Första lagutskottets utlåtande Nr 28 (Utlåtande 1933:L1u28 l1u)

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1933 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående
eftersökande och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter
samt örn ändring i lagens överskrift.

Genom en den 10 februari 1933 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 85, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående eftersökande
och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter samt örn ändring i

lagens överskrift.

Härigenom förordnas, att till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande
och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter, vilken lag senast ändrats
genom lagen den 4 mars 1927 (nr 30), skall fogas ett nytt kapitel av nedan
angivna lydelse och att lagens överskrift skall lyda som följer:

Lag angående stenkolsfyndigheter m. m.

7 kap.

Örn olje- och gasfyndigheter.

51 §.

Rättighet att för utvinnande av olja eller gas genom borrning eftersöka
och bearbeta olje- eller gasfyndighet är beroende på koncession, som meddelas
av Konungen.

Den som innehar koncession må ock tillgodogöra sig kolväte i fast form,
som anträffas inom det område koncessionen gäller.

52 §.

Vad här ovan i 2—5, 7—25, 27—40, 42—44 och 48 §§ är stadgat angående
stenkolsfyndigheter skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn olje- och
gasfyndigheter.

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

53 §.

Den årliga arbetsskyldighet, som enligt 8 § skall i koncessionen bestämmas,
må icke sättas lägre än till femtio meter borrhål.

Koncessionsinnehavare äger, örn han hellre vill, att under ett år fullgöra
arbetsskyldigheten för flera, därefter följande arbetsår, så framt anmälan
därom göres hos bergmästaren inom utgången av det år, varunder arbetet
verkställes.

I övrigt skall angående fullgörande av arbetsskyldighet i tillämpliga delar
gälla vad i 26 § stadgas.

54 §.

över det område, som koncessionen omfattar, skall finnas fullständig och
noggrann borrhålskarta i skala 1:4,000; och böra nya borrningar å kartan inläggas
inom utgången av februari månad året efter det, under vilket de utförts.
Borrhålskarta skall vara åtföljd av bestyrkt avskrift av borrprotokoll
för varje borrhål.

Borrhålskarta skall, på bekostnad av koncessionsinnehavaren, upprättas av
behörig gruvmätare eller lantmätare; börande såväl kartan som kompletteringsarbetena
uppgöras i två exemplar, därav det ena skall finnas vid koncessionsområdet
eller på tillsägelse vara för bergmästaren eller jordägare därstädes
tillgängligt och det andra insändas till bergsöverstyrelsen.

Försummar koncessionsinnehavare vad sålunda är föreskrivet, vare straffet
böter från och med tio till och med etthundra kronor, och åge bergmästaren
låta å hans bekostnad upprätta eller komplettera karta.

55 §.

Utan hinder av beviljad koncession må anläggning för utvinnande av gas
till husbehov, vilken var i bruk den 1 januari 1933, fortfarande begagnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1933.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den
mån redogörelse härför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolsoch
saltfyndigheter (stenkolslagen) är uppbyggd efter koncessionssystemet.
I lagens 1 kap. (§§ 1—21) meddelas bestämmelser örn koncession. Denna beviljas
av Konungen efter det samtliga rättsägare haft tillfälle att yttra sig i
ärendet. Söka flera koncession å samma område, bestämmer Konungen, oberoende
av tiden då ansökningarna inkommit, till vilken av sökandena, vare sig
de äro jordägare, upptäckare eller andra, koncession må meddelas. Den som
upptäckt fyndigheten är berättigad att, örn annan erhåller koncessionen, av
denne få skälig gottgörelse, vars belopp bestämmes i koncessionen. Koncession

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

beviljas å ett område av högst 1,600 hektar (§ 5), varest arbete under jord får
äga rum. Inom detta koncessionsområde medgives i koncessionen för arbete
i dagen en viss mindre ytvidd, och bergmästaren anvisar med iakttagande av
denna ytvidd de för arbete i dagen nödiga platser. För område, som sålunda
anvisas, skall koncessionsinnehavaren utgiva lösen motsvarande jordens fulla
värde och hälften därutöver. Begagnas området under kortare tid intill högst
3 år, erlägges icke lösen utan årlig avgift, motsvarande dubbla beloppet av
jordens avkastning. Koncession medför rätt till de stenkolsfyndigheter och i
sammanhang därmed förekommande eldfasta leror, som finnas inom koncessionsområdet.
För arbete skyddade äro boningshus m. m. Den som fått koncession
är skyldig att på förhand nedsätta viss pant för skada och intrång.
I 2 kap. (§§ 22—25) stadgas örn avgift till jordägaren. Beträffande kronojord
bestämmes avgiften av Konungen. I fråga om annan jord erlägger koncessionsinnehavaren
till jordägarna inom koncessionsområdet en avgift, motsvarande
värdet av V75 av de stenkol och eldfasta leror, vilka å området finnas
och i dagen uppfordras. Koncessionsinnehavaren äger dock att å denna
avgift sig till godo avräkna så stor del, som på det honom anvisade området
i dagen belöper i förhållande till hela det område, koncessionen omfattar. Äro
inom det senare området flera jordägare, njuta dessa, i vad av avgiften dem
samfällt tillkommer, lott efter som de i jorden äga del (§ 22). — I motiven
till lagen anföres som skäl för dessa fördelningsregler, bland annat, att det,
örn marken inom koncessionsområdet tillhörde ett större antal olika ägare, för
gruvägaren skulle vara förenat med stort besvär att hålla reda på från vilken
jordägares mark varje uppfordrad tunna stenkol och lera hämtats, samt för
jordägarna i allmänhet vara svårt om ej omöjligt att häröver utöva kontroll.
Vidare anföres, att då varje jordägare inom koncessionsområdet vare sig stenkol
verkligen brytas på hans ägor eller icke får i större eller mindre mån vidkännas
de olägenheter, gruvanläggningen i allmänhet medför för sin närmaste
omnejd, reglerna i själva verket även bäst tillgodose rättvisans krav. — I

3 kap. (§§ 26—32) meddelas stadganden om arbetsskyldighet och vilostånd, i

4 kap. (§§ 33—44) ordningsstadganden för gruvdriften och i 5 kap. (§§ 45—
48) vissa särskilda bestämmelser. År 1917 har till lagen fogats ett 6 kap.
(§§ 49—50) avseende saltfyndigheter.

Förevarande förslag avser att göra stenkolslagen tillämplig jämväl på oljeoch
gasfyndigheter. Propositionen har närmast föranletts av en ansökan från
bergsingenjörerna Sven Lundberg i Hälsingborg och Karl Sundberg i Stockholm
örn erhållande av koncession för utvinning av naturlig gas inom ett större
område kring Ängelholm. I yttrande över ansökningen har Sveriges geologiska
undersökning hemställt, att kommerskollegium måtte vidtaga åtgärder
för att rättighet att för tekniskt utvinnande eftersöka och bearbeta fyndighet
av kolväte i fast, flytande (petroleum) eller gasformig utbildning, så snart
sig göra läte, bleve reglerad av en koncessionslag. Kommerskollegium har
därefter utarbetat ett förslag, som ligger till grund för det i propositionen
framlagda förslaget. Enligt detta skall stenkolslagen med ett par modifika -

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

tioner, avseende arbetsskyldighet och kartläggning, tillämpas på olje- och gasfyndigheter,
varjämte i anslutning till ett föreliggande fall å en viss i propositionen
angiven fastighet från koncession undantages befintlig gasfyndighet,
därur gas tages till husbehov.

Lagrådet har mot det remitterade förslaget endast framställt en anmärkning
av huvudsakligen formell natur, vilken anmärkning beaktats i propositionen.
,

Utskottet har intet att invända mot att, på sätt föreslagits, stenkolslagens bestämmelser
göras tillämpliga jämväl på eftersökande och bearbetande av oljeoch
gasfyndigheter. I fråga örn det i nämnda lag upptagna stadgandet, att
för fyndigheter utgående avgifter skola mellan samtliga inom koncessionsområdet
befintliga jordägare fördelas efter som dessa i jorden äga del, vill utskottet
emellertid påpeka, att då koncessionsområdet för en olje- eller gasfyndighet
kan omfatta ända till 1,600 hektar, fall kunna tänkas, då en dylik fördelningsgrund
blir mindre lämplig. För närvarande undandrar sig dock detta
spörsmål utskottets bedömande.

Under erinran härom får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 mars 1933.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

"Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala*, Norling,
Bissmark, Forssell och Julin*; samt

från andra kammaren: herrar Linnér*, Lindqvist*, Olsson i Rimforsa*, Olsson
i Mellerud*, Johanson i Huskvarna, Berg* och Johnsson i Kalmar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.