Första lagutskottets utlåtande Nr 4 (Utlåtande 1925:L1u4 l1u)

Första lagutskottets utlåtande Nr 4.

Sr 4.

Ankom till riksdagens kansli den Ii februari 1925 kl. 3 e. in.

Utlåtande i anledning av Kunyl. Muj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av 11 kap. 38 § rättegångsbalken.

Genom eu den 12 december 1924 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition, nr 5, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t
under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag om ändrad lydelse av 11 kap. 38 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 38 § rättegångsbalken i dess lydelse
enligt lagen den 29 juni 1912 (nr 125) skall i nedan angiven del erhålla
följande ändrade lydelse:

Intyg av två stämningsmän, emot vilka ej förekommer jäv, som om vittnen
är stadgat, gälle såsom fullt bevis att delgivning blivit så verkställd,
som intyget innehåller. Enahanda vitsord tillkomme intyg, som meddelats
av landsfogde, stadsfogde, landsfiskal, stadsfiskal eller notarius publicus
eller av svensk konsul eller vid svenskt konsulat anställd tjänsteman, så
ock intyg av fjärdingsman, då han verkställt delgivningen efter förmans
uppdrag. Skriftligt erkännande om delgivning vare ock, där det är genom
intyg av en ojävig stämningsmän bestyrkt, ansett såsom fullt bevis
om delgivningen.

Intyg att----verkställts så, som intyget innehåller.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1925.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, får
utskottet hänvisa till propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

I 11 kap. 38 § rättegångsbalken hava vissa bestämmelser meddelats i syfte
att underlätta bevisningen om att delgivning av stämning eller domstols
beslut blivit lagligen verkställd. Sålunda skall intyg av två ojäviga stämningsmän
gälla såsom fullt bevis att delgivning blivit så verkställd, som
intyget innehåller. Enahanda vitsord tillerkänner lagen intyg, som utfärdats
av vissa ämbets- eller tjänstemän.

Lagen den 10 juli 1899 angående ändrad lydelse av 11 kap. rättegångsen,
som först upptog bestämmelser i sistnämnda hänseende, tillerkände
haag till riksdagens protokoll 1925. 9 samt: 1 avd. 2 höft. (Nr l.)

Utskottet.

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 4.

dylikt vitsord endast åt intyg av kronofogde, stadsfogde, länsman, notarius
publicus och svensk konsul eller konsulatstjänsteman. Genom lag den 28
september 1907 om ändrad lydelse av 11 kap. 38 § rättegångsbalken utsträcktes
bestämmelsen att gälla även intyg av fjärdingsman, då han verkställt
delgivningen efter förmans uppdrag. I samband med kronofogdetjänsternas
indragning förordnades slutligen genom lag den 14 juni 1917,
att vad i lag eller författning vore stadgat med avseende å kronofogde
skulle, så vitt ej annorlunda blivit stadgat, äga tillämpning med avseende
å landsfiskal. Härigenom erhöll av landsfiskal utfärdat delgivningsbevis enahanda
vitsord som tidigare tillkommit kronofogdes delgivningsbevis.

Propositionen innebär, att samma bevisvärde skall tillerkännas jämväl
delgivningsbevis, som utfärdats av landsfogde eller stadsfiskal.

Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra.

Ifrågasättas kan emellertid, huruvida icke lagrummet även i annat avseende
är i behov av omarbetning. Sålunda tillerkännes, såsom i propositionen
framhållits, fjärdingsmans intyg i rättspraxis icke vitsord angående
delgivning i mål mellan enskilda parter utan endast i tjänstemål.

Med hänsyn till fördelarna av ett praktiskt och billigt delgivningsförfarande
utan åsidosättande av trygghet för att delgivning vederbörligen skett, synes
en utvidgning av bestämmelsen i detta avseende icke endast i fråga om landet
utan till äventyrs jämväl beträffande stad vara förtjänt av övervägande.

Under erinran härom får utskottet hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 6 februari 1925.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

Vid detta ärendes behandling'' hava närvarit:

Irån första kammaren: herrar Åkerman, Hederstierna, Jacob Larsson, Edw. Larson,
Lyberg*, Klefbeck och J. O. Karlsson*;

från andra kammaren: herrar af Ekenstam, Lindleg*, Leo, Jansson i Edsbäcken, Nilsson
I Antnäs, Söderberg, Johansson i Brånalt och Karlsson i Väte.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.