Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1961 (Utlåtande 1964:L1u30 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1961

Nr 30

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om personundersökning i brottmål, m. m.

Genom en den 6 mars 1964 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 90, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om personundersökning i brottmål,

2) lag om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk
domstols behörighet,

3) lag angående upphävande av lagen den 5 juni 1909 (nr 45) om konsularjurisdiktion,

4) lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321),

5) lag angående ändrad lydelse av 17 och 19 §§ lagen den 20 december
1946 (nr 804) om införande av nya rättegångsbalken,

6) lag om ändring i sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530),

7) lag angående ändring i lagen den 22 maj 1963 (nr 193) om samarbete
med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff
m. m.,

8) lag angående ändring i lagen den 22 maj 1963 (nr 197) om allmänt
kriminalregister, samt

9) lag angående ändrad lydelse av 4 och 12 §§ lagen den 31 maj 1963 (nr
251) om behörighet att utöva tandläkaryrket.

1 Mhantj till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 1 avd. Xr 30

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196b

Lagförslagen är av följande lydelse:

1) Lag

om personundersökning i brottmål

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I brottmål skall, om det prövas erforderligt, personundersökning äga rum
för vinnande av utredning rörande den misstänktes personliga förhållanden
samt angående de åtgärder som må anses lämpliga för att främja hans anpassning
i samhället.

2 §•

Ej må någon dömas till fängelse i sex månader eller däröver, villkorlig
dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse eller internering eller överlämnas till
särskild vård utan att personundersökning ägt rum. Personundersökning
är likväl ej erforderlig, om utredning som avses därmed ändock är tillgänglig
för rätten.

3 §.

Om personundersökning förordnar rätten, så snart det finnes lämpligen
kunna ske. Sådant förordnande må dock ej meddelas, med mindre den misstänkte
erkänt gärningen eller eljest sannolika skäl föreligga att han begått
den.

Erkänner vid förundersökning den misstänkte brott för vilket är stadgat
fängelse i två år eller däröver, skall åklagaren, om ej särskilda skäl äro
däremot, utan dröjsmål göra anmälan därom hos rätten för beslut angående
personundersökning.

4 §•

Rätten må uppdraga åt skyddskonsulent att föranstalta om personundersökning.
I annat fall skall rätten utse lämplig person till personundersökare.

5 §•

Skyddskonsulent, skyddsassistent och personundersökare äga, om ej särskilda
skäl äro däremot, vid personundersökning taga del av anteckningar
och andra handlingar från förundersökningen samt närvara vid förhör som
hålles med den misstänkte.

6 §•

Barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd skola på begäran av skyddskonsulent,
skyddsassistent, personundersökare, åklagare eller domstol meddela
upplysningar beträffande misstänkt, med vilken nämnden har att taga
befattning, samt föreslå de åtgärder, som nämnden finner erforderliga för
att främja hans anpassning i samhället.

7 §•

Rätten må, när skäl äro därtill, förordna läkare att avgiva läkarintyg angående
misstänkt. Sådant intyg skall avfattas enligt anvisningar som meddelas
av Konungen.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196''i

Om sinnesundersökning ej verkställts, skall läkarintyg som sägs i första
stycket inhämtas från psykiater, innan någon dömes till internering eller
överlämnas till öppen psykiatrisk vård eller någon som ej fyllt aderton år
dömes till ungdomsfängelse.

Misstänkt som ej är häktad är pliktig att för läkarundersökning inställa
sig å tid och ort som läkaren bestämmer. Uteblir den misstänkte, må polismyndighet
lämna handräckning för hans inställande.

8 §•

Den som utfört eller biträtt vid utförande av personundersökning må ej
obehörigen yppa vad han därvid erfarit rörande enskilds personliga förhållanden.
Bryter någon häremot, dömes, om ej gärningen är att anse såsom
ämbetsbrott, till dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

9 §.

I ärende angående nåd äger chefen för justitiedepartementet eller den
han bemyndigar därtill förordna, att personundersökning skall äga rum
eller läkarintyg anskaffas enligt vad i denna lag sägs. Sådant förordnande
må ock meddelas av högsta domstolen.

10 §.

Konungen meddelar bestämmelser om ersättning åt den som utfört eller
biträtt vid utförande av personundersökning samt åt läkare som avgivit intyg
enligt 7 §. Sådan ersättning skall gäldas av statsverket.

11 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna lag,
meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Genom lagen upphäves lagen den 18 juni 1954 (nr 444) om personundersökning
i brottmål.

2) Lag

om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk
domstols behörighet

Härigenom förordnas som följer.

Har någon efter kallelse inrest i riket för att inställa sig vid domstol såsom
tilltalad, vittne eller sakkunnig i brottmål skola i fråga om svensk lags
tillämplighet och svensk domstols behörighet gälla de begränsningar som
med avseende å honom föreskrivas i följande överenskommelser, nämligen

1) konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april 1870 angående
ömsesidigt utlämnande av förbrytare,

It llihang till riksdagens protokoll 196b. t samt. 1 avd. Nr 30

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196b

2) avtalet mellan Sverige och Frankrike den 7 mars 1956 rörande ömsesidig
rättshjälp i brottmål samt

3) europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i
brottmål.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

3) Lag

angående upphävande av lagen den 5 juni 1909 (nr 45)
om konsularjurisdiktion

Härigenom förordnas, att lagen den 5 juni 1909 om konsularjurisdiktion
skall upphöra att gälla vid utgången av december 1964, då jämväl lagen
den 10 juli 1947 (nr 636) om fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken
i mål och ärenden som skola upptagas av konsularrätt eller konsulardomare,
så ock vad i övrigt finnes stadgat angående konsularjurisdiktion upphör att
gälla.

4) Lag

om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321)

Härigenom förordnas, dels att 6, 18, 33, 41, 41 a, 42, 43, 44, 47, 48, 49, 51,
53, 54 och 59 §§ sinnessjuklagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, dels ock att 46 och 46 a §§ sagda lag skola upphöra att gälla.

(Gällande lydelse)

6 §.

Vidtages icke — — —------

Bestämmelserna i första stycket
skola icke äga tillämpning i avseende
å sinnessjuk, som är intagen i arbetshem,
som avses i bl § lagen om
socialhjälp, eller i skola tillhörande
barna- och ungdomsvården, allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

(Föreslagen lydelse)

—föranstalta därom.
Bestämmelserna i första stycket
skola icke äga tillämpning i avseende
å sinnessjuk, som är intagen i ungdomsvårdsskola,
allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare, anstalt, som
står under kriminalvårdsstyrelsens
inseende, militärhäkte eller härads -

1 Senaste lydelse, se beträffande 6 och 33 §§ SFS 1956: 226, beträffande 18 §, 47 § 3 mom.
och 48 § SFS 1937: 470, beträffande 41 §, 47 § 1, 4 och 5 mom., 49 § och 51 § SFS 1945:
467 samt beträffande 41 a, 42, 43, 44, 46 och 46 a §§ SFS 1954: 446.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1904

(Gällande lydelse)

tvångsarbetsanstalt, anstalt, som står
under fångvårdsstyrelsens inseende,
militärhäkte eller härads- eller stadsfängelse.
Beträffande sådan sinnessjuk
åligge skyldighet att föranstalta
om vård allenast den, som enligt de
rörande anstalten meddelade föreskrifterna
har att sörja därför.

Kan sinnessjuk —------

Utskrivning enligt första stycket
må ej äga rum av den,

som på grund av sin sinnesbeskaffenhet
av domstol förklarats icke
kunna fällas till ansvar för begånget
brott, eller

som, enligt vad känt är, under inflytande
av sinnessjukdom begått
mot annans personliga säkerhet riktat
brott, vilket icke blivit beivrat,
eller

som enligt domstols förordnande
intagits i allmän uppfostringsanstalt
men överförts till sinnessjukhus och
slutligt utskrivits från anstalten, eller som

intagits å sinnessjukhus i
samband med frigivning från straffarbete
eller fängelse eller utskrivning
från förvaring eller internering i säkerhetsanstalt.

Har sinnessjuk, —-------

< Föreslagen lydelse)

eller stadsfängelse. Beträffande sådan
sinnessjuk åligge skyldighet att
föranstalta om vård allenast den,
som enligt de rörande anstalten meddelade
föreskrifterna har att sörja
därför.

§•

---— utom sjukhuset.

Utskrivning enligt första stycket
må ej äga rum av den,

som enligt 31 kap. 3 § brottsbalken
av domstol överlämnats till vård
enligt sinnessjuklagen, eller

som, enligt vad känt är, under inflytande
av sinnessjukdom begått
mot annans personliga säkerhet riktat
brott, vilket icke blivit beivrat,
eller

som för undergående av påföljd
för brott varit intagen i fångvårdsanstalt
och i samband med att anstaltsvården
upphört intagits å sinnessjukhus.

annorledes förordnat.

38 §.

Föreligga sådana omständigheter,
som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande
någon, vilken är intagen i arbetshem,
som avses i 41 § lagen om
socialhjälp, eller i skola tillhörande
barna- och ungdomsvården, allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare
eller tvångsarbetsanstalt, må den,
som enligt de rörande anstalten meddelade
föreskrifterna har att sörja
för vård åt honom, föranstalta om
hans intagande för observation å sinnessjukhus,
som i 28 § 1 mom. sägs.

Beträffande ansökan--—---

Har observationen — —-------

Föreligga sådana omständigheter,
som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande
någon, vilken är intagen i ungdomsvårdsskola
eller allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare, må
den, som enligt de rörande anstalten
meddelade föreskrifterna har att sörja
för vård åt honom, föranstalta om
hans intagande för observation å sinnessjukhus,
som i 28 § 1 inom. sägs.

---hans sinnestillstånd.

å sökanden.

— — vederbörande anstalt.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

(Gällande lydelse)

Föreligger anledning till antagande
att den, som är misstänkt för
brott, begått brottet under inflytande
av sådan själslig abnormitet eller
tillfälligt rubbad själsverksamhet
som avses i 5 kap. 5 § strafflagen,
skall domstolen förordna om sinnesundersökning
enligt vad nedan sägs,
där ej av särskilda skäl sådan undersökning
finnes obehövlig. Sinnesundersökning
skall ock ske, där domstolen
finner särskild utredning om
den misstänktes sinnesbeskaffenhet
vara av betydelse för bestämmande
av påföljd för brottet eller eljest för
målets avgörande.

Finnes brottet--------

(Föreslagen lydelse)

§•

I brottmål skall sinnesundersökning
ske, innan domstol förordnar
om någons överlämnande till vård
enligt sinnessjuklagen, om det ej
med hänsyn till tidigare sinnesundersökning
och vad därefter förevarit
är uppenbart, att sådan undersökning
är obehövlig. Sinnesundersökning
skall ock i annat fall ske,
om särskild utredning om den misstänktes
sinnesbeskaffenhet finnes
vara av betydelse för bestämmande
av påföljd för brottet eller eljest för
målets avgörande.

därtill äro.

Uppkommer fråga -------

Beslut om sinnesundersökning må
ej meddelas, med mindre den misstänkte
erkänt gärningen eller övertygande
bevisning förebragts att han
begått densamma.

Har beslut — —---— — — -

Där rätten finner det lämpligt, må
rätten förordna, att målet, såvitt angår
utredning om den misstänktes
sinnesbeskaffenhet, skall handläggas
inom stängda dörrar.

1. Sinnesundersökning av den,
som förvaras i häkte, skall verkställas
å sinnessjukavdelning vid fångvården
av där anställd läkare. För
undersökningen skall den häktade

§•

— hans sinnesbeskaffenhet.

Om sinnesundersökning beslutar
domstolen, så snart det finnes lämpligen
kunna ske. Sådant beslut må
dock ej meddelas, med mindre den
misstänkte erkänt gärningen eller
övertygande bevisning förebragts att
han begått den. 1 beslutet bör angivas
vad undersökningen företrädesvis
bör avse.

---— därtill äro.

Sedan beslut om sinnesundersökning
meddelats, skall domstolen
skyndsamt översända samtliga handlingar
i målet till den sinnessjukavdelning
vid fångvården eller det sinnessjukhus,
till vilket undersökningen
hör.

§•

Sinnesundersökning av den, som
förvaras i häkte, skall verkställas av
läkare anställd vid den sinnessjukavdelning
vid fångvården, som enligt
kriminalvårdsstyrelsens bestäm -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 är 196k

(Gällande lydelse)

överföras till den sinnessjukavdelning,
som enligt fångvårdsstyrelsens
bestämmande skall mottaga för sinnessjukdom
misstänkta från det
häkte, där han förvaras. Domstol,
som förordnat om undersökningen,
skall skyndsamt översända samtliga
handlingar i målet till nämnda avdelning.

Undersökningsläkaren må hos polismyndighet
begära utredning angående
omständigheter av betydelse
för undersökningen, så ock hos
domstolen göra framställning om att
förhör i målet hålles med personer,
som kunna antagas äga kännedom
om sådana omständigheter. Därvid
bör angivas vad utredningen eller
förhöret skall avse. Skall förhör äga
rum, ankomme på domstolen att föranstalta
om att förhöret varder hållet
samt att underrätta undersökningsläkaren
om förhöret. Angående
ersättning åt den, som inkallats till
förhöret för att höras, gälle vad angående
ersättning av allmänna medel
till vittnen finnes stadgat; dock
skall ersättningen alltid stanna å
statsverket.

2. Sinnesundersökning skall verkställas
med största möjliga skyndsamhet
och till sin omfattning anpassas
efter undersökningsfallets beskaffenhet.

Utlåtande över undersökningen
skall avgivas sist inom sex veckor
från det handlingarna inkommo till
sinnessjukavdelningen, i den mån ej
medicinalstyrelsen i särskilt fall på
framställning av undersökningsläkaren
medgiver anstånd. Vid utlåtandet
skola fogas de av domstolen till
sinnessj ukavdelningen överlämnade
handlingarna.

3. I utlåtandet skall undersökningsläkaren
angiva den undersöktes
sinnestillstånd vid gärningens begående,
så ock huruvida han är i behov
av vård å sinnessjukhus. Finnes
den undersökte eljest böra på grund

(Föreslagen lydelse)

mande skall mottaga för sinnessjukdom
misstänkta från det häkte, där
elen som skall undersökas förvaras.
Sinnesundersökning av den, som befinner
sig på fri fot, skall verkställas
av läkare, som för dylikt ändamål
är anställd vid det sinnessjukhus,
till vilket undersökningen hör
enligt bestämmelser, som meddelas
av medicinalstyrelsen. Utan hinder
av vad nu sagts må medicinalstyrelsen
för visst fall besluta att sinnesundersökning
skall verkställas enligt
annan fördelning ävensom, när särskilda
skäl äro därtill, förordna
utomstående läkare att verkställa
sinnesundersökning; är den som
skall undersökas häktad, må dock
sådant beslut eller förordnande meddelas
endast efter samråd med kriminalvårdsstyrelsen.

Häktad, som skall undersökas,
skall överföras till sinnessjukavdelning,
som i första stycket sägs. Skall
undersökningen verkställas av läkare,
som icke är anställd vid sådan
avdelning, må dock den häktade under
tid som erfordras för undersökningen
förvaras i viss fångvårdsanstalt
eller i häkte.

Den, som befinner sig på fri fot
och skall undersökas, är pliktig att
för undersökningen inställa sig å tid
och ort, som av undersökningsläkaren
bestämmas. Såvitt möjligt skall
tillses, att för den, som skall undersökas,
ej uppkommer hinder i hans
förvärvsverksamhet eller annan allvarlig
olägenhet. Finnes det erforderligt
för undersökningens verkställande,
äge domstolen på framställning
av undersökningsläkaren
förordna, att den, som skall undersökas,
skall intagas å visst sinnessjukhus.
Ej må domstolen utan medgivande
av den, som skall undersökas,
meddela dylikt förordnande,
med mindre för brottet är stadgat
fängelse, avsättning eller suspension.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196b

(Gällande lydelse)

av sin sinnesbeskaffenhet bliva föremål
för särskild åtgärd, bör sådant
anmärkas. I utlåtandet skola ock angivas
de skäl och omständigheter,
på vilka däri givet omdöme grundas.
Förklaras någon, som ej är sinnessjuk
eller sinnesslö, vid gärningens
begående hava lidit av annan själslig
abnormitet av så djupgående natur,
att den måste anses jämställd
med sinnessjukdom, skall utlåtandet
tillika innehålla skälen till att sådan
jämställdhet anses föreligga.

i. De närmare anvisningar som
må finnas påkallade beträffande tilllämpningen
av vad i 2 och 3 mom.
är stadgat meddelas av Konungen
eller, efter Konungens bemyndigande,
av medicinalstyrelsen.

Sinnesundersökning av den, som
befinner sig på fri fot, skall verkställas
av läkare, som för dylikt ändamål
är anställd vid statligt sinnessjukhus.
Grunder för sådana undersökningars
fördelning mellan vederbörande
sjukhus fastställas av medicinalstyrelsen.
Domstol, som förordnat
om sinnesundersökning varom
nu år fråga, skall skyndsamt
överlämna samtliga handlingar i målet
till det sinnessjukhus, till vilket
undersökningen hör.

Den, som skall undersökas, är
pliktig att för undersökningen inställa
sig å tid och ort, som av undersökfiingsläkaren
bestämmas. Såvitt
möjligt skall tillses, att för den,
som skall undersökas, ej uppkommer
hinder i hans förvärvsverksamhet
eller annan allvarlig olägenhet.

Finnes det erforderligt för undersökningens
verkställande, äge domstolen
på framställning av undersökningsläkaren
förordna, att den, som
skall undersökas, skall intagas å det
sinnessjukhus, där läkaren är anställd.
Ej må domstolen utan medgivande
av den, som skall undersö -

(Föreslagen lydelse)

§■

Sinnesundersökning skall verkställas
med största möjliga skyndsamhet
och till sin omfattning anpassas
efter syftet med undersökningen
och undersökningsfallets beskaffenhet.
Skriftligt utlåtande över
undersökningen skall avgivas sist
inom sex veckor från det handlingarna
inkommo till sinnessjukavdelningen
eller sjukhuset, i den mån ej
medicinalstyrelsen i särskilt fall på
framställning av undersökningsläkaren
medgiver anstånd. Vid utlåtandet
skola fogas de av domstolen till
sinnessjukavdelningen eller sjukhuset
överlämnade handlingarna.

Utlåtande över sinnesundersökning
skall, om ej annat följer av
domstolens beslut, innehålla uttalande
om den undersöktes behov av
vård å sinnessjukhus samt om hans
sinnesbeskaffenhet vid gärningens
begående. Finnes den undersökte eljest
böra på grund av sin sinnesbeskaffenhet
bliva föremål för särskild
åtgärd, skall detta anmärkas. I utlåtandet
skola ock angivas de skäl och
omständigheter, på vilka däri givet
omdöme grundas.

Första lagutskottets

(Gällande lydelse)

kas, meddela dylikt förordnande,
med mindre å brottet kan följa
straffarbete, fängelse, avsättning eller
mistning av ämbete på viss tid.

1 fall, som avses i denna paragraf,
skola föreskrifterna i 42 § i mom.
andra stycket och 2—4 mom. i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
med iakttagande av att den i 2 mom.
andra stycket stadgade tiden för utlåtandes
avgivande skall räknas från
det handlingarna inkommo till sjukhuset.

Prövar domstol

Vad i 42 § 3 mom. stadgas om utlåtande
av undersökningsläkare
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande medicinalstyrelsens utlåtande.

Medicinalstyrelsen äge

1) Det åligger

2) Undersökning av

3) Jämväl medicinalstyrelsen äger
begära utredning eller göra framställning
om förhör, som i 42 § 1
mom. andra stycket sägs, och för
undersökningen påkalla intagning å
sinnessjukhus av den, som vistas å
fri fot. Varder förhör utsatt, åligge
domstolen att underrätta medicinalstyrelsen
därom.

4) Vederbörande läkare-----

utlåtande nr 30 år 1964

(Föreslagen lydelse)

Undersökningsläkaren må hos polismyndighet
begära utredning angående
omständigheter av betydelse för
undersökningen, så ock hos domstolen
göra framställning om att förhör
i målet hålles med personer, som
kunna antagas äga kännedom om sådana
omständigheter. Därvid bör angivas
vad utredningen eller förhöret
skall avse. Skall förhör äga rum, ankomme
på domstolen att föranstalta
om att förhöret varder hållet samt
att underrätta undersökningsläkaren
om förhöret. Angående ersättning åt
den, som inkallats till förhöret för
att höras, gälle vad angående ersättning
av allmänna medel till vittnen
finnes stadgat; dock skall ersättningen
alltid stanna å statsverket.

De närmare anvisningar som må
finnas påkallade beträffande tilllämpningen
av vad ovan i denna
paragraf är stadgat meddelas av
Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
av medicinalstyrelsen.
Bestämmelser om ersättning åt den
som verkställer sinnesundersökning
meddelas av Konungen.

i målet.

Vad i 43 § andra stycket stadgas
om utlåtande av undersökningsläkare
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande medicinalstyrelsens
utlåtande.

följande iakttagas:
i målet,
dit överföras.

3) Jämväl medicinalstyrelsen äger
begära utredning eller göra framställning
om förhör, som i 43 § tredje
stycket sägs, och för undersökningen
påkalla intagning å sinnessjukhus
av den, som vistas å fri fot.
Varder förhör utsatt, åligge domstolen
att underrätta medicinalstyrelsen
därom.

---med avgivandet.

44 §.

10 Första lagutskottets utlåtande

(Gällande lydelse)

W §.

Ej må någon, där anledning föreligger
till antagande att han är sinnessjuk,
dömas till tvångsarbete
utan att undersökning av hans sinnesbeskaffenhet
ägt rum.

Å sådan undersökning skola bestämmelserna
i 42 och 43 §§ i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
med iakttagande av att vad där
stadgas om domstolen i stället skall
gälla om myndighet, som påkallat
undersökningen; dock att, om läkare
hos myndigheten gjort framställning
om förhör, det skall ankomma
på myndigheten att förordna om
sådant förhör vid lämplig underrätt
och på rätten att lämna myndigheten
meddelande om förhöret och vidtaga
de åtgärder, som i 42 § 1 mom.
andra stycket omförmälas. Prövar
myndigheten erforderligt, att jämväl
medicinalstyrelsens utlåtande inhämtas,
skola stadgandena i 44 §
därvid lända till efterrättelse med
enahanda avvikelser, som nyss angående
läkarundersökningen sagts.

46 a §.

Finner fångvårdsstyrelsen anledning
förekomma därtill att någon,
som undergår straff, underkastas
förvaring, skall styrelsen, innan interneringsnämndens
yttrande i frågan
inhämtas, föranstalta om undersökning
av hans sinnesbeskaffenhet
och beträffande frågan huruvida han
efter frigivningen kan antagas bliva
vådlig för annans säkerhet till person
eller egendom, där ej av särskilda
skäl sådan undersökning finnes
obehövlig.

Beträffande undersökningen skola
bestämmelserna i 42 § i tillämpliga
delar lända till efterrättelse, med
iakttagande av att vad där stadgas
om domstolen i stället skall gälla om
styrelsen; dock att, om läkare hos
styrelsen gjort framställning om förhör,
det skall ankomma på styrelsen

nr 30 år 1964
(Föreslagen lydelse)

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196i

(Gällande lydelse)

att föranstalta om sådant förhör vid
lämplig underrätt och på rätten att
lämna styrelsen meddelande om förhöret
och vidtaga de åtgärder, som
i i2 § 1 mom. andra stycket omförmälas.
Prövar styrelsen erforderligt,
att jämväl medicinalstyrelsens utlåtande
inhämtas, skola stadgandena i
44 § i vad de avse häktad äga motsvarande
tillämpning med enahanda
avvikelser, som nyss angående läkarundersökningen
sagts.

1. Misstänkt, som

Förklaras den intagne i infordrat

utlåtande icke vara i behov av vård å
sinnessjukhus, må han ej vidare på
grund av stadgande, som nyss sagts,
kvarhållas å sinnessjukhuset eller
sinnessjukavdelningen; är han häktad,
varde till häktet återförd. Samma
lag vare, där förundersökning
nedlägges eller avslutas utan att
åtal mot den intagne väckes eller
domstol angående honom meddelar
slutligt utslag, vari han icke förklaras
på grund av sin sinnesbeskaffenhet
från ansvar fri.

Förmenar intagen

2. Har domstol meddelat utslag,
vari häktad, som icke jämlikt 1
mom. kvarhålles å sinnessjukhus eller
å sinnessjukavdelning vid fångvården,
förklarats på grund av sin
sinnesbeskaffenhet från ansvar fri,
och är den häktade enligt infordrat
utlåtande i behov av vård å sinnessjukhus
eller i fall, då utlåtande infordrats,
från såväl läkare som medicinalstyrelsen
och styrelsens utlåtande
lagts till grund för straffriförklarandet,
enligt sistnämnda utlåtande
i behov av sådan vård, skall han
därefter förvaras å sinnessjukavdelning
vid fångvården; och vare om
honom lag som i 1 mom. sägs.

3. Har någon, som enligt vad ovan
sagts förvaras å sinnessjukhus eller
å sinnessjukavdelning vid fångvår -

(Föreslagen lydelse)

nedan föreskrives.

Förklaras den intagne i infordrat
utlåtande icke vara i behov av vård
å sinnessjukhus, må han ej vidare
på grund av stadgande, som nyss
sagts, kvarhållas å sinnessjukhuset
eller sinnessjukavdelningen; är han
häktad, varde till häktet återförd.
Samma lag vare, där förundersökning
nedlägges eller avslutas utan att
åtal mot den intagne väckes eller
domstol angående honom meddelar
dom vari icke förordnas att han skall
överlämnas till vård enligt denna lag.

frågan därom.

2. Har domstol förordnat att häktad,
som icke jämlikt 1 mom. kvarhålles
å sinnessjukhus eller å sinnessjukavdelning
vid fångvården, skall
överlämnas till vård enligt denna lag,
skall han därefter förvaras å sinnessjukavdelning
som nyss sagts; och
vare om honom lag som i 1 mom.
sägs.

3. Har genom laga kraftågande
dom förordnats att någon, som förvaras
å sinnessjukhus eller å sinnes -

47 8.

2f Bihang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 1 avd. Nr 30

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196A

(Gällande lydelse)

den, genom laga kraftägande utslag
förklarats på grund av sin sinnesbeskaffenhet
från ansvar fri, skall
han, om han är intagen å sinnessjukhus,
anses vara för vård där intagen
samt, om han förvaras å sinnessjukavdelning
vid fångvården, för vård
där förbliva, intill dess plats å något
statens sinnessjukhus kan beredas
honom. I senare fallet ankomme det
på vederbörande fångvårdsmyndighet
alt hos medicinalstyrelsen göra
framställning om den straff riförklarades
intagande å sådant sinnessjukhus.
Vid framställningen skola, i huvudskrifter
eller bestyrkta avskrifter,
fogas å fångvårdsanstalten förvarade
handlingar, som angå den
straffriförklarade och äro av betydelse
för bedömande av hans sinnestillstånd.
Medicinalstyrelsen tillkommer
därefter att meddela erforderliga
föreskrifter om den straffriförklarades
intagande å visst sinnessjukhus.

Utan hinder av bestämmelserna i
första stycket gälle om fånge, som
under verkställighet av straff begått
brott men på grund av sin sinnesbeskaffenhet
förklarats från ansvar fri,
vad i A8 § finnes föreskrivet.

Föreligger beträffande någon, som
icke är häktad, sådant fall, som avses
i 2 inom., åligge det vederbörande
länsstyrelse att, om domstolens utslag
vinner laga kraft, genast förordna
om den straffriförklarades intagande
å sinnessjukhus för vård.
När sådant förordnande meddelats,
skall intagning utan dröjsmål ske å
det statens sinnessjukhus, som medicinalstyrelsen,
efter anmälan av
länsstyrelsen, bestämmer.

A. Vad ovan i 1—3 mom. sägs angående
för brott misstänkt, skall i
tillämpliga delar lända till efterrättelse
beträffande den, rörande vilken
utlåtande infordrats jämlikt A6 §,
med iakttagande av att vad i nämnda
mom. stadgas om domstol i stäl -

(Föreslagen lydelse)

sjukavdelning vid fångvården eller
i annan fångvårdsanstalt, skall överlämnas
till vård enligt denna lag,
skall han, om han är intagen å sinnessjukhus,
anses vara för vård där
intagen samt i annat fall vårdas å
sinnessjukavdelning vid fångvården,
intill dess plats å sinnessjukhus kan
beredas honom. I senare fallet ankomme
det på vederbörande fångvårdsmyndighet
att skyndsamt till
medicinalstyrelsen, i huvudskrifter
eller bestyrkta avskrifter, översända
å anstalten förvarade handlingar,
som angå honom och äro av betydelse
för bedömande av hans sinnestillstånd.
Medicinalstyrelsen tillkommer
därefter att föranstalta om hans
intagande å visst sinnessjukhus.

Föreligger beträffande någon, som
icke är häktad, sådant fall, som avses
i 2 mom., skall medicinalstyrelsen,
när domen vinner laga kraft,
föranstalta om att han utan dröjsmål
intages å sinnessjukhus för
vård.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

(Gällande lydelse)

let skall gälla myndighet, vilken äger
ålägga tvångsarbete, och att vad i
samma mom. sägs om den, som förklaras
på grund av sin sinnesbeskaffenhet
från ansvar fri, skall avse
den, som på grund av sin sinnesbeskaffenhet
förklaras icke kunna dömas
till tvångsarbete. Med avvikelse
från vad i nämnda mom. stadgas
skall dock vård av den, som kvarlxålles
å sinnessjukavdelning vid fångvården
eller som icke är häktad men
enligt vederbörligt utlåtande är i behov
av vård å sinnessjukhus, beredas
å det sinnessjukhus, till vars
område han hör, samt ansökan om
hans intagande å sådant sjukhus göras
hos sjukvårdsläkaren vid sjukhuset.

Ej må någon, angående vilken utlåtande
infordrats jämlikt 46 a §,
på grund av nämnda lagrum kvarhållas
å sinnessjukhus eller å sinnessjukavdelning
vid fångvården
längre än till dess utlåtandet avgivits.

5. Vad i 36 § finnes stadgat beträffande
den, som för observation intagits
å sinnessjukhus, skall lända till
efterrättelse jämväl i avseende å
den, som på grund av bestämmelse i
detta kapitel för undersökning intagits
å sådant sjukhus; dock skall i
fråga om handling, för vars vidarebefordran
sjukvårdsläkarens tillstånd
enligt nämnda paragraf erfordras,
gälla, att den ej må fortskaffas till
eller från den, som är misstänkt för
brott, om den innehåller något, som
kan hindra brottets upptäckt eller
sakens utredning.

48 g.

/. Fånge, som befinnes lida av sinnessjukdom
eller beträffande vilken
anledning finnes till antagande, att
han lider av sådan sjukdom, skall så
snart ske kan för vård eller observation
intagas å sinnessjukavdelning
vid fångvården.

(Föreslagen lydelse)

4. Vad i 36 § finnes stadgat beträffande
den, som för observation intagits
å sinnessjukhus, skall lända till
efterrättelse jämväl i avseende å
den, som på grund av bestämmelse
i detta kapitel för undersökning intagits
å sådant sjukhus; dock skall
i fråga om handling, för vars vidarebefordran
sjukvårdsläkarens tillstånd
enligt nämnda paragraf erfordras,
gälla, att den ej må fortskaffas
till eller från den, som är misstänkt
för brott, om den innehåller
något, som kan hindra brottets upptäckt
eller sakens utredning.

Föreligger beträffande någon som
för undergående av påföljd för brott
eller förvandlingsstraff för böter
är intagen i fångvårdsanstalt anledning
till antagande, att han är i behov
av vård å sinnessjukhus, skall
vederbörande fängvårdsmyndighet

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196A

(Gällande lydelse)

Föreligger beträffande------

Befinnes någon som är intagen i
säkerhetsanstalt lida av sinnessjukdom,
eller finnes anledning att hos
sådan intagen förmoda dylik sjukdom,
må vederbörande anstaltsmyndighet
draga försorg om hans intagande
för vård eller observation å
sinnessjukavdelning vid fångvården.

2. Kan sinnessjuk fånge antagas
vara vid strafftidens slut i behov av
vård å sinnessjukhus, åligge det vederbörande
fångvårdsmyndighet att
i god tid förut i den ordning, som i 2
kap. sägs, göra ansökan om att den
sjuke då varder intagen å sinnessjukhus.
I sådant fall må vårdattest
utfärdas av läkare som är anställd
vid fångvården, ändå att han samtidigt
är läkare å det sinnessjukhus,
där intagning begärts; och varde i
stället för levnadsberättelse vid ansökningen,
i huvudskrifter eller bestyrkta
avskrifter, fogade å vederbörande
fångvårdsanstalt förvarade
handlingar, som röra den sjuke och
äro av betydelse för bedömande av
hans sinnestillstånd.

Vad sålunda stadgats skall äga
motsvarande tillämpning å sinnessjuk,
som skall utskrivas från säkerhetsanstalt
och kan antagas efter utskrivningen
vara i behov av vård å
sinnessjukhus.

(Föreslagen lydelse)

draga försorg om hans intagande för
vård eller observation å sinnessjukavdelning
vid fångvården.
----nyss nämnts.

Kan antagas att den, som för undergående
av påföljd för brott eller
förvandlingsstraff för böter är intagen
i fångvårdsanstalt, när anstaltsvården
upphör kommer att vara
i behov av vård å sinnessjukhus,
åligge det vederbörande fångvårdsmyndighet
att i god tid förut i den
ordning, som i 2 kap. sägs, göra ansökan
om att han då varder intagen
å sinnessjukhus. I sådant fall må
vårdattest utfärdas av läkare som är
anställd vid fångvården, ändå att
han samtidigt är läkare å det sinnessjukhus,
där intagning begärts; och
varde i stället för levnadsberättelse
vid ansökningen, i huvudskrifter eller
bestyrkta avskrifter, fogade å vederbörande
fångvårdsanstalt förvarade
handlingar rörande den, som
ansökningen avser, vilka äro av betydelse
för bedömande av hans sinnestillstånd.

49 §.

Är den,----------sjukvårdsläkarens försorg.

Vad i första stycket stadgas om
för brott misstänkt skall äga motsvarande
tillämpning å den, som är föremål
för förfarande, avseende ådömande
av tvångsarbete.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 ar 7.964

(Gällande lydelse)

Motsätter sig sinnessjuk, för vilken
plats beretts å sinnessjukhus, att
låta sig där intaga, är vederbörande
polis- eller militärmyndighet pliktig
att på begäran av den, som gjort ansökningen
om intagning, lämna den
handräckning, som finnes vara av
nöden.

Undandrager sig någon, som är
misstänkt för brott eller föremål för
förfarande, avseende ådömande av
tvångsarbete, samt vistas å fri fot,
att iakttaga vad enligt 43, 44 eller
46 § åligger honom eller behöver läkare
för verkställande av undersökning,
varom där förmäles, skydd för
sin personliga säkerhet, skall ock på
begäran av vederbörande läkare erforderlig
handräckning lämnas. Samma
lag vare, där sådant fall prövas
föreligga, att undersökning må äga
rum enligt 16 §, och den, om vilkens
undersökning är fråga, vägrar att
underkasta sig densamma eller läkare
för verkställande av undersökningen
behöver skydd för sin personliga
säkerhet.

Den, som utan sjukvårdsläkarens
medgivande till någon, som är intagen
å sinnessjukhus eller å sinnessjukavdelning
vid fångvården, överlämnar
eller försöker överlämna vapen
eller annat föremål, varmed den
intagne lätteligen kan tillfoga sig
själv eller annan skada, straffes, där
ej gärningen enligt allmänna strafflagen
är med högre straff belagd,
med böter från och med femtio till
och med ettusen kronor eller med
fängelse.

Den, som förhjälper eller söker
förhjälpa någon, som är intagen å
sinnessjukhus eller jämlikt 47 § för
vård förvaras å sinnessjukavdelning
vid fångvården, att avvika från sin -

(Föreslagen lydelse)

§•

Motsätter sig sinnessjuk, för vilken
plats beretts å sinnessjukhus, att
låta sig där intaga, är vederbörande
polis- eller militärmyndighet pliktig
att på begäran av medicinalstyrelsen
eller den, som gjort ansökningen om
intagning, lämna den handräckning,
som finnes vara av nöden.

Undandrager sig någon, som är
misstänkt för brott samt vistas å fri
fot, att iakttaga vad enligt 42 eller
44 § åligger honom eller behöver läkare
för verkställande av undersökning,
varom där förmäles, skydd för
sin personliga säkerhet, skall ock på
begäran av vederbörande läkare erforderlig
handräckning lämnas. Samma
lag vare, där sådant fall prövas
föreligga, att undersökning må äga
rum enligt 16 §, och den, om vilkens
undersökning är fråga, vägrar att
underkasta sig densamma eller läkare
för verkställande av undersökningen
behöver skydd för sin personliga
säkerhet.

§•

Den, som utan sjukvårdsläkarens
medgivande till någon, som är intagen
å sinnessjukhus eller å sinnessjukavdelning
vid fångvården, överlämnar
eller försöker överlämna vapen
eller annat föremål, varmed den
intagne lätteligen kan tillfoga sig
själv eller annan skada, dömes, där
ej enligt brottsbalken för gärningen
är stadgat strängare straff, till dagsböter
eller fängelse i högst ett år.

§•

Den, som förhjälper eller söker
förhjälpa någon, som är intagen å
sinnessjukhus eller jämlikt 47 § för
vård förvaras å sinnessjukavdelning
vid fångvården, att avvika från sin -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196b

(Gällande lydelse)

nessj ukhuset eller sinnessjukavdelningen,
straffes med böter från och
med femtio till och med ettusen kronor
eller med fängelse. Var den intagne
farlig för annans personliga
säkerhet och hade gärningsmannen
vetskap därom, må till straffarbete
i högst ett år dömas.

Så länge särskild sinnessjukavdelning
vid fångvården ej finnes i Gotlands
län, må sådan undersökning
av häktad, varom i 42, 44 eller b6 §
förmäles, inom länet verkställas av
läkare vid statens sinnessjukhus
därstädes och den häktade för sådant
ändamål dit överflyttas.

(Föreslagen lydelse)

nessj ukhuset eller sinnessjukavdelningen,
dömes till dagsböter eller
fängelse i högst två år.

§•

Så länge särskild sinnessjukavdelning
vid fångvården ej finnes i Gotlands
län, må sådan undersökning av
häktad, varom i 42 eller 44 § förmäles,
inom länet verkställas av läkare
vid statens sinnessjukhus därstädes
och den häktade för sådant ändamål
dit överflyttas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965. Vad i lagen föreskrives om
den som av domstol överlämnats till vård enligt sinnessjuklagen skall även
tillämpas beträffande den som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri
från ansvar och i avgivet utlåtande befunnits vara i behov av vård å sinnessjukhus.

5) Lag

angående ändrad lydelse av 17 och 19 §§ lagen den 20 december 1946
(nr 804) om införande av nya rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 17 och 19 §§ lagen den 20 december 1946 om
införande av nya rättegångsbalken1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Gällande lydelse)

Angår fråga om egendoms förverkande
till det allmänna eller annan
sådan påföljd någon, som ej är tilltalad,
skall talan därom föras mot
honom. Om sådan talan gälle i till -

(Föreslagen lydelse)

§•

Angår fråga om egendoms förverkande
till det allmänna eller annan
särskild rättsverkan av brott någon,
som ej är tilltalad, skall talan därom
föras mot honom. Om sådan talan

1 Senaste lydelse av 19 §, se SFS 1947: 617.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

(Gällande lydelse)

lämpliga delar vad i nya rättegångsbalken
är föreskrivet angående åtal
för brott, varå icke kan följa svårare
straff än böter.

Är i------------

Hava i-----------

Har någon genom dom, som må
verkställas, ehuru den icke äger laga
kraft, dömts till straff eller annan
påföljd för brott och är han för sådan
verkställighet intagen i fångvårdsanstalt
eller allmän uppfostringsanstalt
eller i avbidan på verkställighet
tagen i förvar, skall han
vid fullföljd av talan i målet anses
som häktad för brottet. Vad nu sagts
gälle ock, om någon, som på grund
av sin sinnesbeskaffenhet förklarats
fri från ansvar, är intagen å sinnessjukhus
eller å sinnessjukavdelning
vid fångvården.

Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet
angående brottmål skall,
om ej annat är stadgat, i tillämpliga
delar gälla, då mot någon, som blivit
dömd för brott, vid domstol inledes
förfarande, som avser förening av
straff, ådömande av skyddsåtgärd i
stället för straff eller åtgärd med avseende
å villkorlig dom eller vad eljest
tidigare ådömts honom för brottet;
är han intagen i anstalt, som
sägs i första stycket, eller tagen i
förvar, skall han anses som häktad
för brottet. Har offentlig försvarare
förordnats för den dömde, skall arvode
och ersättning till försvararen
alltid gäldas av statsverket.

(Föreslagen lydelse)

gälle i tillämpliga delar vad i nya
rättegångsbalken är föreskrivet angående
åtal för brott varå icke kan
följa svårare straff än böter.

— är ogrundad.

- de gällande.

§•

Har någon genom dom, som må
verkställas, ehuru den icke äger laga
kraft, dömts till straff eller annan
påföljd för brott och är han för sådan
verkställighet intagen i fångvårdsanstalt,
skall han vid fullföljd
av talan i målet anses som häktad
för brottet. Vad nu sagts gälle ock,
om rätten överlämnat någon till vård
enligt sinnessjuklagen och den dömde
på grund av domen är intagen å
sinnessjukhus eller å sinnessjukavdelning
vid fångvården.

Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet
angående brottmål skall,
om ej annat är stadgat, i tillämpliga
delar gälla, då mot någon, som blivit
dömd för brott, vid domstol inledes
förfarande, som avser undanröjande
av påföljd och ådömande av annan
påföljd för brott eller ock annan åtgärd
i fråga om ådömd påföljd; är
han intagen i anstalt som avses i
första stycket, skall han anses som
häktad för brottet. Har offentlig försvarare
förordnats för den dömde,
skall arvode och ersättning till försvararen
alltid gäldas av statsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965; 19 § i dess äldre lydelse skall
dock tillämpas i fråga om den som f>å grund av sin sinnesbeskaffenhet förklarats
fri från ansvar.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

6) Lag

om ändring i sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530)

Härigenom förordnas, dels att 61, 77, 78 och 82 §§ sjömanslagen den 30
juni 1952 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i
lagen skall, efter 82 §, införas en ny paragraf, betecknad 82 a §, av nedan
angivna lydelse.

(Gällande lydelse)

Begår någon av besättningen, när
fartyget icke befinner sig i svensk
hamn, brott av den art, att svårare
straff än fängelse därå kan följa, är
befälhavaren, där icke brottet av ortens
myndighet beivras, pliktig tillse,
att så snart ske kan med den
brottslige hålles förhör enligt bestämmelserna
i 64 §.

Befälhavaren skall-------

(Föreslagen lydelse)

§•

Begår någon av besättningen, när
fartyget icke befinner sig i svensk
hamn, brott för vilket är stadgat
fängelse i ett år eller däröver, är befälhavaren,
där icke brottet av ortens
myndighet beivras, pliktig tillse,
att så snart ske kan med den brottslige
hålles förhör enligt bestämmelserna
i 64 g.

----nödigt är.

Sätter sig någon å fartyget anställd
upp mot befälhavaren eller
den, som i hans ställe förer befälet,
och vägrar honom lydnad, straffes
med dagsböter eller, där omständigheterna
äro synnerligen försvårande,
med fängelse i högst ett år.

överfaller han med våld eller hot
om våld befälhavaren eller annan
förman i tjänsten eller för att honom
till någon tjänsteåtgärd tvinga eller
därifrån hindra eller för att å honom
för sådan åtgärd hämnas, dömes
till fängelse eller, där omständigheterna
äro synnerligen försvårande,
till straffarbete i högst två år.
Äro omständigheterna synnerligen
mildrande, må till dagsböter dömas.

Göra ombord anställda myteri, dömes
anstiftare eller anförare till
fängelse eller till straffarbete i högst

§•

Sätter sig någon å fartyget anställd
upp mot befälhavaren eller
den, som i hans ställe förer befälet,
och vägrar honom lydnad, dömes till
dagsböter eller fängelse i högst ett
år.

Förgriper han sig med våld eller
hot om våld å befälhavaren eller annan
förman i dennes tjänsteutövning
eller för att tvinga honom till eller
hindra honom från tjänsteåtgärd eller
hämnas för sådan åtgärd, dömes
till fängelse i högst två år. År brottet
ringa, dömes till dagsböter eller
fängelse i högst sex månader.

§•

Göra ombord anställda myteri genom
att ådagalägga uppsåt att, med
förenat våld, sätta sig upp mot be -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år W6i

(Gällande lydelse)

två år och annan deltagare till fängelse
i högst sex månader eller, där
omständigheterna äro synnerligen
mildrande, till dagsböter, övas vid
myteriet våld å person eller egendom,
må anstiftare eller anförare
dömas till straffarbete i högst sex år
och annan deltagare till straffarbete
i högst två år.

För våld eller annan brottslig gärning,
som vid myteri begås, skall ock
gärningsmannen straffas enligt vad
i 4 kap. 1 och 2 §§ strafflagen sägs.

Har den, som begått brottslig
handling varom i 76—81 §§ förmäles,
för samma handling ålagts disciplinbot
enligt 62 §, skall rätten vid
brottets bedömande därå fästa skäligt
avseende och må i ty fall, efter
omständigheterna straffet nedsättas
under vad eljest bort följa å gärningen
eller ock alldeles bortfalla.

(Föreslagen lydelse)

fälhavaren eller den som i hans ställe
förer befälet, dömes anstiftare och
anförare till fängelse i högst två år
samt annan deltagare till dagsböter
eller fängelse i högst sex månader.

Övas vid myteriet förenat våld å
person eller egendom, må anstiftare
och anförare dömas till fängelse i
högst sex år och annan deltagare till
fängelse i högst två år.

§•

Har den, som begått brottslig
handling varom i 76—81 §§ förmäles,
för samma handling ålagts disciplinbot
enligt 62 §, skall rätten vid
brottets bedömande därå fästa skäligt
avseende och må efter omständigheterna
ådömas lindrigare straff
än för brottet är stadgat eller ock
påföljd helt eftergivas.

82 a §.

För försök eller förberedelse till
brott som avses i 77 § andra stycket,
så ock för förberedelse eller stämpling
till brott som avses i 78 § eller
underlåtenhet att avslöja sådant
brott dömes till ansvar enligt vad i
23 kap. brottsbalken stadgas. Skulle
brott varom i 77 § andra stycket
sägs, om det fullbordats, hava varit
att anse som ringa, må dock ej dömas
till ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196''i

7) Lag

angående ändring i lagen den 22 maj 1963 (nr 193) om samarbete med
Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet

av straff m. m.

Härigenom förordnas, dels att 6—22, 24—27, 29 och 33 §§ ävensom rubriken
före 17 § lagen den 22 maj 1963 om samarbete med Danmark, Finland,
Island och Norge angående verkställighet av straff m. m. skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 30 § sagda lag skall upphöra
att gälla.

(Gällande lydelse)

Bifalles framställning om verkställighet
här i riket, skall i beslutet
därom det ådömda straffet omvandlas
till straffarbete eller fängelse på
lika lång tid. Därvid skall den danska
straffarten fsengsel, den finska
straffarten tukthus, den isländska
straffarten fangelsi och den norska
straffarten fengsel anses svara mot
straffarbete samt den danska straffarten
hsefte, den finska straffarten
fängelse, den isländska straffarten
varöhald och den norska straffarten
hefte mot fängelse. Det ådömda
straffet skall dock alltid anses svara
mot straffarbete, om den strafftid
som verkställigheten här i riket skall
avse överstiger två år.

(Föreslagen lydelse)

§•

Bifalles framställning om verkställighet
här i riket, skall i beslutet
därom det ådömda straffet omvandlas
till fängelse på lika lång tid.

7 §•

Det till straffarbete eller fängelse
omvandlade straffet är verkställbart
såsom hade straffet ådömts här i riket
genom dom, som vunnit laga
kraft.

Har straffet-----den staten.

Förvandlingsstraff för-----av dag.

Det till fängelse omvandlade straffet
är verkställbart såsom hade straffet
ådömts här i riket genom dom,
som vunnit laga kraft.

8 §■

Här i riket meddelad dom, varigenom
dömts till straffarbete eller

Här i riket meddelad dom, varigenom
dömts till fängelse, må verk -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196i

(Gällande lydelse)

fängelse, må verkställas i Danmark,
Finland, Island eller Norge, om den
dömde när verkställighet skall ske
är medborgare eller har hemvist i
den andra staten. Uppehåller han
sig i någon av nämnda stater, må
även eljest domen verkställas där,
om det med hänsyn till omständigheterna
finnes lämpligast.

Skall den------såsom

(Föreslagen lydelse)

ställas i Danmark, Finland, Island
eller Norge, om den dömde när verkställighet
skall ske är medborgare
eller har hemvist i den andra staten.
Uppehåller han sig i någon av nämnda
stater, må även eljest domen verkställas
där, om det med hänsyn till
omständigheterna finnes lämpligast.

strafftid.

Om någon, som här i riket dömts
till straffarbete eller fängelse, skall
för verkställighet av domen överföras
till Danmark, Finland, Island eller
Norge, skola bestämmelserna i 7
och 18 §§ lagen om utlämning för
brott till Danmark, Finland, Island
och Norge äga motsvarande tillämpning.

Vad nu —

Om någon, som här i riket dömts
till fängelse, skall för verkställighet
av domen överföras till Danmark,
Finland, Island eller Norge, skola
bestämmelserna i 7 och 18 §§ lagen
om utlämning för brott till Danmark,
Finland, Island och Norge äga motsvarande
tillämpning.

— andra staten.

Övervakning av den, som i Danmark,
Finland, Island eller Norge
erhållit villkorlig dom med övervakning,
må på begäran anordnas här i
riket.

I beslut om anordnande av övervakning
skall den allmänna underrätten
i den ort, där den dömde uppehåller
sig eller kan antagas komma
att uppehålla sig, utses till övervakningsdomstol.
Det åligger övervakningsdomstolen
att förordna
övervakare för den dömde.

Vad för den dömde är bestämt angående
prövotid och övervakningstid
i den stat där domen meddelats skall
gälla såsom om domen givits här i
riket. Föreskrifter angående den
dömdes åligganden, som meddelats
i anslutning till den villkorliga domen,
skola, om ej övervakningsdomstolen
förordnar annat, äga tillämp -

§•

Övervakning av den, som i Danmark,
Finland, Island eller Norge
blivit villkorligt dömd med föreskrift
om övervakning, må på begäran anordnas
här i riket.

I beslut om anordnande av övervakning
skall övervakningsnämnden
i den ort, där den dömde uppehåller
sig eller kan antagas komma att uppehålla
sig, utses att handhava övervakningen.
Det åligger övervakningsnämnden
att förordna övervakare
för den dömde.

§•

Vad för den dömde är bestämt angående
prövotid och övervakningstid
i den stat där domen meddelats skall
gälla såsom om domen givits här i
riket. Föreskrifter angående den
dömdes åligganden, som meddelats i
anslutning till domen, skola, om ej
övervakningsnämnden förordnar annat,
äga tillämpning. I övrigt skall

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196b

(Gällande lydelse)

ning. I övrigt skall vad i svensk lag
är stadgat om villkorlig dom i tilllämpliga
delar gälla; prövotiden må
dock ej förlängas utöver fem år.

Förklaras här i riket det genom
den villkorliga domen medgivna anståndet
förverkat, skall straff, som
är utsatt i domen, verkställas här.

1 sådant fall skall rätten omvandla
frihetsstraff till svensk straff art med
tillämpning av de i 6 § angivna grunderna
och bötesstraff till motsvarande
belopp i svenskt mynt. Är straff
ej utsatt i den villkorliga domen,
skall rätten med tillämpning av
svensk lag bestämma straff eller annan
påföljd för brottet; tillfälle att
utföra talan härom skall beredas allmän
åklagare.

Beslutas i Danmark, Finland, Island
eller Norge ändrade bestämmelser
med avseende å den villkorliga
domen eller förverkande av anståndet,
skall beslutet äga giltighet
här i riket.

Uppkommer här i riket fråga om
åtgärd med avseende å villkorlig
dom, som meddelats i Danmark,
Finland, Island eller Norge och beträffande
vilken övervakning anordnats
här, men finnes frågan lämpligen
böra prövas i den stat, där domen
meddelats, må domstol, som
handlägger ärendet, hänskjuta frågan
till behörig myndighet i nämnda
stat.

Om någon, som i Danmark, Finland,
Island eller Norge erhållit villkorlig
dom, här i riket övertygas om
annat brott som begåtts under prövotiden
eller före dess början, må
rätten, ändå att övervakning i anledning
av den villkorliga domen ej
anordnats här, med tillämpning av
vad i svensk lag är stadgat om vill -

(Föreslagen lydelse)

vad i svensk lag är stadgat om
skyddstillsyn äga motsvarande tilllämpning;
förordnande om behandling
enligt 28 kap. 3 § brottsbalken
må dock ej meddelas.

Meddelas i Danmark, Finland, Island
eller Norge beslut om ändrade
bestämmelser med avseende å domen
eller om förverkande av anståndet,
skall beslutet äga giltighet
här i riket.

Uppkommer här i riket fråga om
åtgärd med avseende å den som villkorligt
dömts i Danmark, Finland,
Island eller Norge och som ställts
under övervakning här, men finnes
frågan lämpligen böra prövas i den
stat, där domen meddelats, må domstol
eller övervakningsnämnd, som
handlägger ärendet, hänskjuta frågan
till behörig myndighet i nämnda
stat.

§■

Om någon, som villkorligt dömts
i Danmark, Finland, Island eller
Norge, här i riket övertygas om annat
brott som begåtts under prövotiden
eller före dess början, må rätten,
ändå att övervakning i anledning
av den tidigare domen ej anordnats
här, undanröja den ådömda påföljden
och för brotten döma till gemen -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

(Gällande lydelse)

korlig dom förklara det villkorliga
anståndet förverkat. Därvid skola
bestämmelserna i 12 § andra stycket
äga tillämpning.

Övervakning av den, som här i riket
erhållit villkorlig dom med övervakning,
må överflyttas till Danmark,
Finland, Island eller Norge.

Beslutas i den andra staten ändrade
bestämmelser med avseende å
den villkorliga domen, skall beslutet
äga giltighet här i riket.

Ändå att övervakningen överflyttats,
må åtgärd i fråga om den
villkorliga domen beslutas här i riket,
såframt den dömde här övertygas
om annat brott eller behörig
myndighet i Danmark, Finland, Island
eller Norge till svensk domstol
hänskjuter ärende om sådan åtgärd.
Sålunda hänskjutet ärende upptages
av den rätt som vid tiden för överflyttningen
var övervaknings domstol.

Har i Danmark, Finland, Island
eller Norge beslutats förverkande av
anstånd med avseende å villkorlig
dom, som meddelats här i riket, skall
beslutet äga giltighet här.

Om tillsyn över villkorligt frigiven
m. in.

Tillsyn över den, som villkorligt
frigivits efter avtjänande i Danmark
av fsengsel, i Finland av tukthus eller
fängelse, i Island av fangelsi eller
i Norge av fengsel, må på begäran
anordnas här i riket.

I beslut om anordnande av tillsyn
skall fångvårdsstyrelsen utse tillsynsman
för den frigivne.

(Föreslagen lydelse)

sam påföljd. Därvid skall den tidigare
domen anses som dom å skyddstillsyn.

§•

Övervakning av den, som här i riket
dömts till skyddstillsyn, må överflyttas
till Danmark, Finland, Island
eller Norge.

Beslutas i den andra staten ändrade
bestämmelser med avseende å
skyddstillsynen, skall beslutet äga
giltighet här i riket.

Ändå att övervakningen överflyttats,
må åtgärd i fråga om skyddstillsynen
heslutas här i riket, såframt
den dömde här övertygas om
annat brott eller behörig myndighet
i Danmark, Finland, Island eller
Norge till svensk myndighet hänskjuter
ärende om sådan åtgärd. Sålunda
hänskjutet ärende upptages
av den övervakningsnämnd som vid
tiden för överflyttningen handhade
övervakningen.

§•

Har i Danmark, Finland, Island
eller Norge beslutats undanröjande
av villkorlig dom eller skyddstillsyn,
som ådömts här i riket, skall beslutet
äga giltighet här.

Om övervakning av villkorligt
frigiven m. m.

§•

Övervakning av den, som villkorligt
frigivits efter avtjänande i Danmark
av fsengsel, i Finland av tukthus
eller fängelse, i Island av fangelsi
eller i Norge av fengsel, må på begäran
anordnas här i riket.

§•

I beslut om anordnande av övervakning
skall övervakning snämnden
i den ort, där den frigivne uppehål -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196b

(Gällande lydelse)

Vad för den frigivne är bestämt
angående prövotid och övervakningstid
i den stat där frigivningen skett
skall gälla såsom om frigivningen
ägt rum här i riket. Föreskrifter angående
den frigivnes åligganden,
som meddelats i anslutning till den
villkorliga frigivningen, skola, om
ej fångvårdsstyrelsen förordnar annat,
äga tillämpning. I övrigt skall
tillämpas vad i svensk lag är stadgat
om villkorlig frigivning; dock
må prövotiden ej förlängas.

Förklaras här i riket den villkorligt
medgivna friheten förverkad,
skall verkställighet här ske av det
vid frigivningen återstående straffet,
omvandlat till svensk straffart med
tillämpning av de i 6 § angivna grunderna.

Beslutas i------------

(Föreslagen lydelse)

ler sig eller kan antagas komma att
uppehålla sig, utses att handhava
övervakningen. Det åligger övervakningsnämnden
att förordna övervakare
för den frigivne.

§•

Vad för den frigivne är bestämt
angående prövotid och övervakningstid
i den stat där frigivningen skett
skall gälla såsom om frigivningen
ägt rum här i riket. Föreskrifter angående
den frigivnes åligganden,
som meddelats i anslutning till den
villkorliga frigivningen, skola, om
ej övervakningsnämnden förordnar
annat, äga tillämpning. I övrigt skall
tillämpas vad i svensk lag är stadgat
om villkorlig frigivning; dock
må prövotiden ej förlängas.

Förklaras här i riket den villkorligt
medgivna friheten förverkad,
skall verkställighet här ske av det
rid frigivningen återstående straffet,
omvandlat till fängelse på lika lång
tid.

----i riket.

Uppkommer här i riket fråga om
åtgärd med avseende å villkorlig frigivning,
som beslutats i Danmark,
Finland, Island eller Norge och beträffande
vilken tillsyn anordnats
bär, men finnes frågan lämpligen
böra prövas i den stat, där frigivningen
skett, må fångvårdsstyrelsen
eller, när den dömde övertygats om
annat brott, domstolen hänskjuta
frågan till behörig myndighet i
nämnda stat.

Om någon, som villkorligt frigigivits
efter avtjänande i Danmark av
fsengsel, i Finland av tukthus eller
fängelse, i Island av fangelsi eller i
Norge av fengsel, här i riket övertygas
om annat brott som han be -

§•

Uppkommer här i riket fråga om
åtgärd med avseende å villkorlig frigivning,
som beslutats i Danmark,
Finland, Island eller Norge och beträffande
vilken övervakning anordnats
här, men finnes frågan lämpligen
böra prövas i den stat, där frigivningen
skett, må övervakningsnämnden
eller, när den dömde övertygats
om annat brott, domstolen
hänskjuta frågan till behörig myndighet
i nämnda stat.

§•

Om någon, som villkorligt frigivits
efter avtjänande i Danmark av
faengsel, i Finland av tukthus eller
fängelse, i Island av fangelsi eller i
Norge av fengsel, här i riket övertygas
om annat brott som han begått

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196i

(Gällande lydelse)

gått under prövotiden, må rätten,
ändå att tillsyn i anledning av den
villkorliga frigivningen ej anordnats
här, med tillämpning av vad i svensk
lag är stadgat om villkorlig frigivning
förklara den villkorligt medgivna
friheten förverkad. Därvid skola
bestämmelserna i 19 § andra stycket
äga tillämpning.

Tillsyn över den, som här i riket
villkorligt frigivits efter avtjänande
av straffarbete eller fängelse, må
överflyttas till Danmark, Finland,
Island eller Norge.

Beslutats i--------

Ändå att tillsynen överflyttats må
åtgärd i fråga om den villkorliga frigivningen
beslutas här i riket, såframt
den frigivne här övertygas om
annat brott eller behörig myndighet
i Danmark, Finland, Island eller
Norge till fångvårdsstyrelsen hänskjuter
ärende om sådan åtgärd.

Framställning om verkställighet
enligt 1 eller 5 § eller om anordnande
av övervakning enligt 10 § eller
tillsyn enligt 17 § göres av vederbörande
myndighet i Danmark, Finland,
Island eller Norge.

Framställningen må-----

Innan framställning -— —----

(Föreslagen lydelse)

under prövotiden, må rätten, ändå
att övervakning i anledning av den
villkorliga frigivningen ej anordnats
här, med tillämpning av vad i svensk
lag är stadgat om villkorlig frigivning
förklara den villkorligt medgivna
friheten förverkad. Därvid skola
bestämmelserna i 19 § andra stycket
äga tillämpning.

§•

Övervakning av den, som här i riket
villkorligt frigivits efter avtjänande
av fängelse, må överflyttas till
Danmark, Finland, Island eller Norge —

— i riket.

Ändå att övervakningen överflyttats,
må åtgärd i fråga om den villkorliga
frigivningen beslutas här i
riket, såframt den frigivne här övertygas
om annat brott eller behörig
myndighet i Danmark, Finland, Island
eller Norge till svensk myndighet
hänskjuter ärende om sådan åtgärd.
Sålunda hänskjutet ärende
upptages av den övervakningsnämnd
som vid tiden för överflyttningen
handhade övervakningen.

§-

Framställning om verkställighet
enligt 1 eller 5 § eller om anordnande
av övervakning enligt 10 eller 17 §
göres av vederbörande myndighet
i Danmark, Finland, Island eller
Norge.

— den meddelats.

— i ärendet.

25 g.

Framställning om verkställighet
enligt 1 eller 5 § eller om anordnande
av övervakning enligt 10 § eller
tillsyn enligt 17 § prövas av fångvårdsstyrelsen.

Framställning med stöd av denna
lag om verkställighet eller om anordnande
av övervakning eller tillsyn
i Danmark, Finland, Island eller

Framställning om verkställighet
enligt 1 eller 5 § eller om anordnande
av övervakning enligt 10 eller 17 §
prövas av kriminalvårdsstyrelsen.

Framställning med stöd av denna
lag om verkställighet eller om anordnande
av övervakning i Danmark,
Finland, Island eller Norge göres av
kriminalvårdsstyrelsen i fall som av -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

(Gällande lydelse)

Norge göres av fångvårdsstyrelsen i
fall som avses i 3, 8 och 22 §§ samt
av övervakningsdomstolen i fall som
avses i 15 §.

Talan mot fångvårdsstyrelsens beslut
enligt denna lag föres genom
besvär hos Konungen.

Om ej annorlunda förordnas, skall
fångvårdsstyrelsens beslut omedelbart
lända till efterrättelse.

År den dömde här i riket omhändertagen
för verkställighet av dom,
spm avses i fångvårdsstyrelsens beslut,
skall i fråga om förberedande
och utförande av hans talan mot beslutet
vad i rättegångsbalken är stadgat
om offentlig försvarare äga motsvarande
tillämpning; arvode och
ersättning till försvararen skola dock
alltid gäldas av statsverket.

Talan mot övervakningsdomstols
beslut om framställning enligt 15 §
första stycket föres genom besvär
hos hovrätt, över hovrättens beslut
må klagan icke föras.

Har framställning om verkställighet
av straff enligt 1 eller 5 § eller
om anordnande av övervakning enligt
10 § eller tillsyn enligt 17 § bifallits
eller har förverkande beslutats
enligt 14 eller 21 §, må ej här

(Föreslagen lydelse)

ses i 3 och 8 §§ samt av övervakningsnämnden
i fall som avses i 15

och 22 §§.

§•

Talan mot kriminalvårdsstyrelsens
beslut enligt denna lag föres
genom besvär hos Konungen.

Om ej annorlunda förordnas, skall
kriminalvårdsstyrelsens beslut omedelbart
lända till efterrättelse.

Är den dömde här i riket omhändertagen
för verkställighet av dom,
som avses i kriminalvårdsstyrelsens
beslut, skall i fråga om förberedande
och utförande av hans talan mot
beslutet vad i rättegångsbalken är
stadgat om offentlig försvarare äga
motsvarande tillämpning; arvode
och ersättning till försvararen skola
dock alltid gäldas av statsverket.

§•

Talan mot övervakningsnämnds
beslut om framställning enligt 15 §
första stycket föres genom besvär
hos hovrätt. Besvärstiden räknas
från den dag den dömde erhöll del
av beslutet, över hovrättens beslut
må klagan icke föras.

Åtnöjes villkorligt frigiven icke
med övervakningsnämnds beslut om
framställning enligt 22 §, äger han
hos kriminalvårds nämnden påkalla
prövning av beslutet. Talan må ej
föras mot kriminalvårdsnämndens
beslut.

Övervakningsnämnds beslut som
avses i denna paragraf länder omedelbart
till efterrättelse, såvida ej
annorlunda förordnas.

§•

Har framställning om verkställighet
av straff enligt 1 eller 5 § eller
om anordnande av övervakning enligt
10 eller 17 § bifallits eller har
undanröjande beslutats enligt 14 §
eller förverkande enligt 21 §, må ej

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

(Gällande lydelse)

i riket väckas åtal för gärning som
avses i den i den andra staten meddelade
domen. Med avseende å bestämmelser
i svensk lag om sammanträffande
av brott och om förändring
av straff skall så anses som
hade domen meddelats här i riket;
vad i 4 kap. 3 och 4 §§ strafflagen
stadgas skall dock ej äga tillämpning
i fråga om brott, för vilket straff bestämts
i annan stat, ej heller skall
tillämpas vad i 18 § lagen om verkställighet
av bötesstraff är föreskrivet.

Utan hinder av vad i första stycket
sägs må väckas talan, som avses
i 25 kap. 13 § strafflagen.

Har framställning om verkställighet
enligt 5 § eller om anordnande
av övervakning enligt 10 § eller tillsyn
enligt 17 § bifallits eller har förverkande
beslutats enligt 14 eller
21 §, och övertygas den dömde sedermera
här i riket om brott, begånget
innan frihetsstraff som
ådömts genom den tidigare domen
börjat verkställas, må, såframt omständigheterna
föranleda därtill, dömas
till lägre straff än för brottet
är stadgat.

Konungen äger förordna att befogenhet
som enligt denna lag tillkommer
fångvårdsstyrelsen må utövas
av annan myndighet.

Föranleder verkställighet----

(Föreslagen lydelse)

här i riket väckas åtal för gärning
som avses i den i den andra staten
meddelade domen. Med avseende å
bestämmelser i svensk lag om sammanträffande
av brott och om förändring
av påföljd skall så anses
som hade domen meddelats här i riket.
Vad i 23 § lagen om verkställighet
av bötesstraff är föreskrivet skall
dock ej äga tillämpning.

Utan hinder av vad i första stycket
sägs må väckas talan, som av-**
ses i 20 kap. 15 § brottsbalken.

§•

§■

Konungen äger förordna att befogenhet
som enligt denna lag tillkommer
kriminalvårdsstyrelsen må utövas
av annan myndighet.

- kronans fordran.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Vad i denna lag sägs om dom å fängelse skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om dom å straffarbete.

Har villkorlig dom meddelats enligt 1 § lagen den 22 juni 1939 om villkorlig
dom, skall vid tillämpningen av förevarande lag vad i lagen sägs om
skyddstillsyn äga motsvarande tillämpning.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196i

8) Lag

angående ändring i lagen den 22 maj 1963 (nr 197) om
allmänt kriminalregister

Härigenom förordnas, att 1—4, 6—8, 10, 11 och 13 §§ lagen den 22 maj
1963 om allmänt kriminalregister skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

. 1

Hos fångvårdsstyrelsen skall finnas
ett allmänt kriminalregister, innehållande
uppgifter som sägs i denna
lag.

Registret skall innehålla uppgifter
angående dem som av domstol
eller annan myndighet i riket

1. blivit dömda till fängelse,
straffarbete, ungdomsfängelse eller
förvaring eller internering i säkerhetsanstalt; 2.

erhållit villkorlig dom;

3. blivit dömda med tillämpning
av 12, 20, 21, 22 eller 23 kap. strafflagen
till dagsböter ej under sextio
eller med tillämpning av 5 kap. 2 §
strafflagen till böter för brott, varå
enligt lag kan följa straffarbete, eller
med tillämpning av 6 § sistnämnda
kapitel till böter;

4. med tillämpning av 5 kap. 5 §
strafflagen förklarats ej kunna fällas
till ansvar för gärning, om vilken
de blivit övertygade; eller

5. blivit dömda till tvångsarbete.

§•

Hos kriminalvårdsstyrelsen skall
finnas ett allmänt kriminalregister,
innehållande uppgifter som sägs i
denna lag.

§•

Registret skall innehålla uppgifter
angående dem som av domstol i
riket

1. dömts till fängelse, villkorlig
dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse
eller internering;

2. överlämnats till vård enligt
sinnessjuklagen eller till öppen psykiatrisk
vård eller, om för brottet är
stadgat fängelse, till vård enligt lagen
om nykterhetsvård; eller

3. erhållit anstånd med verkställighet
av förvandlingsstraff.

Har brott, för vilket dömts till
skyddstillsyn, enligt domen begåtts
under inflytande av sådan själslig
abnormitet som avses i 33 kap. 2 §
brottsbalken, eller har i dom å
skyddstillsyn meddelats förordnande
om behandling enligt 28 kap. 3 §

Första lagutskottets utlåtande nr .HO år 196b

(Gällande lydelse)

I registret skall antecknas den
registrerades namn och vad i övrigt
må erfordras till hans betecknande,
brottet eller, då tvångsarbete
ådömts, anledningen därtill samt
uppgift om verkställd personutredning
och om domen eller beslutet.

Är fråga om villkorlig dom å förvandlingsstraff
för böter, skall jämväl
upplysning om bötesbeslutet antecknas.

3 §•

I registret skall anteckning ske
1. om för den som erhållit villkorlig
dom prövotiden förlänges
eller ock anståndet förklaras förverkat
eller förklaras skola avse
jämväl annat brott;

2. om för den som villkorligt frigivits
prövotiden förlänges, den villkorligt
medgivna friheten förklaras
förverkad eller det förut ådömda
straffet förklaras avse jämväl annat
brott; samt

3. om ungdomsfängelse eller förvaring
eller internering i säkerhetsanstalt
förklaras skola avse jämväl
annat brott eller träda i stället för
annan påföljd.

(Föreslagen lydelse)

samma balk, skall detta särskilt anmärkas
i registret.

I registret skall antecknas brottet
samt uppgift om verkställd personutredning
och om domen eller beslutet.

I registret skall anteckning ske

1. om för den som dömts till påföljd
av beskaffenhet att skola antecknas
i registret prövotid förlänges
eller påföljden förklaras skola avse
jämväl annat brott eller undanröjes
eller ock påföljd förklaras skola
träda i stället för annan påföljd;

2. om villkorligt medgiven frihet
förklaras förverkad;

3. om för den som dömts till
skyddstillsyn förordnande meddelas
om behandling enligt 28 kap. 3 §
brottsbalken;

b. om för den som dömts till ungdomsfängelse
domstol förlänger den
längsta tid som ungdomsfängelse må
pågå eller föreskriver, att överförande
till vård utom anstalt ej må ske
före viss tidpunkt;

5. om för den som dömts till internering
domstol medgiver förlängning
av tiden för vård i anstalt eller bestämmer
ny minsta Hd för anstaltsvården; 6.

om beslut meddelas jämlikt 3b
kap. 10 § brottsbalken; samt

7. om för den som erhållit anstånd
med verkställigheten av förvandlingsstraff
prövotiden förlänges eller
anståndet förklaras förverkat.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196i

(Gällande lydelse)

Registret skall innehålla anteckning
om

1. intagning i och frigivning från
anstalt av den som dömts till fängelse
eller straffarbete, med angivande
vid villkorlig frigivning av den
återstående strafftidens längd;

2. intagning i och utskrivning från
anstalt av den som dömts till ungdomsfängelse
eller förvaring eller internering
i säkerhetsanstalt;

3. upphörande av tillsynen över
den som på prov utskrivits från förvaring
eller internering i säkerhetsanstalt;
samt

4. frigivning från tvångsarbetsanstalt.

Har någon, om vars frigivning eller
utskrivning från annan anstalt
än säkerhetsanstalt anteckning skall
ske i registret, under vistelsen å anstalten
av dess läkare befunnits lida
av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller
annan rubbning av själsverksamheten,
skall anteckning därom ske i registret.

I registret skall anteckning göras
om uppgift, som enligt till fångvårdsstyrelsen
inkommet meddelande
intagits i allmänt danskt, finskt,
isländskt eller norskt kriminalregister
beträffande svensk medborgare
eller den som har hemvist här i riket
eller beträffande svensk dom
eller svenskt beslut, såvitt uppgiftens
innehåll motsvarar vad i 2—5 §§
här ovan avses. Detsamma skall gälla
om uppgift, som enligt överenskommelse
mellan Sverige och annan
stat lämnas från den staten.

I registret skall ock antecknas beslut
av myndighet i Danmark, Finland,
Island eller Norge om överflyttning
från Sverige till den staten
av verkställighet av straffarbete

(Föreslagen lydelse)

§■

Registret skall innehålla anteckning
om

1. intagning i och frigivning från
anstalt av den som dömts till fängelse,
med angivande vid villkorlig
frigivning av den återstående strafftidens
längd; samt

2. anstaltsvårdens början, övergång
till vård utom anstalt samt återintagning
i anstalt beträffande den
som dömts till ungdomsfängelse eller
internering ävensom upphörande av
sådan påföljd.

I registret skall anteckning göras
om uppgift, som enligt till kriminalvårdsstyrelsen
inkommet meddelande
intagits i allmänt danskt,
finskt, isländskt eller norskt kriminalregister
beträffande svensk medborgare
eller den som har hemvist
här i riket eller beträffande svensk
dom eller svenskt beslut, såvitt uppgiftens
innehåll motsvarar vad i 2—
5 §§ här ovan avses. Detsamma skall
gälla om uppgift, som enligt överenskommelse
mellan Sverige och annan
stat lämnas från den staten.

I registret skall ock antecknas beslut
av myndighet i Danmark, Finland,
Island eller Norge om överflyttning
från Sverige till den staten
av verkställighet av fängelse eller

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1961

(Gällande lydelse)

eller fängelse, övervakning av villkorligt
dömd eller tillsyn över villkorligt
frigiven.

Har svensk domstol eller myndighet
jämlikt 5, 10, 14, 17 eller 21 §
lagen om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående
verkställighet av straff m. in.
fattat beslut om verkställighet, övervakning,
tillsyn eller förverkande,
skall beslutet antecknas i registret.
I fråga om den dom eller det beslut
som meddelats i den andra staten
skola bestämmelserna i 2—5 §§ här
ovan äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

övervakning av den som villkorligt
frigivits eller dömts till skyddstillsyn.

Har svensk domstol eller myndighet
jämlikt 5, 10, 14, 17 eller 21 §
lagen om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående
verkställighet av straff m. m. fattat
beslut om verkställighet, övervakning,
undanröjande eller förverkande,
skall beslutet antecknas i registret.
I fråga om den dom eller det beslut
som meddelats i den andra staten
skola bestämmelserna i 2— 5 §§
här ovan äga motsvarande tillämpning.

Uppgift, aom beträffande någon
intagits i registret, skall utgå därur

1. om överrätt genom dom eller
beslut, som vunnit laga kraft, frikänt
honom för den åtalade gärningen
eller ock dömt honom allenast
till påföljd, som icke skall antecknas
i registret;

2. om överrätt genom beslut, som
vunnit laga kraft, befriat honom
från tvångsarbete;

3. om han efter resning frikänts
eller dömts till annan påföljd än
som avses i 2 §;

4. när han avlidit; eller

5. när åttio år förflutit från hans
födelseår.

§•

Uppgift, som beträffande någon intagits
i registret, skall utgå därur

1. om överrätt genom dom eller beslut,
som vunnit laga kraft, frikänt
honom för den åtalade gärningen eller
ock funnit honom skyldig till
denna men icke dömt honom till påföljd,
som skall antecknas i registret; -

2. om domstol efter resning meddelat
dom eller beslut som avses i 1;

3. när han avlidit; eller

4. när åttio år förflutit från hans
födelseår.

8 §•

Utdrag av registret skall meddelas,
när framställning därom göres

1. av domstol eller allmän åklagare
;

2. av justitiekanslern, riksdagens
justitieombudsman eller inilitieombudsman,
interneringsnämnden eller
statens kriminaltekniska anstalt;
eller

3. av myndighet, som äger besluta
om frihetsberövande åtgärd en -

Utdrag av registret skall meddelas,
när framställning därom göres

1. av domstol eller allmän åklagare; 2.

av justitiekanslern, riksdagens
justitieombudsman eller militieombudsman
eller rikspolisstyrelsen;
eller

3. av myndighet, som äger besluta
om frihetsberövande åtgärd en -

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

(Gällande lydelse)

ligt lagarna om utlämning för brott,
utlänningslagen eller lagen angående
lösdrivares behandling, med anledning
av ärende vari fråga uppkommit
om sådan åtgärd.

Till annan —---- — ----

(Föreslagen lydelse)

ligt lagarna om utlämning för brott
eller utlänningslagen, med anledning
av ärende vari fråga uppkommit
om sådan åtgärd.

- -— tillstånd därtill.

1 registerutdrag enligt 8 § skall,
om ej annat följer av vad nedan
stadgas, icke medtagas anteckning
om

1. böter, villkorlig dom eller
straffriförklaring enligt 2 § 4, sedan
tio år förflutit från domen eller beslutet;
samt

2. fängelse eller straffarbete, i
annat fall än som avses under 1,
ungdomsfängelse, förvaring eller internering
i säkerhetsanstalt eller
tvångsarbete, sedan tio år förflutit
från frigivningen eller utskrivningen
från anstalt.

Har före----------

Skall med-------ve:

Bestämmelserna-------

§•

I registerutdrag enligt 8 § skall,
om ej annat följer av vad nedan
stadgas, icke medtagas anteckning
om

1. villkorlig dom, skyddstillsyn,
överlämnande till särskild vård eller
anstånd med verkställighet av
förvandlingsstraff, sedan tio år förflutit
från domen eller beslutet;
samt

2. fängelse, ungdomsfängelse eller
internering, sedan tio år förflutit
från frigivningen eller övergången
till vård utom anstalt.

motsvarande tillämpning,
kställd sinnesundersökning.
---av 6 §.

I fråga om utdrag jämlikt 9 g
skall vad i 10 § stadgas äga motsvarande
tillämpning med följande
avvikelser:

1. Såvitt avser anteckning om böter,
villkorlig dom, fängelse eller
straffarbete i högst ett år eller ungdomsfängelse
skall i stället för den
i 10 § första stycket angivna tiden
gälla en tid av fem år.

2. Anteckning om påföljd, vilken
ådömts endast för gärning som någon
begått innan han fyllt aderton
år, skall ej i något fall medtagas.

3. Föreskriften i 10 § tredje stycket
andra punkten skall ej gälla.

§•

I fråga om utdrag jämlikt 9 §
skall vad i 10 § stadgas äga motsvarande
tillämpning med följande avvikelser: 1.

Såvitt avser anteckning om
fängelse i högst ett år, villkorlig
dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse
eller anstånd med verkställighet
av förvandlingsstraff skall i stället
för den i 10 § första stycket angivna
tiden gälla en tid av fem år.

2. Anteckning om påföljd, vilken
ådömts endast för gärning som någon
begått innan han fyllt aderton
år, skall ej i något fall medtagas.

3. Föreskriften i 10 § tredje stycket
andra punkten skall ej gälla.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 1964

Till utländsk

Har verkställighet av frihetsstraff,
övervakning av villkorligt dömd eller
tillsyn över villkorligt frigiven
överflyttats hit från Danmark, Finland,
Island eller Norge eller härifrån
till någon av nämnda stater,
må, även i annat fall än i första
stycket sägs, i den ordning Konungen
bestämmer till myndighet i den
stat från eller till vilken överflyttning
skett redovisas anteckningar rörande
den som avses med beslutet
om överflyttning. Detsamma skall
gälla i fråga om anteckning, som
gjorts rörande tillämpningen av 14
eller 21 § lagen om samarbete med
Danmark, Finland, Island och Norge
angående verkställighet av straff
m. m.

Konungen äger bemyndiga fångvårdsstyrelsen
att, då det för utredning
i brottmål begäres av utländsk
domstol eller åklagarmyndighet,
meddela utdrag av registret.

På framställning-----—--

(Föreslagen lydelse)

hemvist där.

Har verkställighet av frihetsstraff
eller övervakning av den som villkorligt
dömts eller villkorligt frigivits
eller dömts till skyddstillsyn
överflyttats hit från Danmark, Finland,
Island eller Norge eller härifrån
till någon av nämnda stater,
må, även i annat fall än i första
stycket sägs, i den ordning Konungen
bestämmer till myndighet i den
stat från eller till vilken överflyttning
skett redovisas anteckningar
rörande den som avses med beslutet
om överflyttning. Detsamma skall
gälla i fråga om anteckning, som
gjorts rörande tillämpningen av 14
eller 21 § lagen om samarbete med
Danmark, Finland, Island och Norge
angående verkställighet av straff
m. m.

Konungen äger bemyndiga kriminalvårdsstyrelsen
att, då det för utredning
i brottmål begäres av utländsk
domstol eller åklagarmyndighet,
meddela utdrag av registret.
— tillstånd därtill.

(Gällande lydelse)

13 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965. Beträffande anteckning angående
straffarbete, villkorlig dom som meddelats före den 1 januari 1965,
förvaring och internering i säkerhetsanstalt samt tillämpning av 5 kap.
5 § strafflagen skola 2, 3, 4, 10 och 11 §§ i deras äldre lydelse alltjämt
äga tillämpning. Efter lagens ikraftträdande skall hänsyn ej tagas till anteckning
om böter eller tvångsarbete.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196b

9) Lag

angående ändrad lydelse av 4 och 12 §§ lagen den 31 maj 1963
(nr 251) om behörighet att utöva tandläkaryrket

Härigenom förordnas, att 4 och 12 §§ lagen den 31 maj 1963 om behörighet
att utöva tandläkaryrket skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

Har legitimerad tandläkare genom
dom, som vunnit laga kraft,

dömts till frihetsstraff eller avsatts
eller suspenderats från tjänst
som tandläkare för brott, som han
förövat under utövning av tandläkaryrket,

dömts till straffarbete för annat
brott,

fällts till ansvar för medverkan
till obehörig utövning av tandläkaryrket
eller

fällts till ansvar för obehörig utövning
av läkaryrket, för hälsofarligt
kvacksalveri eller för brott, som avses
i 10 § lagen om förbud i vissa
fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område, eller för medverkan
till brott som nu sagts,

äger medicinalstyrelsen återkalla
hans legitimation, om han genom
brottet visat sig icke vara skickad att
utöva tandläkaryrket.

Utövar någon, som ej är behörig
att utöva tandläkaryrket, detta yrke
mot ersättning, dömes för obehörig
utövning av tandläkaryrket till dagsböter
eller fängelse.

Detsamma skall-------

Tandläkare, som-------

(Föreslagen lydelse)

Har legitimerad tandläkare genom
dom, som vunnit laga kraft,

dömts till fängelse eller avsatts eller
suspenderats från tjänst som
tandläkare för brott, som han förövat
under utövning av tandläkaryrket,

dömts till fängelse i minst sex månader
för annat brott,

funnits skyldig till medverkan till
obehörig utövning av tandläkaryrket
eller

funnits skyldig till obehörig utövning
av läkaryrket, till hälsofarligt
kvacksalveri eller till brott, som avses
i 10 § lagen om förbud i vissa
fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område, eller till medverkan
till brott som nu sagts,
äger medicinalstyrelsen återkalla
hans legitimation, om han genom
brottet visat sig icke vara skickad
att utöva tandläkaryrket.

§•

Utövar någon, som ej är behörig
att utöva tandläkaryrket, detta yrke
mot ersättning, dömes för obehörig
utövning av tandläkaryrket till dagsböter
eller fängelse i högst ett år.

---behörigheten gäller.

----— till dagsböter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965; 4 § i dess äldre lydelse skall
dock tillämpas i fråga om den som dömts före denna lags ikraftträdande.

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 190i

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ytterligare följdlagstiftning till brottsbalken, vilken
skall träda i kraft den 1 januari 1965.

Den föreslagna lagen om personundersökning i brottmål medför en viss
utvidgning av det område inom vilket personundersökning skall vara obligatorisk.
I lagförslaget upptages vidare bestämmelser som syftar till att sådan
undersökning skall komma till stånd i ett så tidigt skede av förfarandet
som möjligt. Som förutsättning för att undersökning skall få företagas
skall dock gälla att den misstänkte erkänt gärningen eller eljest sannolika
skäl föreligger att han begått den. I förslaget upptages också stadgande om
tystnadsplikt för den som utfört eller biträtt vid utförande av personundersökning.

De föreslagna ändringarna i sinnessjuklagen avser — förutom att begreppsmässigt
och terminologiskt anpassa lagen till den i brottsbalken införda
ordningen — huvudsakligen att möjliggöra ett effektivare utnyttjande
av resurserna inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Därför
föreslås bl. a. att häktad som skall undergå sinnesundersökning må förvaras
annorstädes än å sinnessjukavdelning inom fångvården.

Med anledning av åtaganden enligt överenskommelser med främmande
makt föreslås i en särskild lag vissa bestämmelser om inskränkning i svensk
domstols straffrättsliga kompetens.

Övriga i propositionen framlagda lagförslag är av väsentligen lagteknisk
natur.

Beträffande propositionens närmare innehåll torde få hänvisas till denna.

Utskottet

Såsom framgår av propositionen är vissa av de nu föreslagna ändringarna
i sinnessjuklagen och lagen om allmänt kriminalregister betingade
av att i annat sammanhang framställda förslag till lagstiftningsåtgärder
genomföres. I sådant hänseende är att beakta dels genom propositionen
1964: 34 framlagt förslag angående sådan ändring i lagen om socialhjälp
och i barnavårdslagen att möjligheten att intaga försumliga försörjare i
arbetshem eller tvångsarbetsanstalt upphäves från och med den 1 juli 1964,
dels ock genom propositionen 1964:128 framlagt förslag om lösdrivarlagens
ersättande med en lag om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.

Det förra av dessa förslag har numera bifallits av riksdagen (andra lagutskottets
utlåtande nr 12, riksdagens skrivelse nr 111). Det senare förslaget
har behandlats av andra lagutskottet, vilket — enligt vad utskottet

Första lagutskottets utlåtande nr 30 år 196i

inhämtat — i utlåtande den 14 maj 1964 (nr 50) tillstyrker bifall till förslaget
med vissa ändringar som här ej är av betydelse.

Vid sin granskning av förevarande proposition har utskottet icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 90, måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 15 maj 1964

På första lagutskottets vägnar:

•ijijotrm:* >-■■■!• : ''O''! fn <VV> >,; m i''--, Uiiis,-, •:( -i. (J’; rf:?.

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Erik Svedberg*, Arvidson,
Wikner, Hilding, Lundin, Svanström och Nyman;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Johansson,
herrar östrand, Gustafsson i Borås, Fröding, fröken Bergegren
och herr Larsson i Norderön.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640141