Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Första lagutskottets utlåtande nr 3

Utlåtande 1948:L1u3

Första lagutskottets utlåtande nr 3.

I

Nr 3.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Genom en den 9 januari 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 19, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag
om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den
mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I 4 kap. 1 § rättegångsbalken stadgas bl. a., att lagfaren domare skall hava
fyllt tjugofem år. Enligt 6 § lagen den 20 december 1946 om införande av
nya rättegångsbalken skall beträffande behandling av ärenden, som domstol
eller domare har att upptaga, gälla vad därom är stadgat. I lagen den 20 december
1946 om handläggning av domstolsärenden saknas särskilda regler
om domares ålder. I 11 § sistnämnda lag finnes emellertid intagen en allmän
bestämmelse att i allt, varom ej i lagen är särskilt föreskrivet, skall
angående behandlingen av ärende lända till efterrättelse vad om tvistemål
är stadgat, i den mån det är tillämpligt. Från denna huvudregel göres
i påföljande 12 § det undantaget, att om i lag eller författning meddelats
särskild föreskrift i fråga om ärende, som avses i lagen om handläggning av
domstolsärenden, skall föreskriften gälla, även om den strider mot vad
nämnda lag stadgar.

I domsagostadgan den 11 juni 1943 finnas intagna närmare regler angående
tingsnotaries behörighet. För erhållande av förordnande som tingsnotarie
fordras en tjänstgöringstid av minst sex månader såsom tingsnotarieaspirant
men kräves icke viss ålder. Rörande tingsnotaries allmänna behörighet
att på eget ansvar utföra göromål ha i 16 § lämnats detaljerade
föreskrifter. Därutöver må enligt 17 § tingsnotarie, som vunnit nödig erfarenhet
beträffande uppgift, varom är fråga, och finnes därtill skickad, efter
skriftligt förordnande av häradshövdingen — i visst fall av rätten eller domare
— utföra vissa andra närmare angivna göromål. Efter hovrättens förordnande
må tingsnotarie jämlikt 18 § tjänstgöra som inskrivningsdomare
eller handlägga till bouppteckningsprotokollet hörande ärenden (ärenden
angående bouppteckning, arvsskatt, kvarlåtenskapsskatt, testamentsbevakning,
åtgärder, som avses i 9 kap. lagen om arv och 8 kap. lagen om testamente,
äktenskapsförord, avhandlingar om lösöreköp och kallelse å okända
borgenärer). Enligt samma paragraf äger vidare efter hovrätts förordnande

I Dihang till riksdagens protokoll 1948. 9 saml. 1 avd. Nr 3—5.

2

Första lagutskottets utlåtande nr 3.

tingsnotarie, som uppnått tjugofem års ålder och tjänstgjort i domsaga såsom
tingsnotarie eller tingsnotarieaspirant under ett år, handlägga i stadgandet
angivna mål och ärenden samt utföra vissa ytterligare på häradshövdingen
eljest ankommande göromål. Slutligen ha i 19 § angivits förutsättningarna
för meddelande av förordnande för tingsnotarie att förvalta
häradshövdingeämbete med vidsträcktare befogenhet än som medgivits
i 18 §.

Nu återgivna regler i domsagostadgan ha jämlikt särskild kungörelse den
12 december 1947 (nr 911) trätt i kraft den 1 januari 1948, varvid dock i ett
övergångsstadgande samtidigt föreskrivits, att intill dess Kungl. Maj :t annorlunda
förordnar tingsnotarie, som ej fyllt 25 år, ej må på eget ansvar utföra
andra än vissa närmare angivna göromål, samtliga av beskaffenhet att
icke vara hänförliga till självständigt utövande av domarverksamhet.

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg,
till en början följande.

»I 4 kap. 1 § nya rättegångsbalken stadgas bl. a., att lagfaren domare skall
hava fyllt tjugufem år. Bestämmelsen avser omedelbart endast rättegång
i allmänhet men torde, i den mån ej annat föreskrives, bli tillämplig även
i fråga om specialprocess samt handläggning av inskrivningsärenden och
andra ärenden som skola upptagas av domstol eller domare.»

Efter att ha erinrat om före nya rättegångsbalkens ikraftträdande gällande
regler fortsätter departementschefen:

»Under den nya processordningen bli handläggningen och avdömandet av
rättegångsmålen ett mycket krävande arbete. Det är därför av desto större
vikt att häradshövdingarna alltjämt kunna befrias från mindre väsentliga
uppgifter. Detta skulle emellertid mången gång möta svårigheter,
därest kravet på tjugufem års ålder såsom villkor för utövning av domarämbete
skulle upprätthållas i full utsträckning. Det torde icke vara alltför
sällsynt att i en domsaga icke finnes någon notarie som uppnått nämnda
ålder. Än vanligare torde vara att åldersfördelningen är sådan, att arbetet
icke kan organiseras rationellt utan att även yngre krafter utnyttjas.

Med hänsyn till det sagda är det tydligen önskvärt att nu ifrågavarande
behörighetsregel i nya rättegångsbalken uppmjukas. Även den som ej fyllt
tjugufem år bör kunna förordnas att utöva domarämbete, dock endast i
begränsad omfattning och i enlighet med bestämmelser som meddelas av
Kungl. Maj :t.

Den sålunda särskilt begränsade behörigheten bör i första hand avse
att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare. Denna uppgift har alltsedan inskrivningslagens
ikraftträdande den 1 januari 1933 kunnat anförtros även åt
de yngre notarierna utan att detta medfört någon olägenhet. Med inskrivningsdomarskapet
skall enligt 7 § lagen den 20 december 1946 (nr 807)
om handläggning av domstolsärenden i allmänhet följa skyldighet att upptaga
jämväl ärenden angående äktenskapsförord, bouppteckningar, testamentsbevakningar,
lösöreköp o. d. Det är därför önskvärt att kravet på

Första lagutskottets utlåtande nr 3. 3

tjugufem års ålder eftergives också beträffande dessa ärenden. Någon principiell
invändning torde ej heller kunna riktas häremot. De ifrågavarande
göromålen fordra visserligen stor noggrannhet men ställa icke samma krav
på erfarenhet och mognad som den egentligt dömande verksamheten. Detsamma
gäller de uppgifter som, vid sidan av inskrivningsdomarsysslan, omförmälas
i 16 och 17 §§ domsagostadgan i den mån de överhuvud äro att
hänföra till självständigt utövande av domarverksamhet. Även dessa uppgifter
böra därför alltjämt kunna utan särskild åldersbegränsning överlämnas
åt tingsnotarie.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet. Före den 1 januari 1948 var tingsnotarie enligt då gällande regler
i domsagostadgan behörig att även före fyllda tjugofem år fullgöra vissa
på innehavare av domarämbete ankommande göromål. Vid tillkomsten av
4 kap. 1 § rättegångsbalken var icke avsett, att den skulle medföra någon
ändring i sagda bestämmelser. Frågan om behandlingen av ärenden som
domstol eller domare hade att upptaga hänsköts till avgörande i annat sammanhang.
Inom utskottet har gjorts gällande, att den sedermera tillkomna
lagstiftningen om handläggning av domstolsärenden icke lägger hinder i
vägen för Kungl. Maj :t att i erforderlig utsträckning för lättande av den
lagfarne domarens arbetsbörda i domsagostadgan meddela bestämmelser om
befogenhet för tingsnotarie under tjugufem år att handlägga ärenden, som
eljest skulle ankommit på domaren, samt att någon lagändring för den
skull icke vore behövlig. Utskottet vill emellertid icke motsätta sig att ett
förtydligande sker genom lagändring. Den i propositionen föreslagna lagändringen
synes utskottet dock innebära en längre gående fullmakt för
Kungl. Maj :t att dispensera från bestämmelsen om lagfaren domares ålder
än som av motiveringen till lagändringen påkallas. Frågan synes utskottet
vinna en lämplig lösning på det sätt, att huvudbestämmelsen om lagfaren
domares ålder behålles oförändrad i paragrafens första stycke, medan tredje
stycket utvidgas med ett stadgande, som lämnar Kungl. Maj :t befogenhet
att särskilt förordna angående behörighet för den, som ej fyllt tjugufem
år, att fullgöra domaruppgift av mindre omfattning.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t utnyttjar den erhållna befogenheten
på sådant sätt, att domargöromål överlämnas till befattningshavare
under tjugufem år i huvudsak endast i den omfattning, som framgår av
bestämmelserna i 16—18 §§ domsagostadgan i lydelse den 12 december
1947. Om Kungl. Maj :t anser erforderligt att i något väsentligt hänseende
göra ytterligare bruk av ifrågavarande befogenhet, bör enligt utskottets mening
riksdagens yttrande inhämtas.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklaring, att riksdagen funnit
ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda
lagförslaget — måtte för sin del antaga följande förslag till

4

Första lagutskottets utlåtande nr

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Lag

om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

4 KAP.

1 §•

Lagfaren domare skall vara svensk Lagfaren domare skall vara svensk
medborgare och hava avlagt för be- medborgare och hava fyllt tjugufem
hörighet till domarämbete föreskriv- år samt hava avlagt för behörighet
na kunskapsprov. till domarämbete föreskrivna kun skapsprov.

Ej må — —- -—----i konkurstillstånd.

Den som ej fyllt tjugufem år må
utöva domaråmbete allenast i den
begränsade omfattning Konungen bestämmer.

Om kunskapsprov och villkor i öv- Angående behörighet för den som
rigt för utövande av domarämbete ej fyllt tjugufem år att fullgöra doförordnar
Konungen. maruppgift av mindre omfattning

samt om kunskapsprov och villkor i
övrigt för utövande av domarämbete
förordnar Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 3 februari 1948.

På första lagutskottets vägnar:
AXEL LINDQVIST.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Branting, Ahlkvist, Lodenius,
Kriigel, Ekströmer, Löthner och Weiland;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Olsson i Mellerud, Berg,
Lindberg, Landgren, Gustafsson i Lekåsa, Ljungqvist och Antby.

Reservation

av herrar Olsson i Mellerud, Berg och Lindberg.

Tillbaka till dokumentetTill toppen