Första lagutskottets utlåtande nr 31 (Utlåtande 1947:L1u31 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

Nr 31.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag arigående ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen
den 14 juni 1917 (nr 377) om äktenskaplig börd, m. m.

Genom en den 11 mars 1947 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 187, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 14 juni 1917 (nr

377) om äktenskaplig börd;

2) lag angående ändrad lydelse av 19, 21 och 22 §§ lagen den 11 juni 1920
(nr 407) om barn i äktenskap;

3) lag angående ändrad lydelse av 9 och 23 §§ lagen den 14 juni 1917 (nr

378) om adoption;

4) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1917 (nr 376) om barn utom
äktenskap; samt

5) lag angående ändring i 8 och 12 kap. lagen den 27 juni 1924 (nr 320)
om förmynderskap.

Beträffande de skäl som ligga till grund för förslaget får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I lagstiftningen om föräldrar och barn samt om förmynderskap förekomma
åtskilliga bestämmelser av processuell natur, vilka måste omarbetas i anslutning
till reglerna i nya RB. De sakkunniga, vilka tillkallats för att biträda
med arbetet på ett sammanförande till en eller flera större enheter av det
flertal lagar som bruka gemensamt betecknas nya ärvdabalken (ärvdabalkssakkunniga),
ha i samband med detta arbete även upptagit spörsmålet om
berörda ändringar inom föräldrarätten. I sitt den 29 juni 1946 avgivna betänkande
med förslag till föräldrabalk (SOU 1946:49) ha de sakkunniga
omarbetat åtskilliga inom detta lagstiftningsområde förekommande processuella
bestämmelser i anslutning till nya rättegångsbalken. De sakkunniga
ha därvid samrått med processlagberedningen, som för sin del icke i här
ifrågavarande delar framlagt något förslag till följdändringar i anledning av
den nya rättegångsordningen. Ärvdabalkssakkunniga avsågo att föräldrabalken
skulle träda i kraft samtidigt med nya rättegångsbalken. Enligt vad som
uttalas i förevarande proposition torde det emellertid knappast kunna medhinnas
att för 1947 års riksdag framlägga de sakkunnigas förslag till föräldrabalk
i dess helhet. På grund härav har det blivit nödvändigt att i de till för -

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

slaget till föräldrabalk sammanförda lagarna nu vidtaga sådana ändringar
som föranledas av rättegångsreformen. Förslag till dessa ändringar framläggas
genom den föreliggande propositionen. Innebörden av de föreslagna ändringarna
framgår av nedan intagna sammanställnig av de olika lagarna i
gällande och föreslagen lydelse.

Det mest betydelsefulla spörsmålet vid de här föreslagna ändringarna är
frågan hur bevisningen i mål om faderskapet till barn utom äktenskap bör
anordnas efter nya RB:s ikraftträdande. Ärvdabalkssakkunniga hade härvidlag
föreslagit, att i stället för den i 27 § gällande lag om barn utom äktenskap
reglerade s. k. normerade partseden, möjlighet skulle införas att höra barnets
moder eller dess förmente fader under vittnesansvar. De sakkunnigas
förslag på denna punkt vann gillande i flertalet av de däröver avgivna yttrandena,
men från några håll gjordes gällande att det genom nya rättegångsbalken
införda institutet förhör med part under sanningsförsäkran skulle vara
tillfyllest även i mål om fastställande av faderskap till barn utom äktenskap.
Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, anför i denna del
följande i propositionen.

»I likhet med ärvdabalksakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna
och sammanslutningarna är jag av den uppfattningen, att den nuvarande
normerade eden i faderskapsmål icke lämpligen bör bibehållas efter rättegångsreformens
genomförande. Fråga uppstår då, om på sätt de sakkunniga
förordat partsed i annan form skall införas beträffande sådana mål eller om
även i dem förhör med part under sanningsförsäkran skall anses tillfyllest.

Ett avhörande under ed innebär tydligen den fördelen, att parten utsättes
för starkare tryck att hålla sig till sanningen än vid ett förhör under sanningsförsäkran.
Värdet härav bör emellertid enligt min åsikt icke överdrivas.
Å andra sidan äro åtskilliga nackdelar förbundna med förslaget om bibehållande
av en form av edligt förhör i faderskapsmål. Dessa olägenheter, som
ingående redovisats i de avgivna yttrandena, sammanhänga delvis med att
ett sådant partsförhör står i mindre god överensstämmelse med nya RB:s
bevisningssystem och dess regler för förfarandet. En lösning enligt den av
de sakkunniga anvisade linjen skulle således medföra, att faderskapsmålen
i vissa hänseenden komme att intaga eu särställning, vilket i och för sig
måste anses mindre tilltalande. Man torde nämligen ej kunna bortse från,
att även om svårigheterna att åstadkomma annan bevisning än genom parternas
egna utsagor äro särskilt frafnträdande i målen om fastställande av
faderskap till barn utom äktenskap, liknande svårigheter kunna göra sig
gällande även i andra mål.

Valet mellan de båda lösningar som här erbjuda sig är synnerligen vanskligt,
i all synnerhet innan närmare erfarenheter vunnits rörande institutet
förhör under sanningsförsäkran, och det är enligt min åsikt helt naturligt,
att på denna punkt olika meningar kommit till uttryck. Vid övervägande av
de skäl som tala för och emot de olika alternativen har jag för egen del stannat
för att institutet förhör under sanningsförsäkran bör vinna tillämpning
även i faderskapsmål. Enligt min åsikt är det nämligen berättigat att antaga,

Första lagutskottets utlåtande nr 31

att domstolarna efter den nya rättegångsordningens genomförande skola
kunna komma till rätta med de speciella svårigheter som möta beträffande
faderskapsmålen utan att särskild edgång behöver tillgripas.»

Lagrådet har den 11 mars 1947 avgivit utlåtande över lagförslagen. De erinringar
som vid lagrådsgranskningen framställts mot vissa av de föreslagna
bestämmelserna ha beaktats i propositionen.

Utskottet, som föreslår en redaktionell jämkning av 2 § första stycket förslaget
till lag angående ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 14 juni 1917
om äktenskaplig börd, har vid sin granskning av de genom propositionen
framlagda lagförslagen i övrigt icke funnit anledning till erinran mot desamma
och får alltså hemställa,

att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss
ändring böra vidtagas i det genom förevarande proposition
framlagda förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 och
6 §§ lagen den 14 juni 1917 (nr 377) om äktenskaplig börd
— måtte för sin del antaga följande förslag till

i) Lag

angående .ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 14 juni 1917 (nr 377)

om äktenskaplig börd.

Härigenom förordnas, att 2 och 6 §§ lagen den 14 juni 1917 om äktenskaplig
börd skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

2 §•

Vill mannen vinna förklarande att
barnet icke har äktenskaplig börd,
inståmme sin talan1 inom sex månader
från det han fick kunskap om
barnets födelse. Har barnet ej särskild
förmyndare, söke mannen hos
rätten förordnande av god man att
bevaka dess rätt. AV d landet ej rättegångsdag,
äge domaren förordna god
man att bevaka barnets rätt, intill
dess på anmälan av domaren god
man av rätten förordnats.

Är mannen---av förmynda ren.

* I

(Av utskottet föreslagen lydelse.)

2 §•

Vill mannen vinna förklarande att
barnet icke har äktenskaplig börd,
skall han väcka talan därom inom
sex månader från det han fick kunskap
om barnets födelse. Har barnet
ej särskild förmyndare, söke mannen
hos rätten förordnande av god man att
bevaka dess rätt.

Är mannen---av förmynda ren.

1 Uttrycket »instämme sin lalant motsvaras i propositionen av iskall han väcka talan mot barneh''

I övrigt var den i propositionen föreslagna lydelsen av lagtexten lika med utskottets förslag.

Utskottet.

Första lagutskottets utlåtande nr 31-

(Föreslagen lydelse.)

6 8-

Rätten har att sörja för fullständig
utredning och äger för sådant ändamål
införskaffa erforderlig bevisning. Modern
varde i målet hörd, där det kan
ske.

(Gällande lydelse.)

6 §.

Rätten bär att sörja för fullständig
utredning och äger för sådant ändamål
införskaffa erforderlig bevisning.
Modern varde i målet hörd, där
det kan ske. Ej vare rätten bunden
av parts erkännande. Ed må ej bjudas.

Varder någon enligt rättens förordnande
inkallad såsom vittne eller
för att upplysningsvis höras, skall beträffande
ersättning av allmänna medel
för inställelsen och sådan ersättnings
återgäldande i tillämpliga delar
gälla vad i avseende å brottmål är stadgat.

Rätten må, där part det begär, förordna, att målet skall handläggas inom
stängda dörrar.

Denna lag skall träda i kraft den 1
januari 1948; därvid gålle i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya
rättegångsbalken finnes föreskrivet.

2) Lag

angående ändrad lydelse av 19, 21 och 22 §§ lagen den 11 juni 1920
(nr 407) om barn i äktenskap.

Härigenom förordnas, att 19, 21 och 22 §§ lagen den 11 juni 1920 om
barn i äktenskap1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

19 §.

I mål, som avses i 8, 9 eller 11 §, äge
rätten infordra yttrande från barnavårdsnämnd
samt jämväl i övrigt införskaffa
erforderlig utredning.

Har rätten —--rätten hämtad.

Varder någon enligt rättens förordnande
inkallad såsom vittne eller

(Föreslagen lydelse.)

19 §.

I mål eller ärende, som avses i 8,
9 eller 11 §, äge rätten infordra yttrande
från barnavårdsnämnd samt
jämväl i övrigt införskaffa erforderlig
utredning.

Har rätten---rätten hämtad.

Där allmän åklagare eller barnavårdsnämnd
för talan jämlikt 8 §,

1 Senaste lydelse av 21 och 22 §§, se SFS ''1944: 268.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

för att upplysningsvis höras, skall beträffande
ersättning av allmänna medel
för inställelsen och sådan ersättnings
återgäldande i tillämpliga delar
gälla vad i avseende d brottmål år
stadgat.

Rätten må---stängda dörrar.

21 §.

I mål som avses i 8, 9 eller 11 §,
äge rätten, på yrkande, att för tiden
intill dess laga kraft ägande dom föreligger
förordna om vårdnaden, efter
vad som finnes skäligt. Föres talan
om utbekommande av underhållsbidrag
eller om jämkning i vad genom
avtal eller rättens beslut blivit
bestämt om sådant bidrag, äge ock
rätten, på yrkande, för nämnda tid
förordna därom, efter vad som finnes
skäligt.

Är å landet ansökan eller anmälan
ingiven till domaren eller stämning
uttagen, men har målet ej förevarit
vid rätten, äge domaren, på yrkande,
meddela förordnande, som i första
stycket sagts. Innan förordnande
meddelas, skall tillfälle att yttra sig
över yrkandet beredas motparten.
Har förordnande meddelats, tage rätten
vid första rättegångstillfållet i målet
under omprövning, huruvida förordnandet
skall äga bestånd.

Förordnande, som---rätten

återkallas.

22 §.

Klagan över rättens slutliga utslag
i mål, som i denna lag avses, skall,

(Föreslagen lydelse.)

skall vad i 20 § lagen om införande
av nya rättegångsbalken år stadgat
äga motsvarande tillämpning.

Rätten må---stängda dörrar.

21 §.

I mål eller ärende, som avses i 8, 9
eller 11 §, äge rätten, på yrkande, att
för tiden till dess laga kraft ägande
dom eller beslut föreligger förordna
om vårdnaden, efter vad som finnes
skäligt. Föres talan om utbekommande
av underhållsbidrag eller om jämkning
i vad genom avtal eller av rätten
blivit bestämt om sådant bidrag, äge
ock rätten, på yrkande, för tiden till
dess laga kraft ägande dom föreligger
förordna därom, efter vad som finnes
skäligt.

Förordnande, varom i första stycket
sägs, må meddelas utan huvudförhandling.
Innan förordnande meddelas,
skall tillfälle att yttra sig över
yrkandet beredas motparten. Har förordnande
meddelats, pröve rätten,
når målet eller ärendet avgöres, om
åtgärden skall bestd.

Förordnande, som--— rätten

återkallas.

22 §.

Mot beslut, som av underrätt meddelats
under rättegången i fråga, var -

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

även om målet är av beskaffenhet att
böra anhängiggöras genom stämning,
föras genom besvär.

Är part missnöjd med rättens förordnande,
varom i 21 § förmäles, eller
beslut, varigenom domarens förordnande
enligt samma paragraf förklarats
skola äga bestånd, må däröver
föras särskild klagan. Har domaren
meddelat förordnande enligt 21 §, må
klagan föras hos hovrätten; och vare
tiden för besvärs anförande räknad
från det klaganden erhöll del av beslutet.
över hovrättens beslut i fråga,
som i detta stycke avses, må klagan
ej föras.

om förmäles i 21 §, skall talan föras
särskilt.

Mot hovrättens beslut i fråga, som
nu nämnts, må talan ej föras.

Denna lag skall träda i kraft den 1
januari 1948; därvid gälle i tillämpliga
delar vad i lagen om införande
av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

3) Lag

angående ändrad lydelse av 9 och 23 §§ lagen den 14 juni 1917 (nr 378)

om adoption.

Härigenom förordnas, att 9 och 23 §§ lagen den 14 juni 1917 om adoption1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

9 §.

Rätten har---är kyrkobok förd.

Fader eller---han höras.

Varder någon enligt rättens förordnande
inkallad såsom vittne eller för
att upplysningsvis höras, skall beträf -

(Föreslagen lydelse.)

9 §.

Rätten har---är kyrkobok

förd.

Fader eller---han höras.

1 Senaste lydelse av 9 §, se SFS 1923: 161.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

fande ersättning av allmänna medel
för inställelsen och sådan ersättnings
återgäldande i tillämpliga delar gälla
vad i avseende å brottmål är stadgat.

23 §.

Är ansökan —--hans rätt.

(Föreslagen lydelse.)

23 §.

Är ansökan —----hans rätt.

Där barnavårdsnämnd enligt 20 §
för talan, skall vad i 20 § lagen om
införande av nya rättegångsbalken är
stadgat äga motsvarande tillämpning.

Denna lag skall tråda i kraft den 1
januari 1948; därvid gälle i tillämpliga
delar vad i lagen om införande
av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

4) Lag

angående ändring i lagen den 14 jnni 1917 (nr 376) om barn utom

äktenskap.

Härigenom förordnas, deis att 2, 25 och 28—33 §§ lagen den 14 juni 1917
om barn utom äktenskap1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives
och dels att 22, 24 och 27 §§ nämnda lag skola upphöra att gälla.

(Gällande lydelse.)

2 §.

Modern have----ingått äkten skap.

Äro föräldrarna —--är lämplig.

Finnes modern ej vara lämplig förese
barnet, eller dör hon, skall rätten
överflytta vårdnaden å fadern eller
särskilt förordnad förmyndare. Uppkommer
fråga härom, och kan utslag

(Föreslagen lydelse.)

2 §.

Modern have----ingått äkten skap.

Äro föräldrarna —--är lämplig.

Finnes modern ej vara lämplig förese
barnet, eller dör hon, skall rätten
överflytta vårdnaden å fadern eller
särskilt förordnad förmyndare. Uppkommer
fråga härom, och kan slut -

1 Senaste lydelse av 2 §, se SFS 1924: 327 och sv 33 §, se SFS 1944:269.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

ej omedelbart givas, äge rätten att,
för tiden intill dess slutligt utslag meddelas,
förordna om vårdnaden, efter
vad som finnes skäligt. Har å landet
frågan ej förevarit vid rätten, äge domaren
meddela förordnande efter vad
nu är sagt. Beträffande förordnande,
som sålunda meddelas av rätten eller
domaren, samt slutligt utslag, varigenom
överflyttning av vårdnaden
skett, skall i övrigt vad nedan i 28 §
andra stycket, 29 § andra och tredje
styckena, 30 § samt 31 § andra stycket
stadgas i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.

Har modern---om underhåll.

Fader eller---dem emellan.

25 §.

Rätten skall tillse, att en var, som
äger att för barnet föra talan, erhåller
tillfälle att yttra sig i målet, samt
sörja för fullständig utredning, särskilt
beträffande den tid, då uppgivet
samlag ägt rum, och de omständigheter,
som kunna vara av betydelse för
bedömande, huruvida barnet kan vara
avlat vid det samlag; och äger rätten
för utrednings vinnande införskaffa
erforderlig bevisning. Ej vare rätten
bunden av parts erkännande. Ed må
ej bjudas.

Har rätten---rätten hämtad.

Erfordras upplysning---av

sakkunnig.

Varder någon enligt rättens förordnande
inkallad såsom vittne eller för
att upplysningsvis höras, skall beträffande
ersättning av allmänna medel
för inställelsen och sådan ersättnings
återgäldande i tillämpliga delar gälla
vad i avseende å brottmål är stadgat.

(Föreslagen lydelse.)

ligt beslut ej omedelbart givas, äge
rätten att, för tiden till dess ärendet
av rätten avgöres, förordna om vårdnaden,
efter vad som finnes skäligt.
Beträffande sådant förordnande samt
slutligt beslut, varigenom överflyttning
av vårdnaden skett, skall vad nedan
i 29—31 §§ stadgas i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

Har modern---om underhåll.

Fader eller---dem emellan.

25 §.

Rätten skall tillse, att en var, som
äger att för barnet föra talan, erhåller
tillfälle att yttra sig i målet, samt sörja
för fullständig utredning, särskilt
beträffande den tid, då uppgivet samlag
ägt rum, och de omständigheter,
som kunna vara av betydelse för bedömande,
huruvida barnet kan vara
avlat vid det samlag; och äger rätten
för utrednings vinnande införskaffa
erforderlig bevisning.

Har rätten---— rätten hämtad.

Erfordras upplysning----av

sakkunnig.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

28 §.

Kan utslag ej omedelbart givas, men
är tvist allenast om beloppet av underhållsbidrag,
eller föreligga sannolika
skäl till antagande att svaranden
är bidragsskyldig, äge rätten på yrkande
av käranden förordna, att svaranden
skall utgiva skäligt bidrag för
tiden till dess rätten meddelar slutligt
utslag.

Sådant förordnande kan när som
helst av rätten återkallas.

29 §.

Är å landet stämning uttagen, men
har målet ännu ej förevarit vid rätten,
äge på ansökan av käranden, dår
denne förebringar sannolika skäl till
antagande att svaranden år bidragsskyldig,
domaren förordna, att svaranden
skall utgiva skäligt bidrag för
tiden till dess rätten meddelar slutligt
utslag.

Innan förordnande — — — över
ansökningen.

Har förordnande meddelats, tage
rätten vid första rättegångstillfället i
målet under omprövning, huruvida
förordnandet skall äga bestånd. Det
kan jämväl därefter när som helst av
rätten återkallas.

30 §.

Förordnande, som i 28 eller 29 §
sägs, gånge i verkställighet lika som
laga kraft ägande dom. Slutligt utslag,
varigenom rätten ådömt svaranden bid
ragsskyl d ig lie t, gånge på enahanda
sätt i verkställighet, där ej rätten annorlunda
förordnat.

(Föreslagen lydelse.)

28 §.

Kan dom ej omedelbart givas, men
är tvist allenast om beloppet av underhållsbidrag,
eller föreligga sannolika
skäl till antagande att svaranden
är bidragsskyldig, äge rätten på yrkande
av käranden förordna, att svaranden
skall utgiva skäligt bidrag för
tiden till dess målet av rätten avgöres.

29 §.

Förordnande, varom i 28 § sägs, må
meddelas utan huvudförhandling.

Innan förordnande — — — över
ansökningen.

30 §.

Förordnande, varom i 28 § sägs,
gånge i verkställighet lika med laga
kraft ägande dom men kan när som
helst av rätten återkallas.

Dom, varigenom rätten ålagt svaranden
bidragsskyldighet, gånge på
enahanda sätt i verkställighet, där ej
rätten annorlunda förordnat.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

31 §.

Klagan över rättens slutliga utslag
föres genom besvär.

Är part missnöjd med rättens förordnande,
varom i 28 § förmåles, eller
beslut, varigenom förordnande enligt
29 § förklarats skola äga bestånd,
skall särskild klagan däröver föras.
Har domaren meddelat förordnande
enligt 29 §, må klagan föras hos hovrätten;
och varde tiden för besvärs
anförande räknad från det klaganden
erhöll del av beslutet, över hovrättens
beslut i fråga, som i detta stycke avses,
må klagan ej föras.

32 §.

Har svaranden, efter det han på
grund av förordnande, som i 28 eller
29 § sägs, eller slutligt utslag, som ej
vunnit laga kraft, betalat underhållsbidrag,
genom laga kraft ägande dom
funnits icke vara underhållsskyldig,
må han dock ej av den, som mottagit
underhållsbidraget, söka åter vad
han utgivit men äge av allmänna medel
återbekomma guldna bidragsbelopp
jämte ränta efter sex för hundra
om året från betalningsdagen.

Ansökan härom---av under rätt.

Vad av---ägde rum.

I Konungens —--är stadgad.

33 §.

Har, efter — — — är sagt.

Föres talan, som avses i första stycket,
och kan utslag ej omedelbart givas,
äge rätten, på yrkande, att för
tiden till dess rätten meddelar slutligt
utslag förordna om underhållsbidra -

(Föreslagen lydelse.)

31 §.

Mot beslut, som av underrätt meddelats
i fråga, varom i 28 § förmåles,
skall talan föras särskilt.

Mot hovrättens beslut i fråga, som
nu nämnts, må talan ej föras.

32 §.

Har svaranden, efter det han på
grund av förordnande, varom i 28 §
sägs, eller dom, som ej vunnit laga
kraft, betalat underhållsbidrag, genom
laga kraft ägande dom funnits
icke vara underhållsskyldig, må han
dock ej av den, som mottagit underhållsbidraget,
söka åter vad han utgivit
men äge av allmänna medel
återbekomma guldna bidragsbelopp
jämte ränta efter sex för hundra om
året från betalningsdagen.

Ansökan härom---av under rätt.

Vad av---ägde rum.

I Konungens---är stadgad.

33 §.

Har, efter---är sagt.

Föres talan, som avses i första stycket,
och kan dom ej omedelbart givas,
äge rätten, på yrkande, att för tiden
till dess målet av rätten avgöres förordna
om underhållsbidraget, efter

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

get, efter vad som finnes skäligt. Har
å landet målet ej förevarit vid rätten,
åge domaren meddela förordnande efter
vad nu är sagt. Beträffande förordnande,
som sålunda meddelas av
rätten eller domaren, samt slutligt utslag,
varigenom jämkning vunnits
med avseende å bidragsskyldigheten,
skall i övrigt vad i 28 § andra stycket,
29 § andra och tredje styckena, 30 §
samt 31 § andra stycket stadgas äga
motsvarande tillämpning.

Talan, som---för alla.

(Föreslagen lydelse.)

vad som finnes skäligt. Beträffande
sådant förordnande samt dom, varigenom
jämkning vunnits med avseende
å bidragsskyldigheten, skall vad i 29
—31 §§ stadgas äga motsvarande tilllämpning.

Talan, som -— — — för alla.

Denna lag skall träda i kraft den
1 januari 1948; därvid gålle i tillämpliga
delar vad i lagen om införande
av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

5) Lag

angående ändring i 8.och 12 kap. lagen den 27 juni 1921 (nr 320) om

förmynderskap.

Härigenom förordnas, dels att 8 kap. 16 § samt 12 kap. 4—6, 8, 11, 14,
15, 20 och 23—27 §§ lagen den 27 juni 1924 om förmynderskap1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives och dels att 12 kap. 2 och 18 §§
nämnda lag skola upphöra att gälla.

(Gällande lydelse.)

8 KAP.

16 §.

Har förmyndaren i fall, då, enligt
vad ovan i detta kapitel är stadgat,
överförmyndarens eller rättens samtycke
bort inhämtas, å den omyndiges
vägnar ingått avtal utan sådant sam -

(Föreslagen lydelse.)

8 KAP.

16 §.

Har förmyndaren i fall, då, enligt
vad ovan i detta kapitel är stadgat,
överförmyndarens eller rättens samtycke
bort inhämtas, å den omyndiges
vägnar ingått avtal utan sådant sam -

1 Senaste lydelse av 12 kap. 20 §, se SFS 1930:110.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

tycke, må den, med vilken ''avtalet
slöts, där ej annat förbehåll gjorts,
icke frånträda avtalet, såframt förmyndaren
söker godkännande inom
en månad eller, om ärendet hör till
häradsrätt, sist vid det ting, som infaller
näst efter en månad från det avtalet
slöts. Varder ansökan avslagen
av den myndighet, av vilken den först
skall prövas, äge den, med vilken avtalet
slöts, härefter frånträda avtalet,
såframt ej annan överenskommelse
träffats.

12 KAP.

4 §.

Har ansökan om omyndighetsförklaring
gjorts av annan än den, om
vars försättande i omyndighet år fråga,
och har denne icke heller medgivit,
att omyndighetsförklaring må
meddelas, skall rätten utfärda kallelse
å honom att å utsatt dag inställa sig
för rätten; och åligge det sökanden
att, på sätt om stämning i tvistemål år
stadgat, i god tid före nämnda dag
giva honom del av kallelsen. Kommer
han ej, när kallelse behörigen skett,
och visar han ej heller laga förfall,
äge rätten ändock företaga målet till
avgörande.

Är ansökan ingiven till domaren,
skall denne utfärda kallelse, varom i
första stycket sägs.

I fall, då fråga är, att någon skall
förklaras omyndig på grund av sinnessjukdom,
sinnesslöhet eller annan
rubbning av sjålsverksamheten, äge
vad nu är stadgat om kallelse ej tilllämpning,
såframt det må antagas, att
hans hörande skulle vara utan gagn.

(Föreslagen lydelse.)

tycke, må den, med vilken avtalet
slöts, där ej annat förbehåll gjorts,
icke frånträda avtalet, såframt förmyndaren
söker godkännande inom
en månad från det avtalet slöts. Varder
ansökan avslagen av den myndighet,
av vilken den först skall prövas,
äge den, med vilken avtalet slöts, härefter
frånträda avtalet, såframt ej annan
överenskommelse träffats.

12 KAP.

4 §•

Har ansökan om omyndighetsförklaring
gjorts av den, om vars försättande
i omyndighet år fråga, eller
har denne eljest medgivit, att omyndighetsförklaring
må meddelas, äge
rätten utan huvudförhandling omedelbart
företaga målet till avgörande.
Vad nu sagts äge ock tillämpning, då
fråga år att någon skall förklaras
omyndig på grund av sinnessjukdom,
sinnesslöhet eller annan rubbning av
sjålsverksamheten, såframt det må antagas
att hans hörande skulle vara
utan gagn.

I annat fall än som avses i första
stycket skall rätten utfärda föreläggande
för den, om vars försättande i
omyndighet år fråga, att svara i målet.
Angående sådant föreläggande gälle
vad om stämning är stadgat.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

5 §•

När den, som försatts i omyndighet,
gjort ansökan att bliva förklarad myndig,
skall rätten, såframt ansökningen
ej finnes böra omedelbart avslås, inhämta
yttrande från förmyndaren eller,
om så erfordras, utfärda kallelse
å honom att å utsatt dag inställa sig
för rätten.

År ansökan ingiven till domaren,
äger denne inhämta yttrande eller utfärda
kallelse, varom ovan sägs.

6 §.

Har ansökan---finnes erfor derligt.

Den, som förordnats till rättegångsbiträde,
åtnjute av allmänna medel
efter rättens prövning skäligt arvode
för det arbete, han nedlagt å målet
för dess förberedande och utförande,
så ock ersättning för nödvändiga utgifter
och tidsspillan. I det slutliga utslaget
skall den, för vilken rättegångsbiträde
förordnats, förpliktas att till
statsverket återgälda vad biträdet tillerkänts
i arvode och ersättning, såframt
ej sådan skyldighet finnes böra
åläggas motparten.

Vad i — — — må förordnas.

5 §.

Ansökan av den som försatts i
omyndighet att bliva förklarad myndig
må, om den finnes uppenbart
ogrundad, utan huvudförhandling
omedelbart avslås. I annat fall skall
rätten utfärda föreläggande för förmyndaren
att svara i målet. Angående
sådant föreläggande gälle vad om
stämning är stadgat.

6 §.

Har ansökan---finnes erfor derligt.

Den, som förordnats till rättegångsbiträde,
åtnjute av allmänna medel
efter rättens prövning skäligt arvode
för det arbete, han nedlagt å målet
för dess förberedande och utförande,
så ock ersättning för nödvändiga utgifter
och tidsspillan. Då målet avgöres
skall den, för vilken rättegångsbiträde
förordnats, förpliktas att till
statsverket återgälda vad biträdet tillerkänts
i arvode och ersättning, såframt
ej sådan skyldighet finnes böra
åläggas motparten eller, där ansökningen
gjorts av överförmyndaren,
kostnaden prövas skola stanna å statsverket.

Vad i---må förordnas.

8 §. 8 §.

Kan i mål om omvndighetsförkla- Kan i mål om omyndighetsförklaring
utslag ej omedelbart givas, äge ring dom ej omedelbart givas, äge räträtlen,
såframt dröjsmål uppenbarli- ten, såframt dröjsmål uppenbarligen
gen skulle medföra fara för den, vars skulle medföra fara för den, vars förförsättande
i omyndighetstillstånd är sättande i oinyndighetstillstånd är i
i fråga, eller för hans egendom, för- fråga, eller för hans egendom, förordna,
att han skall vara omyndig ordna, att han skall vara omyndig un -

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

under tiden intill dess rätten meddelar
slutligt utslag. Innan målet förevarit
vid rätten, äge jämväl domaren meddela
förordnande efter vad nu är sagt.
Rätten tage dock vid första rättegångstillfållet
under omprövning, huruvida
förordnandet skall äga bestånd.

Innan förordnande--— rätten

återkallas.

Mot rättens eller domarens förordnande,
varom i första stycket stadgas,
så ock mot beslut, varigenom domarens
förordnande förklarats skola äga
bestånd, skall, i händelse av missnöje,
särskild talan föras.

11 §•

Om slutligt utslag, varigenom någon
förklarats omyndig, så ock om förordnande,
som i 8 § avses, skall ofördröjligen
genom rättens eller domarens
försorg kungörelse införas i allmänna
tidningarna.

Har slutligt utslag, varigenom någon
förklarats omyndig, blivit i högre
rätt ändrat genom utslag, som vunnit
laga kraft, eller har den, som förklarats
omyndig, genom laga kraft ägande
utslag förklarats myndig, eller har
förordnande, som i 8 § sägs, förklarats
icke skola äga bestånd eller återkallats
eller i högre rätt upphävts,
skall därom kungörelse ske, efter vad
i första stycket sägs.

14 §.

Kan i ärende angående förmyndares
förordnande beslut ej omedelbart
givas, äge rätten, såframt omedelbar
vård erfordras om den omyndiges angelägenheter,
förordna förmyndare
för tiden intill dess slutligt beslut meddelas.
Å landet samt i stad, där råd -

(Föreslagen lydelse.)

der tiden till dess målet av rätten avgöres.
Förordnande, varom nu är sagt,
må meddelas utan huvudförhandling.

Innan förordnande----rätten

återkallas.

Mot beslut, som av underrätt meddelats
i fråga, varom i första stycket
förmäles, skall talan föras särskilt.

11 §•

Om dom, varigenom någon förklarats
omyndig, så ock om förordnande,
som i 8 § avses, skall ofördröjligen
genom rättens försorg kungörelse införas
i allmänna tidningarna.

Har dom, varigenom någon förklarats
omyndig, blivit i högre rätt ändrad
genom dom, som vunnit laga
kraft, eller har den, som förklarats
omyndig, genom laga kraft ägande
dom förklarats myndig, eller har förordnande,
som i 8 § sägs, återkallats
eller i högre rätt upphävts, skall
kungörelse därom ske, efter vad i
första stycket sägs.

14 §.

Kan i ärende angående förmyndares
förordnande slutligt beslut ej
omedelbart givas, äge rätten, såframt
omedelbar vård erfordras om den
omyndiges angelägenheter, förordna
förmyndare för tiden till dess ärendet
av rätten avgöres.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

stuvurätt ej finnes, äge ock i fall, varom
nu är sagt, domaren för samma
tid förordna förmyndare.

Har i mål om omyndighetsförklaring
rätten eller domaren, på sätt i

8 § stadgas, meddelat beslut, att den,
vars försättande i omyndighetstillstånd
är i fråga, skall vara omyndig
under tiden tills slutligt utslag meddelas,
skall rätten eller domaren med
avseende å nämnda tid för honom förordna
förmyndare.

Mot rättens eller domarens beslut i
fråga, varom i denna paragraf stadgas,
skall, i händelse av missnöje, särskild
talan föras.

15 §.

Uppkommer fråga om förmyndares
entledigande av orsak, varom i 2 kap.

9 § sägs, och kan utslag ej omedelbart
givas, äge rätten, såframt dröjsmål
skulle medföra fara för den omyndiges
rätt och bästa, förordna om förmyndarens
skiljande från utövningen
av förmynderskapet under tiden intill
dess rätten meddelar slutligt utslag.

Å landet samt i stad, där rådstuvurått
ej finnes, äge domaren, innan frågan
om förmyndarens entledigande förevarit
vid rätten, meddela förordnande
efter vad nu är sagt. Rätten tage
dock vid första rättegångstillfållet under
omprövning, huruvida förordnandet
skall äga bestånd.

Innan beslut —---yttra sig.

Bihang till riksdagens protokoll 19b7. 9 samt

(Föreslagen lydelse.)

Har i mål om omyndighetsförklaring
rätten, på sätt i 8 § stadgas, meddelat
beslut, att den, vars försättande
i omyndighetstillstånd är i fråga, skall
vara omyndig under tiden till dess
målet av rätten avgöres, skall rätten
i dår angiven ordning med avseende
å nämnda tid förordna förmyndare
för honom.

Mot beslut, som av underrätt meddelats
i fråga, varom i första eller andra
stycket förmäles, skall talan föras
särskilt.

15 §.

Uppkommer fråga om förmyndares
entledigande av orsak, varom i 2 kap.
9 § sägs, och kan slutligt beslut ej
omedelbart givas, äge rätten, såframt
dröjsmål skulle medföra fara för den
omyndiges rätt och bästa, förordna
om förmyndarens skiljande från utövningen
av förmynderskapet under
tiden till dess ärendet av rätten avgöres.

Innan beslut — — -— yttra sig.

Mot beslut, som av underrätt meddelats
i fråga, varom i första stycket
förmäles, skall talan föras särskilt.

1 avd. Nr 30—31.

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

20 §.

Vad i — —• ■— god man.

Å landet samt i stad, där rådstuvurått
ej finnes, äge domaren entlediga
god man, som förordnats enligt 11
kap. 3 eller 4 § 1.—5., om den, för
vilken han förordnats, det begär. Det
åligger domaren att å nästa rättegångsdag
anmäla sitt beslut för
rätten.

Vad i

20 §.

— god man.

23 §.

I fråga om mål eller ärende, vari
allmän åklagare, överförmyndare eller
barnavårdsnämnd för talan, skall
vad i 20 § lagen om införande av
nya rättegångsbalken är stadgat äga
motsvarande tillämpning.

23 §.

mål eller ärende, däri överför -

24 §.

mål eller ärende, däri överför -

myndaren fört talan, äge rätten, när
skäl därtill äro, i det slutliga utslaget
tillerkänna överförmyndaren ersättning
av allmänna medel för det arbete
han nedlagt å målets utförande
ävensom för nödiga utgifter. Rätten
pröve ock i utslaget, huruvida ersättningen
skall till statsverket återgäldas
av överförmyndarens motpart.

Varder någon på begäran av överförmyndaren
eller enligt rättens förordnande
inkallad såsom vittne eller
för att upplysningsvis höras, skall
beträffande ersättning av allmänna
medel för inställelsen och sådan ersättnings
återgäldande i tillämpliga
delar gälla vad i avseende å brottmål
år stadgat.

Överförmyndaren äge i mål eller ärende,
mäktig.

myndaren fört talan, äge rätten, när
skäl äro därtill, vid målets eller ärendets
avgörande tillerkänna överförmyndaren
ersättning av allmänna
medel för det arbete han nedlagt å
målets eller ärendets utförande ävensom
för nödiga utgifter. Rätten pröve
ock, huruvida ersättningen skall
återgäldas av överförmyndarens motpart
eller stanna å statsverket.

däri han för talan, anlita full -

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.)

25 §.

Vill någon föra talan mot överförmyndarens
beslut, göre det skriftligen
hos rätten. Klagandens inlaga skall
ingivas i stad, där rådstuvurätt finnes,
till rätten och eljest till domaren inom
tjugu dagar från det klaganden erhöll
del av beslutet eller ock på klagandens
eget äventyr med posten insändas
så tidigt, att inlagan må vara rätten
eller domaren tillhanda före utgången
av den tid, som nyss stadgats.

(Föreslagen lydelse.)

25 §.

Vill någon föra talan mot överförmyndarens
beslut, göre det skriftligen
hos rätten inom två veckor från den
dag klaganden erhöll del av beslutet.

26 §. 26 §.

Talan mot rättens eller domarens
beslut föres genom besvär. Klagan
över domarens beslut föres i hovrätten,
och varde tiden för besvärs anförande
räknad från det klaganden erhöll
del av beslutet.

I ärenden, som först handlagts av överförmyndaren, så ock i frågor, varom
i 8 § första stycket samt 14 och 15 §§ förmäles, må talan mot hovrättens beslut
ej föras.

27 §.

Beslut, som av överförmyndaren,
rätten eller domaren meddelas i mål
och ärenden enligt denna lag, skola
lända till efterrättelse utan hinder av
att talan däremot föres, utom för så
vitt angår rättens beslut, varigenom
omyndighetsförklaring eller avtal om
sammanlevnad i oskiftat bo häves eller
förordnande meddelas om gäldande
av särskild ersättning, på sätt i
10 kap. 2 § tredje stycket sägs, eller
förmyndare eller god man dömes till
utgivande av försutet vite.

27 §.

Beslut eller dom, som meddelas av
överförmyndaren eller rätten, skall
lända till efterrättelse utan hinder av
att talan däremot föres, utom såvitt
angår dom, som innefattar hävande av
omyndighetsförklaring, eller rättens
avgörande, varigenom avtal om sammanlevnad
i oskiftat bo häves eller
förordnande meddelas om gäldande
av särskild ersättning, på sätt i 10
kap. 2 § tredje stycket sägs, eller
förmyndare eller god man dömes till
utgivande av försuttet vite.

Denna lag skall träda i kraft den
1 januari 1948; därvid gälle i tillämp -

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

liga delar vad i lagen om införande
av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Stockholm den 9 maj 1947.

På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Wagnsson, Westman, Ekströmer,
Lindblom, Olofsson, Löthner och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Rylander, Lindqvist, Gezelius, Hedlund
i Östersund, fru Gustafson, herrar Landgren, Pettersson i Ersbacken och
Jonsson i Skutskär.

Reservation

av herrar Rylander, Ekströmer, Löthner och Gezelius, vilka inom utskottet
yrkat, att det genom förevarande proposition framlagda förslaget till lag angående
ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 14 juni 1917 om äktenskaplig
börd skolat antagas oförändrat.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471599