Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196b (Utlåtande 1964:L1u29 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196b

Nr 29

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om ändring i utsökningslagen m. m.

Genom eu den 20 mars 1964 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 126, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag
till

1) lag om ändring i utsökningslagen;

2) lag angående upphävande av 23 § förordningen den 10 augusti 1877
(nr 31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå
iakttagas skall;

3) lag angående ändrad lydelse av 21 § lagen den 14 juni 1917 (nr 380)
om införsel i avlöning, pension eller livränta; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 2 och 18 §§ lagen den 12 maj 1955
(nr 235) med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg
m. m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av ett delbetänkande från lagberedningen föreslås i propositionen
vissa partiella reformer inom utsökningsrätten. Reformerna, som
främst rör organisatoriska frågor, är föranledda dels av att utsökningsväsendet
enligt redan fattade beslut skall helt förstatligas den 1 januari
1965, dels av att städernas domstolsväsende kan komma att bli förstatligat
vid samma tidpunkt.

Förslaget innebär att länsstyrelserna tills vidare blir överexekutorer såväl
för stad som för landet. Kungl. Maj :t skall dock kunna förordna särskild
överexekutor för viss del av län. Därjämte får länsstyrelse befogenhet
att förordna lämplig person att vara överexekutor för särskild förrättning,
t. ex. försäljning av fast egendom och fartyg. Kronofogde skall vara utmätningsman
med överexekutor som instans närmast över honom. Tillsynen
över utmätningsinännen skall utövas av länsstyrelserna, i förekommande
fall med biträde av särskild överexekutor.

Dessutom förordas ändrade regler för kungörande av exekutiva auktioner.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1965.

1 Dihang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 1 and. Nr 29

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

Förslagen

De vid propositionen fogade förslagen är av följande lydelse:

Lag

om ändring i utsökningslagen

Härigenom förordnas, att 1—6, 9, 10, 52, 85, 90, 97—99, 101, 104, 105, 127,
137, 141, 169, 173, 203 och 211 §§ utsökningslagen1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives samt att 202 och 221 §§ samma lag skola upphöra
att gälla.

(Nuvarande lydelse)

Utsökningsmål upptagas och prövas
av överexekutor, som är för landet
Konungens befallningshavande,
var inom sitt län, i Stockholm överståthållarämbetet,
i annan stad med
magistrat denna eller, där Konungen
det förordnar, viss ledamot av magistraten
samt i stad utan magistrat
Konungens befallningshavande eller
den Konungen därtill förordnar.

Är i stad utan magistrat Konungens
befallningshavande överexekutor,
skall staden med avseende å
vad i denna lag sägs räknas till landet.
Är i sådan stad annan än
Konungens befallningshavande överexekutor,
må Konungen förordna,
att staden skall i vad angår utmätningsman
och dennes verksamhet
räknas till landet.

(Föreslagen lydelse)2

§•

Utsökningsmål upptagas och prövas
av överexekutor, om ej annat
stadgas.

Konungens befallningshavande är
överexekutor. Konungen äger dock
förordna särskild överexekutor för
viss del av län. Ersättare för sådan
överexekutor förordnas, om ej annat
är stadgat, av Konungens befallningshavande.

Konungens befallningshavande
äger för särskild förrättning förordna
därtill lämpad person att vara
överexekutor.

2 §•

Utmätningsman är å landet lands- Kronofogde är utmätningsman,
fiskal, var inom sitt tjänstgöringsområde,
och i stad stadsfogde. Fin -

1 Senaste lydelse av 97, 104, 105, 127 och 173 §§ se SFS 1912:211, av 3, 99 och 137 §§
se SFS 1917: 307, av 169 § se SFS 1921:301, av 4 § se SFS 1925:176, av 98 § se SFS
1937:452, av 1, 10 och 90 §§ se SFS 1942:114, av 101 och 141 §§ se SFS 1944:68, av 9 §
se SFS 1945: 370, av 6 § se SFS 1946: 814, av 211 § se SFS 1954:100, av 85 § se SFS 1955:
234 samt av 2, 52 och 203 §§ se SFS 1963: 255.

2 Mindre språkliga ändringar har i regel icke utmärkts genom kursivering.

Första lagutskottets utlåtande nr 29 ar 196 b

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nes stadsfogde i stöd, som enligt 1 §
skall räknas till landet, vare han utmätningsman
för staden. Erfordras
i stad mer än en stadsfogde, bestämme
Konungen deras antal och omfånget
för varderas befattning.

Utmätningsman har — —---förrätta utmätning.

Om befogenhet-----förordnar Konungen.

3 §•

Konungens befallningshavande äge
för bestämt fall eller inom visst område
för or dna lämplig person att på
eget ansvar i landsfiskals ställe vara
utmätningsman. Om sålunda förordnad
utmätningsman gälle vad i
denna lag om landsfiskal stadgas.

Om förråttningsman, som överexekutor
särskilt förordnar för hållande
av auktion å utmätt egendom
eller fördelning av köpeskilling,
stadgas i 90, 98 och lbl §§. Vad nedan
i denna lag sågs med avseende
å utmätningsman skall i fråga om
uppdrag, för vilket förråttningsman
som nyss nämnts blivit särskilt förordnad,
i stället tillämpas å denne.

I Stockholm, så ock i annan stad,
där utmätningsmannabefattningen
anses icke kunna av en stadsfogde
ensam fullgöras, må, om Konungen
finner gott sådant medgiva, stadsfogde
äga att för bestämt fall i sitt
ställe till utmätningsman sätta annan
man, som av överexekutor är
antagen. Ej må stadsfogde åt annan
uppdraga försäljning av fartyg, som
i 9b § sägs, ej heller fördelning av
köpeskilling för lös egendom i fall,
då enligt lbO eller i bl § sammanträde
för fördelningen erfordras; och
äge Konungen även i övrigt föreskriva
villkor för stadsfogdes rätt att i
sitt ställe sätta annan man.

Emot överexekutor gälle enahanda
jäv, som i rättegångsbalken om
domare sägas.

Kronofogde utnämnes eller förordnas
av Konungen eller, om
Konungen så bestämt, av Konungens
befallningshavande.

Ersättare för kronofogde förordnas,
om ej annat år stadgat, av
Konungens befallningshavande.

§•

Kronofogde äger, enligt bestämmelser
som Konungen meddelar, sätta
annan befattningshavare i sitt
ställe såsom utmätningsman.

§•

Förordnande, som Konungens befallningshavande
givit enligt 1 § eller
3 § 2 mom., eller uppdrag, som

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196''i

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kronofogde givit enligt i §, må åter -

Föreligger för utmätningsman beträffande
visst mål omständighet,
som enligt rättegångsbalken skulle
utgöra jäv mot domare, må han ej
taga befattning med målet. Jäv må
ej grundas därå, att utmätningsmannen
såsom domare eller befattningshavare
vid domstol fattat beslut,
som rör saken, eller hos annan myndighet
än domstol tagit befattning
därmed eller i saken vittnat eller varit
sakkunnig, ej heller å åtgärd,
som utmätningsmannen vidtagit å
tjänstens vägnar, eller gärning, som
förövats mot honom i eller för hans
tjänst. Förekommer jäv mot landsfiskal
eller stadsfogde eller av överexekutor
särskilt förordnad förrättningsman,
anmäle han det genast
hos överexekutor, som, där jävet
prövas lagligt, förordnar annan utmätningsman
i den jäviges ställe.
Över beslut, som i jävsfrågan gives
av överexekutorn, må klagan ej föras.
9

Landsfiskal och stadsfogde skola
hålla dagbok över alla mål, i vilka
utmätning eller annan deras åtgärd
enligt denna lag äskas, och däri
teckna dagen, då varje mål inkommit,
den åtgärd därmed vidtagits
och dagen, då det skett, eller hinder
som förefallit; vare ock pliktige att
ur dagboken meddela skriftligt in -

kallas, när skäl äro därtill.

§•

Mot överexekutor och utmätningsman
gälla samma jäv som i rättegångsbalken
stadgas i fråga om domare.
Överexekutor eller utmätningsman
skall dock icke anses jävig
därför att han såsom domare eller
befattningshavare vid domstol
fattat beslut som rör saken. Ej heller
må jäv mot utmätningsman
grundas därpå, att han hos annan
myndighet än domstol tagit befattning
med saken eller vittnat eller
varit sakkunnig däri, eller på åtgärd,
som han vidtagit på tjänstens
vägnar, eller på gärning, som förövats
mot honom i eller för hans
tjänst.

Förekommer anledning att kronofogde
är jävig, skall det genast anmälas
hos Konungens befallningshavande,
som äger förordna annan utmätningsman
för målet. Förekommer
anledning att den som förordnats
av kronofogde är jävig i mål
som anförtrotts honom, skall det
omedelbart anmälas hos kronofogden,
som i sådant fall äger utse annan
för målet.

Talan mot beslut, varigenom utmätningsman
avvisat framställt jäv,
fullföljes hos överexekutor. över
överexekutors beslut må klagan ej
föras.

Oavsett jäv äger utmätningsman
vidtaga åtgärd, som ej utan fara kan
uppskjutas.

§•

Utmätningsman skall föra dagbok
enligt bestämmelser som meddelas
av Konungen.

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tyg, när sådant begäres. De närmare
föreskrifterna om bokens förande
meddelas av Konungen.

överexekutor åligger att noga tillse,
huru de utmätning smän, som under
honom lyda, förrätta vad dem
enligt lag eller eljest i tjänsten betrott
varder.

Finnes utmätningsman icke behörigen
iakttaga sina tjänsteplikter,
äge överexekutor meddela honom
varning. Låter han sig icke därav
rätta eller har han begått fel av svårare
beskaffenhet, skall överexekutor
överlämna ärendet till vederbörande
åklagare, som har att pröva,
om åtal skall anställas inför domstol.

Har åtgärd vidtagits för utmätningsmans
ställande under åtal, äge
överexekutor avstänga honom från
tjänstgöring, intill dess över honom
blivit slutligen dömt eller domstolen
annorlunda förordnar.

Har Konungen beträffande stad
meddelat förordnande jämlikt 1 §
andra stycket sista punkten, ankomme
på Konungens befallningshavande
att i stället för överexekutor i
staden utöva befogenhet varom ovan
i andra och tredje styckena sägs.

Har i----------

Beslut om utmätningsmans avstängning
från tjänstgöring går i
verkställighet utan hinder av besvär.

Huru beslut —---------

Då fast egendom eller luftfartyg
eller intecknade reservdelar till sådant
fartyg tagits i mät eller då utmätningsman
å landet tagit i mät
fartyg, varom i 94 § sägs, åligger
det utmätningsmannen att genast
anmäla det hos överexekutor. Har i

lf liihnng till riksdagens protokoll 1061. :

§•

Konungens befallningshavande utövar
tillsyn över utmätningsmännen.
Finnes särskild överexekutor, skall
han biträda vid tillsynen.

Kronofogde har tillsyn över dem
som äro underställda honom.

§•

eller vite.

— och 7 kap.

§•

När fast egendom, fartyg som
sägs i 94 § eller luftfartyg eller intecknade
reservdelar till luftfartyg
tagits i mät, åligger det utmätningsmannen
att genast anmäla det hos
överexekutor.

samt. 1 avd. AV 20

6 Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fråga om fast egendom å landet gåldenären
vid utmätningen uppgivit
auktionsställe, såsom i 98 § sägs,
give utmätningsmannen ock det tillkänna.

Då fast-------utmätningen skett.

Utmätes fartyg-------urskiljande erfordras.

Gäller utmätningen-------rörande luftfartyg.

Myndighet, vilken-----— är sagt.

Har domstol------— till överexekutor.

Sker utmätning----—--till kommerskollegium.

90 §.

Skall lös egendom säljas, låte ut- Skall lös egendom säljas, skall utmätningsmannen
tid och ställe för mätningsmannen kungöra tid och
auktionen kungöras i kyrkan för ställe för auktionen i tidning inom
den församling, där försäljningen orten och på sätt som i övrigt finnes
sker, så ock, om gäldenär eller bor- lämpligt. Finnes för viss ort förordgenär
det åskar, eller eljest sådant nät, att auktion skall kungöras på
finnes lämpligt, i tidning inom or- särskilt sått, skall det också lända
ten ävensom i kyrkorna för de för- till efterrättelse.
samlingar, som närmast därintill
äro. Finnes för viss stad förordnat,
att auktion skall kungöras på annat
sätt än nu är sagt, lände det till efterrättelse.

Är egendom------lämpligt finnes.

Å landet skall auktion å fartyg, Auktion å fartyg som sägs i 94 §
varom i 94 § sägs, förrättas av över- skall förrättas av överexekutor.
exekutor eller, då auktion ej skall Auktionen skall kungöras så som
ske å landskansli, av den som över- ovan om annan lös egendom är sagt.
exekutor för sådant ändamål till förrättningsman
särskilt förordnar;
och låte auktionsförråttaren kungöra
auktionen såsom ovan om annan
lösegendom är sagt.

Har Konungen beträffande stad
meddelat förordnande jämlikt 1 §
andra stycket sista punkten, ankomme
på överexekutor i staden att förrätta
auktion å fartyg, varom i 94 §
sägs; och låte överexekutor kungöra
auktionen på sätt ovan stadgas.

97 §.

Auktion å utmätt fast egendom Auktion å utmätt fast egendom
skall förrättas av överexekutor, där förrättas av överexekutor.
ej i 98 § annorledes stadgas. Auktionen skall hållas på tid och

plats, som bestämmas efter hörande
av borgenären och gäldenären, om

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196b

(Nuvarande lydelse)

Å landet äge gåldenären bestämma,
om auktion å fast egendom skall
hållas å landskansliet eller å tingsställe
i orten. Uppgiver gåldenären
annat ställe i orten, må ock auktionen
där hållas, om överexekutor
prövar stället lämpligt. Har ej gäldenär
vid utmätningen eller, där intecknad
fordran fastställts till betalning
ur egendomen, sist å fjortonde
dagen efter det så skett, hos överexekutor
uppgivit auktionsställe, eller
äro flera, som äga auktionsställe
nämna, och kunna de ej därom sig
förena, bestämme överexekutor, var
auktionen skall hållas. Skall auktionen
hållas på annat ställe än landskansliet,
varde den förrättad av den,
som överexekutor för sådant ändamål
till förrättningsman särskilt
förordnar.

1 stad skall auktion å fast egendom
förrättas å överexekutors ämbetsrum
eller annat ställe, där auktioner
i staden gemenligen hållas.

Skola fastigheter inom särskilda
överexekutorers områden gå i en
försäljning, varde auktionen förrättad
där huvudgården eller, om sådan
ej finnes, den till allmän bevillning
högst uppskattade fastigheten
är belägen; är det å landet, varde
auktionen hållen å landskansliet.

(Föreslagen lydelse)

det kan ske utan oskäligt uppskov.

Auktionen må, om särskilda skäl
äro därtill, hållas utanför överexekutors
område.

§•

Skola fastigheter inom skilda
överexekutorers områden gå i en
försäljning, skall auktionen förrättas
av den överexekutor, inom vars
område huvudgården eller, om sådan
ej finnes, den högst taxerade
fastigheten är belägen.

99 §.

Då fast egendom å landet blivit
utmätt, insände utmätningsmannen
till överexekutor protokollet över utmätningen
med beskrivning och
värdering å egendomen jämte övriga
tillgängliga handlingar, varom i
79 § är nämnt.

Då fast egendom blivit utmätt,
skall utmätningsmannen till överexekutor
insända protokollet över
utmätningen med beskrivning och
värdering å egendomen jämte övriga
tillgängliga handlingar, varom i
79 § är nämnt.

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196i

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

101 §.

Tiden för auktionen varde av auktionsför
rättar en bestämd, och låte
han kungörelse därom, så ock om
egendomens beskaffenhet och auktionsstället
införas i allmänna tidningarna
minst fyra veckor före
auktionsdagen ävensom intagas i
länskungörelserna; foge ock anstalt,
att kungörelsen varder ej mindre,
sist fyra veckor före auktionsdagen,
å landet uppläst i tingslagets kyrkor
och i stad anslagen å det ställe,
där auktionen hålles, än åven, dår
så ske kan, i tidning inom orten införd
minst fjorton dagar före nämnda
dag. Är för viss stad förordnat,
att auktion å fast egendom skall
jämväl på annat sätt kungöras, lände
ock det till efterrättelse.

Skall försäljning

Kungörelse om tid och plats för
auktionen så ock om egendomens
beskaffenhet skall införas i allmänna
tidningarna minst fyra veckor
före auktionsdagen ävensom intagas
i länskungörelserna. Auktionen
skall jämväl kungöras i tidning
inom orten minst fjorton dagar före
auktionsdagen och i övrigt utlysas
på lämpligt sätt. Är för viss ort
förordnat, att auktion skall kungöras
på särskilt sätt, skall det också
lända till efterrättelse.

auktionsförrättaren avlämnad.

104

Är ej auktion så kungjord, som i
t Öl § sägs, varde den inställd, och
sätte auktionsförrättaren ut annan
tid därtill. Ej må dock auktion inställas
förty att kungörelsen ej varit
i en eller annan kyrka uppläst
eller i tidning inom orten införd, där
den eljest allmänneligen ågått.

105

Då utlyst auktion i följd av laga
hinder inställes, varde, där så ske
kan, det i länskungörelserna så ock
å landet i tingslagets kyrkor och i
stad genom anslag, som förut är
sagt, före den utsatta dagen kungjort.

127

Kommer försäljning ej till stånd
förty att vid auktionen bud icke göres
eller antages, då skall, om utmälningssökanden
före förrättningens
slut det äskar, ny auktion hållas
å samma ställe fyra veckor därefter,
varom auktionsförrättaren
skall genast meddela underrättelse,

§•

Har kungörelse om auktion ej införts
i allmänna tidningarna, länskungörelserna
eller tidning inom orten,
efter vad i 101 § sägs, eller föreligger
eljest väsentlig brist med avseende
å kungörandet, skall auktionen
inställas och ny tid utsättas av
a u ktionsförrättaren.

§•

Då utlyst auktion i följd av laga
hinder inställes, skall det, om så
kan ske, kungöras i länskungörelserna
och tidning inom orten samt
på annat lämpligt sått.

§•

Kommer försäljning ej till stånd
därför att vid auktionen bud icke
göres eller antages, då skall, om utmätningssökanden
framställer yrkande
därom före förrättningens
slut, ny auktion hållas på tid och
plats som auktionsförrättaren bestämmer.
Auktionsförrättaren skall

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196b

(Nuvarande lydelse)

och foge han anstalt, att kungörelse
om tiden för den nya auktionen varder,
sist fjorton dagar före auktionen,
ej mindre uti länskungörelserna
införd samt å landet uppläst i
tingslagets kyrkor och i stad anslagen,
som i 101 § stadgas, ån även,
där så ske kan, i tidning inom orten
införd.

(Föreslagen lydelse)

låta införa kungörelse om den nya
auktionen i länskungörelserna och
tidning inom orten sist fjorton dagar
före auktionen samt i övrigt utlysa
denna på lämpligt sätt. Han
skall också i god tid avsända underrättelser
enligt vad i 103 § 2 mom.
sägs.

137 §.

Då utmätt----—---till handa.

Innan dom--------

Har stadsfogde till utmätningsman
i sitt ställe satt annan man,
fullgöre dock själv vad, efter ty
ovan är sagt, utmätningsman åligger,
där han ej åt den, som förrättat
utmätningen, uppdragit att medlen
borgenären tillhandahålla, och
denne därom blivit underrättad.

eller borgen.

Har utmätning verkställts av någon
som kronofogde förordnat därtill,
skall kronofogden likväl fullgöra
vad som enligt det ovan sagda
åligger utmätningsmannen, om han
ej åt den, som förrättat utmätningen,
uppdragit jämväl att tillhandahålla
borgenären medlen.

141 §.

Nu har — —• — —---—---där infinna.

Finnes i---—--—----till utdelning.

Erfordras å landet sammanträde
för köpeskillingens fördelning, skall
det äga rum inför överexekutor eller
den, som överexekutor för sådant
ändamål till förrättning sman särskilt
förordnar; och åligger det utmätningsmannen
att genast till
överexekutor insända de medel, som
fördelas skola, samt protokollet över
utmätningen och övriga till ärendet
hörande handlingar. Erfordras dylikt
sammanträde i stad och är utmätnings
förrättaren ej behörig att
sammanträdet hålla, insände han
genast till stadsfogden sagda medel,
protokoll och handlingar. Den, som
håller sammanträdet, förfare vidare
på sätt ovan är stadgat.

Har Konungen beträffande stad
meddelat förordnande jämlikt 1 §
undra stycket sista punkten, ankommc
på överexekutor i staden att hålla
sådant sammanträde som ovan i
tredje stycket sägs.

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196b
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

169

Vill borgenär —-----hans

Yrkande om tvångsförvaltning göres
hos överexekutor, dock att, om
egendomen utbjudits å auktion, yrkandet
framställes hos auktionsförrättaren,
innan förrättningen avslutats.
Vid ansökningen foge sökanden
i huvudskrift den handling, på
grund av vilken betalning blivit sökt,
där densamma ej förvaras hos överexekutor
eller finnes hos utmätningsmannen,
i vilket senare fall
den av överexekutor från utmätningsmannen
infordras, överexekutor
införskaffe tilllika protokoll över
utmätningen, övriga i 79 § omförmälda
handlingar samt borgenärsförteckning
eller, där sådan ej finnes
upprättad, gravationsbevis, i
den mån nämnda handlingar ej äro
för överexekutor tillgängliga. Göres
yrkandet hos auktionsförrättare,
som förordnats jämlikt 98 §, åligge
honom att ofördröjligen göra anmälan
därom hos överexekutor och tilllika
insända ovan angivna handlingar,
i den mån de finnas hos honom.

Där så prövas nödigt, äge överexekutor,
innan beslut i ärendet
meddelas, förordna, att sammanträde
för behandling av förvaltningen
rörande frågor skall inför överexekutor
eller särskilt förordnad förrättningsman
hållas med gäldenären
och dem, vilka hava fordran eller
rättighet, som vilar å fastigheten.
Om kungörande av sådant sammanträde
samt om kallelser till detsamma
gälle vad i 173 § angående
där nämnt sammanträde är stadgat.

Sökanden skall —-----i

§•

fordran.

Yrkande om tvångsförvaltning göres
hos överexekutor. Om egendomen
utbjudits på auktion, skall yrkandet
framställas, innan förrättningen
avslutats. Vid ansökningen
skall sökanden i huvudskrift foga
den handling, på grund av vilken
betalning blivit sökt, om densamma
ej förvaras hos överexekutor eller
finnes hos utmätningsmannen. I
sistnämnda fall skall överexekutor
infordra handlingen från utmätningsmannen.
överexekutor skall
tillika införskaffa protokoll över utmätningen,
övriga i 79 § omförmälda
handlingar samt borgenärsförteckning
eller, om sådan ej finnes
upprättad, gravationsbevis, i den
mån nämnda handlingar ej äro tillgängliga
för överexekutor.

När så prövas nödigt, äger överexekutor,
innan beslut i ärendet
meddelas, förordna, att sammanträde
för behandling av frågor rörande
förvaltningen skall inför överexekutor
hållas med gäldenären och
dem, vilka hava fordran eller rättighet,
som vilar å fastigheten. Om
kungörande av sådant sammanträde
samt om kallelser till detsamma
skall gälla vad i 173 § är stadgat
angående där nämnt sammanträde.

diga kostnaden.

173 §.

Sedan redovisning inkommit, skall
för fördelning av behållningen sammanträde
hållas inför överexekutor
eller, där redovisningen avser fast
egendom å landet och överexekutor

Sedan redovisning inkommit, skall
för fördelning av behållningen sammanträde
hållas inför överexekutor.
Kungörelse om tid och plats för sammanträdet
skall införas i allmänna

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196b

(Nuvarande lydelse)

prövar sådant lämpligare, inför utmätningsmannen
i orten. Förrättningsmannen
utsätte ofördröjligen
tid och ort för sammanträdet och
kungöre det minst tio dagar förut i
allmänna tidningarna samt, där så
ske kan, i tidning inom orten; låte
ock kungörelsen införas i länskungörelserna.
Borgenärerna och gäldenären
skola ock genom särskilda
kallelsebrev, efter ty i 103 § 2 mom.
stadgas, om sammanträdet underrättas.

202 §.

Vill någon klaga över utmätningsmans
åtgärd vid auktion å fast egendom,
skall han inkomma till överexekutor
med klagoskrift inom tre
veckor från auktionsdagen; dock att
klagan över borgenär sförteckningen,
där ej fråga är om bestämmande av
lägsta budet eller andra villkor för
försäljningen, skall föras i den ordning
203 § stadgar.

(Föreslagen lydelse)

tidningarna och tidning inom orten
minst tio dagar före sammanträdet
samt intagas i länskungörelserna.
Till borgenärerna och gäldenären
skola också i god tid avsändas underrättelser
om sammanträdet genom
rekommenderade brev.

203 §.

Är någon missnöjd med utmätningsmans
förslag till fördelning av
köpeskilling för utmätningsvis såld
egendom eller av medel, som avses i
H3 § 2 mom. eller som influtit under
tvångsförvaltning, skall han inkomma
till överexekutor med klagoskrift
inom tre veckor från den dag,
då förslaget avgavs.

Är någon missnöjd med utmätningsmans
förslag till fördelning av
köpeskilling för utmätningsvis såld
egendom, skall han inkomma till
överexekutor med klagoskrift inom
tre veckor från den dag, då förslaget
avgavs.

211 §.

Nöjes ej-------till efterrättelse.

Över utslag-------talan däremot.

Ej må-------utmätningsman behörig.

Om klagan över beslut, varigenom
varning meddelats utmätningsman
eller han avstängts från tjänstgöring,
stadgas i 221 §.

221 §.

Utmätningsman, som icke åtnöjes
med beslut, varigenom med stöd av
10 § varning meddelats honom eller

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

han avstängts från tjänstgöring, må
däröver hos Kungl. Maj:t anföra besvär,
vilka skola hava inkommit till
socialdepartementet sist å trettionde
dagen efter det utmätningsmannen
erhöll del av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Är vid lagens ikraftträdande utsökningsmål anhängigt hos myndighet,
som enligt den nya lydelsen icke har att taga befattning därmed, skall målet
överlämnas till den myndighet på vilken prövningen av målet därefter
ankommer.

Vad i 202 och 221 §§ samt 203 § i dess äldre lydelse stadgas skall alltjämt
tillämpas, när någon vill klaga över åtgärd som vidtagits eller beslut som
meddelats före denna lags ikraftträdande.

Lag

angående upphävande av 23 § förordningen den 10 augusti 1877 (nr
31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende

därå iakttagas skall

Härigenom förordnas, att 23 § förordningen den 10 augusti 1877 om nya
utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall vid utgången
av december 1964 skall upphöra att gälla.

Lag

angående ändrad lydelse av 21 § lagen den 14 juni 1917 (nr 380) om
införsel i avlöning, pension eller livränta

Härigenom förordnas, att 21 § lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning,
pension eller livränta1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

21 §.

Häftar någon------och undantag:

1) Vad i-------avgiva yttrande.

2) Sedan tre-------äga tillämpning.

3) Beviljas införsel-------bidragets betalning.

Har gäldenär -----efter skatteavdraget.

4) Vad i — —----äga tillämpning.

5) Det åligge-------hos denne.

6) Arbetsgivaren vare-------hava innehållits.

7) I fråga —------meddelade bestämmelser.

1 Senaste lydelse se SFS 1963: 259.

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

(Nuvarande lydelse)

8) Finnes beträffande viss stad
eller visst område på landet erforderligt,
att ärenden angående införsel
till gäldande av utskylder eller
avgifter skola kunna handläggas
jämväl av exekutionsbiträde, äge
Konungen därom för or dna; och
skall i ty fall vad om utmätningsman
gäller tillämpas å sådant biträde.

9) Införsel må ej beviljas i sjukpenning
eller annan dagersättning,
soin utgår på grund av sjukdom eller
olycksfall eller av annan sådan
anledning.

(Föreslagen lydelse)

8) Införsel må ej beviljas i sjukpenning
eller annan dagersättning,
som utgår på grund av sjukdom eller
olycksfall eller av annan sådan
anledning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Lag

angående ändrad lydelse av 2 och 18 §§ lagen den 12 maj 1955 (nr 235)
med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m

Härigenom förordnas, att 2 och 18 §§ lagen den 12 maj 1955 med särskilda
bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m. skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Auktion skall förrättas av överexekutor
eller, där auktion å landet
skall hållas annorstädes än å landskansli,
av den som överexekutor för
ändamålet till förrättningsman särskilt
förordnar.

Angående klagan över utmätningsmans
eller överexekutors åtgärd
vid auktion eller i fråga om
fördelning av köpeskilling eller av
medel, som eljest finnas att redovi -

§•

Auktion skall förrättas av överexekutor.

§•

Angående klagan över överexekutors
åtgärd vid auktion eller i fråga
om fördelning av köpeskilling eller
av medel, som eljest finnas att redovisa,
gäller vad i sådant hänseen -

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sa, gälle vad i sådant hänseende är de är i utsökningslagen stadgat bei
utsökningslagen stadgat beträffan- träffande fast egendom.
de försäljning av fast egendom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Vad i 18 § i dess äldre lydelse stadgas skall alltjämt tillämpas, när någon
vill klaga över åtgärd som vidtagits före denna lags ikraftträdande.

Lagförslagens tillkomst

Inom lagberedningen pågår för närvarande arbete med revidering av utsökningslagen
(UL). I avvaktan på en mera genomgripande omarbetning
av utsökningslagstiftningen avlämnade beredningen den 22 april 1963
ett delbetänkande — Utsökningsrätt II (SOU 1963:28) — med förslag
till ny lagstiftning om lagsökning och betalningsföreläggande samt om
överexekutor och utmätningsmän m. m. Betänkandet är undertecknat av
justitierådet Gösta Walin, ordförande, samt hovrättsråden Ulf Lundvik
och I. Ulveson, ledamöter.

I avdelning 2 av berörda betänkande har beredningen föreslagit bl. a. sådana
ändringar i UL, som omedelbart erfordras på grund av det beslutade
förstatligandet av exekutionsväsendet den 1 januari 1965. Det planerade
förstatligandet av domstolsväsendet medför också att UL behöver ändras
i vissa stycken. Beredningen har i detta sammanhang tagit upp jämväl
dessa frågor. De ändringar, som föreslås med tanke på att städernas domstolsväsende
kan komma att förstatligas, är så avfattade att förslaget kan
genomföras, oavsett om detta förstatligande sker samtidigt eller senare.

Lagberedningens förslag till ny lagstiftning om lagsökning och betalningsföreläggande,
behandlat i avdelning 1 av betänkandet, har ej upptagits
i förevarande proposition.

Utlåtanden över lagberedningens betänkande har efter remiss den 27
maj 1963 avgivits av rikets hovrätter, arbetsdomstolens ordförande (anmodad
att yttra sig endast över avdelning 1), statskontoret, riksrevisionsverket,
rådhusrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping,
överståthållarämbetet och alla länsstyrelser, överexekutorerna i samtliga
magistratsstäder och i Karlshamn, Lysekil, Strömstad, Ulricehamn, Skövde
och Hudiksvall (anmodade att yttra sig blott över avdelning 2), besvärssakkunniga,
domstolskommittén samt polisberedningen. Vid utlåtandena
har fogats ett stort antal yttranden från olika myndigheter och organisationer.

Tillfälle att avge yttrande över betänkandet har beretts Sveriges advokat -

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196i

samfund, Föreningarna Sveriges häradshövdingar, Sveriges stadsdomare,
Sveriges stadsfogar, Sveriges landsfiskaler och Sveriges rättshjälpsj urister,
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution,
Svenska exekutionsmännens riksförbund, Landsorganisationen i Sverige,
Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens centralorganisation,
Sveriges akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,
Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare, Sveriges köpmannaförbund,
Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,
Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund (numera
Svenska kommunförbundet) samt Sveriges jordbrukskasseförbund. Yttranden
har avgivits av alla utom Statstjänstemännens riksförbund.

Inom justitiedepartementet har därefter upprättats förslag till lag om
ändring i utsökningslagen, lag angående upphävande av 23 § förordningen
den 10 augusti 1877 (nr 31 s. 51) om nya utsökningslagens införande
och vad i avseende därå iakttagas skall, lag angående ändrad lydelse av
21 § lagen den 14 juni 1917 (nr 380) om införsel i avlöning, pension eller
livränta samt lag angående ändrad lydelse av 2 och 18 §§ lagen den 12
maj 1955 (nr 235) med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt
luftfartyg in. m. Förslagen överensstämmer, frånsett smärre redaktionella
jämkningar, med de vid propositionen fogade lagförslagen.

I beslut den 6 mars 1964 förordnade Kungl. Maj :t, att lagrådets utlåtande
skulle inhämtas över de sålunda upprättade lagförslagen. Lagrådet
avgav utlåtande den 13 mars 1964, varefter ärendet slutligt anmäldes i
statsrådet den 20 mars 1964.

Allmänt

Myndigheterna inom utsökningsväsendet. Enligt UL finnes två exekutiva
myndigheter: överexekutor och utmätningsman. Besvärsinstanser är
överexekutor, hovrätt och högsta domstolen.

Utsökningsmål upptages och prövas i princip av överexekutor (1 §).
På landet (landskommuner, municipalsamhällen och köpingar) och i det
stora flertalet städer utan magistrat är länsstyrelsen överexekutor. Övriga
städer utan magistrat har särskild av Kungl. Maj :t förordnad överexekutor;
till uppdrag som sådan överexekutor anlitas regelmässigt kommunalborgmästare
eller häradshövding. I stad med magistrat är — frånsett
Stockholm, där överståthållarämbetet är överexekutor — magistraten eller,
då Kungl. Maj:t så förordnar, viss ledamot av magistraten överexekutor.
Numera förekommer det sällan att magistraten som sådan fungerar såsom
överexekutor.

Utmätningsman är på landet landsfiskalen (2 § 1 mom.). Jämväl i stad
utan magistrat är landsfiskalen i allmänhet utmätningsman; i en del stä -

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196''i

der utan magistrat är dock stadsfogde utmätningsman. Stadsfogde är utmätningsman
i stad med magistrat. Erfordras mer än en stadsfogde, bestämmer
Kungl Maj:t antalet och arbetsfördelningen mellan dem.

Det åligger utmätningsman att, efter vad som sägs i UL, fullgöra vad
överexekutor förordnar, verkställa dom och i vissa fall utan föreskrift avannan
myndighet förrätta utmätning (2 § 2 mom.).

Utmätningsman är således verkställande myndighet. Vid verkställighetsåtgärderna
äger han med vissa begränsningar anlita underställda befattningshavare,
nämligen domsverkställare och exekutionsbiträden. Domsverkställare,
som finnes endast i vissa städer med stadsfogde, biträder med
exekution i enskilda mål, t. ex. med verkställighets- och handräckningsåtgärder
enligt UL. Exekutionsbiträde har huvudsakligen att syssla med indrivning
av skatter och böter, d. v. s. allmänna ärenden.

För behörighet till stadsfogdetjänst fordras enligt särskild förordning
att vederbörande antingen har avlagt juris kandidatexamen eller att han
meriterat sig på visst annat sätt. Flertalet stadsfogdar har avlagt juris
kandidatexamen, och för somliga städer har föreskrivits krav på dylik
examen. För behörighet att erhålla tjänst som landsfiskal kräves distriktåklagarexamen
eller juris kandidatexamen jämte viss ytterligare utbildning.

Lagberedningen. Lagberedningens förslag har, såsom framgått, främst
föranletts av statsmakternas beslut att exekutionsväsendet skall helt förstatligas
den 1 januari 1965. Den närmare utformningen av det förstatligade
exekutionsväsendets organisation har övervägts av polisberedningen. Vid
tiden för avgivandet av lagberedningens betänkande förelåg emellertid ej
något slutgiltigt organisationsförslag från polisberedningen. Det har därför
varit nödvändigt för lagberedningen att — efter samråd med polisberedningen
— göra vissa antaganden rörande organisationens blivande gestaltning.
Ej heller har domstolskommitténs betänkande om rådhusrätternas
förstatligande varit tillgängligt för lagberedningen; även med domstolskommittén
har dock samråd ägt rum. I nu berörda hänseenden yttrar lagberedningen
följande.

Ännu kan icke i detalj angivas vad polisberedningen kommer att föreslå
i fråga om organisationen av exekutionsväsendet. Ej heller kan det
sägas, hur domstolsorganisationen i städerna skall gestaltas. Det är emellertid
genom riksdagens beslut om huvudmannaskapet för polisväsendet
in. in. fastslaget, att exekutionsväsendet skall helt förstatligas. Härav
lärer följa, att även överexekulorsuppgifterna, så länge överexekutor finns
kvar, måste omhänderhavas av statliga organ även för städernas del. Huvudlinjerna
för exekutionsväsendet torde i övrigt vara klara, och det lärer
därför ej möta hinder att förbereda reformerna genom utarbetande av förslag
om de ändringar i UL som nyss nämnts. De nya lagbestämmelserna
bör ej gå mera i detalj än att de frågor som i polisberedningen ännu står
öppna för diskussion kan regleras i administrativ ordning.

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 196t

Vid sin behandling av spörsmålen angående lagsökning och betalningsföreläggande
i betänkandets avdelning 1 har lagberedningen gjort en del
allmänna uttalanden på den organisatoriska planet av intresse i detta
sammanhang. Beträffande det framtida exekutionsväsendet kan man enligt
beredningen sålunda utgå från att det kommer att genom det pågående
reformarbetet helt eller så gott som helt skiljas från polis- och åklagarväsendet.
Kronofogdar med stora distrikt, ungefär motsvarande domkretsarna,
kommer att bli utmätningsmän. De förutsättes ha avlagt juris
kandidatexamen. Även domkretsindelningen är under omprövning, och man
vet ej hur dessa båda organisatoriska frågor kommer att samordnas. I allt
fall räknar beredningen med att kronofogdarnas distrikt kommer att vara
ungefär lika stora som våra domsagor och att man skall sträva efter att så
snart som möjligt uppnå full konformitet.

Beredningen berör även frågan, hur exekutionsväsendet i organisatoriskt
hänseende bör stå i förhållande till domstolarna. I tidigare sammanhang
har man, påpekar beredningen, ofta utgått från att exekutionen hörde så
nära samman med rättskipningen, att den borde anförtros domstolarna.
Beredningen har vid sina överläggningar med polisberedningen som sin
mening uttalat att exekutionsväsendet icke bör direkt inlemmas i de allmänna
underrätternas organisation. Prövningen av olösta rättsliga frågor,
som kan uppkomma i samband med verkställigheten, bör visserligen
kunna uppdragas åt domstol. Själva bedrivandet av det exekutiva arbetet
— organisationen av och ansvaret för detta — bör emellertid enligt lagberedningens
uppfattning ankomma på andra organ.

Enligt vad lagberedningen framhåller har önskemål om att domstolarna
skulle svara för exekutionsväsendet veterligen ej framförts från något
håll i samband med polisreformen. Beredningen anser sig därför kunna utgå
från att de blivande kronofogdarna i rent organisatoriskt hänseende blir
fristående från domstolsväsendet. Därmed är naturligtvis ej sagt att de
icke skall anses höra till rättsväsendet, ej heller att talan mot deras beslut
skall föras hos administrativ myndighet. Beredningen säger sig ämna framdeles
föreslå att talan i exekutiva mål må fullföljas från kronofogden till
domstol (företrädesvis direkt till hovrätt). En sådan ändring torde förutsätta
att det icke finnes någon överexekutor. Med de kvalifikationer som
kronofogdarna skulle besitta, när organisationen är genomförd, och i
betraktande av den tänkta storleken av deras distrikt kan något behov av
överexekutor svårligen kvarstå på längre sikt. Beredningen har därför
tänkt sig att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas efter en kortare
övergångstid. Till stöd för att ej låta det ske omedelbart kan enligt beredningen
anföras att man kanske icke kan räkna med att kronofogdar
från början kommer att fylla de uppställda kompetenskraven. Avskaffandet
av överexekutor kräver dessutom genomgripande lagändringar. Åtgärden
föranleder även överväganden, hur man bör förfara med förrättan -

18 Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

det av exekutiva försäljningar av fast egendom. Beredningen har tänkt sig
att dessa förrättningar företrädesvis skulle omhänderhas av kronofogden
i länets residensstad. Motsvarande gäller vissa andra speciella förrättningar.
Vidare har beredningen förutsatt att kronofogden i residensstaden
skulle kunna vara föredragande hos länsstyrelsen i vissa ärenden, som
står exekutionsväsendet nära. Avskaffandet av överexekutorsinstitutionen
bör enligt beredningens mening av anförda skäl anstå till dess arbetet på
översyn av UL avslutats.

I ett inledande allmänt avsnitt i avdelning 2 av betänkandet erinrar
lagberedningen om att dess uppgift nu närmast är att anpassa UL till polisberedningens
förslag, enligt vilka exekutionsväsendet huvudsakligen skall
vila på kronofogdar med biträden och landet skall indelas i ett antal kronofogdedistrikt.
Någon allmän modernisering av UL kan ej åstadkommas
inom den begränsade tidrymd som står till förfogande, innan den
nya polis-, åklagar- och utmätningsorganisationen skall vara genomförd,
säger lagberedningen. Man måste därför i stort sett utgå från ULs nuvarande
ordning, och beredningen har inskränkt sig till en omarbetning av
1 kap. UL och därutöver i huvudsak allenast nödvändiga följdändringar.
En grundläggande fråga har enligt beredningen varit, hur det i den föreliggande
situationen bör förfaras i fråga om överexekutor. I sitt utlåtande
över stadsdomstolsutredningens betänkande om underrätterna (SOU
1961:6) har beredningen bestämt avvisat tanken att uppdela överexekutorsuppgifterna
på länsstyrelserna och underrätterna så som utredningen
föreslog. Beredningen vidhåller denna ståndpunkt.

Enligt lagberedningens uppfattning kan det ej heller bli fråga om att i
förevarande sammanhang helt avskaffa överexekutorsinstitutionen eller att
överflytta alla överexekutors uppgifter på underrätterna.

Med denna utgångspunkt förordar beredningen att överståthållarämbetet
och länsstyrelserna tills vidare blir överexekutorer, i den mån ej särskilt
undantag göres. För detta ändamål erfordras icke några större organisatoriska
förändringar. Hos överståthållarämbetet och länsstyrelserna finnes
redan personal som handhar överexekutors göromål. I städer med magistrat
finnes också personal, som är van att syssla därmed. Det blir en lämplighetsfråga
att bestämma, på vilka platser man bör behålla särskild överexekutor.
Det får emellertid iakttagas, anmärker beredningen, att överexekutors
distrikt måste omfatta minst ett kronofogdedistrikt. Med hänsyn
härtill kan man enligt beredningens mening knappast räkna med att särskild
överexekutor utses på mer än ett fåtal orter. Härav kan föranledas
att en viss förstärkning blir nödvändig i fråga om den personal, som hos
länsstyrelserna sysslar med överexekutors göromål. Den ökning av arbetsbördan,
som för länsstyrelsernas del skulle kunna följa av att antalet överexekutorer
vid sidan av dem minskas, kan motverkas genom att länsstyrelserna
får möjlighet att förordna därtill lämpade befattningshavare att

Första lagutskottfft utlåtande nr 29 år 1964

för särskilda förrättningar vara överexekulor. Beredningen åsyftar främst
försäljning av fast egendom liksom försäljning av fartyg eller luftfartyg,
när sådan någon gång förekommer. För detta ändamål bör kunna anlitas
förutvarande magistratsledamöter som sysslat därmed eller kronofogdar
som anses kompetenta därför. Beredningen framhåller redan i detta sammanhang
att den som skall förordnas för uppgiften bör handla såsom överexekutor
och att det sålunda icke, som nu ibland sker enligt UL, skall förekomma
en delegation som medför att ärendet förlägges till en lägre instans.

Beredningen föreslår därjämte en del ändringar i gällande bestämmelser
om kungörande av exekutiv auktion och om förfarandet vid dylik försäljning.

Yttrandena. Lagberedningens förslag till ändringar i UL har i sina huvuddrag
tillstyrkts eller lämnats utan erinran i det stora flertalet yttranden.
Även de enskilda punkterna av förslaget har i allmänhet godtagits i sak.
Remissinstanserna grundar sina ställningstaganden på förutsättningen att
lagberedningen senare kommer att föreslå mera genomgripande och slutgiltiga
ändringar i UL.

Närmare redogörelse för vissa yttranden i vad de rör lagberedningens
förslag i allmänhet lämnas å s. 22—25 i propositionen, vartill utskottet
torde få hänvisa.

Departementschefen. Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen,
statsrådet Kling, beträffande de nu framlagda lagförslagen i
allmänhet följande.

Sedan några år tillbaka pågår inom lagberedningen arbete med en fullständig
översyn av den i många hänseenden föråldrade lagstiftningen på
utsökningsrättens område. Detta arbete har redan lett till ett antal nyligen
genomförda delreformer. I avvaktan på det slutliga resultatet av översynen
har lagberedningen framlagt betänkande med förslag till ytterligare
reformer av partiell natur inom utsökningsrätten. Dessa avser huvudsakligen
organisatoriska frågor och är betingade främst av statsmakternas beslut
att exekutionsväsendet i sin helhet skall förstatligas den 1 januari 1965.
Även det planerade förstatligandet av rådhusrätterna, vilket medför bl. a.
alt magistraterna försvinner, har föranlett beredningen att förorda omedelbara
ändringar i UL. Enligt förslag som denna dag remitterats till lagrådet
för granskning avses rådhusrätterna skola förstatligas vid samma
tidpunkt som exekutionsväsendet. Det må emellertid framhållas att de ändringar,
som beredningen föreslagit med tanke på förstatligandet av städernas
domstolsväsen, är så avfattade att de kan genomföras oavsett om
detta förstatligande sker samtidigt med exekutionsväsendet eller först se -

nare.

20 Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

Lagberedningen framhåller i betänkandet att överexekutorsinstitutionen
enligt beredningens mening bör avskaffas i samband med den fullständiga
revisionen av UL men att den bör bibehållas tills vidare. Det framlagda förslaget
innebär att länsstyrelserna under övergångstiden blir överexekutorer
såväl för stad som för landet. Kungl. Maj :t skall dock kunna förordna särskild
överexekutor för viss del av län. Vidare får länsstyrelsen rätt att för
vissa förrättningar, t. ex. försäljning av fast egendom och fartyg, förordna
lämpliga personer att vara överexekutorer. Enligt förslaget är kronofogde
utmätningsman med överexekutor som instans närmast över honom. Dessutom
föreslås jämkningar i reglerna om kungörande av exekutiv auktion
och om förfarandet i övrigt vid sådan försäljning.

De av lagberedningen föreslagna reformerna hänger nära samman med
frågan om hur utsökningsväsendet i det hela kommer att gestalta sig efter
förstatligandet. Hithörande spörsmål har utretts av polisberedningen. På
grundval av dess arbete ämnar chefen för inrikesdepartementet denna dag
framlägga förslag till ny organisation av exekutionsväsendet. Enligt vad jag
inhämtat kommer förslaget att i korta drag innehålla följande.

Exekutionsverksamheten skiljes helt från polis- och åklagarväsendet. Antalet
exekutionsdistrikt minskas från nuvarande 379 till 81. Distrikten benämnes
kronofogdedistrikt. Inom varje distrikt koncentreras verksamheten
till en centralort. Utanför denna finnes i regel ett antal stationeringsorter
för exekutionspersonal. Varje distrikt förestås av en kronofogde. För kronofogdetjänst
kräves juris kandidatexamen och tingsutbildning, med dispensmöjlighet
för dem som är utmätningsmän och icke har denna utbildning
samt dem som har behörighet för landsfiskalstjänst. I ett och samma
kronofogdedistrikt kan finnas flera kronofogdar och även en eller flera biträdande
kronofogdar. Dessutom skall i erforderlig omfattning finnas icke
rättsbildad exekutionspersonal: kronokommissarier, förste kronoassistenter,
kronoassistenter m. fl. Fördelningen av exekutiva göromål mellan kronofogde
och honom underställd personal sker genom att kronofogden sätter
annan befattningshavare i sitt ställe. Möjligheten att delegera till exekutionspersonalen
skall gälla för hela riket och utvidgas dessutom till att omfatta
uppdrag i såväl enskilda som allmänna mål. Särskilda utbildningskurser
för exekutionspersonal kommer att anordnas i syfte att göra personalen
skickad att handha sina uppgifter enligt den nya organisationen.

Hur den helt förstatligade domstolsorganisationen kommer att utformas
synes icke ha något omedelbart intresse i förevarande sammanhang.

Lagberedningens förslag har i sina huvuddrag blivit positivt bemött av
remissinstanserna. Sålunda har dessa nästan genomgående godtagit förslaget
att överexekutorsinstitutionen skall finnas kvar under en övergångstid
och att länsstyrelserna därvid skall — med möjligheter till vissa undantag
— vara överexekutorer i hela landet. Jämväl de enskilda bestämmelserna i
övrigt har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan invändningar.

Första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

Även för egen del kan jag i allt väsentligt biträda vad lagberedningen
föreslagit. Enligt mitt bedömande banar det framlagda förslaget på ett
praktiskt och ändamålsenligt sätt väg för det avsedda förstatligandet av
utsöknings- och domstolsväsendet. I rådande läge synes det vara lämpligt
och närmast ofrånkomligt att tills vidare behålla överexekutorsinstitutionen.
Likaså är det naturligt att uppgiften som överexekutor i princip anförtros
åt länsstyrelserna även såvitt gäller magistratsstäderna. Länsstyrelserna
fungerar redan nu som överexekutorer för stora delar av riket och är således
väl förtrogna med ifrågavarande sysslor. Spörsmålet om överexekutorsinstitutionens
vara eller icke vara på längre sikt påkallar ej ställningstagande
i detta sammanhang. Här må endast konstateras att lagberedningens
förslag ej binder framtida lösningar i fråga om överexekutorsuppgifterna
i vare sig den ena eller den andra riktningen.

Såsom påpekats under remissbehandlingen kan den föreslagna lagstiftningen
antagas medföra ökad arbetsbelastning och därmed ökat personalbehov
för länsstyrelserna. Möjligheten för dessa att förordna överexekutor
för viss förrättning är dock ägnad att motverka en stegring av arbetsbördan.

1 några remissyttranden har berörts organisations- och personalfrågor,
som angår utmätningsmännens verksamhet. Dylika spörsmål jämte åtskilliga
andra frågor inom området för administrativ reglering kommer att
anmälas av chefen för inrikesdepartementet.

De av beredningen föreslagna reglerna om kungörande av exekutiv auktion
är ej påkallade av exekutions- och domstolsväsendets förstatligande. I
likhet med remissorganen anser jag det dock vara lämpligt att i förevarande
sammanhang upptaga dessa frågor av begränsad räckvidd. Andra ändringar
i lagstiftningen inom utsökningsrätten, vilka kan framstå som motiverade
i och för sig, torde så långt möjligt böra anstå i avbidan på att
den samlade översynen inom beredningen slutförts. Även de nu föreslagna
bestämmelserna, som till stor del har karaktären av provisorium, kan då
behöva jämkas.

Lagrådet. De framlagda lagförslagen har av lagrådet lämnats utan erinran.

Redogörelse för gällande rätt samt för uttalanden i anslutning till de
särskilda paragraferna i förslaget till lag om ändring i utsökningslagen
lämnas i propositionen å s. 28—67. Motiven till föreslagna övergångsbestämmelser
och följdändringar återfinnes i propositionen å s. 67—70. Utskottet
torde i berörda delar få hänvisa till propositionen.

Första lagutskottets utlåtande nr 2.9 år 1961

Framlagda förslag till omorganisation av exekutionsväsendet, m. m.

Sedan 1962 års riksdag (prop. nr 148, SU nr 183, rskr nr 387) fattat principbeslut
om att polis-, åklagar- och exekutionsväsendet skall helt förstatligas
den 1 januari 1965, har Kungl. Maj :t för årets riksdag i propositionen
nr 100 framlagt förslag beträffande organisationen av ifrågavarande verksamhet.
För exekutionsväsendets vidkommande innebär förslaget i huvuddrag
att organisationen utformas på sätt departementschefen enligt ovan
lämnad redogörelse angivit.

Vidare har i propositionen nr 101 till innevarande års riksdag framlagts
förslag till lagstiftning med anledning av förstatligandet och omorganisationen
av polisväsendet in. m. Denna proposition upptager, utom annat,
vissa lagförslag som förutskickats i den nu behandlade propositionen (s.
68 och 70). Sålunda framlägges förslag till lag om fullgörande av vad som
åligger landsfogde m. fl. samt förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och
6 §§ lagen den 10 juli 1899 (nr 58 s. 1) om ersättning av allmänna medel i
vissa fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänstemän med flera.

Utskottet

Enligt vad utskottet inhämtat tillstyrker statsutskottet bifall till propositionen
nr 100 angående organisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
m. in. Vidare tillstyrker första lagutskottet i utlåtande denna dag
bifall till propositionen nr 101 med förslag till lagstiftning med anledning
av förstatligandet och omorganisationen av polisväsendet m. in.

Enär utskottet ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts nu ifrågavarande
förslag, får utskottet hemställa,

att förevarande proposition, nr 126, måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 15 maj 1964

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Wikner, Ferdinand Nilsson,
Hilding, Hjorth, Helge Karlsson och Nyman;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herrar Landgren, östrand,
Ekström i Björkvik, Gustafsson i Borås, Fröding, fröken Bergegren och herr
Larsson i Norderön.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640141