Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968 (Utlåtande 1968:L1u32 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Nr 32

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i militära rättegångslagen den 30
juni 1948 (nr 472).

Genom en den 5 april 1968 dagtecknad proposition, nr 120, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i militära rättegångslagen
den 30 juni 1948 (nr 472).

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att beslutanderätten i ärenden om tillsättande
av auditör i krigsmaktens krigsorganisation flyttas från Kungl. Maj :t till
överbefälhavaren. Vidare föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om
vilka militära befattningshavare som har bestraffningsrätt i disciplinmål
och som har tillrättavisningsrätt. Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 juli 1968.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 sand. 1 avd. Nr 32

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Lagförslaget

Förslaget har följande lydelse.

Lag

om ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472)

Härigenom förordnas, att 12, 13, 17, 19 och 66 §§ militära rättegångslagen
den 30 juni 19481 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Bestraffningsrätt i disciplinmål
tillkommer nedannämnda befattningshavare,
envar över den personal
som står under hans befäl, nämligen 1.

cheferna för försvarsstaben, armén,
marinen och flygvapnet;

2. militärbefälhavare och annan
omedelbart under chefen för armén
lydande chef, försvarsområdesbefälhavare
samt chef för regemente eller
därmed likställt förband vid armén
av lägst regementsofficers grad eller
tjänsteklass;

3. marindistriktschef, chef för örlogsstation
eller örlogsvarv, inspektören
för kustartilleriet, chef föir
kustartilleriförsvar och chef för regemente
eller därmed likställt förband
vid kustartilleriet av lägst regementsofficers
grad eller tjänsteklass; -

(Föreslagen lydelse)

§•

Bestraffningsrätt i disciplinmål
tillkommer nedannämnda befattningshavare,
envar över den personal
som står under hans befäl, nämligen

1. chefen för försvarsstaben, militärbefälhavare
och chef för militärområdesstab
samt chefen för Gotlands
militär kommando;

2. chefen för armén, chefen för
arméstaben, rikshemvårnschefen och
försvarsområdesbef älhavare;

3. chefen för marinen, chefen för
marinstaben, chefen för kustflottan,
chef för örlogsbas, chef för kustartilleriförsvar
och chefen för sjövärnskåren; -

1 Senaste lydelse av 66 § se 1966:417.

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4. chef för flygeskader, flygflottilj 4. chefen för flygvapnet, chefen
eller därmed likställt förband vid för flygstaben och chefen för första
flygvapnet av lägst regementsofficers flygeskadern; samt

grad eller t jänsteklass, så ock chef
för flygbasområde; samt

5. den som — —-----• —- — nämnda befattningshavare.

13 §.

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer
ock, även om det ej följer redan
av nämnda paragraf, följande befattningshavare
där de äro av lägst regementsofficers
grad eller tjänsteklass,
nämligen

1. kommendant, platsbefälhavare
och chef för skola, kommendering,
verk eller inrättning som ej tillhör
visst förband inom krigsmakten;

2. chef för detaclierad avdelning
eller för sådan avdelning av förband
som är varaktigt förlagd å annan ort
än förbandet;

3. chef för fartygsförband eller
fartyg;

4. sektionschef och därmed likställd
chef vid kustartilleriförsvar;
samt

Har befattningshavare-------

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer
ock, även om det ej följer
redan av nämnda paragraf, följande
befattningshavare där de äro av lägst
regementsofficers grad eller tjänsteklass,
nämligen

1. garnisonschef, cheferna för
krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter,
gemensamma institutioner
och gemensamma utbildningsanstalter,
chef för tyg-, tygverkstadseller
intendentur förvaltning inom
militärområde och militärkommando
samt chef för anstalt som lyder
under central förvaltningsmyndighet; 2.

personalkårchef och chef för
förband enligt krigsmaktens indelning
i fred;

3. chef för lufiförsvarssektor, chef
för marint bevakningsområde samt
chef för fartygsförband, fartyg eller
örlogsdepå;

4. chef för kommendering som ej
tillhör visst förband inom krigsmakten
och chef för avdelning av förband
som är varaktigt förlagd på
annan ort än förbandet; samt

A id krigsmakten.

-----kunna ske.

Befogenhet som avses i andra stycket
tillkommer överbefälhavaren i
fråga om befattningshavare över vil -

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 32

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Under beredskapstillstånd och då
riket är i krig äger Konungen, i den
mån förhållandena därtill föranleda,
förordna att befattningshavare som
har lägst underofficers grad eller
tjänsteklass skall äga bestraffningsrätt
i disciplinmål över underlydande
personal, ändå att sådan rätt icke
eljest tillkommer honom.

Auditör förordnas av Konungen.

Där så anses erforderligt förordnar
Konungen vice auditör att vid
förhinder för auditören träda i hans
ställe. Konungen meddelar ock närmare
bestämmelser om beviljande av
ledighet och förordnande av vikarie
för auditör.

Auditör må endast den vara som
uppfyller villkoren för utövande av
domarämbete. Innan auditör inträder
i tjänstgöring skall han hava avlagt
domared.

Vad i rättegångsbalken är stadgat
om jäv mot domare skall i tillämpliga
delar gälla i fråga om auditör.

(Föreslagen lydelse)
ken försvarsgrenschef icke har bef
ålsrätt.

§•

Konungen äger, i den mån förhållandena
därtill föranleda, förordna
att befattningshavare som har lägst
underofficers grad eller tjänsteklass
skall under beredskapstillstånd och
då riket är i krig äga bestraffningsrätt
i disciplinmål över underlydande
personal, ändå att sådan rätt icke
eljest tillkommer honom.

§•

Auditör med tjänstgöring i krigsmaktens
fredsorganisation eller vid
svensk beredskapsstyrka för FNtjänst
förordnas av Konungen. Annan
auditör förordnas av överbefälhavaren.
I motsvarande ordning förordnas,
där så anses erforderligt, vice
auditör att vid förhinder för auditören
träda i hans ställe.

Endast den som uppfyller villkoren
för utövande av domarämbete
och har avlagt domared får tjänstgöra
som auditör.

Rättegångsbalkens regler om jäv
mot domare gälla i tillämpliga delar
i fråga om auditör.

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Närmare bestämmelser om auditör
meddelas av Konungen.

66 §.

Rätt att-----------sådan rätt.

Tillrättavisningsrätt mot underlydande
tillkommer även den som,
utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmål,
innehar ovan i 13 § första
stycket omförmäld befattning och
har lägst underofficers grad eller
tjänsteklass, så ock chef för bataljon
eller däremot svarande avdelning
vid armén eller marinen, chef
för division eller däremot svarande
avdelning vid flygvapnet samt chef
för örlogsdepå.

Såvitt angår underlydande manskap
må tillrättavisning ock åläggas
av chef för kompani eller däremot
svarande avdelning, chef för skola
som tillhör visst förband inom krigsmakten,
sekond å fartyg vars chef
innehar lägst regementsofficers grad
och kasernbefälhavare vid flottan
ävensom chef för ekipagesektion å
flottans varv. Vad i detta stycke stadgas
skall icke äga tillämpning å hemvärnet.

Såvitt angår underlydande underbefäl
och meniga må tillrättavisning
ock åläggas av chef för kompani
eller däremot svarande avdelning,
chef för utbildning sanstalt, sekond
å fartyg vars chef innehar lägst
regementsofficers grad och i de fall
Konungen bestämmer annan befattningshavare
vid krigsmakten. Vad
i detta stycke stadgas skall icke äga
tillämpning å hemvärnet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Inledning

Departementsutredningen har i promemoria 91 den 7 september 1967 om
befogenheten att förordna auditörer in. m. föreslagit, att beslutanderätten
i ärenden om tillsättande av auditör flyttas från Kungl. Maj :t till överbefälhavaren.
Över promemorian har yttranden avgetts av justitiekanslern (JK),
samtliga hovrätter, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, Statstjänstemännens
riksförbund (SR) och Föreningen Sveriges auditörer. Överbefälhavaren
har bifogat yttranden från försvarsgrenscheferna. Sveriges
akademikers centralorganisation har anslutit sig till vad Föreningen Sveriges
auditörer anfört.

Under senare år har genomförts en omfattande omorganisation av krigsmaktens
ledning. Mot bakgrunden härav och andra organisationsförändringar
inom krigsmakten har bestämmelserna om vilka militära befattningshavare
som har bestraffningsrätt och tillrättavisningsrätt översetts. De ändringar
i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472) som denna översyn
föranleder tas i förevarande proposition upp till behandling samtidigt
med det nämnda utredningsförslaget.

I propositionen redogörs inledningsvis för nuvarande bestämmelser om
auditörer, departementsutredningens förslag och remissyttrandena däröver.
Utskottet torde i dessa hänseenden få hänvisa till propositionen s. G—12.

Departementschefen

Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet
Kling, följande allmänna synpunkter.

Auditören är juridisk expert åt vissa befattningshavare inom krigsmakten
vid handläggningen av frågor inom den militära rättsvården. Förordnande
som auditör meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av överbefälhavaren.

När tjänst som auditör i fredsorganisationen skall ny- eller återbesättas
ledigförklaras den i sådan ordning som föreskrivs i statstj änstemannastadgan.
Ansökan ges in till överbefälhavaren, som hör den eller de befattningshavare
hos vilka auditören skall tjänstgöra samt den hovrätt inom vars
domkrets tjänstgöringen skall ske. Hovrättens yttrande tar upp behöriga
sökande i den ordning de enligt hovrättens mening bör komma i fråga. Till
auditör utses i första hand domare eller den som har tjänstgjort vid domstol
eller som advokat vid domstol. Auditör förordnas tills vidare, dock
längst intill utgången av den månad under vilken han fyller 67 år.

I krigsorganisationen är gången vid förordnande av auditör enligt militära
rättegångslagen och 1966 års auditörsinstruktion densamma som i
fredsorganisationen. Ledigförklarande behöver dock inte ske. Några för -

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968 7

ordnanden av detta slag har inte meddelats. I krigsbefattningarna har överbefälhavaren
krigsplacerat värnpliktiga som uppfyller för auditör fastställda
fordringar.

Vad här sagts om auditör gäller även vice auditör. För auditör i beredskapsstyrka
för FN-tjänst gäller i viss utsträckning särskilda bestämmelser.

Beslutanderätten i ärenden om tillsättning av statliga tjänster har under
senare år i stor utsträckning flyttats från Kungl. Maj :t till underlydande
myndigheter. Departementsutredningen har nu föreslagit en sådan delegering
även beträffande förordnande av auditör. Remissinstanserna har i
många fall ställt sig principiellt kritiska mot decentraliseringstanken. Man
hävdar därvid, att auditören med hänsyn till sin ställning och sina uppgifter
bör tillsättas i samma ordning som i allmänhet gäller för domare,
dvs. av Kungl. Maj :t. Det framhålls också att ett genomförande av förslaget
knappast skulle medföra några nämnvärda organisatoriska vinster.

Enligt min mening bör auditör i fredsorganisationen samt auditör i beredskapsstyrka
för FN-tjänst liksom hittills förordnas av Kungl. Maj :t. Jag är
alltså inte beredd att tillstyrka utredningens förslag i denna del. Förordnande
som auditör i fredsorganisationen bör inte heller som utredningen
föreslagit upphöra om krigsmakten krigsorganiseras. Man måste räkna med
att en återgång till fredsorganisation kan ske. Krigsorganiseras ett förband,
vars chef biträds av auditör, upphör emellertid auditörens tjänstgöringsskyldighet
på grund av fredsförordnandet.

Behovet av auditörer i krigsorganisationen skall enligt utredningens förslag
tillgodoses genom att värnpliktiga och reservofficerare utan särskilt
förordnande krigsplaceras i befattning som auditör eller kommenderas att
tjänstgöra som auditör. Utredningen anser att också i värnpliktshänseende
överåriga bör kunna tas i anspråk genom krigsfrivilligavtal eller med stöd
av lagen om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten.
Hithörande ärenden bör enligt utredningen hållas samman av överbefälhavaren.
Utredningens förslag i nämnda hänseenden har i stort sett
mottagits positivt av remissinstanserna. I likhet med Föreningen Sveriges
auditörer anser jag det emellertid mindre lämpligt att värnpliktig och annan
personal las i anspråk som auditör utan särskilt förordnande. Även auditör
i krigsorganisationen bör sålunda enligt min mening förordnas särskilt. Jag
anser det vidare vara olämpligt att personal kommenderas att vid sidan av annan
krigsbefattning tjänstgöra som auditör. Den som får förordnande bör
krigsplaceras i befattning för auditör. Förordnandet bör knytas till eu eller
flera bestraffningsberättigade befattningshavare som anges i auditörens
krigsplacerings- eller krigstjänstgöringsorder. Ett visst antal auditörskompetenta
personer bör registreras i personalreserv för senare auditörsförordnande
hos bestraffningsberättigad chef. Förordnande bör i första hand
ges åt värnpliktiga och civilförsvar spliktiga med skyldighet att tjänstgöra
vid krigsmakten, givetvis under förutsättning att vederbörande uppfyller

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

föreskrivna kompetenskrav för auditör. Även krigsfrivilliga bör komma i
fråga. Anditör i krigsorganisationen förutsätts skola tjänstgöra även under
krigsförbandsövning m. m. med det förband där han är krigsplacerad. Om
fredsauditör får förordnande som auditör i krigsorganisationen, bör han
om det är möjligt placeras vid den depå som i krigsorganisationen ersätter
det förband där han tjänstgör i fred. Auditör i krigsorganisationen bör hänföras
till krigsmaktens civila personal med officers tjänsteställning och
bör under tjänstgöring ha ekonomiska förmåner efter sin tjänsteställning.
Reservofficerarna tillhör krigsmaktens fast anställda personal med utbildning,
tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska förmåner enligt särskilda
bestämmelser. Det är därför inte lämpligt att som utredningen föreslagit
förordna reservofficerare till krigsauditörer även om deras civila kvalifikationer
skulle göra dem väl lämpade därtill.

När det därefter gäller frågan, vem som skall förordna auditör i krigsorganisationen,
gör sig samma synpunkter gällande som i frågan att decentralisera
auditörsförordnanden i fredsorganisationen. Här måste emellertid
beaktas att krigsförbanden kan vara föremål för organisatoriska förändringar
oftare än fredsförbanden och att auditörspersonalens krigsplacering
växlar tämligen ofta. Dessa förhållanden medför naturligen att auditörsförordnandena
kontinuerligt måste följas upp. Endast överbefälhavaren
torde ha möjligheter att med tillräcklig snabbhet och effektivitet genomföra
denna uppföljning. Enligt min mening är de praktiska fördelarna med
att låta överbefälhavaren hålla samman förordnandena i krigsorganisationen
så stora, att de mer än väl uppväger de principiella olägenheterna med
en sådan ordning. Jag föreslår därför, att överbefälhavaren skall förordna
auditör i krigsorganisationen. Sådan auditör bör liksom f. n. kunna förordnas
utan kungörelseförfarande. Innan överbefälhavaren förordnar auditör
bör yttrande beträffande den som avses bli förordnad inhämtas från
presidenten i den hovrätt, inom vars domkrets vederbörande utövar sin
yrkesverksamhet eller är bosatt. Kravet på yttrande bör efterges under
beredskapstillstånd och krig. Föreskrifter om inhämtande av yttrande bör
kunna meddelas av Kungl. Maj :t.

Förslaget att decentralisera befogenheten att föror dna auditör i krigsorganisationen
kräver ändring i militära rättegångslagen.

I detta sammanhang föreslår jag, som jag inledningsvis har antytt, även
vissa ändringar i bestämmelserna om vilka militära befattningshavare som
har bestraffningsrätt i disciplinmål och som har tillrättavisningsrätt. Dessa
bestämmelser har setts över med utgångspunkt från vad som föreskrivs
om krigsmaktens organisation i kungörelsen den 10 juni 1966 (nr 483) om
krigsmaktens indelning i fred och Sveriges militärterritoriella indelning.
Översyn behövs även av 1966 års auditörsinstruktion och av vissa kungörelser.
Jag ämnar i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t de ändringar
som behövs i instruktionen och dessa kungörelser.

Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Rörande departementschefens yttrande i övrigt torde utskottet få hänvisa
till propositionen s. 15—19.

Lagrådet

Lagrådet lämnade lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,

att förevarande proposition, nr 120, måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 7 maj 1968

På första lagutskottets vägnar:

ERIK SVEDBERG

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg (s), fröken Mattson (s)*,
herrar Arvidson (h), Ernulf (fp), Svanström (ep), fru Lindström (s), herrar
Schött (h) och Larfors (s)*;

från andra kammaren: herr Ekström i Björkvik (s), fru Löfqvist (s),
fröken Bergegren (s)*, herrar Gustafsson i Borås (fp), Iveijer (fp), Martinsson
(s)*, Dockered (ep)* och Oskarson (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.