Första lagutskottets utlåtande nr 31 år 1964 (Utlåtande 1964:L1u31 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 31 år 1964

Nr 31

Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av myndighetsåldern.

Första lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen dels
likalydande motionerna nr 342 i första kammaren av herr Sundin samt nr
383 i andra kammaren av herrar Fälldin och Boo dels motionen nr 588 i
första kammaren av herr Holmberg dels ock motionen nr 547 i andra
kammaren av herrar Wennerfors och Nordgren. I motionerna 1:342 och
II: 383 hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära
utredning av frågan om en sänkning av myndighetsåldern till 18 år, medan i
motionen 1:588 samt motionen 11:547 påyrkas skrivelse till Kungl. Maj :t
med begäran om utredning av frågan om en sänkning av den civilrättsliga
myndighetsåldern. I sistnämnda motioner hemställes jämväl att vederbörande
utskott måtte utarbeta erforderligt förslag till lagändring.

Beträffande skälen för det i de två förstnämnda, likalydande motionerna
framställda yrkandet får utskottet hänvisa till motionen II: 383. Motiveringen
till hemställan i de två sistnämnda motionerna återfinnes i motionen
1: 455, till vilken utskottet likaledes torde få hänvisa.

Tidigare riksdagsbehandling in. m.

Frågan om en sänkning av myndighetsåldern har under senare tid vid
flera tillfällen i anledning av motioner varit föremål för riksdagens behandling.
Motionerna har dock icke föranlett någon riksdagens åtgärd. Frågan
var före senast vid 1963 års riksdag. I sitt i ämnet detta år avgivna utlåtande
har första lagutskottet lämnat redogörelse för bl. a. gällande bestämmelser
på området, frågans behandling vid 1960 och 1962 års riksdagar samt vissa
uttalanden av författningsutredningen i frågan om sänkning av rösträttsåldern
och därav föranledd eventuell sänkning av den oivilrättsliga myndighetsåldern.
I nu berörda hänseenden torde utskottet få hänvisa till sitt nyss
nämnda utlåtande, nr 18 år 1963.

1 de vid 1963 års riksdag i ämnet väckta motionerna hemställdes dels om
utredning rörande myndighetsåldern för utrönande av möjligheterna att
sänka rösträttsåldern till förslagsvis 18 år, motionerna I: 1 och II: 1, dels om
utredning rörande förutsättningarna för en sänkning av myndighetsåldern,
motionerna I: 533 och II: 642 samt II: 643.

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 1 avd. Nr 31

Första lagutskottets utlåtande nr 31 är 1961

I det av riksdagen godkända utlåtandet anförde utskottet bl. a. följande.

Frågan om en sänkning av myndighetsåldern har så sent som föregående
år varit föremål för riksdagens behandling. Därvid uttalade första lagutskottet,
såsom framgår av ovan lämnad redogörelse, i sitt av riksdagen godkända
utlåtande, att det icke med fog kunde påstås, att nu gällande regler
var förknippade med några påtagliga olägenheter, varför det redan på grund
därav saknades anledning att låta verkställa påyrkad utredning om förutsättningarna
för en sänkning av myndighetsåldern. Jämväl det förhållandet,
att våra regler om myndighetsåldern sammanfaller med flertalet andra
länders, talade enligt utskottet mot kravet på en sådan utredning. Enligt
utskottets uppfattning har, sedan nämnda uttalanden gjordes, icke, såvitt
avser en fristående bedömning av myndighetsåldern, tillkommit sådana
vägande skäl som ger anledning till ändring i detta ståndspunktstagande.
Utskottet kan därför ej tillstyrka en särskild utredning av frågan om sänkning
av myndighetsåldern.

Emellertid har, såsom ovan anförts, författningsutredningen föreslagit,
att rösträttsåldern skall sänkas till 20 år. I anslutning därtill uttalar utredningen,
att de komplikationer, som eventuellt kan uppstå om rösträttsåldern
sättes lägre än myndighetsåldern, förutsättas bli närmare undersökta i samband
med behandlingen av utredningens förslag. Enär således frågan om
en av förändringar i rösträttsåldern betingad sänkning av myndighetsåldern
torde komma att utredas i samband med den fortsatta behandlingen av det
nu framlagda förslaget till författningsreform, synes ej heller något initiativ
i den i motionerna I: 1 och II: 1 angivna riktningen erforderligt.

I en vid utlåtandet fogad reservation förordades utredning av frågan om
en sänkning av myndighetsåldern.

Förslag till 1964 års riksdag om sänkning av rösträttsåldern

I proposition till årets riksdag, nr 140, har Kungl. Maj :t framlagt — utom
annat — förslag till ändrad lydelse av 16 § riksdagsordningen, innebärande
att rösträtt vid val till riksdagens andra kammare skall inträda kalenderåret
efter det, då vederbörande fyllt 20 år. I anslutning till nämnda förslag
anför föredragande departementschefen, statsrådet Kling, bl. a., att frågan
om en längre gående sänkning av rösträttsåldern än den föreslagna bör anstå
till dess ställning tagits till spörsmålet hur hög myndighetsåldern bör vara.
I detta sammanhang upplyser departementschefen, att han har för avsikt
att inom kort hemställa om bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att
göra en översyn av förmynderskapslagstiftningen, däribland frågan om myndighetsåldern.
De nuvarande bestämmelserna om myndighetsåldern har,
framhåller departementschefen, tillkommit som ett resultat av nordiskt lagstiftningssamarbete,
och även den nya utredningen skall, uttalar departementschefen,
givetvis ske i samarbete med övriga nordiska länder.

Första lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

Utskottet

I samtliga nu föreliggande motioner påyrkas utredning av frågan om en
sänkning av myndighetsåldern. Till stöd härför anföres — liksom tidigare
då samma fråga varit före — huvudsakligen att förbättrad skolutbildning,
ändrade ekonomiska förhållanden och samhällsutvecklingen i övrigt medfört
att ungdomen i dagens samhälle tidigare än vad som förr var fallet uppnår
den mognad som bör krävas för myndighet. Som ytterligare skäl anföres
i motionerna 1: 342 och II: 383 önskvärdheten av en lägre rösträttsålder än
den f. n. gällande. Motiveringen till motionerna I: 588 och II: 547 utgår från
en sänkning av rösträttsåldern till 18 år och knyter härtill önskemålet om
enahanda sänkning av den civilrättsliga myndighetsåldern.

Vid sin tidigare behandling av förevarande fråga har riksdagen ej funnit
tillräckliga skäl att taga initiativ till en sänkning av myndighetsåldern. Därvid
har bl. a. hänvisats till värdet av internationell enhetlighet på förevarande
område.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen kommer Kungl. Maj :t
inom kort att tillkalla sakkunniga för att göra en översyn av förmynderskapslagstiftningen.
Härvid kommer frågan om myndighetsåldern att utredas,
och det torde kunna förutsättas att förhållandet mellan myndighetsåldern
och rösträttsåldern kommer att ägnas särskild uppmärksamhet. I det
läge, vari den föreliggande frågan sålunda nu befinner sig, kan uppenbarligen
icke föreligga anledning för riksdagen att göra den hänvändelse till
Kungl. Maj :t varom motionärerna hemställt. Med hänsyn till den planerade
utredningen synes en närmare prövning av frågan om en eventuell sänkning
av myndighetsåldern böra anstå till dess resultatet av utredningen föreligger.
I detta sammanhang vill utskottet allenast understryka nödvändigheten
av att den kommande utredningen bedrives i nära samarbete med övriga
nordiska länder.

Under hänvisning till det ovan anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, nämligen

1) 1: 342 och II: 383,

2) 1:588 samt

3) 11:547

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1964

På första lagutskottets vägnar:
INGRID GÄRDE WIDEMAR

Första lagutskottets utlåtande nr 31 år 196b

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Erik Svedberg, Wikner, Helge
Karlsson och Nyman;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Johansson,
fru Boman, herrar Svensson i Vä, Ekström i Björkvik, Gustafsson i
Borås och fru Lindekvist.

ESSELTE AB, STHLM 64
414837