Första lagutskottets utlåtande nr 39 (Utlåtande 1946:L1u39 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr
189) örn expropriation, m. m.

Genom en den 12 januari 1946 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 33, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag
till

l) Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Härigenom förordnas, dels att överskriften framför 13 § lagen den 12 maj
1917 om expropriation skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels att framför 14 § samma lag skall införas en överskrift av nedan angiven
lydelse, dels ock att 13, 14, 30, 47 a, 50, 58 och 92 §§ nämnda lag1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angives.

Örn laga domstol i expropriationsmål och förhandling i sådant mål.

13 §.

Expropriationsmål skall upptagas av underrätten i den ort, där fastigheten
är belägen.

Skall expropriation ske från särskilda inom olika underrätters domvärjo
belägna fastigheter, som ej lämpligen kunna för expropriationsersättningens
bestämmande uppskattas annat än såsom en enhet, förordne Konungen, att
för sådan uppskattning frågan om expropriationen skall i sin helhet upptagas
av den av underrätterna Konungen bestämmer.

Om rättens förhandling gäde i tillämpliga delar vad i rättegångsbalken är
stadgat örn huvudförhandling. Uppskjutes förhandlingen, vare ej erforderligt
att särskild kallelse angående målets fortsatta handläggning tillstädes
parterna; örn underrättelse tid parterna i fall, då målet förklarats vilande,
stadgas i 43 §.

Örn expropriationsmåls förberedande handläggning vid domstol.

14 §.

På ansökning av den exproprierande utförde rätten stämning å fastighetens
ägare så ock å andra ersättningsberättigade, örn sådana sakägare av sökanden

1 Senaste lydelse se beträffande 30 § SFS 1918:324 samt beträffande 47 a och 58 §§ 1939: 152.

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

uppgivas, och kalle dem att inställa sig vid rätten för målets förberedande
handläggning. Rätten föranstalte ock att, till underrättelse för möjligen befintliga
okända sakägare, kungörelse örn tiden för inställelsen minst fjorton dagar
förut uppläses i kyrkan för den församling, där fastigheten är belägen, samt
införes i allmänna tidningarna och tidning inom orten. Målet varde tillika,
om det ej angår allenast upphävande av särskild rätt, som ej är intecknad
i fastigheten, å nästa inskrivningsdag antecknat i fastighets- eller inteckningsboken.

Avser på grund av förordnande, som i 13 § andra stycket sägs, stämning
i expropriationsmål fastighet utanför rättens domvärjo, åligger rätten att
därom ofördröjligen göra anmälan hos inskrivningsdomaren i den ort, där
fastigheten är belägen, för anteckning enligt vad nyss är sagt.

Vistas känd---den frånvarande.

30 §.

Emot ordföranden eller ledamot i expropriationsnämnd gäde de jäv, som i
rättegångsbalken äro stadgade i fråga om domare; som jäv skall ock räknas,
att han står under någondera partens förmanskap eller är i hans tjänst eller
av honom åtnjuter lön eller underhåll.

Har expropriationsmålet---är part.

47 a §.

Mot rättens slutliga utslag i fråga, som avses i 46 eller 47 §, skall talan
föras i samma ordning, som är föreskriven för talan mot dom i tvistemål.

Så snart utslag i målet vunnit laga kraft, skall genom rättens försorg till
den som för fastighetsregistret översändas det ena exemplaret av karta och
beskrivning, som enligt 16 § andra stycket må hava ingivits i målet, jämte
sådant utdrag av handlingarna i målet och rättens utslag, att därav framgår
vilket område som avses med expropriationen. Å kartan skall tecknas
bevis, att den legat till grund för expropriationen.

50 §.

Försummas vad--— expropriationsrätten förverkad.

Visar fastighetens ägare vid rätten att förverkande ägt rum, äge vad i 14 §
stadgas örn anteckning i fastighets- eller inteckningsboken motsvarande tilllämpning.
Sker sådan anteckning inom nittio dagar från förverkandet, skall
inskrivningsdomaren genast hos Konungens befallningshavande göra anmälan
om anteckningen.

Varda de---nämnda handlingar.

58 §.

Då expropriation, vilken ej avsett allenast upphävande av särskild rätt
som ej är intecknad i fastigheten, blivit fullbordad, åligger det Konungens
befallningshavande att därom ofördröjligen göra anmälan hos inskrivnings -

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

domaren; och skall anteckning om att fastighet exproprierats eller om särskild
rätt, som genom expropriationen förvärvats, å nästa inskrivningsdag
göras i fastighets- eller inteckningsboken.

Utfaller då —--insända fördelningslängden.

Exproprieras del — — — för fastighetsregisret.

92 §.

Påstår vid rätten ägaren av annan fastighet än i 90 § avses, att fastigheten
lider synnerligt men och fördenskull, jämlikt 12 § första stycket, bör
lösas, men bestrides sådant av motparten, varde, om annat ej avtalas, expropriationsnämnd
ej tillsatt, innan denna tvist blivit av rätten avgjord genom
lagakraftägande utslag. Mot rättens utslag i fråga som nu är sagd må särskild
talan föras i samma ordning, som är föreskriven för talan mot dom i
tvistemål.

Vad i---ej tillämpning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

2) Lag

angående ändrad lydelse av 4 oell 5 §§ lagen den 28 juni 1918 (nr 52(5)
omj rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten till kuskebo
vsförbrukning.

Härigenom förordnas, att 4 och 5 §§ lagen den 28 juni 1918 om rätt att
över annans mark framdraga ledning för vatten till liusbehovsförbrukning
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

Finnes syn å stället nödig, åge rätten under förberedelsen uppdraga åt
två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller
mot domare, att förrätta sådan syn å tid, som av rätten bestämmes, och att
på grund av vad vid synen iakttagits avgiva utlåtande, huruvida ledningens
framdragande över svarandens mark må anses behövligt samt i sådant fall
varest och huru ledningen bör göras så ock med vilket belopp ersättning för
intrång genom ledningen bör utgå; och varde emellertid målet hos rätten
vilande. Är fråga örn faslighet på landet, varde uppdrag, som nu nämnts,
företrädesvis lämnat åt dem, som äro ledamöter i nämnden.

Synemännens utlåtande skall skriftligen avfattas och före synens avslutande
för närvarande parter uppläsas; och varde därvid tillkännagivet vad

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

den med utlåtandet missnöjde enligt 5 § har att iakttaga. Utlåtandet skall
av synemännen ofördröjligen insändas till rätten.

För syneförrättning---av käranden.

5 §•

Är part missnöjd med synemännens utlåtande, åge han inom trettio dagar,
sedan utlåtandet meddelades, till rätten inkomma med påminnelser. Hava
påminnelser ej inom nämnda tid inkommit, skall utlåtandet genom rättens
dom fastställas; sådan dom må meddelas under förberedelsen. Parts utevaro
utgöre ej hinder för målets handläggning och avgörande.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

3) Lag

angående ändring i lagen den 20 juni 1924 (nr 384) om återköpsrätt

till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 6—8 och 14 §§ lagen den 20 juni 1924 om återköpsrätt
till fast egendom skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande
angives.

6 §■

Den, som vill göra gällande återköpsrätt, har att instämma fastighetens
ägare till underrätten i den ort, där fastigheten är belägen. Stämmes den
ägare, som sist sökt lagfart, eller någon hans efterträdare i äganderätten,
vare dock ej erforderligt att stämma ny ägare, å vilken fastigheten före
stämningens delgivning överlåtits, så framt ej den, som blivit stämd, vid
rätten tillkännagiver, att fastigheten frångått honom, eller detta eljest varder
för rätten kunnigt. Kommer nye ägaren, utan att vara stämd, tillstädes
såsom part i målet, gäde ock den ågångna stämningen.

Är ägaren---lag stadgat.

Vid rätten---rörande fastigheten.

7 §•

Är ny ägare, som i 6 § omförmäles, ej stämd, och kommer han ej ändock
i målet in; vare, där återköp sker, så ansett som överginge genom återköpet
fastigheten från den, som blivit stämd, och vike den förstnämndes fång
för återköparens. I fall, varom nu sagts, njute den, som får vika, skadestånd
av den, som var stämd, där denne svarat i målet utan att giva tillkänna,
att fastigheten frångått honom, överlåtelse av fastigheten, som äger
rum efter stämningens delgivning, vare, där återköp kommer till stånd,

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

ogiltig; och åge den, till vilken överlåtelsen skedde, så framt han var i god
tro, genast häva avtalet och njuta skadestånd, dock att avtalet ej må hävas,
sedan det visat sig, att målet ej leder till återköp.

Varder efter---i utsökningslagen.

Återköparen må---utredning erforderligt.

8 §•

Rätten give så snart ske kan och i varje fall före tillsättande av återköpsnämnd,
varom nedan sägs, särskilt utslag i frågan, huruvida återköp må
äga rum. Tillstädjes genom utslaget återköp, må, där ej rätten samma dag
skiljer sig från målet, över utslaget föras särskild talan; sker det ej, stånde
utslaget fast. Fullföljes talan, vile under tiden målet.

Parts utevaro utgöre i mål om återköpsrätt ej hinder för målets handläggning
och avgörande.

Särskild talan mot utslag, varigenom rätten utlåtit sig i frågan, huruvida
återköp må äga rum, skall förås i samma ordning, som är föreskriven
för talan mot dom i tvistemål.

14 §.

Rätten fastställe i sitt utslag löseskillingen och den ränta, som därå skall
utgå; meddele ock erforderliga bestämmelser angående fastighetens tillträde
och löseskillingens erläggande. Såvitt ej annat med laga verkan avtalats, utsätte
rätten därvid viss fardag efter det utslaget vunnit laga kraft, å vilken
återköparen skall tillträda fastigheten och löseskillingen senast skall nedsättas
hos Konungens befallningshavande. Talan mot utslaget skall föras i
samma ordning, som är föreskriven för talan mot dom i tvistemål.

Fullföljes ej---i 7 § andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

4) Lag

örn ändrad lydelse av 31 § stadsplan dagen den 29 maj 1931 (nr 142).

Härigenom förordnas, att 31 § stadsplanen gen den 29 maj 1931 skall erhålla
följande ändrade lydelse.

31 §.

Uppkommer i mål angående inlösen av mark tvist örn rätt eller plikt att
lösa och erfordras ej för prövning av tvisten, att uppskattning sker av inar -

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

ken, meddele rätten särskilt utslag i tvisten, innan nämnd sättes. Emot utslaget
må talan föras särskilt i samma ordning, som är föreskriven för talan
mot dom i tvistemål, och vile emellertid målet i övrigt. Avslås yrkandet om
inlösen, gäde i fråga om rättegångskostnad vad därom i allmänhet är stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

5) Lag

angående ändring i lagen den 18 juni 1925 (nr 221) om bulvanförhållande
i fråga om fast egendom.

Härigenom förordnas, att 10 § lagen den 18 juni 1925 om bulvanförhållande
i fråga om fast egendom skall upphöra att gälla samt att 11 och 13 §§
samma lag skola erhålla följande ändrade lydelse.

11 §.

Har domstolen utlåtit sig angående sådant förbud, varom i 3 § sägs, gäde
örn klagan över domstolens beslut vad i rättegångsbalken är stadgat örn
handräckning.

13 §.

Då talan väckts örn upplösning av bulvanförhållande, skall å nästa inskrivningsdag
anteckning därom ske i fastighets- eder inteckningsboken.

Har domstol meddelat förordnande enligt 1 §, åligger det domstolen att
inom fjorton dagar tillställa överexekutor utskrift av domstolens dom.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

6) Lag

angående ändrad lydelse av 4, 7 oell 8 §§ lagen den 7 juni 1934 (nr 239)
örn bulvanförhållande i fråga örn aktier i vissa bolag.

Härigenom förordnas, att 4, 7 och 8 §§ lagen den 7 juni 1934 om bulvanförhållande
i fråga om aktier i vissa bolag skola erhålla ändrad lydelse på
sätt i det följande angives.

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

4 §.

Under rättegången mot bulvanen må domstolen, när skäl därtill äro, förordna,
att de aktier bulvanförhållandet avser skola beläggas med kvarstad,
därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem
såsom pant eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning.
Åklagaren må ock hos överexekutor begära förordnande om kvarstad, som
nyss sagts.

Förordnas örn---vunnit laga kraft.

Kvarstad varom---därom förordnat.

7 §■

Mål som avses i denna lag instämmes till den rätt, där bulvanen skall svara
i tvistemål i allmänhet.

Ändå att talan om ansvar föres, gäde om skyldighet för part eller annan
att förete skriftlig handling eller föremål vad beträffande tvistemål är stadgat.

8 §•

Innan förordnande meddelas enligt 2 §, skall tillfälle beredas den för vilken
bulvanförhållandet ingåtts att yttra sig i målet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

7) Lag

örn upphävande av 13 § lagen den 27 juni 1927 (nr 287) angående
uppsikt å vissa jordbruk.

Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 27 juni 1927 angående uppsikt å
vissa jordbruk skall upphöra att gälla.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

8) Lag

örn ändrad lydelse av lil och 31 §§ skogsvårdslagen den 15 juni 1923

(nr 212).

Härigenom förordnas, att 16 och 31 §§ skogsvårdslagen den 15 juni 1923
skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angives.

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

16 §.

Har åtgärd---räkningar styrkes.

Vill den, av vilken kostnad sålunda utsökts, emot det till betalning fastställda
beloppet anställa klander eller eljest söka återvinning, stämme in talan
därom till domstol sist inom en månad från det uttagning av beloppet ägt rum
eller, därförutan, betalning skett med förbehåll om rätt för gäldenären att
söka återvinning.

31 §.

över överexekutors åtgärd i anledning av framställning, varom i 16 § sägs,
må ej klagan föras.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

9) Lag

angående ändrad lydelse av 21 och 29 §§ lagen den 10 juni 1932 (nr 180)
om vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
med flera områden.

Härigenom förordnas, att 21 och 29 §§ lagen den 10 juni 1932 om vård
av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med
flera områden skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angives.

21 §.

Har åtgärd---räkningar styrkes.

Vill den, av vilken kostnad sålunda utsökts, emot det till betalning fastställda
beloppet anställa klander eller eljest söka återvinning, stämme in talan
därom till domstol sist inom en månad från det uttagning av beloppet ägt
rum eller, därförutan, betalning skett med förbehåll om rätt för gäldenären
att söka återvinning.

29 §.

över överexekutors åtgärd i anledning av framställning, varom i 21 § sägs,
må ej klagan föras.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäfle i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

10) Lag

angående ändring i lagen den 2 juni 1933 (nr 269) om ägofred.

Härigenom förordnas, att 31, 33, 36, 37, 49, 51, 53 och 58 §§ lagen den
2 juni 1933 om ägofred skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angles.

31 §.

Är sakägare missnöjd med förrättning, skall han vid talans förlust inom
två månader efter förrättningens avslutande vid domstol väcka talan mot
samtliga övriga sakägare.

Äro sakägarna å någon sida flera än tio, skall i avseende å delgivning med
dem vad i rättegångsbalken stadgas om delgivning med byalag äga motsvarande
tillämpning.

33 §.

När i mål, som i 31 § avses, stämning är utfärdad, infordre rätten genast
från förrättningsmannen förrättningsprotokollet och övriga förrättningen rörande
handlingar. Förrättningsmannen vare pliktig, där rätten så prövar nödigt,
att inställa sig vid rätten för att höras i målet. Gottgörelse åt förrättningsmannen
för sådan inställelse skall förskjutas av den part, som klandrat
förrättningen; och pröve rätten i slutliga utslaget, huruvida kostnad, som
någon sålunda förpliktats att förskjuta, skall helt eller delvis gottgöras honom
av annan part.

Sedan målet blivit genom laga kraft ägande utslag avgjort, skall förrättningsakten
översändas, om målet återförvisats till förrättningsmannen, till
denne men eljest till lantmäterikontoret i det län, varest förrättningsmannen
förordnats, för att där förvaras. Utskrift av utslag i målet skall, ändå att utslaget
icke vunnit laga kraft, översändas till nämnda lantmäterikontor samt,
örn målet angår betesreglering, vederbörande skogsvårdsmyndighet ävensom
till förrättningsmannen och den, som enligt 30 § första stycket har att förvara
avskrift av förrättningshandlingarna. Återförvisas målet till förrättningsmannen,
vare han skyldig att därom omedelbart underrätta sådan i 23 § tredje
stycket omförmäld myndighet, till vilken utskrift av utslaget icke enligt vad
nu är sagt skall översändas.

Föres ej---skall förvaras.

Huru förrättningsman---förordnar Konungen.

36 §.

Har i annan ordning än vid syneförrättning upprättats skriftlig och av
vittnen styrkt förening rörande stängselskyldighet eller betesreglering, åge
envar, som deltagit i föreningen, hos den eller de allmänna underrätter, inom
vilkas domvärjo de fastigheter, föreningen angår, äro belägna, uppvisa föreningen,
i stad med rådstuvurätt å allmän rättegångsdag och eljest å allmänt

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

ting. överensstämmer föreningen med de i denna lag stadgade grunder, och
hava, där föreningen avser upplåtelse av betesmark, i föreningen tydligt angivits
den upplåtna markens läge och gränser, den eller de fastigheter, för
vilka den upplåtits, sätt och lid för markens inhägnande och anordnande
för betesbruk samt huruvida ersättning skall utgå och i så fall med vilket
belopp ersättningen skall i den ordning 16 § föreskriver gäldas, läte rätten
intaga föreningen i rättens protokoll. Sedan vare föreningen gällande mot
framtida ägare eller innehavare av fastigheterna så ock, där intagande i rättens
protokoll ägt rum vid rådstuvurätt inom en månad och vid häradsrätt
sist vid det allmänna ting, som infallit näst efter två månander sedan föreningen
ingicks, mot den, som efter upprättandet men före föreningens intagande
i rättens protokoll blivit ägare eller innehavare. Förening, som slutits
för boställe eller kronan eller allmän inrättning tillhörig, på viss tid upplåten
fastighet, havé dock ej verkan mot senare innehavare, med mindre föreningen
blivit av vederbörande myndighet godkänd.

Sedan förening enligt första stycket intagits i rättens protokoll, skall utdrag
av protokollet i ärendet genom rättens försorg översändas till länets
lantmäterikontor så ock, där föreningen angår betesreglering, till vederbörande
skogsvårdsmyndighet.

37 §.

Träffas förening, att stängsel ej skall hållas mellan angränsande ägor, oaktat
stängsel enligt denna lag kunnat äskas, eller att stängsel skall vara av
viss annan beskaffenhet än den, som enligt 5 § eller med stöd därav meddelad
föreskrift är för orten gällande, eller att stängsel skall helt eller delvis
sättas annorstädes än i 4 § är föreskrivet; är föreningen upprättad på
sätt i 36 § sägs och har i förekommande fall däri tydligt angivits den sträckning,
vari stängslet skall framgå, skall om sådan förenings uppvisande och
intagande i rättens protokoll och örn verkan av föreningen så ock om översändande
av utdrag av protokollet, sedan föreningen däri intagits, vad i
36 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

I förening---föreningens upprättande.

Förening, som i denna paragraf avses, äger ej giltighet utöver tio år sedan
den blivit intagen i rättens protokoll.

49 §.

Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den försumlige ej
ofördröjligen efter tillsägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten gäller
och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget
lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen
skall den ene vara nämndeman, ägodelningsnämndeman eller god
man vid lantmäteri- eller mätningsförrättningar. Har den försumlige i god
tid kallats till synen och varder bristen vid synen vitsordad, förelägge honom
synemännen viss tid, ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava
botat bristen, vid äventyr att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

synen. Denne läte efter utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid
synen befunna brister blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning
som örn syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den
försumlige avlämnat skriftligt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande
ej vidtagits. Därefter njute den, som fordrar rättelse, utmätning hos den
försumlige ej mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan
erfordrats, än även för det belopp, vartill det eftersatta arbetet av synemännen
uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen ombesörja
arbetets utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander till domstol
inom en månad efter utmätningen eller vare sin talan kvitt.

Den som---hava kostat.

Vad här — — — denna lag.

51 §.

Den, vars ägor lidit skada av annans hemdjur, läte skadan genast synas
och värderas av två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer
jäv som gäller mot domare.

53 §.

Ägare till intaget hemdjur havé ej, utom i de i 54 § angivna fall, rätt att
återfå djuret, förrän han antingen i lösen därför utgiver det värde, vartill
skadan beräknats enligt 51 §, så ock kungörelsekostnad samt det belopp, vartill
kostnaden för djurets underhåll och vård blivit av två för uppdraget lämpliga
män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare, uppskattat,
med avdrag för den nytta intagaren under tiden haft av djuret, eller ock för
sådan lösen ställer full pant eller borgen. Nöjes ej djurets ägare åt värdering
eller uppskattning, som nu sagts, eller vill han av annat skäl återvinna vad
han utgivit i lösen, instämme saken till domstol inom en månad efter det djuret
utlöstes.

58 §.

Uppkommer tvist, huruvida den, som intagit hemdjur, funnit det å sin
mark, och kan ej detta anses styrkt, gälde ersättning till djurets ägare för
den skada, som denne genom intagningen tillskyndats.

Enahanda ersättningsskyldighet — — — hans ägor.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 1 avd. Nr 3S—40.

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

il) Lag

angående ändring i lagen den 13 juni 1921 (nr 299) örn förvaltning av
bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter.

Härigenom förordnas, att 8—10 samt 13 och 14 §§ lagen den 13 juni
1921 om förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda
ägor och rättigheter1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande
angives.

8 §.

Menar delägare, att beslut, som i ärende, varom i denna lag sägs, vid
sammanträde av delägarna fattats, länder honom till märkligt förfång eller
att det icke i laga ordning tillkommit eller att det står i strid med allmän
lag eller författning eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet
fattat, åge han inom trettio dagar från den dag beslutsprotokollet blivit
tillgängligt efter ty i 4 § 5 mom. sägs vid rätten väcka talan mot samtliga
övriga delägare. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet
förlorad.

9 §•

Delägares beslut---rätten fastställt.

Har ansökan gjorts om förordnande för särskild person att föranstalta
örn sammanträde med delägarna, skall på begäran av någon av dessa rätten,
där omständigheterna ej till annat föranleda, omedelbart meddela förbud
för delägarna att å ägan verkställa avverkning så ock, där skäl därtill
äro, meddela dem förbud att å ägan taga ler, torv, grus eller dybkt. Meddelat
förbud skall äga giltighet intill dess beslut enligt 5, 6 eller 7 § om ägans
användning eller avhändande kommit till stånd och trätt i tillämpning eller
ock frågan örn ägans tillgodogörande på sätt nu är sagt förfallit. Har förbud
meddelats innan ansökan företagits till avgörande, pröve rätten vid avgörandet,
huruvida förbudet skall bestå. Om verkställande av förbud gälle i tilllämpliga
delar vad i utsökningslagen om skingringsförbud sägs; vad där är
föreskrivet örn pant eller borgen skall dock ej äga tillämpning.

10 §.

Ansökan örn ägas ställande under förvaltning av god man göres hos rätten.
I anledning av sådan ansökan skall, där ej med hänsyn till ägans beskaffenhet
eller omständigheterna i övrigt åtgärden finnes vara överflödig
eller olämplig, förordnande av rätten meddelas för delägare eller annan att
såsom god man omhändertaga ägans förvaltning.

1 Senaste lydelse se beträffande 9 § SFS 1924: 338 samt beträffande 10 och 14 §§ 1924: 26.

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

Förordnande, som---förordnandet upphört.

Där någon---skogsvård därå.

Sådana föreskrifter---vederbörande skogstjänsteman.

Har ansökan---ansökningen meddelas.

13 §.

Ej må---därtill samtyckt.

Vill den, som är till god man förordnad, befattningen frånträda och gitter
han visa skälig orsak,

eller ansöker delägare, att god man entledigas, och prövas skäl därtill
vara,

eller varda delägarna ense att själva omhändertaga förvaltningen av samfälligheten
och göra de därom anmälan,

eller beslutes i den ordning, som i denna lag sägs, om förfogande över
samfälligheten på sådant sätt, att förvaltning av god man ej vidare erfordras,

eller varder upplyst, att samfälligheten blivit för gemensam räkning försåld
eller att gemenskapen annorledes upphört,

varde gode mannen av rätten entledigad.

14 §.

Äro i mål eller ärende, som anhängiggjörts vid rätten, å någon sida flera
delägare än tio, skall i avseende å delgivning med dem vad i rättegångsbalken
stadgas om delgivning med byalag äga motsvarande tillämpning.

Mot beslut, varigenom rätten under ärendes behandling utlåtit sig angående
förbud, som avses i 9 eller 10 §, skall talan föras särskilt. Mot hovrättens
beslut i fråga, som nu nämnts, må talan ej föras.

Beslut, som av rätten meddelas enligt 5, 6, 7, 9, 10 eller 13 §, träder utan
hinder av förd klagan genast i verkställighet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gälle i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Till grund för de genom propositionen framlagda lagförslagen, vilka äro
föranledda av nya rättegångsbalken, ligga av processlagberedningen i betänkande
den 17 mars 1944 (SOU 1944: 9 och 10) framlagda lagförslag i samma
ämnen. Lagrådet har den 19 juni 1945 avgivit utlåtande över sistnämnda
lagförslag. De erinringar som vid lagrådsgranskningen framställts mot olika
bestämmelser i de remitterade förslagen lia i allt väsentligt beaktats i propo -

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

Utskottet.

sitionen. Beträffande motiveringen till lagförslagen hänvisas till förenämnda
betänkande och propositionen.

Utskottet har vid sin granskning av de genom propositionen framlagda
lagförslagen icke funnit anledning till erinran mot desamma och får alltså
hemställa,

att förevarande proposition, nr 33, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 juni 1946.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Bergquist, Karl Emil Johanson, Westman,
Ahlkvist, Löthner, Olofsson och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Hedlund i Östersund, Werner, Lindberg,
Ljungberg, Landgren, Bylander och Andersson i Mölndal.