Första lagutskottets utlåtande nr 21 (Utlåtande 1945:L1u21 l1u)

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman.

Genom en den 26 januari 1945 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 28, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet förda protokoll föreslagit
riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder slutligen
godkänt, antaga följande vid propositionen fogade förslag till

Lag

om val av borgmästare och lagfaren rådman.

I anledning av § 31 regeringsformen förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

När befattning som borgmästare eller lagfaren rådman blivit ledig, skall
för upprättande av förslag till befattningens besättande förrättas val enligt
vad nedan stadgas.

Konungen äger förordna om uppskov med befattningens besättande. Väckes
i stad fråga om uppskov och sökes sådant inom en månad från det befattningen
blev ledig, eller skall efter vad särskilt är stadgat anmälan örn ledigheten
göras hos Konungen, skall med åtgärd för befattningens tillsättande
anstå till dess Konungen förordnat att befattningen skall besättas eller tiden för
meddelat uppskov gått till ända.

Förberedande åtgärder.

2 §•

Där ej med besättande av ledigbliven befattning skall anstå, har magistraten
att ofördröjligen i allmänna tidningarna och medelst anslag å rådhuset
kungöra ledigheten, med tillkännagivande att till Konungen ställd
ansökan till befattningen, åtföljd av tjänsteförteckning, skall hava inkommit
till magistraten inom en månad från det kungörelsen blivit införd i allmänna
tidningarna.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 9 sami. 1 avd. Nr 21.

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

3 §•

Efter ansökningstidens utgång skall magistraten överlämna ansökningshandlingarna
till hovrätten, som har att avgiva yttrande rörande sökandena
och ordningen mellan de tre vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till
förtjänst och skicklighet böra främst ifrågakomma, med anmärkande tilllika
om hovrätten finner någon av sökandena icke vara behörig till befattningen.
Då fråga är örn rådmanstjänst, skall magistraten vid ansökningshandlingarnas
överlämnande till hovrätten avgiva eget utlåtande i ärendet.

Sedan handlingarna i ärendet återställts, har magistraten, då borgmästartjänst
skall tillsättas, att omedelbart föranstalta om val enligt vad nedan sägs;
är fråga om rådmanstjänst, skall magistraten överlämna handlingarna jämte
hovrättens yttrande till stadsfullmäktige.

Val av borgmästare.

4 §.

För val av borgmästare gäde med de undantag som föranledas av föreskrifterna
i denna lag i tillämpliga delar vad om val av stadsfullmäktige är
stadgat.

5 §.

Magistraten skall utsätta dag, tider och ställen för valet.

Kungörelse om valet skall minst två veckor förut anslås å rådhuset och
därjämte inom samma tid införas i den eller de tidningar, vari kommunala
meddelanden för staden intagas. I kungörelsen skall meddelas uppgift å
sökandena till befattningen och ordningen mellan de tre i hovrättens yttrande
främst upptagna, med anmärkande tillika om någon av sökandena enligt
hovrättens mening icke är behörig till befattningen. I kungörelsen skall tillkännagivas
dag, tider och ställen för valet samt varest ansökningshandlingarna
och hovrättens yttrande under tiden till valet tillhandahållas de röstberättigade.

6 §.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas uppsamlande
anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt antal valdistrikt.
Vid sådana skilda förrättningar äger magistraten låta sig företrädas av deputerade,
tre i varje valdistrikt, av vilka en av magistraten förordnas till
ordförande. Till deputerad må i händelse av behov utses den som eljest ej
tillhör magistraten. I den män suppleanter för valförrä harna eller särskilda
protokollförare anses erforderliga må sådana av magistraten förordnas.

Valsedel må avlämnas endast vid förrättning som avses i första stycket;
och skall förty vad i kommunala vallagen stadgas örn rätt att i vissa fall
avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat icke äga tillämpning.

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

7 §•

Valsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla namn
å en, två eller tre till befattningen behöriga personer. Namnen skola å valsedeln
uppföras i följd, det ena under det andra.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt vem därmed åsyftas, eller
upptager valsedel namn å någon som är obehörig, anses sådant namn såsom
obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera giltiga namn än tre, anses det
eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

8 §•

Sammanräkning av valsedlarna skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.
Särskild sammanräkning skall ske för besättande av vart och ett av
de tre förslagsrummen.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det
första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje
å densamma upptagna namnet. Det namn som fått högsta rösttalet erhåller
första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det
namn som erhållit första förslagsrummet, på det sätt som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn som uppförts
i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och såsom
tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn som vid
sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av
de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller såsom
halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående
namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen, gäller
såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn som vid tredje
sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.

Därest vid sammanräkningen av rösterna befinnes, att någon som ej är
sökande till befattningen skulle enligt ovan upptagna bestämmelser ifrågakomma
till ett av förslagsrummen, har magistraten att inhämta uppgift av
honom huruvida han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej
vara villig alt mottaga densamma, eller avgiver han icke svar å magistratens
förfrågan inom två veckor efter det meddelandet blivit honom i rekommenderat
brev tillsänt, betraktas hans namn såsom obefintligt och företages
med iakttagande härav i nödig utsträckning ny sammanräkning av rösterna.

9 §.

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skall magistraten,
med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till besät -

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

tande av befattningen. Å tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och
medelst införande av kungörelse i den eller de tidningar, vari kommunala
meddelanden för staden intagas, skall valets utgång offentligen tillkännagivas
å rådhuset genom uppläsning av de vid sammanräkningen och förslagets
upprättande förda protokollen, och skall därvid jämväl besvärshänvisning
lämnas. Valförrättningen anses därmed avslutad.

10 §.

över valet må anföras besvär vilka, ställda till Konungen, skola inom
tjugu dagar efter valförrättningens avslutande hava inkommit till länsstyrelsen,
som efter inhämtande av vederbörandes förklaringar har att med
eget yttrande insända besvärshandlingarna till Konungen. Ej må klagan över
något av magistraten på grund av denna lag meddelat beslut föras annorledes
än i sammanhang med klagan över valet.

Val av lagfaren rådman.

11 §•

Val av lagfaren rådman förrättas av stadsfullmäktige med iakttagande av
vad nedan stadgas.

12 §.

Valet skall förrättas med enkla, slutna och omärkta sedlar.

I övrigt gäde i fråga om valet vad i 7 och 8 §§ är stadgat; dock må å valsedel
ej upptagas namn å någon som ej inom föreskriven tid sökt tjänsten.
Förekommer å valsedel sådant namn, anses det såsom obefintligt.

13 §.

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skola stadsfullmäktige,
med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till
besättande av befattningen. Protokoll över sammanräkningen och förslagets
upprättande skall jämte handlingarna i ärendet tillställas magistraten.

14 §.

Vill någon klaga över valet, gäde därom vad i fråga om besvär över stadsfullmäktiges
beslut i allmänhet är stadgat.

Gemensamma bestämmelser.

15 §.

Avlämnade valsedlar skola, sedan de uppräknats och protokollförts, förvaras
under försegling till dess valet vunnit laga kraft eller i händelse av besvär
dessa blivit avgjorda.

Första lagutskottets utlåtande nr 21. 5

16 §.

Protokollet över valförrättningen skall jämte övriga handlingar i ärendet
av magistraten insändas till länsstyrelsen, som efter det valet vunnit laga
kraft ofördröjligen översänder handlingarna till Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa
öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.
Genom lagen upphävas lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om val av borgmästare
i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i
Stockholm så ock vad i lag eller särskild författning eljest finnes mot denna
lag stridande.

I § 31 regeringsformen i dess gällande lydelse föreskrives, att då fråga uppkommer
om utseende av borgmästare i stad med egen jurisdiktion, stadens
röstberättigade män och kvinnor äga föreslå tre behörige personer, varefter
Konungen bland de föreslagna utnämner en till innehavare av befattningen.
På samma sätt skall förhållas med rådmans- och magistratssekreteraresysslorna
i Stockholm. Närmare bestämmelser örn val för upprättande av förslag
till ifrågavarande befattningar skola meddelas genom särskild, av Konungen
och riksdagen samfällt stiftad lag. Med stöd av sistnämnda stadgande har utfärdats
lagen den 14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat
samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm. I fråga örn rådmanstjänsterna
i andra städer än Stockholm gäller på grund av äldre författningar,
att rådman utses av stadsfullmäktige, varefter länsstyrelsen utfärdar fullmakt
för den valde.

Enligt 4 kap. 2 § nya rättegångsbalken skola borgmästare och rådman utnämnas
av Kungl. Maj:!. Därvid förutsättes, att val dessförinnan skall äga
rum. Några bestämmelser om valet ha ej upptagits i paragrafen, utan detta
ämne har hänvisats till särskild lagstiftning.

Med skrivelse den 17 mars 1944 överlämnade processlagberedningen betänkande
med förslag till lag örn införande av nya rättegångsbalken m. m. (SOU
1944: 9 och 10). Betänkandet innehöll bland annat utkast till viss ändring av
§ 31 regeringsformen. Ett med detta utkast överensstämmande förslag till
grundlagsändring framlades därefter genom proposition, nr 246, för 1944 års
riksdag och antogs efter hemställan av konstitutionsutskottet av riksdagen
som vilande. Förslaget innebär icke någon ändring i fråga om reglerna för
tillsättning av borgmäslartjänst. Stadgandet att samma regler som för borgmästartjänst
skola tillämpas med avseende å rådmän och magistratssekreterare
i Stockholm har däremot ersatts med en för alla städer gällande föreskrift
att, då lagfaren rådman skall tillsättas, staden äger föreslå tre behörige
personer, av vilka Konungen utnämner en till befattningen. Det har förutsatts,
att stadens förslagsrätt i detta fall skall utövas av stadsfullmäktige. Vad angår
valproceduren hänvisas liksom beträffande borgmästartjänst till särskild, av
Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag.

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

Innehållet av § 31 regeringsformen enligt dess alltjämt gällande lydelse
och enligt den lydelse, som antagits som vilande av 1944 års riksdag, framgår
av följande uppställning:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Till borgmästaretjänst i stad åge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
och kvinnor föreslå tre behörige personer.
Varje röstberättigad äger en
röst. Bland de föreslagne utnämner
Konungen en till borgmästare. På
samma sätt förhålles med rådmansoch
magistratssekreteraresysslorna i
Stockholm.

Närmare bestämmelser om val för
nu sagts, meddelas genom särskild,
stiftad lag.

31.

Till borgmästaretjänst i stad åge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
och kvinnor föreslå tre behörige personer.
Varje röstberättigad äger en
röst. Till tjänst som lagfaren rådman
i stad åge staden föreslå tre behörige
personer. Bland de sålunda föreslagne
utnämner Konungen en till innehavare
av den ifrågavarande tjänsten.
upprättande av förslag till de tjänster,
av Konungen och riksdagen samfällt

I anslutning till de nya stadgandena i § 31 regeringsformen har processlagberedningen,
som ansett att bestämmelserna örn borgmästarval och rådmansval
borde sammanföras i en gemensam lag, utarbetat ett förslag till
lag örn val av borgmästare och lagfaren rådman i stad, vilket förslag ligger
till grund för det genom förevarande proposition framlagda lagförslaget.

Om utformningen av och motiveringen till beredningens förslag må följande
nämnas.

I 1 § meddelas bestämmelser om kungörande av ledighet å borgmästareller
rådmanstjänst samt örn ordningen för sökande av sådan tjänst. Paragrafen
ansluter sig nära till motsvarande stadganden i 1921 års lag örn val av
borgmästare m. m.

Första stycket av 2 § innehåller en allmän föreskrift alt för val av borgmästare
i tillämpliga delar skall gälla vad om val av stadsfullmäktige är
stadgat. Från denna regel, som hämtats från 6 § i 1921 års lag, ha dock av
praktiska skäl gjorts vissa undantag, vilka likaledes äga motsvarighet i gällande
rätt.

I andra stycket har upptagits bestämmelse att val av rådman skall förrättas
av stadsfullmäktige. Detta innebär, i överensstämmelse med det förslag till
grundlagsändring som framlagts vid 1944 års riksdag, att rådman i Stockholm
icke längre skall väljas av de röstberättigade direkt.

Under 3—5 §§ givas regler om vad magistraten efter ansökningstidens utgång
har att iakttaga med avseende å valets förberedande och verkställande.

I denna del innefatta de föreslagna stadgandena den nyheten, att inkomna

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

ansökningshandlingar före valet skola översändas till hovrätten för inhämtande
av hovrättens yttrande angående sökandenas kvalifikationer för befattningen.
Enligt beredningens mening vore en dylik prövning av offentlig
myndighet ägnad att underlätta valmännens ställningstagande och därigenom
bereda ökad trygghet för ett lämpligt val. Beredningen erinrar i detta sammanhang
om att förslag i sådan riktning framlagts redan tidigare i ett av
särskilda sakkunniga den 8 november 1933 avgivet betänkande angående
ordningen för stadsdomartjänsternas tillsättande m. m. (SOU 1933:31). I
5 § av beredningens förslag har dessutom upptagits föreskrift att, då fråga
är om rådmansval, magistraten skall vid ansökningshandlingarnas översändande
till hovrätten bifoga eget yttrande.

Vad angår den närmare innebörden av hovrättens uppgift förordades i 1933
års betänkande, att hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande som
med hänsyn till förtjänst och skicklighet främst borde ifrågakomma till befattningen.
Beredningen har, för att starkare framhålla att hovrätten har att
beakta alla de omständigheter som äro av betydelse, förordat att som kvaiifikationsgrund
uttryckligen omnämnes, jämte förtjänst och skicklighet,
även lämplighet för befattningen. I överensstämmelse därmed har i beredningens
text hovrättens uppgift angivits vara att avgiva yttrande rörande de
sökande samt ordningen mellan de tre som enligt hovrättens mening med
hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt för befattningen
borde främst ifrå*gakomma vid valet. Härjämte skall hovrätten anmärka, örn
hovrätten finner någon av de sökande icke vara till befattningen behörig.

Sedan hovrättens yttrande avgivits, skall det enligt förslaget åligga magistraten
att bringa yttrandet till valmännens kännedom. Vid borgmästarval
skall sålunda i valkungörelsen angivas, förutom sökandenas namn, även ordningen
mellan de tre som hovrätten satt främst samt varest hovrättens yttrande
under tiden till valet hålles tillgängligt för de röstberättigade. Har hovrätten
funnit någon av sökandena obehörig, skall jämväl detta anmärkas i
kungörelsen. Vid rådmansval skall magistraten överlämna hovrättens yttrande
till stadsfullmäktige.

I 6—8 §§ i förslaget lia upptagits bestämmelser om valsättet samt angående
valsedlarnas innehåll och röstberäkningen m. m.

Liksom enligt gällande rätt skall enligt förslaget vid val av borgmästare
å valsedel kunna upptagas namn å person som icke sökt befattningen. Om
röstsammanräkningen ger till resultat att sådan person ifrågakommer till
förslagsrum, skall det åligga magistraten att inhämta uppgift av honom huruvida
han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej vara villig eller
svarar han icke på magistratens förfrågan inom viss tid, betraktas hans
namn som obefintligt och ny sammanräkning verkställes.

Beredningen har övervägt, örn icke rätten att rösta på personer utom sökandenas
krets borde upphöra. Som framgår av beredningens betänkande
framställdes under förarbetena till 1921 års lag från flera håll yrkanden i
sådan riktning. Föredragande departementschefen erinrade emellertid, att

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

exempel kunde anföras på att personer som varit synnerligen lämpliga som
borgmästare icke velat anmäla sig som sökande men sedermera då röstningen
medfört att de kunnat uppföras på förslag ställt sig till förfogande
och även blivit utnämnda till befattningen. Då rätten att rösta även å annan
än sökande alltså i vissa fall varit till fördel, fann departementschefen
valrätten i fråga örn borgmästartjänst icke böra begränsas till de sökande.
Även beredningen har, under hänvisning till vad sålunda yttrades, ansett övervägande
skäl tala för att den gällande ordningen på denna punkt bibehålies.

I fråga om rådmansval har beredningen däremot ansett, att valrätten borde
begränsas på sätt som nyss angivits. I förslaget stadgas därför, i anslutning
till vad nu gäller om val av rådman i Stockholm, att valsedel vid rådmansval
icke må upptaga någon som ej anmält sig som sökande till befattningen.

Även beträffande valsedlarnas innehåll i övrigt samt sättet för röstberäkningen
överensstämmer förslaget med 1921 års lag.

Under 9—11 §§ innehåller förslaget slutligen vissa stadganden angående
protokoll över valförrättning samt örn klagorätt m. m. Dessa stadganden
ansluta sig såvitt angår val av borgmästare till motsvarande föreskrifter i
1921 års lag och beträffande rådmansval till bestämmelserna i lagen den
6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i stad.

Över processlagberedningens förslag ha utlåtanden infordrats från rikets
hovrätter och samtliga länsstyrelser. Genom länsstyrelserna ha magistraterna
och stadsfullmäktige i vissa städer, vilkas hörande kunde anses vara av
särskilt intresse, erhållit tillfälle att yttra sig i ärendet. Av denna möjlighet
ha vederbörande i allmänhet begagnat sig. Härjämte föreligga yttranden
från styrelserna för svenska stadsförbundet och föreningen Sveriges stadsdomare.

En översiktlig redogörelse för innehållet i de avgivna yttrandena finnes intagen
å s. 10—16 i propositionen.

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist,
följande:

»I nya rättegångsbalken förutsättes, såsom förut nämnts, att borgmästare
och rådmän skola utnämnas av Kungl. Majit sedan val dessförinnan ägt
rum. I överensstämmelse härmed har processlagberedningen upprättat det
förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen som av 1944 års riksdag
antagits såsom vilande.

I fråga örn förfarandet vid valet upptager nya rättegångsbalken icke några
bestämmelser utan hänvisar allenast till särskild lagstiftning. Beträffande
borgmästarval meddelas för närvarande sådana föreskrifter i lagen den
14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat m. m. Det torde,
såsom beredningen framhållit, vara lämpligt, att de erforderliga reglerna
om rådmansval förenas med dessa föreskrifter i en gemensam lag om städernas
domarval. Det förslag till sådan lag som beredningen utarbetat är

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

upprättat i överensstämmelse med de allmänna principer beträffande tillsättning
av stadsdomartjänst, vilka legat till grund för nyssnämnda förslag
om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen. I vissa yttranden ha erinringar
med anledning av nu föreliggande förslag framställts mot att domartjänster,
på sätt förslaget om ändring i regeringsformen förutsätter, skola tillsättas
efter val. Någon anledning att på grund av vad sålunda anförts nu överväga
en ändring av denna princip synes emellertid icke föreligga. Ej heller lärer
det böra ifrågakomma att avvika från föreskriften i nya rättegångsbalken,
att rådman tillsättes av Kungl. Maj :t, eller att låta städernas förslagsrätt även
beträffande borgmästartjänst utövas av stadsfullmäktige. De allmänna grunder
på vilka förslaget till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman
i stad vilar torde därför böra godtagas.

Vad angår de särskilda bestämmelserna i förslaget synes föreskriften att
ansökningar till stadsdomar tjänster skola underställas hovrätten för yttrande
ägnad att tillgodose önskemålet örn bättre garantier för en tillfredsställande
rekrytering av dessa tjänster, utan att därigenom städernas självbestämningsrätt
trädes för nära. I vissa remissyttranden har förordats, att hovrättens
medverkan skulle begränsas till borgmästarval och att vid rådmansval
motsvarande uppgift i stället skulle anförtros åt magistraten. I likhet
med beredningen finner jag emellertid övervägande skäl tala för att hovrätten
avger yttrande även vid rådmansval. Det särskilda intresse, som kan
åberopas för att vid sådant val inhämta magistratens mening, torde lämpligast
tillgodoses genom att magistraten, på sätt beredningen föreslagit, får
tillkännagiva sina synpunkter i utlåtande till hovrätten. Visserligen har häremot
erinrats, att svårigheter kunde uppstå, om hovrätten och magistraten
vore av olika mening, men avgörande vikt torde ej böra fästas vid denna omständighet.
Jag vill framhålla, att magistraten icke bör anses pliktig att
i fråga om samtliga kandidater angiva den ordning, i vilken magistraten anser
dem böra ifrågakomma.

I ett av de inkomna yttrandena har uttalats, att det vore önskvärt, att
magistraten avgåve utlåtande till hovrätten även vid val av borgmästare. Som
beredningen närmare utvecklat tala dock särskilda skäl mot en sådan ordning,
och jag har därför icke ansett mig böra upptaga detta förslag.

Anledning torde icke föreligga att, såsom ifrågasatts av Stockholms magistrat,
meddela bestämmelser om rätt för Kungl. Maj:t att förordna om nytt
val, därest stadsfullmäktige vid rådmansval på samtliga förslagsrum uppfört
sökande, som varken förordats av magistraten eller av hovrätten uppförts
bland de tre främsta.

Beträffande innehållet i hovrättens yttrande, som icke skall kunna överklagas,
har beredningen erinrat, att ett tidigare sakkunnigförslag, enligt vilket
hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande sorn med hänsyn till förtjänst
och skicklighet främst borde ifrågakomma till befattningen, framkallat
farhåga att fragan örn sökandenas kompetens från administrativa och
kommunala synpunkter icke komme att bliva tillbörligt beaktad. För att starkare
framhålla att även dessa synpunkter borde komma till sin rätt har be Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 1 avd. Nr 21. a

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

redningen givit sitt förslag den avfattningen, att hovrätten skall avgiva yttrande
rörande sökandena och ordningen mellan de tre, vilka enligt hovrättens
mening med hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt
för befattningen böra främst ifrågakomma vid valet. Häremot har i vissa
remissyttranden erinrats, att omnämnandet av lämplighet såsom särskild befordringsgrund
vid sidan av förtjänst och skicklighet icke stöde i överensstämmelse
med § 28 regeringsformen. Jag finner denna erinran befogad.
Kravet på skicklighet lärer utan något förtydligande tillägg innefatta krav
på förmåga och lämplighet beträffande samtliga de funktioner som äro förknippade
med den sökta befattningen. I de av Svea och Göta hovrätter samt
hovrätten för Övre Norrland avgivna yttrandena har också framhållits, att
särskild föreskrift i detta hänseende icke vöre erforderlig till vägledning för
hovrätterna. Enligt Svea hovrätts mening läge det i sakens natur, att hänsyn
måste tagas även till tjänstemeriter på det administrativa området och
av sökande åberopad särskild förtrogenhet med förhållandena i den stad,
där befattningen skulle tillsättas.

Med anledning av vad Göta hovrätt i övrigt anfört rörande avfattningen av
nu ifrågavarande bestämmelse vill jag framhålla, att det stundom kan vara
önskvärt att hovrätten i en eller annan form uttalar ett omdöme om samtliga
sökande. Med hänsyn härtill och då enligt beredningens förslag möjlighet föreligger
att göra hovrättens uttalande om mindre kvalificerade sökande relativt
summariskt, torde det icke finnas anledning att omredigera stadgandet i
den riktning hovrätten antytt.

Ej heller synes det vara erforderligt att, såsom jämväl ifrågasatts, utfärda
särskilda bestämmelser till vägledning för värdering av meriter i anledning
av tjänstgöring vid skilda slag av domstolar och myndigheter. Jag förutsätter,
att hovrätterna icke skola, med undervärdering av andra meriter, komma att
ensidigt fästa avseende vid tjänstgöring inom den statliga domarkarriären.

I några remissyttranden har såvitt angår borgmästarval erinrats, att värdet
av den garanti, som läge i hovrättens yttrande, ej obetydligt förringades av
att möjlighet bibehållits att rösta även på personer som icke sökt befattningen.
I detta hänseende har framhållits, att den som ansåge sig äga utsikter
vid valet men befarade ett för honom ogynnsamt yttrande av hovrätten, kunde
undandraga sig hovrättens prövning genom att icke uppträda som sökande.
Emellertid laar, såsom beredningen framhållit, rätten att rösta å annan
än sökande i vissa fall visat sig vara till fördel, enär därigenom till borgmästare
kunnat förvärvas personer som varit synnerligen lämpliga för befattningen
men av särskilda skäl icke velat anmäla sig som sökande. Häremot har
invänts att dessa personer måhända skulle öppet framträtt såsom sökande,
om annan utväg att erhålla tjänsten icke stått till buds. De omständigheter
som kunna föranleda vederbörande att intaga en avvaktande hållning kunna
dock stundom för honom vara ganska vägande. Det förtjänar även framhållas,
att det för de röstberättigade av olika anledningar kan bliva betydelsefullt
att vid valet kunna gå utanför de sökandes krets, t. ex. om någon som

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

ansetts självskriven avlider, får annan tjänst eller eljest drager sig tillbaka.
Det kan då vara önskvärt, att någon väl kvalificerad domare kan vidtalas
att ställa sig till förfogande. Jag har av dessa skäl icke ansett mig böra frångå
beredningens ståndpunkt, som överensstämmer med gällande lag. Kommer
någon som icke sökt borgmästartjänsten på förslag, torde Kungl. Maj:t icke
underlåta att, om det kan vara av betydelse, inhämta hovrättens yttrande om
honom.

Med anledning av de erinringar som i övrigt framställts i remissyttrandena
vill jag framhålla, att tillräckliga skäl icke torde föreligga att låta förfarandet
för återbesättande av ledigbliven befattning taga sin början tidigare än
nu eller att förkorta ansökningstiden till tjugu dagar. Fråga om anstånd med
befattnings återbesättande kan ofta uppkomma först på ett ganska sent stadium,
och den jämförelsevis långa ansökningstiden torde vara behövlig på
grund av de speciella förhållandena vid borgmästarval. Att föreskriva en särskild,
kortare ansökningstid vid rådmansval torde återigen icke vara motiverat.
Ej heller har jag ansett lämpligt att förorda någon ändring av förslagets
bestämmelser angående röstberäkningen, vilka oförändrade upptagits
från 1921 års lag, eller att meddela föreskrift örn att i kungörelse om borgmästarval
skulle upptagas endast sådana sökande som hovrätten funnit behöriga
till tjänsten.

Även vad beredningen eljest föreslagit har synts mig lämpligt och torde
böra genomföras. I redaktionellt avseende lärer emellertid förslaget böra underkastas
en överarbetning. Bland annat torde för vinnande av större överskådlighet
de närmare bestämmelserna örn förfarandet vid borgmästarval och
vid rådmansval böra upptagas i skilda avdelningar.»

Det genom förevarande proposition framlagda förslaget till lag om val av
borgmästare och lagfaren rådman är grundat på de principer för tillsättning
av städernas domartjänster, som kommit till uttryck i 4 kap. 2 § nya rättegångsbalken
ävensom i det av 1944 års riksdag såsom vilande antagna förslaget
till ny lydelse av § 31 regeringsformen. Dessa principer kunna sägas
innebära en kompromiss mellan å ena sidan önskemålet om ett förstatligande
av städernas domstolsväsen och å andra sidan städernas naturliga önskan
att bibehållas vid ett visst medinflytande vid tillsättningen av ifrågavarande
domartjänster. Vissa av de i förslaget upptagna bestämmelserna innebära
ett fullföljande av nu antydda intresseavvägning. Det i 3 § föreslagna stadgandet
att hovrätten skall avgiva yttrande rörande sökandena och ordningen
mellan de tre, vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till förtjänst och
skicklighet böra främst ifrågakomma till den sökta befattningen, kan sålunda
i viss mån komma att medföra en försvagning av städernas fria prövningsrätt.
Ä andra sidan har rätten att vid borgmästarval rösta även på annan
än sökande bibehållits i förslaget.

Utskottet, som i lagstiftningsfrågans nuvarande läge saknat anledning ingå
i förnyad prövning av spörsmålen örn stadsdomstolarnas förstatligande och

Utskottet.

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

om själva valprincipen, har vid sin granskning av det genom propositionen
framlagda lagförslaget icke funnit anledning till erinran mot detsamma och
får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 28, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 mars 1945.

På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Gärde, Westman, Linnér, Ahlkvist, Krugel,
Siljeström och Olofsson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist och Werner, fru Gustafson samt herrar
Ljungberg, Landgren, Rylander, Andersson i Mölndal* och Skoglund i Umeå.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

451050