpningsmedelsförordningen
(1 §). Mot beslut av nämnden föres talan hos
Kungl. Maj:t (12 §).

Enligt 2 § 14 :o) regeringsrättslagen ankommer det för närvarande på
regeringsrätten att upptaga och avgöra bl. a. mål om registrering av farmacevtisk
specialitet. Besvärsmål rörande registrering enligt hittills gällande
bestämmelser av växtskyddsmedel behandlas av Kungl. Maj :t i
statsrådet. I samband med att den nya regleringen i övrigt på området
träder i tillämpning torde samma ordning böra införas för prövning av
mål om registrering av den nya gruppen ämnen, benämnda bekämpningsmedel,
som gäller beträffande mål om registrering av farmacevtisk specialitet.
Registreringen är i båda fallen beroende av att de i författningarna
angivna villkoren är uppfyllda (jfr härvid 15 § ävensom 4—6 §§ läkemedelsförordningen
den 14 december 1962, nr 701). Myndigheternas prövning
innefattar endast en undersökning härom och de kan icke vägra registrering
på annan grund än att sådant villkor ej är fyllt.

Vad här anförts bör föranleda sådan ändring av regeringsrättslagen att
mål om registrering av bekämpningsmedel kommer att tillhöra regeringsrättens
upptagande och avgörande. En föreskrift av denna innebörd kan
lämpligen införas i 2 § 14 :o) regeringsrättslagen. 3

3. Den 1 januari 1964 träder även namnlagen den 11 oktober 1963 (nr
521 )2 i kraft. Enligt denna lag kommer pastor att i åtskilliga fall få taga
befattning med ärenden rörande släktnamn eller förnamn. Den vars rätt

'' Se prop. 1962: 184; L2U 43; Rskr 419.

* Se prop. 1963; 37; L''U 31; Rskr 307.

Första lagutskottets utlåtande nr 51 år 1963 5

beröres av pastors beslut eller åtgärd i namnärende kan söka ändring däri.
Talan föres hos domkapitlet. Mot domkapitlets beslut i fråga, som sålunda
dragits under dess prövning, föres talan hos Kungl. Maj :t genom
besvär. (29 §). De fall som kan bli föremål för talan gäller främst pastors
beslut att vägra att i kyrkobok anteckna till honom anmält släktnamn
eller förnamn eller hans åtgärd att efter anmälan verkställa sådan
anteckning (28 §, jfr 1—7, 13, 23 och 24 §§). Därtill kan frågan om anteckning
eller ändring av namn komma under pastors prövning i anledning
av underrättelse, som inkommer till honom från namnmyndigheten
eller från domstol (jfr 4 och 9 §§ namnkungörelsen den 11 oktober 1963,
nr 528).

Enligt hittills gällande ordning torde pastors åtgärder i anledning av
anmälan om släktnamn eller förnamn ha bedömts såsom kyrkobokföringsfrågor.
För fullföljd i dylika frågor gäller bestämmelser, motsvarande de i
namnlagen upptagna reglerna (jfr 65 § tredje stycket och 73 § folkbokföringsförordningen).
Till Kungl. Maj:t fullföljd talan i kyrkobokföringsärende
skall enligt 2 § 15 :o) regeringsrättslagen upptagas och avgöras av
regeringsrätten.

Här berörda ärenden, som ankommer på pastor i anledning av den nya
namnlagen, är sakligt sett av samma karaktär som nu förekommande
namnärenden. I namnlagen har dock som nämnts upptagits särskilda
fullföljdsregler i anslutning till relativt utförliga bestämmelser om förfarandet
bl. a. vid anmälan hos pastor. I regeringsrättslagen torde med hänsyn
härtill böra uttryckligen anges att mål om släktnamn eller förnamn
hör under regeringsrättens prövning. En bestämmelse härom torde lämpligen
kunna upptagas i 2 § 15 :o) sistnämnda lag.

Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1964.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 199, måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 28 november 1963

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Första lagutskottets utlåtande nr 51 år 1963
Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Per-Olof Hanson, Arvidson,
Hilding, Wikner, Svanström, Lundin och Palm;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Johansson,
herrar Svensson i Vä, Ekström i Björkvik, Gustafsson i Borås,
fru Löfqvist och herr Fröding.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631453