Första lagutskottets utlåtande nr 27 (Utlåtande 1947:L1u27 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

Nr 27.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr
367) om fri rättegång.

Genom en den 11 mars 1947 dagtecknad, till lagutskott hänvisad propoposition,
nr 189, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
förslag till

Lag

angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 367) om fri rättegång.

Härigenom förordnas, att 1—6, 8—11, 13—15 och 17 §§ samt överskrifterna
framför 1 och 10 §§ lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

Om fri rättegång vid underrätt.

1 §•

Vid allmän underrätt, polisdomstol
och krigsrätt samt första domstol i
jorddelningsmål och i vattenmål må
på de villkor och i den omfattning,
som här nedan stadgas, fri rättegång
i visst mål beviljas den, som icke äger
tillgång till gäldande av de med rättegången
därstädes förenade kostnader
eller efter deras utgivande skulle
sakna nödiga medel för eget uppehälle
och för fullgörande av honom
åliggande underhållsskyldighet.

(Föreslagen lydelse.)

Om fri rättegång vid första domstol.

I mål vid allmän underrätt, krigsrätt,
ägodelningsrätt, vattendomstol
eller arbetsdomstolen må på de villkor
och i den omfattning som här nedan
stadgas fri rättegång beviljas den,
som icke äger tillgång till gäldande
av de med rättegången därstädes förenade
kostnaderna eller efter deras
utgivande skulle sakna nödiga medel
för eget uppehälle och för fullgörande
av honom åliggande underhållsskyldighet.
Vad nu sagts om mål
skall äga motsvarande tillämpning å
förundersökning i brottmål, så ock å
ärende som avses i lagen om handläggning
av domstolsärenden eller eljest
ej skall handläggas i den för tvistemål
eller brottmål stadgade ordningen.

1 Senaste lydelse av 1—6, 8, 10, 11, 13 och 14 §§ se SFS 1944: 212.
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 9 samt. 1 avd. Nr 27.

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

Fri rättegång------------------

I brottmål, där brottet är sådant,
att det hör under allmänt åtal eller
må efter angivelse åtalas av allmän
åklagare, må fri rättegång ej beviljas
målsägande i annat fall än att åklagaren
anhängiggjort talan i målet.

(Föreslagen lydelse.)

---------— fri rättegång.

Målsägande i brottmål må, om
brottet hör under allmänt åtal, ej erhålla
fri rättegång i annat fall än då
åklagaren väckt åtal för brottet. I
ärende som sägs i första stycket må
fri rättegång beviljas allenast om förhandling
utsatts i ärendet eller eljest
med hänsyn till ärendets beskaffenhet
och omständigheterna i övrigt särskilda
skäl äro därtill.

Beslut om fri rättegång meddelas
av rätten eller, då rätten ej sitter, av
dess ordförande.

Ansökan om fri rättegång göres muntligen eller skriftligen och skall åtföljas
av skriftlig, på heder och samvete avgiven uppgift å sökandens förmögenhetsvillkor
och omfånget av honom åliggande underhållsskyldighet; äro sagda
förhållanden ej kända, skall uppgiften vara styrkt genom offentlig myndighet,
som Konungen bestämmer.

Part, som åtnjuter fri rättegång,
vare befriad från erläggande av stämpelavgift
i målet och njute tillika den
förmån att av allmänna medel skola
gäldas expeditionslösen, kostnad för
delgivning av stämning och sådant
rättens beslut, av vilket motparten
skall erhålla del, samt för inkallelse
av och ersättning till sådana av parten
åberopade vittnen, vilkas hörande
i målet ej utan skål påkallats, så
ock ersättning till tjänsteman för särskild
förrättning eller å tjänstens vägnar
förskjuten kostnad. Frihet från
avgift för protokoll, som ej utfärdas
utan särskild begäran, må jämväl efter
det rätten skilt sig från målet åtnjutas,
såframt begäran därom göres
innan tiden för bevarande av talan

Part, som åtnjuter fri rättegång,
vare befriad från erläggande av stämpelavgift
för expeditioner angående
rättegången och njute tillika den förmånen
att av allmänna medel skola
utgå expeditionslösen, delgivningskostnad
som eljest skolat åligga parten
samt ersättning till tjänsteman för
särskild förrättning eller å tjänstens
vägnar förskjuten kostnad. Frihet från
avgift för sådan rättens expedition
som ej utfärdas utan särskild begäran
må åtnjutas jämväl efter det rätten
skilt målet från sig, om expeditionen
begäres innan tiden för fullföljd av
talan utgått.

Av allmänna medel skall ock utgå
kostnad för bevisning som ej förebragts
utan skäl ävensom förskott å

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

mot utslaget, genom vad eller besvär,
gått till ända.

Av allmänna medel skall ock gäldas
ersättning till sakkunnig som utsetts
av rätten, om ersättningen enligt
lag skall utgivas av parten. Har i det
slutliga utslaget förordnats att ersättning,
vars gäldande ålegat båda parterna,
skall stanna å parten, skall
denna kostnad, även där ersättningen
till den sakkunnige helt eller delvis
utgivits av motparten, utgå av allmänna
medel.

Har i------------

År part, som åtnjuter fri rättegång,
enligt lag skyldig eller har han eljest
av rättens ordförande anmodats att
komma personligen tillstädes vid rätten,
eller har rätten ålagt honom personlig
inställelse, åge rätten med anledning
av sådan inställelse på begäran
tillerkänna parten gottgörelse av
allmänna medel för resekostnad enligt
lägsta reseklass i allmänna resereglementet,
om han finnes icke själv
kunna svara för kostnaden. Är avståndet
till sammanträdesorten mindre
än fem mil, må dock sådan gottgörelse
utgå allenast såframt synnerliga
skäl därtill är o. Rätten eller, då
rätten ej sitter, dess ordförande äger
besluta om förskott av allmänna medel,
därest parten måste antagas sakna
medel för resan.

Om synnerliga---------------

Har part, som åtnjuter fri rättegång,
haft andra nödvändiga utgifter
för rättegången, som icke avses i 3 §
men äro jämförliga med där angivna
kostnader, äge rätten ock tillerkänna
honom ersättning därför med skäligt
belopp, om han finnes icke själv kunna
svara för utgifterna.

(Föreslagen lydelse.)

kostnad för bevisning, om kostnaden
eller förskottet enligt lag skall utgivas
av parten eller av parterna en för båda
och båda för en.

---undersökningen avgives.

§•

Har part, som åtnjuter fri rättegång,
förelagts att infinna sig personligen
vid rätten, må parten på begäran
tillerkännas gottgörelse av allmänna
medel för resekostnad enligt
lägsta reseklass i allmänna resereglementet,
om han finnes icke själv kunna
svara för kostnaden. Är avståndet
till sammanträdesorten mindre än
fem mil, må dock sådan gottgörelse
utgå allenast såframt synnerliga skäl
äro därtill. Därest parien måste antagas
sakna medel för resan, må nödigt
förskott å ersättningen meddelas
honom.

---------vid domstolen.

Har part, som åtnjuter fri rättegång,
haft andra nödvändiga utgifter
för rättegången, som icke avses
i 3 § men äro jämförliga med där
angivna kostnader, må ock ersättning
därför med skäligt belopp tillerkännas
honom, om han finnes icke själv
kunna svara för utgifterna.

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

o §•

Finnes part, som åtnjuter fri rättegång,
icke kunna själv eller genom
någon, som i tjänsteställning eller eljest
lämnar honom bistånd, behörigen
tillvarataga sina intressen vid talans
anhängiggörande eller utförande,
må på hans begäran lämplig person
förordnas att därvid mot ersättning av
allmänna medel biträda honom.

Rättegångsbiträde förordnas av rätten
eller, då rätten ej sitter, av dess
ordförande. Där ej omständigheterna
annat påkalla, bär med beslut angående
förordnande att biträda part med
talans utförande anstå, till dess parten
varit personligen tillstädes i målet
och rätten därvid funnit, att behov
av biträde föreligger.

Till rättegångsbiträde bör, om målets
beskaffenhet det fordrar, förordnas
någon som avlagt för utövande av
domarämbete föreskrivna kunskapsprov.
Företrädesvis bör därvid anlitas
befattningshavare vid rättshjälpsanstalt
eller annan som vid rätten yrkesmässigt
utövar advokatverksamhet
och ej är avlägset boende; har sådan
person av parten föreslagits till biträde,
bör avvikelse från förslaget ej
ske, såframt ej särskilda skäl därtill
år o.

Vid förordnande av rättegångsbiträde
må, när skäl därtill åro, biträdet
berättigas att sätta annan lämplig
person i sitt ställe.

Finnes part, som åtnjuter fri rättegång,
icke kunna själv eller genom
någon som i tjänsteställning eller eljest
lämnar honom bistånd behörigen
tillvarataga sina intressen vid talans
väckande eller utförande, må på hans
begäran lämplig person förordnas att
mot ersättning av allmänna medel biträda
honom därvid. I brottmål skall
dock vad nu sagts icke äga tillämpning
i fråga om den misstänkte utan
gälle beträffande biträde åt honom
vad i rättegångsbalken är stadgat om
offentlig försvarare.

Till rättegångsbiträde skall förordnas
advokat eller annan som avlagt
för utövande av domarämbete föreskrivna
kunskapsprov och finnes
skickad för uppdraget. Företrädesvis
bör därvid anlitas befattningshavare
vid rättshjäipsanstalt eller advokat
som vid rätten brukas som rättegångsombud.
Har parten själv föreslagit
någon som är behörig, skall han förordnas,
om ej hans anlitande skulle
medföra avsevärt ökade kostnader eller
eljest särskilda skål föranleda annat.
Vid förordnande av rättegångsbiträde
må, när skäl äro därtill, biträdet
berättigas att sätta annan behörig
person i sitt ställe.

Biträde skall kallas till huvudförhandling
eller annat rättens sammanträde
för förhandling.

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

6 §.

Om delgivning och inkallelse, som
i 3 § sägs, föranstalte, såframt parten
därom framställer begäran, rätten
eller dess ordförande.

Fart, som åtnjuter fri rättegång, md
ej i målet förpliktas gottgöra statsverket
ersättning till offentlig försvarare,
tolk eller stenograf, eller kostnad som
enligt föreskrift i rättegångsbalken av
allmänna medel utgått för bevisning
varom rätten självmant föranstaltat.

8 §•

När rätten från sig skiljer mål, vari
part åtnjutit fri rättegång, skall rätten,
där parten jämlikt 7 § förklarats
förlustig sagda förmån, förplikta honom
att ersätta statsverket kostnad,
som enligt 3, 4 eller 5 § skolat gäldas
av allmänna medel; dock ankomme
på rätten att pröva, om och i vad
mån sådant åläggande bör ske i fall,
då beslutet om förmånens upphörande
grundats därpå, att det för parten
funnits vara av ringa betydelse, att
hans talan vinner prövning.

Har part, som åtnjutit fri rättegång,
ej förklarats ersåttningsskyldig,
men tappar motparten, varde sådan
skyldighet denne ålagd, där han enligt
lag är pliktig gälda vinnande parts
rättegångskostnad.

Vinna makar — —------

När rätten från sig skiljer mål våld
part åtnjutit fri rättegång, skall rätten,
där parten jämlikt 7 § förklarats
förlustig sagda förmån, förplikta honom
att ersätta statsverket kostnad
som enligt 3, 4 eller 5 § skolat utgå
av allmänna medel; dock ankomme
på rätten att pröva om och i vad mån
sådant åläggande bör ske i fall, då
beslutet om förmånens upphörande
grundats därpå, att det funnits vara
av ringa betydelse för parten att hans
talan vinner prövning. Föreligga sådana
omständigheter som avses i 31
kap. 2 § rättegångsbalken, må betalningsskyldighet
ej åläggas parten.

Där ej part, som åtnjutit fri rättegång,
enligt första stycket förklarats
skyldig att återgälda kostnad som där
avses, skall sådan skyldighet åläggas
motpart eller annan som enligt lag
skulle varit pliktig att gottgöra parten
kostnaden. Rör målet allmänt
åtal, må åklagaren förpliktas ersätta
kostnaden, om han väckt åtalet utan
skäl; har målsägande utan skäl gjort
angivelse eller eljest föranlett åtalet,
må i den omfattning, som finnes skälig,
ersättningsskyldighet ock åläggas
honom.

-------stycket avses.

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

Mot beslut, varigenom fri rättegång
beviljats, må talan ej föras.

Har rättens ordförande lämnat utan
bifall ansökan om fri rättegång eller
om förordnande av rättegångsbiträde
eller till rättegångsbiträde förordnat
annan, än part föreslagit, må parten
hos rätten påkalla ny prövning av frågan.

Om fri rättegång i hovrätt och
hos Konungen.

Har part vid underrätt åtnjutit fri
rättegång, vare han, då målet fullföljes
till hovrätten, berättigad att jämväl
med avseende å rättegången därstädes
tillgodonjuta de i 3 § omförmälda
förmåner, såframt ej under tiden
partens förmögenhetsförhållanden
veterligen så ändrats, att han utan
intrång i de medel, som äro nödiga
för hans eget uppehälle och för fullgörande
av honom åliggande underhållsskyldighet,
kan gälda kostnaderna
för rättegången i hovrätten. Part
äge ock eljest i hovrätten komma i
åtnjutande av fri rättegång enligt vad
nu sagts, där han, på sätt i 2 § andra
stycket föreskrives, styrker, att han
icke äger tillgång till gäldande av de
med rättegången i hovrätten förenade
kostnader eller efter deras utgivande
skulle sakna nödiga medel för
eget uppehälle och för fullgörande av
honom åliggande underhållsskyldighet.

Har tilltalad, som i hovrätten åtnjuter
fri rättegång, personligen inställt
sig vid muntligt förhör, eller har
hovrätten ålagt annan part, som åtnjuter
fri rättegång, att komma per -

(Föreslagen lydelse.)

§•

Vad i 8 § är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning når förundersökning,
varunder den misstänkte åtnjutit
fri rättegång, nedlägges eller
avslutas utan att åtal mot honom väckes.
Det åligger åklagaren att hos rätten
göra anmälan om förundersökningens
nedläggande eller avslutande.

Om fri rättegång i hovrätt och
högsta domstolen.

§•

Part, som vid underrätt åtnjutit fri
rättegång, vare, om målet fullföljes
till hovrätten, berättigad att jämväl
med avseende å rättegången därstädes
tillgodonjuta de i 3 och å §§ omförmäkla
förmånerna, såframt ej under
tiden partens förmögenhetsförhållanden
veterligen så ändrats, att han
utan intrång i de medel som äro nödiga
för hans eget uppehälle och för
fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet
kan gälda kostnaderna
för rättegången i hovrätten.
Part äge ock eljest i hovrätten komma
i åtnjutande av fri rättegång enligt
vad nu sagts, där han på sätt i 2 §
föreskrives styrker, att han icke äger
tillgång till gäldande av de med rättegången
i hovrätten förenade kostnaderna
eller efter deras utgivande skulle
sakna nödiga medel för eget uppehälle
och för fullgörande av honom
åliggande underhållsskyldighet.

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

sonligen tillstädes vid sådant förhör,
skall vad i 4 § första och andra styckena
stadgas äga motsvarande tilllämpning.
Bestämmelsen i 4 § tredje
stycket skall ock gälla med avseende
å rättegången i hovrätten.

Där part, som i hovrätten åtnjuter
fri rättegång, anlitat biträde för rättegången
därstädes, må hovrätten på
partens begäran i det slutliga utslaget
tillerkänna biträdet ersättning av
allmänna medel, om parten ägt grundad
anledning att fullfölja talan och
därvid haft behov av biträde eller om
parten med hänsyn till målets beskaffenhet
haft behov av biträde för avgivande
av svaromål.

Har hovrätten utsatt muntligt förhör
i mål, där part åtnjuter fri rättegång,
äge hovrätten på partens begäran
förordna lämplig person att biträda
honom vid utförande av hans
talan i hovrätten, om parten är i behov
av sådant biträde; och skall därvid
vad i 5 § tredje och fjärde styckena
stadgas äga motsvarande tilllämpning.

Vad i 1 § andra och tredje styckena
samt i 6, 7 och 8 §§ är stadgat skall
äga motsvarande tillämpning med avseende
å fri rättegång i hovrätt.

Mot hovrätts beslut i fråga, som i
denna paragraf avses, må talan ej
föras.

(Föreslagen lydelse.)

Har part, som åtnjuter fri rättegång
i hovrätten, därstädes anlitat biträde
av någon som varit förordnad att biträda
honom med talans utförande i
underrätten, skall ersättning till biträdet
utgå av allmänna medel. I annat
fall skall i fråga om parts rått till
biträde i tillämpliga delar gälla vad i
5 § är stadgat.

Bestämmelserna i 1 § andra och
tredje styckena samt 6—9 §§ skola ock
äga motsvarande tillämpning med avseende
å fri rättegång i hovrätt.

11 §■

Bestämmelserna i 10 § skola äga Bestämmelserna i 10 § skola äga
motsvarande tillämpning i fråga om motsvarande tillämpning i fråga om
mål, som fullföljes hos Konungen. mål som fullföljes till högsta domstolen.

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

13 §.

Finnes part, som åtnjutit fri rättegång,
efter rättegångens avslutande
kunna utan intrång i de medel som
äro nödiga för hans eget uppehälle
och för fullgörande av honom åliggande
underhållsskyldighet gälda rättegångskostnad,
som enligt denna lag
utgått av allmänna medel eller som
avses i 6 §, och föreligga ej sådana
omständigheter, som angivas i 31 kap.
2 § rättegångsbalken, må han på yrkande
av kronans ombudsman i den
ort där parten har sitt hemvist förpliktas
att ersätta statsverket sådan
kostnad, dock att, om dylik ersättningsskyldighet
ålagts motpart eller
annan, talan som nu sagts ej må väckas
med mindre det visas att kostnaden
icke kunnat uttagas av denne. Talan
må ej väckas senare än fem år efter
rättegångens avslutande.

Vad i---verkställighetsåtgärden avslutats.

Har part guldit kostnad, som mot- Har part guldit kostnad som aiman
parten förpliktats att återgälda stats- förpliktats att återgälda statsverket,
verket, inträder han i statsverkets rätt inträder han i statsverkets rätt mot
mot den andre. den andre.

Finnes part, som åtnjutit fri rättegång,
efter rättegångens avslutande
kunna utan intrång i de medel, som
äro nödiga för hans eget uppehälle
och för fullgörande av honom åliggande
underhållsskyldighet, gälda rättegångskostnad,
som enligt denna lag
av allmänna medel guldits, må han på
yrkande av kronans ombudsman i den
ort, där parten har sitt hemvist, förpliktas
att ersätta statsverket sådan
kostnad, dock att, om dylik ersättningsskyldighet
ålagts motparten, talan
som nu sagts ej må väckas med
mindre det visas, att kostnaden icke
kunnat uttagas av denne. Talan må ej
anhängiggöras senare än fem år efter
rättegångens avslutande.

14 §.

Vittnesersättning, som enligt denna
lag skall gäldas av allmänna medel,
skall utgå efter enahanda grunder och
i samma ordning, som stadgas angående
ersättning av allmänna medel
till vittnen i brottmål.

Rättegångsbiträde, som förordnats
enligt denna lag, åtnjute efter rättens
prövning av allmänna medel arvode
för det arbete han nedlagt å rättegången,
så ock gottgörelse för nödvändiga
utgifter. Vid begäran om ersättning
bör redogörelse lämnas för det
arbete och de utgifter uppdraget med -

Rättegångsbiträde som förordnats
enligt denna lag år berättigad att erhålla
arvode för det arbete han nedlagt
å rättegången, så ock gottgörelse
för nödvändiga utgifter samt för tidsspillan
i samband med inställelse vid
rätten. Vid begäran om ersättning bör
redogörelse lämnas för det arbete och

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

fört. Arvode och gottgörelse för utgifter
skola fastställas var för sig.

Arvode till biträde skall bestämmas
till belopp som med avseende å det
arbete uppdraget krävt, den omsorg
och skicklighet, varmed det utförts,
samt omständigheterna i övrigt kan
anses utgöra skälig ersättning för uppdraget.
Vid bestämmandet av ersättning
bör hänsyn tagas till inställelse
vid rätten å samma rättegångsdag i
annat mål. Finnes talan hava anhängiggjorts
eller fullföljts utan skäl, må,
där biträdet brustit i nödig aktsamhet,
ersättningen till honom efter omständigheterna
nedsättas under vad
som eljest bort utgå eller ock biträdet
förklaras ej äga rätt till ersättning.

Ej må biträde, som förordnats av
rätten eller dess ordförande, av parten
förbehålla sig ytterligare ersättning;
har sådant förbehåll skett, vare det
utan verkan.

Beslut om ersättning till rättegångsbiträde
gånge i verkställighet, ändå att
det ej vunnit laga kraft. Skriftligt besked
om beslutet skall utan avgift tillhandahållas
biträdet.

de utgifter uppdraget medfört. Arvode
och övrig ersättning skola fastställas
var för sig.

Arvode till biträde skall bestämmas
till det belopp som med avseende å
det arbete uppdraget krävt, den omsorg
och skicklighet, varmed det utförts,
samt övriga omständigheter kan
anses utgöra skälig ersättning för uppdraget.
Vid bestämmande av ersättning
i övrigt bör hänsyn tagas till inställelse
vid rätten å samma dag i annat
mål. Finnes talan hava anhängiggjorts
eller fullföljts utan skäl, må,
där biträdet brustit i nödig aktsamhet,
ersättningen till honom efter omständigheterna
nedsättas under vad
som eljest bort utgå eller ock biträdet
förklaras ej äga rätt till ersättning.

Biträde må ej förbehålla sig ytterligare
ersättning av parten; har sådant
förbehåll skett, vare det utan verkan.

Vad i denna lag sägs om rättegångsbiträde
äge ej tillämpning i fall, då,
enligt vad särskilt är stadgat, häktad
eller vid krigsdomstol tilltalad är berättigad
erhålla sådant biträde.

B ili an g till riksdagens protokoll 1947. 9 samt.

§•

Beslut rörande fråga som avses i
denna lag meddelas av rätten. Krigsrätts,
ågodelningsråtts eller vattendomstols
beslutanderätt må dock, då
domstolen ej håller sammanträde, utövas
av krigsdomaren, ägodelning sdomaren
eller vattenrättsdomaren.

Har rätten skilt målet från sig, äger
den, till dess part fullföljt talan eller
tiden för sådan talan utgått, bevilja
parten fri rättegång i högre rätt och
1 avd. Nr 27. 2

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

(Gällande lydelse.)

Närmare föreskrifter rörande ordningen
för gäldande av ersättning enligt
denna lag till tjänstemän och
rättegdngsbiträden ävensom angående
delgivningar och inkallelser genom
rättens eller dess ordförandes försorg
samt vad i övrigt med avseende å denna
lags tillämpning är att iakttaga
meddelas av Konungen.

(Föreslagen lydelse.)

förordna biträde åt honom för rättegången
därstädes.

1 fråga om talan mot beslut som
meddelats av krigsdomare, ägodelningsdomare
eller vattenrättsdomare
äge vad som år stadgat om talan mot
krigsrätts, ägodelning srätts och vattendomstols
beslut motsvarande tillämpning.

§•

Närmare föreskrifter rörande tilllämpningen
av denna lag meddelas av
Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
19A8. 1 mål vari rättegång inletts
före nämnda dag skall dock äldre
lag lända till efterrättelse såvitt part
därigenom kan erhålla förmån, som
icke skulle stå till buds vid tillämpning
av nya lagen.

Vad i äldre lag år stadgat om fullföljd
av talan och omedelbar verkställighet
av vissa beslut skall alltjämt
äga tillämpning i fråga om beslut som
meddelats före nya lagens ikraftträdande
eller som hovrätt därefter meddelar
i mål, vilket underrätten avgjort
före ikraftträdandet.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa
till propositionen.

I sitt betänkande med förslag till ny rättegångsbalk anförde processlagberedningen,
att den fria rättegången ansetts böra liksom hittills regleras genom
särskild lagstiftning. Det vore emellertid uppenbart, att det nya för -

Första lagutskottets utlåtande nr 27.

farandet, särskilt vad anginge överrätterna, kunde påkalla vissa ändringar i
lagen om fri rättegång. Denna fråga borde upptagas till övervägande före nya
RB:s ikraftträdande.

Efter avgivandet av beredningens betänkande ha genom lag den 12 maj
1944 åtskilliga ändringar vidtagits i lagen om fri rättegång. Redan härigenom
ha väsentligt ökade möjligheter beretts alt tillgodose de nya behov avsärskilda
förmåner åt obemedlade parter vilka uppkomma vid övergången till
ett muntligt processystem. Vissa ytterligare lättnader ha emellertid ansetts
påkallade. Även i några andra avseenden erfordras med hänsyn till nya
RB:s innehåll att saklig ändring i lagen äger ram. Dessutom böra lagens bestämmelser
på flera punkter undergå formell jämkning i anslutning till föreskrifterna
i nya RB.

I enlighet med det anförda utarbetades i oktober 1946 inom justitiedepartementet
en promemoria med utkast till ändringar i lagen om fri rättegång
med anledning av processreformen, över denna promemoria ha, efter remiss,
yttranden avgivits av rikets hovrätter, nedre justitierevisionen, statskontoret,
föreningarna Sveriges häradshövdingar och Sveriges sladsdomare, Sveriges
advokatsamfund samt styrelserna för Stockholms stad, Stockholms läns,
Norrköpings stads, Malmö stads, Hälsingborgs stads, Göteborgs stads, Älvsborgs
läns, Örebro läns och Västmanlands läns rättshjälpsanstalter. I flertalet
yttranden ha de i promemorian föreslagna lagändringarna i huvudsak
tillstyrkts eller lämnats utan erinran. — I propositionen redogöres för innehållet
i de avgivna yttrandena.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag angående ändring i lagen
om fri rättegång innefattar, förutom formella jämkningar i anslutning till
nya rättegångsbalken, en utvidgning i åtskilliga avseenden av de förmåner
som för närvarande ingå i den fria rättegången. I främsta rummet gäller detta
rätten att på det allmännas bekostnad erhålla rättegångsbiträde. Sålunda
borttages den nuvarande föreskriften, att biträde för talans utförande i allmänhet
icke bör förordnas innan parten varit personligen tillstädes i målet.
Beträffande rättegångsbiträde i överrätt skall gälla, att den som enligt lagen
om fri rättegång erhållit biträde vid talans utförande i underrätt alltid skall
få på det allmännas bekostnad anlita detta biträde även i överinstanserna.
Någon särskild behovsprövning skall alltså icke förekomma i nu åsyftade
fall. Om parten vill anlita annat biträde än det av underrätten förordnade
eller om någon, som icke åtnjutit fri rättegång vid underrätten eller ej haft
förordnat biträde där, vill erhålla kostnadsfri biträdeshjälp i högre instans,
skall enligt förslaget härför krävas särskilt förordnande på motsvarande sätt
som är stadgat i fråga om underrättsprocessen. Möjligheterna för part att erhålla
ersättning för personlig inställelse vid domstol ökas också i någon
mån enligt förslaget. Nu gällande bestämmelser om kostnad för bevisning,
då part har fri rättegång, ha i förslaget ersatts med ett allmänt stadgande
att sådan kostnad skall utgå av allmänna medel, om kostnaden enligt lag
skall utgivas av parten eller av parterna eu för båda och båda för eu. Därvid
har dock, i anslutning till vad nu gäller beträffande ersättning till vittnen.

Förslå lagutskottets utlåtande nr 27.

Utskottet.

såsom ytterligare förutsättning uppställts att beviset ej förebragts utan skäl.
Vidare kan nämnas, att fri rättegång skall kunna beviljas icke endast i egentliga
mål utan under vissa förutsättningar även i ansökningsärenden. Innebörden
av de föreslagna ändringarna framgår för övrigt av uppställningen av
lagtexten i gällande och föreslagen lydelse.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungi. Maj:ts förslag
och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 189, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 april 1947.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Westman, Ahlkvist, Löthner,
Lodenius, William Ohlsson, Lindgren och Annér;

från andra kammaren: herrar Rylander, Lindqvist, Gezelius, Hedlund
i Östersund, Werner, Olsson i Mellerad och Lindberg samt fru Gustafson.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471494