Första lagutskottets utlåtande Nr 18 (Utlåtande 1934:L1u18 l1u)

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

Kr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1934 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande
av konvention för skydd av den industriella
äganderätten samt aldegande av förslag till lag om ändring
i 7, 11, 15 och 16 §§ förordningen den 16 maj 1884 angående
patent m. m.

Genom en den 15 december 1933 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 4, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll

dels äskat riksdagens godkännande av propositionen bifogad Pariskonvention
den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten, reviderad
i Bryssel den 14 december 1900, i Washington den 2 juni 1911 och
i Haag den 6 november 1925,

dels ock, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ändring i 7, 11, 15 och 16 §§ förordningen den 16 maj 1884
<nr 25) angående patent;

2) lag angående ändring i 20 § lagen den 10 juli 1899 (nr 59 sid, 1)
örn skydd för vissa mönster och modeller;

3) lag angående ändring i 4, 9 och 16 §§ lagen den 5 juli 1884 (nr 29)
om skydd för varumärken; samt

4) lag om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

Konventionens text finnes i propositionen intagen på franska språket
jämte översättning till svenska språket. Den franska texten och översättningen
äro av följande lydelse:

bihang tilt riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 1 avd. Nr 18.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella figanderätten,
reviderad i Bryssel den 14 december 1900, i Washington den 2
juni 1911 och i Haag den 6 november 1925.

Convention trumön de Paris du
20 mars 1883 pour la protection
de la propreté industriel^, revisée
å Bruxelles le 14 décembre 1900,
å Washington le 2 juin 1911 et å

La Haye le 6 novembre 1925.

Le Président du Reich Allemand;
le Président de la République d’Autriche;
Sa Majesté le Roi des Beiges;
le Président des États-Unis du
Brésil; le Président de la République
de Cuba; Sa Majesté le Roi de Danemark;
le Président de la République
Dominicaine; Sa Majesté le Roi
d’Espagne; le Président de la République
d’Esthonie; le Président des
États-Unis d’Amérique; le Président
de la République de Finlande; le
Président de la République Francaise;
Sa Majesté le Roi du RoyaumeUni
de Grande-Bretagne et d’Irlande
et des Territoires Britanniques au
dela des Mers, Empereur des Indes;
Son Altesse Sérénissime le Gouverneur
de Hongrie; Sa Majesté le Roi
dTtalie; Sa Majesté 1’Empereur du
Japon; Sa Majesté le Sultan du
Maroa; le Président des États-Unis
du Mexique; Sa Majesté le Roi de
Norvége; Sa Majesté la Reine des
Pays-Bas; le Président de la République
Polonaise, au nom de la Pologne
et de la Ville Libre de Dantzig; le
Président de la République Portugal;
Sa Majesté le Roi des Serbes,
Oroa tes et Stavenes; Sa Majesté le

(Översättning.)

Unionskonvention i Paris den 20
mars 1883 för skydd av den industriella
äganderätten, reviderad i
Bryssel den 14 december 1900, i
Washington den 2 juni 1911 och i
Haag den 6 november 1925.

Tyska Rikets President; Republiken
Österrikes President; Hans Majestät
Belgiernas Konung; Brasiliens
Förenta Staters President; Republiken
Cubas President; Hans Majestät
Konungen av Danmark; Dominikanska
Republikens President; Hans Majestät
Konungen av Spanien; Republiken
Estlands President; Amerikas
Förenta Staters President; Finska
Republikens President; Franska
Republikens President; Hans Majestät
Konungen av det Förenade Konungariket
Stora Britannien och Irland
samt de Brittiska besittningarna
hinsides haven, Kejsare av Indien;
Hans Höghet Riksföreståndaren i
Ungern; Hans Majestät Konungen
av Italien; Hans Majestät Kejsaren
av Japan; Hans Majestät Sultanen av
Marocco; Mexikos Förenta Staters
President; Hans Majestät Konungen
av Norge; Hennes Majestä" Drottningen
av Nederländerna; Polska
Republikens President i Polens oeh
Fria staden Danzigs namn; Portugisiska
Republikens President; Hans
Majestät Serbernas, Kroaternas och
Slovenernas Konung; Hans Majestät
Konungen av Sverige; Förbundsrå -

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

Roi de Suéde; le Conseil Fédéral de
la Confédération Suisse; les États de
Syrie et du Grand Liban; le President
de la République Tchécoslovaque;
Son Al tesse le Bey de Tunis; le President
de la République Turque,
Ayant jugå utile d’apporter certaines
modifications et additions å la
Convention internationale du 20 mars
1883, portant création d’une Union
internationale pour la proteetion de
la propriété industrielle, revisée ä
Bruxelles le 14 décembre 1900 et å
Washington le 2 juni 1911, ont nommé
pour Leurs Plénipotentiaires, savoir:

det i Schweiziska Edsförbundet; Staterna
Syrien och Stora Libanon;
Tjeckoslovakiska Republikens President;
Hans Höghet Beyen av Tunis;
Turkiska Republikens President,

som funnit lämpligt att göra vissa
ändringar i och tillägg till den internationella
konventionen av den 20
mars 1883 angående stiftande av en
internationell union för skydd av den
industriella äganderätten, reviderad
i Bryssel den 14 december 1900 och i
Washington den 2 juni 1911, hava till
sina befullmäktigade ombud utsett:

Lesquels, apres s’étre communiqué
leurs pleins pouvoirs respectifs, trouvés
en bonne et due forme, sont convenus
des artides suivants:

Article premier.

Les pays contractants sont constitués
å 1’état d’Union pour la pretention
de la propriété industrielle.

La proteetion de la propriété industrielle
a pour objet les brevets d’invention,
les modéles d’utilité, les
dessins et modéles industriels, les
marques de fabrique ou de commerce,
le nom commercial et les indications
de provenanee ou appellation
d’origine, ainsi que la repression
de la concurrence déloyale.

La propriété industrielle s’entend
dans 1’acception la plus large, et
s’applique non seulement å Findustrie
et au commerce proprement
dits, mais également au domaine des
industriös agricoles (vins, grams,
feuilles de tabac, fruits, bestiaux,
etc.) et extraetives (minéraux, eaux
minérales, etc.).

Farmi les brevets d’invention sont
eomprises les diverses espéces de
brevets industriels admises par les
législations des pays contractants,
telles que brevets deportation, brevets
de perfeetionnement, brevets et
certificats d’addition, etc.

vilka, efter att hava meddelat varandra
sina i god och behörig ordning
funna fullmakter, överenskommit om
följande artiklar:

Art. 1.

De fördragsslutande länderna bilda
en union för skydd av den industriella
äganderätten.

Skyddet av den industriella äganderätten
har till föremål patent, nyttighetsmodeller,
industriella mönster
och modeller, fabriks- eller handelsmärken,
firma samt ursprungsbeteckningar
ävensom undertryckande
av illojal konkurrens.

Industriell äganderätt är att fatta
i vidsträcktaste bemärkelse och avser
icke blott industri och handel i egentlig
mening utan även området för
lantbruksindustri (vin, spannmål, tobaksblad,
frukt, boskap etc.) och
extraktiv industri (mineral, mineralvatten
etc.).

Till patent räknas de olika slag av
industriella patent, som enligt de fördragsslutande
ländernas lagstiftningar
kunna förekomma, såsom importpatent,
förbättringspatent, tilläggspatent,
tilläggsbevis etc.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

Art. 2.

Les ressortissants de chacun des
pays contractants jouiront dans tous
les autres pays de l’Union, en ce qui
concerne la proteetion de la propreté
industrielle, des avantages
que les lois respectives accordent
actuellement ou accorderont par la
suite aux nationaux, le tont sans
préjudice des droits spécialement
prévus par la présente Convention.
En conséquence, ils auron! la méme
proteetion que ceux-ci et le méme recours
légal contre toute atteinte portée
å leurs droits, sous réserve de
1’accomplissement des conditions et
formalités imposées aux nationaux.

Toutefois, aucune condition de domicile
ou d’établissement dans le
pays ou la proteetion est réclamée ne
peut étre exigée des ressortissants de
rUnion, pour la jouissance d’aucun
des droits de propriété industrielle.

Sont expressément réservées les
dispositions de la législation de chacun
des pays contractants relatives
ä la procédure judiciaire et administrative
et å la compétence, ainsi
qu’å 1’élection de domicile ou å la
constitution d’un mandataire, qui
seraient requises par les lois sur la
propriété industrielle.

Art. 3.

Sont assimilés aux ressortissants
des pays contractants les ressortissants
des pays ne faisant pas partie
de TUnion, qui sont domiciliés ou
ont des établissements industriel ou
commerciaux effeetifs et sérieux sur
le territoire de l’un des pays de
TUnion.

Art. 4.

a) Celui qui aura réguliérement
fait le dépöt d’une demande de brevet
dhnvention, d’un modéle d’utilité,
d’un dessin ou modéle industriel,
d’une marque de fabrique ou de

Art. 2.

De, som tillhöra något av de fördragsslutande
länderna, skola i samtliga
övriga unionsländer i fråga om
skyddet av den industriella äganderätten
åtnjuta de lörmåner, som de
särskilda lagstiftningarna för närvarande
tillerkänna eller framdeles
komma att tillerkänna landets egna
medborgare, och detta utan inträng
i de rättigheter, som särskilt tillförsäkras
genom denna konvention. De
skola följaktligen äga samina skydd
som dessa och tillgång till samma
rättsmedel mot varje förekommande
rättskränkning, under förbehåll att
de uppfylla de villkor och formaliteter,
som åligga landets egna medborgare.

Av dem, som tillhöra ett unionsland,
kan dock icke fordras, att de
skola vara bosatta eller driva rörelse
inom det land, där skydd begäres,
för att få åtnjuta de rättigheter, som
inbegripas under den industriella
äganderätten.

Uttryckligt förbehåll göres för bestämmelserna
i varje fördragsslutande
lands lagstiftning örn det judiciella
och det administrativa förfarandet
samt myndigheternas kompetens
ävensom örn val av boningsort eller
förordnande av ombud, då sådant
fordras enligt lagarna örn den industriella
äganderätten.

Art. 3.

Likställda med dem, som tillhöra
de fördragsslutande länderna, äro de,
vilka tillhöra i unionen ej ingående
länder men äro bosatta eller äga
verkliga industri- eller handelsföretag
inom något unionslands område.

Art. 4.

a) Den, som i ett av de fördragsslutande
länderna i behörig ordning
gjort ansökan örn erhållande av patent
eller om skydd för nyttighetsmodell
eller för industriellt mönster

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

commerce, dans l’un des pays contractants,
ou son ayant cause, jouira,
pour effectuer le dépöt dans les
autres pays, et sous réserve des
droits des tiers, d’un droit de priorité
pendant les délais déterminés
ci-aprés.

b) En conséquence, le dépöt ultérieurement
opéré dans l’un des
antres pays de l’Union, avant l’expiration
de ees délais, ne pourra étre
invalidé par des laits accomplis dans
Vinterväg, soit, notamment, par un
autre dépöt, par la publication de
Invention ou son exploitation, par
la mise en vente d’exemplaires du
dessin ou du modéle, par 1’emploi de
la marque.

c) Les délais de priorité mentionnés
ei-dessus seront de douze mois
pour les brevets d’invention et les
modéles d’utilité et de six mois pour
les dessins et modéles industriels et
pour les marques de fabrique ou de
commerce.

Ces délais commencent å courir de
la date du dépöt de la premiére demande
dans un pays de rUnion; le
jour du depot n’est pas compris dans
le délai.

Si le dernier jour du délai est un
jour férié légal dans le pays oii la
protection est réclamée, le délai sera
prorogé jusqu’au premier jour
ouvrable qui suit.

d) Quiconque voudra se prévaloir
de la priorité d’un dépöt antérieur
sera tenu de faire une déclaration
indiquant la date et le pays de ce
dépöt. Chaque pays déterminera å
quel moment, au plus tard, Gette déclaration
devra étre effectuée.

Ces indications seront mentionnées
dans les publications émanant de
1’Administration compétente, notamment
sur les brevets et les descriptions
y relatives.

Les pays contractants pourront
exiger de celui qui falt une déclaration
de priorité la produetion d’une
copie de la demande (description,
dessins, etc.) déposée antérienrcment.

eller modell eller för fabriks- eller
handelsmärke, eller hans rättsinnehavare
skall, under förbehåll av
tredje mans rätt, för ansökan i de
övriga länderna äga en prioritetsrätt
under tid, som här nedan bestämmes.

b) Till följd härav skall ansökan,
som sedermera före utgången av denna
tid göres i annat unionsland, icke
anses kraftlös på grund av åtgärder,
vidtagna under mellantiden, sålunda
speciellt icke genom annan ansökan,
genom uppfinningens offentliggörande
eller utövande, genom hållande
till salu av exemplar av mönstret eller
modellen, genom begagnande av
märket.

c) Tiden för ovannämnda prioritetsrätt
utgör i fråga om patent och
nyttighetsmodeller tolv månader
samt i fråga örn industriella mönster
och modeller ävensom fabriks- eller
handelsmärken sex månader.

Dessa frister löpa från tidpunkten
för ingivande av den första ansökningen
i unionsland; dagen för ingivandet
medräknas ej i fristen.

Örn fristens sista dag är en laga
helgdag i det land, där skydd begäres,
förlänges fristen till nästföljande
söckendag.

d) Den, som vill taga i anspråk prioritetsrätt
på grund av tidigare ansökning,
åligger att lämna uppgift
rörande den tid och det land, där
denna ansökning blivit gjord. Varje
land äger bestämma den tidpunkt, då
denna uppgift senast skall lämnas.

Sådan uppgift skall angivas i de
av vederbörande myndighet utgivna
publikationer, särskilt i patenten och
därtill hörande beskrivningar.

De fördragsslutande länderna kunna
fordra, att den, som gör anmälan
om prioritetsrätt, ingiver en kopia
av den tidigare gjorda ansökningen
(beskrivning, ritningar etc.). Denna

Första lagiitskottets utlåtande Nr 18.

La copie, certifiée conforme par
l’Administration qui aura requ cette
demande, sera dispensée de toute
légalisation, et elle pourra en tous
cas étre déposée å n’importe quel
moment dans le délai de trois mois
å dater du dépöt de la demande ultérieure.
On pourra exiger quille soit
accompagnée d’un certilicat de la
date du dépöt émanant de cette Administration
et d’une traduction.

D’autres formalités ne pourront
étre requises pour la déclaration de
prior itc au moment du dépöt de la
demande. Chaque pays contractant
déterminera les conséquences de
1’omission des formalités prévues
par le présent artide, sans que ees
conséquences puissent excéder la
perte du droit de priorité.

Ultérieurement d’autres justifications
pourront étre demandées.

e) Lorsqu’un dessin ou modéle industriel
aura été déposé dans un
pays en vertu d’un droit de priorité
basö sur le dépöt d’un modéle d’utilité,
le délai de priorité ne sera que
celui fixé pour les dessins et modéles
industriels.

En outre, il est pernils de déposer
dans un pays un modéle d’utilité en
vertu d’un droit de priorité base sur
le dépöt d’une demande de brevet et
inversement.

f) Si une demande de brevet eontient
la revendication de priorités
multiples, ou si 1’examen révéle
qu’une demando est complexe, l’Administration
devra, tout au moms,
autoriser le demandeur å la diviser
dans des conditions que déterminera
la législation intérieure, en conservant
comme date de chaque demande
divisionnaire la dale de la demande
initiale et, s’il y a lieu, le bénéfice
du droit de priorité.

Art. 4 bis.

Les brevets demandés dans les différents
pays contractants par des

kopia, till riktigheten bestyrkt av
den myndighet, som mottagit ansökningen,
behöver icke vara legaliserad,
och den skall i varje fall kunna
ingivas när som helst inom tre månader
från den senare ansökningens
ingivande. Det må kunna föreskrivas,
att den skall vara åtiöljd av bevis
om tiden, då den tidigare ansökningen
gjordes, utfärdat ay vederbörande
myndighet, ävensom av översättning.

Andra formaliteter kunna ej vid
den tidpunkt, då själva ansökningen
göres, fordras för anmälan örn prioritetsrätt.
Varje fördragsslutande
land äger bestämma den påföljd, som
ett försummat iakttagande av i denna
artikel omnämnda formaliteter
skall medföra, dock att denna påföljd
ej må sträcka sig längre än till
förlust av prioritetsrätten.

Senare må annan bevisning kunna
fordras.

e) Då i ett land skydd sökes för industriellt
mönster eller modell under
åberopande av rätt till prioritet på
grund av ansökan om skydd för nyttighetsmodell,
skall prioritetstiden
vara den, som är bestämd för industriella
mönster och modeller.

Vidare är det tillåtet att i ett land
söka skydd för nyttighetsmodell med
anspråk på prioritet, grundad på en
ansökning om patent, och omvänt.

f) Örn i en patentansökning göres
anspråk på flera olika prioritetsrätter,
eller örn prövningen giver vid
handen, att en ansökning är oenhetlig,
skall vederbörande myndighet åtminstone
tillåta sökanden att uppdela
ansökningen under villkor, som den
inhemska lagstiftningen må bestämma,
med bibehållande såsom inlämningsdag
för varje delansökning av
den ursprungliga ansökningsdagen
och i förekommande fall av prioriteten.

Art. 4 bis.

Patent, som i de olika fördragsslutande
länderna begäras av dem, som

Första lagutskottets utlåtande Nr 18. <

ressortissants de Filmon seront indépendants
des brevets obtenus pörn*
la méme invention dans les autres
pays, adhérents ou non å 1’Union.

Cette disposition doit s’entendre
d’une faqon absolue, notamment en
ce sens que les brevets demandés
pendant le délai de priorité sont indépendants,
tant au point de vue des
causes de nullité et de déchéance,
qu’au point de vue de la durée normale.

Elle s’applique å toris les brevets
existant au moment de sa mise en
vigueur.

Il en sera de méme, en cas d’aeession
de nouveaux pays, poul- les brevets
existant de part et d’autre au
moment de 1’accession.

Art. 5.

L’introduction par le breveté, dans
lo pays ou le brevet a été délivré,
d’objets fabriqués dans . 1’un ou
Fautre des pays de 1’Union, n’entrainera
pas la déchéance.

Toutefois chacun des pays contractants
aura la faculté de prendre les
mesnres législatives nécessaires pour
prévenir les abus qui pourraient
résulter de 1’exercice du droit exclusif
conféré par le brevet, par
exemple faute d’exploitation.

Ces mesures ne pourront prévoir la
déchéance du brevet que si la concession
de licences obligatoires ne suffisait
pas pour prévenir ces abus.

En tout cas, le brevet ne pourra
pas faire Fobjet de telles mesures
avant 1’expiration d’au moms trois
annéos å compter de la date ou il
a été accordé et si le breveté justitie
<Fexcuses légitimes.

La protection des dessins et rnodéles
industriels ne peut étre atteinte
pär uno déchéance quelconque
pour introduction d’objets conformes
å ceus qui sont protégés.

Aucun signe ou mention d’enregi8trement
ne sera exigé sur le produit,
pour la reconnaissance du
droit.

tillhöra unionen, skola vara oberoende
av patent, som för samma uppfinning
erhållits i andra länder, vare
sig tillhörande unionen eller icke.

Denna bestämmelse skall gälla
utan inskränkning, särskilt så att
patent, som sökts under prioritetstiden,
äro oberoende såväl i fråga örn
skälen till ogiltighet och förverkande
som beträffande deras normala giltighetstid.

Den är tillämplig på patent, som
äga bestånd vid tidpunkten för dess
ikraftträdande.

Detsamma skall, i händelse av nya
länders anslutning, gälla för de vid
tidpunkten för anslutningen å ömse
sidor bestående patent.

Art. 5.

Patent förverkas icke därigenom,
att patenthavaren till det land, i vilket
patent erhållits, inför föremål,
som blivit tillverkade i annat unionsland.

Dock skall värjo fördragsslutande
land äga rätt att vidtaga erforderliga
lagstiftningsåtgärder till förebyggande
av missbruk vid utnyttjandet
av den genom patentet förlänade uteslutanderätten,
exempelvis försummelse
att utöva uppfinningen.

Dessa åtgärder skola icke kunna gå
ut på patentets förverkande i annat
fall, än då meddelande av tvångslicenser
icke skulle vara tillräckligt
för att hindra sådana missbruk.

I varje fall skall patentet icke kunna
göras till föremål för sådana åtgärder,
förrän minst tre år förflutit
från det patentet beviljades, och icke
heller örn patenthavaren förmår visa
giltigt skäl för sin underlåtenhet.

Skydd för industriella mönster och
modeller skall icke kunna på något
sätt förverkas genom införsel av föremål,
överensstämmande med de
skyddade.

För åtnjutande av sådan skyddsrätt
må icke fordras, att föremålet är
åsatt märke eller uppgift örn registreringen.

8 Första lagutskottets utlåtande Kr 18.

Si* tlciiis un pays, lutilisation ds Därest i ett land användande av
la_ marque enregistrée est obliga- registrerat märke är föreskrivet,
toire, 1’enregistrement ne pourra skall registreringen icke kunna uppeke
annulé qu’aprés un délai équi- hävas förrän efter skälig tid och entable
et si 1’intéressé ne justitie pas dast örn vederbörande icke visar skäl
des causes de son inaction. för sin underlåtenhet.

Art. 5 bis.

Un délai de gräce, qui devra étre
au minimum de trois mois, sera accordé
poul’ le payement des taxes
prévues poul* le maintien des droits
de propreté industrielle, moyennant
le versement d’une surtaxe, si la législation
nationale en impose une.

Poul* les brevets d’invention, les
pays contractants s’engagent en
outre, soit ä porter le délai de gräce
å six mois au moins, soit å prévoir
la restauration du brevet tombé en
déchéance par suite de non payement
de taxes, ees mesures restant
soumises aux conditions prévues par
la législation intérieure.

Art. 5 ter.

Dans chacun des pays contractants
ne seront pas considérés comme
portant atteinte aux droits du breveté: 1°

1’emploi, å bord des navires des
autres pays de 1’Union, des moyens
faisant l’objet de son brevet dans
le corps du navire, dans les machines,
agres, apparaux et autres accessoires,
lorsque ees navires pénétreront
temporairement ou accidentellement
dans les eaux du pays,
sous réserve que ees moyens y soient
employés exelusivement pour les besoins
du navire;

2° 1’emploi des moyens faisant
1’objet du brevet dans la construction
ou le fonetionnement des engins
de locomotion adrienne ou terrestre
des autres pays de 1’Union ou des
accessoires de ees engins, lorsque
ceux-ci pénétreront temporairement
ou accidentellement dans ce pays.

Art. 6.

Toute marque de fabrique ou de
commerce réguliérement enregistrée

Art. 5 bis.

En respittid örn minst tre månader
skall medgivas för betalning av föreskrivna
avgifter för upprätthållande
av rättigheter, som inbegripas under
den industriella äganderätten, mot
erläggande av en tilläggsavgift, om
sådan är föreskriven i den inhemska
lagstiftningen.

Beträffande patent förbinda sig de
fördragsslutande länderna dessutom
att antingen utsträcka respittiden till
minst sex månader eller också medgiva
återupplivning av patent, som
förfallit på grund av underlåten avgiftsbetalning;
skolande härutinnan
gälla de villkor, som den inhemska
lagstiftningen föreskriver.

Art 5 ter.

I intet av de fördragsslutande länderna
skall såsom intrång i patenthavares
rättigheter anses:

1) användande ombord å andra unionsländers
fartyg av anordningar,
som utgöra föremål för hans patent, i
fartygsskrovet, maskinerna, tackling,
don och andra tillbehör, då dessa
fartyg tidvis eller tillfälligtvis inkomma
i det ifrågavarande landets
farvatten, under förutsättning att användandet
sker uteslutande för fartygets
behov;

2) användande av anordningar,
som utgöra föremål för patentet, i
konstruktion eller drift av andra
unionsländers luft- eller lantfordon
eller tillbehör till sådana fordon, då
dessa tidvis eller tillfälligtvis inkomma
i vederbörande land.

Art. 6.

Varje i hemlandet vederbörligen
registrerat fabriks- eller handels -

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

dans lc pays d’origine sera admise
au dépöt et protégée telle quelle
dans lös autres pays de l’Union.

Toutefois, pourront étre refusées
ou invalidées:

1° les marques qui sont de nature
å porter atteinte å des droits acquis
par des tiers dans le pays ou la protection
est réclamée;

2° les marques dépourvues de tout
caractére distinctif, ou bien composées
exclusivement de signes ou d’indications
pouvant servil1, dans le
commerce, pour désigner 1’espéce, la
qualité, la quantité, la destination,
la valeur, le lieu d’origine des produits
ou 1’époque de production, ou
devenus usuels dans le langage courant
ou les habitudcs loyales et constantes
du commerce du pays ou la
protection est réclamée.

Dans 1’appréciation du caractére
distinctif d’une marque on devra tenn*
compte de toutes les cireonstances
de fait, notamment de la durée
de l’usage de la marque;

3° les marques qui sont contraires
å la morale ou k 1’ordre public.

Il est entendu qu’une marque ne
pourra étre considérée comme contraire
å l’ordre public pour la seule
raison quille n’est pas conforme å
quelque disposition de la législation
sur les marques, sauf le cas ou Gette
disposition elle-méme concerne
1’ordre public.

Sera considéré comme pays d’origine: le

pays de 1’Union oii le déposant
a un établissement industriel ou
commercial effectif et sérieux, et,
s’il n’a pas un tel établissement, le
pays de 1’Union oti il a son domicile
et, s’il n’a pas de domicile dans
1’TJnion, le pays de sa nationalité, au
cas ou il est ressortissant d’un pays
de rUnion.

En aucun cas le renouvellement
de 1’enregistroment d’une marque
dans le pays d’origine n’entrainera
1’obligation de renouveler 1’enregistrement
dans les autres pays de

märke skall kunna registreras samt
erhålla skydd i sin ursprungliga
form (telle quelle) i övriga unionsländer.

Dock kan registrering vägras eller
förklaras ogiltig för:

1) märken, vilka äro av beskaffenhet
att göra intrång i av tredje man
förvärvad rätt i det land, där skydd
begäres;

2) märken, helt och hållet saknande
egenartad karaktär eller uteslutande
sammansatta av tecken eller
benämningar, vilka i handeln kunna
tjäna till att angiva varors art, beskaffenhet,
mängd, bestämmelse, värde,
ursprungsort eller tidpunkten för
deras framställande eller som blivit
vanliga i gängse språkbruk eller i lojalt
och konstant handelsbruk i det
land, där skydd är begärt.

Vid bedömandet av ett märkes
egenartade karaktär bör avseende fästas
vid alla faktiska omständigheter,
särskilt vid den tidslängd, under vilken
märket varit i bruk;

3) märken, som äro stridande mot
goel sed eller allmän ordning.

Ett märke skall dock icke kunna
anses strida mot allmän ordning endast
därför, att det icke står i överensstämmelse
med något visst stadgande
i lagstiftningen om varumärken,
såframt ej detta stadgande just
har avseende å allmän ordning.

Som hemland skall anses:

det unionsland, där sökanden har
ett verkligt industri- eller handelsföretag,
och, örn han icke har något
sådant företag, det unionsland, där
han är bosatt, och, om han icke är bosatt
i något unionsland, det land, där
han är medborgare, såvida han tillhör
ett unionsland.

I intet fall skall förnyelse av ett
märkes registrering i hemlandet
medföra skyldighet att förnya registreringen
i de andra unionsländer,
där märket är registrerat.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

TOnion ou la marque aura été enregistrée.

Le bénéfice de la priorité reste
acquis aux dépöts de marques effectués
dans le délai de 1’article 4,
méme lorsque 1’enregistrement dans
le pays d’origine n’intervient
qu’aprés l’expiration de ce délai.

La disposition de 1’alinéa 1 n’exclut
pas le droit d’exiger du déposant
un certiiicat d’enregistrement
régulier, délivré par 1’autorité compétente
du pays d’origine, mais
aucune légalisation ne sera requise
pour ce certiiicat.

Art. 6 bis.

Les pays contractants s’engagent
ä refuser ou å invalider soit d’office
si la législation du pays le permet,
soit å la requéte de 1’intéressé, l’enregistrement
d’une marque de fabrique
ou de commerce qui serait la
reproduction ou 1’imitation susceptible
de faire confusion, d’une marque
que 1’autorité compétente du
pays de l’enregistrement estimera y
étre notoirement connue comme
étant déjå la marque d’un ressortissant
d’un autre pays contractant
et utilisée pour des produits du
méme genre ou d’un genre similaire.

Un délai minimum de trois ans
devra étre accordé pour réclamer la
radiation de ees marques. Le délai
courra de la date de 1’enregistrement
de la marque.

Il ne sera pas fixé de délai pour réclamer
la radiation des marques enregistrées
de mauvaise foi.

Art. 6 ter.

Les pays contractants conviennent
de refuser ou d’invalider 1’enregistrement
et d’interdire, par des mesures
appropriées, 1’utilisation, å défaut
d’autorisation des pouvoirs compétents,
soit comme marques de fabrique
ou de commerce, soit comme
éléments de ees marques, des armoiries,
drapeaux et autres emblémes

Förmånen av prioritet bibehålies
för varumärkesansökningar, som
gjorts inom den i artikel 4 bestämda
fristen, även örn registreringen i
hemlandet icke sker förrän efter utgången
av denna frist.

Bestämmelsen i första stycket utesluter
icke rätt att av sökanden fordra
ett av vederbörande myndighet i
hemlandet utfärdat bevis örn behörig
registrering, men legalisering av
detta bevis skall ej kunna krävas.

Art. 6 bis.

De fördragsslutande länderna förbinda
sig att vägra eller förklara
ogiltig, vare sig ex officio, örn landets
lagstiftning sådant tillåter, eller
på yrkande av målsägande, registrering
av ett fabriks- eller handelsmärke,
som utgör en kopia eller efterbildning,
ägnad att framkalla förväxling,
av ett märke, som vederbörande
myndighet i registreringslandet finner
därstädes vara notoriskt känt såsom
redan tillkommande någon, som
tillhör ett annat av de fördragsslutande
länderna, och använt för valbor
av samma eller liknande slag.

En frist av minst tre år skall medgivas
för anhängiggörande av talan
örn dylik registrerings upphävande.
Denna frist räknas från dagen för
märkets registrering.

För fall, då registreringen erhållits
i ond tro, må icke bestämmas någon
frist, inom vilken sådan talan skall
vara anhängiggjord.

Art. 6 ter.

De fördragsslutande länderna överenskomma
att, när vederbörligt tillstånd
icke lämnats, vägra eller förklara
ogiltig registrering samt medelst
lämpliga åtgärder ingripa mot
användande såsom fabriks- eller handelsmärken
eller delar därav av de
fördragsslutande ländernas vapen,
flaggor och andra statsemblem, av

Första lagutskottets utlåtande Ar 18. 11

d’État des pays contractants, signes
et poinqons officiels de contröle et
de garantie adoptés par eux, amsi
que toute imitation au point de vue
héraldique.

L’interdiction des signes et pompong
officiels de contröle et de garantie
s’appliquera seulement dans
les cas ou les marques qui les compren
dront seront destinées å étre utilisées
sur des marchandises du mome
genre ou d’un genre similaire.

Pour 1’application de ees dispositions
les pays contractants conviennent
de se communiquer réciproquement,
par l’intermédiaire du Bureau
international de Berne, la Uste des
emblémes d’État, signes et poinqons
officiels de contröle et de garantie,
qu’ils désirent ou désireront placer,
d’une faqon absolue ou dans certaines
limites, bous la protection du
présent artide, ainsi que toutes modifications
ultérieures apportées å
Gette Uste. Chaque pays contractant
mettra ä la disposition du public, en
temps utile, les listes notifiées.

Tout pays contractant pounu, dans
un délai de douze mois å partin de
la réception de la notification, transmettre,
par 1’intermédiaire du Bureau
international de Berne, au pays
intéressé, ses objections éventuelles.

Pour les emblémes d’État notoirement
connus les mesures prévues å
1’alinéa 1 s’appliqueront seulement
aux marques enregistrées aprés la
signature du présent Aete.

Pour les emblémes d’État qui ne
seraient pas notoirement connus, et
pour les signes et poincons officiels,
ees dispositions ne seront applicables
qu’aux marques enregistrées plus de
deux mois aprés réception de la notification
prévue par 1’alinéa 3.

En cas de mauvaise foi. les pays
auront la faeulté de faire radier
méme les marques enregistrées avant
la signature du présent Aete et com -

dessa länder antagna officiella kontroll-
och garantimärken och -stämplar
ävensom allt, som ur heraldisk
synpunkt utgör efterbildning därav.

Förbudet i fråga örn officiella kontroll-
och garantimärken och -stämplar
är endast tillämpligt, örn de varumärken,
som innehålla sådana, äro
avsedda att användas för varor av
samma eller liknande slag.

För tillämpningen av dessa bestämmelser
överenskomma de fördragsslutande
länderna att genom förmedling
av internationella byrån i Bern ömsesidigt
tillställa varandra eu lista,
upptagande de statsemblem samt
officiella kontroll- och garantimärken
och -stämplar, som de för närvarande
eiler framdeles önska att,
helt och hållet eller inom vissa gränser,
ställa under skydd enligt denna
artikel, ävensom alla senare ändringar
i denna lista. Vart och ett av de
fördragsslutande länderna skall under
lämplig tid hålla de notificerade
listorna tillgängliga för allmänheten.

Varje fördragsslutande land kan
under tolv månader från notifikatiouens
mottagande genom förmedling
av internationella byrån i Bern till
vederbörande land överlämna sina
eventuella invändningar.

I fråga örn notoriskt kända statsemblem
äga de i första stycket avsedda
åtgärderna tillämpning endast
å varumärken, som registreras efter
undertecknandet av föreliggande akt.

I fråga örn statsemblem, som icke
äro notoriskt kända, samt officiella
märken och stämplar äro dessa bestämmelser
icke tillämpliga å andra
varumärken än sådana, som registreras
mer än två månader efter mottagandet
av den i tredje stycket avsedda
notifikationen.

I händelse av ond tro äga länderna
att låta upphäva registrering även av
sådana märken, som registrerats före
undertecknandet av förevarande akt

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

portant des emblémes d’État, signes
et poinqons.

Les nationaux do cliaque pays qui
seraient autorisés å laire usage des
emblémes d’État, signes et poingons
de leur pays, pourront les utiliser,
måme s’il y avait similitude avec
ceux d’un autre pays.

Les pays contractants s’engagent
å interdire l’usage non autorisé, dans
le commerce, des armoiries d’État
des autres pays contractants, lorsque
cet usage sera de nature å induire
en erreur sur 1’origine des produits.

Les dispositions qui précédent ne
font pas obstacle å 1’exercice, par les
pays, de la faculté de refuser ou
d’invalider, par application du numéro
3 de 1’alinéa 2 do 1’article 6,
les marques contenant, sans autorisation,
des armoiries, drapeaux, décorations
et autres emblémes d’État
ou des signes et poincons officiels
adoptés par un pays de rUnion.

Art. 7.

La nature du produit sur lequel
la marque de fabrique ou de commerce
dolt étre apposée ne peut,
dans aucun cas, faire obstacle å 1’enregistrement
de la marque.

Art. 7 bis.

Les pays contractants s’engagent
å admettre au dépöt et å protéger
les marques appartenant å des collectivités
dont 1’existence n’est pas
contraire å la loi du pays d’origine,
méme si ees collectivités ne possédent
pas un établissement industriel
ou commercial.

Cependant chaque pays sera juge
des conditions particuliéres bous
lesquelles une collectivité pourra
étre admise å faire protéger ses marques.

Art. 8.

Le nom commercial sera protégé
dans tous les pays de PUnion sans
obligation de depot ou d’enregistre -

och innehålla statsemblem eller officiella
märken och stämplar.

De medborgare i ett land, som äro
berättigade att använda sitt eget
lands statsemblem, märken och
stämplar, äga begagna dessa, även
örn de förete likhet nied ett annat
lands.

De fördragsslutande länderna förbinda
sig att förbjuda användande i
handeln, utan vederbörligt tillstånd,
av andra fördragsslutande länders
statsvapen, då detta användande är
ägnat att vilseleda angående varors
ursprung.

Förestående bestämmelser medföra
ej inskränkning i ländernas befogenhet
att, med tillämpning av artikel 6
stycket 2 nr 3, vägra eller förklara
ogiltig registrering av märken, som
utan tillstånd innehålla vapen, flaggor,
utmärkelsetecken och andra
statsemblem eller av något unionsland
antagna officiella märken och
stämplar.

Art. 7.

Beskaffenheten av det föremål,
varå fabriks- eller handelsmärke är
avsett att anbringas, må icke i något
fall utgöra hinder för registrering av
märket.

Art. 7 bis.

De fördragsslutande länderna förbinda
sig att tillåta registrering av
och förläna skydd åt märken, som
tillhöra sammanslutningar, vilkas
tillvaro icke strider mot hemlandets
lagstiftning, även örn dessa sammanslutningar
icke besitta något industri-
eller handelsföretag.

Varje land skall dock äga bestämma
de särskilda villkor, under vilka
en sammanslutning må tillåtas att
skydda sina märken.

Art. 8.

Firma skall, vare sig den ingår i
fabriks- eller handelsmärke eller
icke, utan villkor av anmälan eller

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

merit, qu’il fässe ou lion partie d’une
marque de fabrique ou de commerce.

Art. 9.

Tout produit portant illiciteinent
ane marque de fabrique ou de commerce,
ou un nom commercial, sera
saisi å 1’importation dans ceux des
pays de 1’Union dans lesquels cette
marque ou ce nom commercial ont
droit a la protection légale.

La saisie sera également effectuée
dans le pays ou 1’apposition illicite
aura eu Heil, ou dans le pays oii aura
été importé le produit.

La saisie aura lien å la requéte
soit du ministere public, soit de toute
autre autorité compétente, soit d’une
partie intéressée, personne physique
ou morale, conformément å la législation
intérieure de chaque pays.

Les autorités ne seront pas tenues
d’effeetuer la saisie en cas de transit.

Si la législation d’un pays n’admet
pas la saisie å 1’importation, la saisie
sera remplacée par la prohibition
d’importation ou la saisie å l’intérieur.

Si la législation d’un pays n’admet
ni la saisie å 1’importation, ni la prohibition
deportation, ni la saisie
å l’intérieur, et en attendant que
cette législation soit modifiée en
conséquence, ees mesures seront
remplacées par les actions et moyens
que la loi de ce pays assurerait en
pareil cas aux nationaux.

Art. 10.

Les dispositions de 1’article précédent
seront applicables å tout produit
portant faussement, comme indication
de provenance, le nom d’une
localité ou d’un pays déterrniné,
lorsque cette indication sera jointe
å un nom commercial fictif ou emprunté
daus une intention frauduleuse.

Sera en tous cas reconnu comme
partie intéressée, que ce soit une personne
physique ou morale, tout pro -

registrering åtnjuta skydd i samtliga
unionsländer.

Art. 9.

Varor, å vilka olovligen finnes anbragt
fabriks- eller handelsmärke
eller firma, skola tagas i beslag vid
införseln till de unionsländer, i vilka
ifrågavarande märke eller firma äger
rätt till laga skydd.

Beslag skall likaledes verkställas
inom det land, där den olovliga beteckningen
anbragts, eller inom det
land, till vilket varan blivit införd.

Beslag skall ske på begäran vare
sig av allmän åklagare eller av annan
behörig myndighet eller av målsägande,
fysisk eller juridisk person,
i enlighet med varje lands inre lagstiftning.

Myndigheterna skola icke vara
skyldiga att verkställa beslag å transitogods.

Örn lagstiftningen i något land icke
medgiver beslag vid införseln, skall
sådant beslag ersättas med införselförbud
eller beslag inom landet.

Bärest lagstiftningen i något land
icke medgiver vare sig beslag vid
införseln eller införselförbud eller beslag
inom landet, skola sådana åtgärder,
till dess att detta lands lagstiftning
ändrats i enlighet härmed,
ersättas med de rättsmedel, som det
ifrågavarande landets lagstiftning i
jämförliga fall tillförsäkrar landets
egna medborgare.

Art 10.

Föreskrifterna i föregående artikel
äro tillämpliga å varor, på vilka falskeligen
finnes såsom ursprungsbeteckning
anbragt namnet å en bestämd
ort elior ett bestämt land, då
denna beteckning är fogad till .en
uppdiktad eller i bedräglig avsikt
lånad firma.

Såsom målsägande skall alltid anses
varje producent, fabrikant eller
handlande, vare sig fysisk eller juri -

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

ducteur, fabricant ou commergant
engagé dans la production, la fabrication
ou le commerce de ce produit
et établi soit dans la localité faussement
indiquée comme lieu de provenance,
soit dans la région ou cette
localité est située, soit dans le pays
faussement indiqué.

Art. 10 bis.

Les pays contractants sont tenus
d’assurer aux ressortissants de
rUnion une pretention effective
contre la concurrence déloyale.

Constitue un aete de concurrence
déloyale tout aete de concurrence
eontraire aux usages honnétes en
matiére industrielle ou commerciale.

Notamment devront étre interdits:

1° tous fälts queleonques de nature
å erder une confusion par n’importe
quel moyen aven les produits d’un
concurrent;

2° les allégations fausses, dans
1’exercice du commerce, de nature å
discréditer les produits d’un concurrent.

Art. 10 ter.

Les pays contractants s’engagent
k assurer aux ressortissants des
autres pays de 1’Union des recours
légaux appropriés pour réprimer efficacement
tous les aetes visés aux
artides 9, 10 et 10bis.

Ils s’engagent, en outre, å prévoir
des mesures pour permettre aux syndicats
et associations représentant
1’industrie ou le commerce intéressé
et dont 1’existence dest pas eontraire
aux lois de leur pays, d’agir en
justiee ou auprés des autorités administratives,
en vue de la répression
des antes prévus par les arthies
9, 10 et 10bis, dans la mesure
ou la loi du pays dans lequel la pretention
est réclamée le permet aux
syndicats et associations de ce pays.

Art. 11.

Les pays contractants accorderont,
conformément å leur législation in -

disk person, som sysselsätter sig med
produktion eller fabrikation av eller
bandel med varor av ifrågavarande
slag och som idkar rörelse å den såsom
ursprungsort falskeligen angivna
orten eller i den trakt, där denna
ort är belägen, eller i det falskeligen
angivna landet.

Art. 10 bis.

De fördragsslutande länderna äro
pliktiga att tillförsäkra dem, som tillhöra
något unionsland, verksamt
skydd mot illojal konkurrens.

Varje konkurrenshandling, som
strider mot god affärssed, utgör en
handling av illojal konkurrens.

Särskilt skola förbjudas:

1) alla handlingar av beskaffenhet
att, genom vilket medel det vara må,
framkalla förväxling med en konkurrents
varor;

2) oriktiga påståenden i utövning
av handelsverksamhet, ägnade att
misskreditera en konkurrents varor.

Art. 10 ter.

De fördragsslutande länderna förbinda
sig att tillförsäkra dem, som
tillhöra andra unionsländer, lämpliga
rättsmedel för verksamt undertryckande
av alla i artiklarna 9, 10 och
10 bis avsedda handlingar.

De förbinda sig därjämte att vidtaga
åtgärder, som tillåta korporationer
och föreningar, vilka företräda
den av saken berörda industrien eller
handeln och vilkas tillvaro icke strider
mot lagstiftningen i hemlandet,
att föra talan vid domstol eller inför
administrativ myndighet örn undertryckande
av sådana handlingar, som
avses i artiklarna 9, 10 och 10 bis, i
den mån lagstiftningen i det land,
där skydd begäres, medgiver sådant
för detta lands korporationer och föreningar.

Art 11.

De fördragsslutande länderna skola
med avseende å varor, som utställas

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

térieure, rine protection temporaire
aux inventions brevetables, aux modéles
d’utilité, aux dessins ou modéles
industriels ainsi quäux marque»
de fabrique ou de commerce,
pour lee produits qui figureront aux
expositions internationales officielles
ou officiellement reconnues, organisées
sur le territoire de l’un
d’eux.

Cette protection temporaire ne prolongera
pas les délais de 1’article 4.
Si plus tard le droit de priorité est
invoqué, ^Administration de chaque
pays pourra faire partir le délai de
la date de 1’introduction du produit
dans 1’exposition.

Cbaque pays pourra exiger, Gömme
prcuve de 1’identité de l’objet
exposé et de la date d’introduction,
les piéces justifieatives qu’il jugera
nécessaires.

Art. 12.

Cbacun des pays contractants
s’engage å établir un service spécial
de la propriété industrielle et un
dépöt central pour la communication
au public des brevets d’invention,
des modéles d’utilité, des dessins ou
modéles industriels et de marques
de fabrique ou de commerce.

Ce service publiera une feuille
périodique officielle.

Art. 13.

L’Office international institué å
Berne bous le nom de Bureau international
pour la protection de la
propriété industrielle est placé bous
la haute autorité du Gouvernement
de la Confédération suisse, qui en
rögle 1’organisation et en surveille
le fonctionnement.

La langue officielle du Bureau
international est la langue francaise.

Le Bureau international centralise
los renseignements de toute nature
relatifs å la protection de la propriété
industrielle, il les réunit et les

å internationella, officiella eller officiellt
erkända utställningar, anordnade
inom något av dem, i överensstämmelse
med varje lands inre lagstiftning
meddela provisoriskt skydd åt
patenterbara uppfinningar, nyttighetsmodeller,
industriella mönster
eller modeller ävensom åt fabrikseller
handelsmärken.

Detta provisoriska skydd skall icke
förlänga de i artikel 4 angivna fristerna.
Örn prioritetsrätt senare åberopas,
skall varje lands regering kunna
låta fristen löpa från tidpunkten
för varans införande å utställningen.

Varje land skall till bevis om det
utställda föremålets identitet och tidpunkten
för dess införande å utställningen
kunna fordra de intyg, som
det finner erforderliga.

Art. 12.

Vart och ett av de fördragsslutande
länderna förbinder sig att anordna
ett särskilt förvaltningsorgan för
ärenden rörande den industriella
äganderätten ävensom ett centralställe
med ändamål att hålla patent,
nyttighetsmodeller, industriella mönster
eller modeller och fabriks- eller
handelsmärken tillgängliga för allmänheten.

Detta förvaltningsorgan skall publicera
en officiell periodisk tidskrift.

Art. 13.

Den under namnet »Internationella
byrån för skydd av den industriella
äganderätten» i Bern inrättade internationella
anstalten är ställd under
det höga skyddet av Schweiziska edsförbundets
regering, vilken reglerar
dess organisation och övervakar dess
verksamhet.

Det franska språket är den internationella
byråns officiella språk.

Den internationella byrån samlar
alla slags upplysningar angående
skyddet av den industriella äganderätten
samt sammanfattar och offent -

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

publie. Il procéde aux études d’utilité
commune intéressant nimon et
rédige, å l’aide de documents qui
sont mis å sa disposition par les diverses
Administrations, une feuille
périodique, en langue francaise, sur
les questions eoncernant l’objet de
1’Union.

Les numéros de nette feuille, de
meme que tous les documents publiés
par le Bureau international, sont
répartis entre les Administrations
des pays de 1’Union dans la proportion
du nombre des unités contributives
ci-dessous mentionnées. Les
exemplaires et documents supplémentaires
qui seraient réclamés, soit
par lesdites Administrations, soit
par des sociétés ou des particuliers,
seront payés k part.

Le Bureau international doit se tenir
en tont temps å la disposition
des pays de Filmon, pour leur fournir,
sur les questions relatives au
service international de la propreté
industrielle, les renseignements spéciaux
dont ils pourraient avoir besoin.
Le Directeur du Bureau international
falt sur sa gestion un rapport
annuel qui est communiqué å
tous les pays de 1’Union.

Les dépenses du Bureau international
seront supportées en commun
par les pays contractants. Jusqu’å
nouvel ordre, elles ne pourront pas
dépasser la somme de cent vingt
mille francs suisses par année. Cette
somme pourra étre augmentée, au
besoin, par décision unanime d’une
des Conférences prévues å 1’article
14.

Pour déterminer la part contributive
de chacun des pays dans cette
somme totale des frais, les pays contractants
et ceux qui adhéreront ultérieurement
å 1’Union sont divisés en
six classes, contribuant chacune dans
la proportion d’un certain nombre
d’unités, savoir:

lre classe ........25 unités

2« » ........20 »

3e » 15 »

liggör dessa. Den företager allmännyttiga
undersökningar av intresse
för unionen samt utgiver med stöd av
de handlingar, som av de olika regeringarna
ställas till dess förfogande,
en tidskrift på franska språket
rörande de frågor, som angå unionens
föremål.

Denna tidskrifts häften ävensom
alla handlingar, som utgivas av den
internationella byrån, utdelas till
unionsländernas regeringar i förhållande
till antalet nedan omförmälda
bidragsenheter. Begäras ytterligare
exemplar och handlingar, vare sig av
nämnda regeringar eller av sammanslutningar
elier enskilda personer,
skola de betalas särskilt.

Den internationella byrån skall alltid
stå till unionsländernas förfogande
för att skaffa dem sådana särskilda
upplysningar beträffande frågor
örn det internationella handhavandet
av den industriella äganderätten, varav
de kunna hava behov. Den internationella
byråns direktör avgiver
årligen över sin verksamhet en redogörelse,
vilken skall delgivas samtliga
unionsländer.

Omkostnaderna för den internationella
byrån bestridas gemensamt av
de fördragsslutande länderna. Tills
vidare må de icke överskrida en summa
av etthundratjugutusen schweiziska
francs årligen. Denna summa
kan i händelse av behov höjas genom
enhälligt beslut vid sådan konferens,
som avses i artikel 14.

För bestämmande av varje lands
bidrag till denna totala kostnadssumma
indelas de fördragsslutande
länderna ävensom de länder, som senare
ansluta sig till unionen, i sex
klasser, av vilka var och en skall lämna
bidrag i förhållande till ett visst
antal enheter, nämligen:

Ira klassen......25 enheter.

2:a » 20 »

3:e » 15 »

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

4''

5''

olasse ........ 10 unités

» ........ 5 »

Ces coefficients sont multipliés palle
nombre des pays de chaque classe,
et la somme des produits amsi ottelius
fournit le nombre d’unités pär
lequel la dépense totale doit étre divisée.
Le quotient donne le montant
de l’unité de dépense.

Cbacun des pays contractants désignera,
au moment de son accession,
la classe dans laquelle il désire étre
rangé.

Le Gouvernement de la Confédération
suisse surveille les dépenses du
Bureau international, fait les avances
nécessaires et établit le compte
annuel qui sera eommuniqué h toutes
les autres Administrations.

Art. 14.

La présente Convention sera soumise
å des revisions périodiques, en
vue d’y introduire les améliorations
de nature å perfeetionner le systéme
de PUnion.

A cet effet, des Conférences auront
lien, successivement, dans l’un des
pays contractants entre les Délégués
desdits pays.

L’Administration du pays ou doit
siéger la Conférence preparera, avec
le concours du Bureau international,
les travaux de cette Conférence.

Le Directeur du Bureau international
assistera aux séances des Conférences,
et prendra part aux discussions
sans voix délibérative.

4:e klassen...... 10 enheter

5:e » 5 »

6:e » 3 »

Dessa koefficienter multipliceras
med antalet länder i varje klass.
Summan av de sålunda erhållna produkterna
angiver antalet enheter,
varmed hela kostnaden skall delas.
Kvoten angiver storleken av det på
varje enhet belöpande bidrag.

Vart och ett av de fördragsslutande
länderna skall vid sitt inträde i unionen
tillkännagiva, till vilken klass
det önskar bliva räknat.

Schweiziska edsförbundets regering
övar tillsyn över den internationella
byråns utgifter, lämnar nödiga förskott
och uppgör de årliga räkenskaperna,
vilka skola delgivas samtliga
övriga regeringar.

Art. 14.

Denna konvention skall underkastas
periodiskt återkommande revisioner
i syfte att däri införa förbättringar
av beskaffenhet att fullkomna
unionens system.

För sådant ändamål skola successivt
hållas konferenser i något av de
fördragsslutande länderna mellan delegerade
för dessa länder.

Det åligger regeringen i det land,
där konferens skall hållas, att med
biträde av den internationella byrån
förbereda konferensens arbeten.

Direktören för den internationella
byrån skall å konferenserna närvara
vid sammankomsterna samt äger taga
del i förhandlingarna men icke i
besluten.

Art. 15.

Il est entendu que les pays contractants
se réservent respectivement
le droit de prendre séparément,
entre eux, des arrangements partieuliers
pour la protection de la propreté
industrielle, en tant que ees
arrangements ne contreviendraient
point aux dispositions de la présente
Convention.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami

Art 15.

De fördragsslutande länderna förbehålla
sig rätt att sinsemellan träffa
särskilda överenskommelser för
skydd av den industriella äganderätten;
dock må sådana överenskommelser
icke stå i strid med föreskrifterna
i denna konvention.

/ ami. Nr IS.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

16. Art. 16.

Les pays qui n’ont point pris part
å la présente Convention seront
admis å y adhérer sur leur demande.

Cette adhésion sera notifiée par la
voie diplomatique au Gouvernenaent
de la Confédération suisse et par
celui-ci å tous les autres.

Elle emportera, de plein droit, accession
ä toutes les clauses et admission
å tous les avantages stipulés
par la présente Convention, et produira
ses effets un mois apres l’envoi
de la notification faite par le
Gouvernement de la Confédération
suisse aux autres pays unionistes,
å moms qu’une date postérieure n’ait
été indiquée par le pays adhérent.

Art. 16 bis.

Les pays contractants ont le droit
d’accéder en tout temps å la présente
Convention poul* leurs colonies, possession,
dépendances et protectorats,
ou territoires administrés en vertu
d’un mandat de la Société des Nations,
ou pörn* certains d’entre eux.

Ils peuvent å cet effet soit faire
une déclaration générale par laquelle
toutes leurs colonies, possessions,
dépendances et protectorats et les
territoires visés å 1’alinéa 1 sont
compris dans 1’accession, soit Hommer
expressément ceux qui y sont
compris, soit se borner å indiquer
ceux qui en sont exclus.

Cette déclaration sera notifiée par
écrit au Gouvernement de la Confédération
suisse et pär celui-ci å tous
les autres.

Les pays contractants pourront,
dans les mémes conditions, dénoncer
la Convention pour leurs colonies,
possessions, dépendances et protectorats,
ou pour les territoires visés å
l’alinéa 1, ou pour certains d’entre
eux.

De länder, vilka icke deltagit i denna
konvention, äga att på begäran ansluta
sig till densamma.

Sådan anslutning skall på diplomatisk
väg tillkännagivas för Schweiziska
edsförbundets regering och av
denna för samtliga övriga regeringar.

Anslutning medför utan vidare åtgärd
biträdande av alla bestämmelser
och rättighet att komma i åtnjutande
av alla förmåner, som finnas
stadgade i denna konvention, samt erhåller
gällande kraft en månad efter
det Schweiziska edsförbundets regering
avsänt meddelande därom till
övriga unionsländer, såvida icke ett
senare datum angivits av det tillträdande
landet.

Art. 16 bis.

De fördragsslutande länderna äga
rätt att när som helst biträda denna
konvention för sina kolonier, besittningar,
biländer och protektorat eller
för områden, som de förvalta på
grund av mandat av Nationernas förbund,
eller för vissa av dem.

De kunna för detta ändamål antingen
avgiva en allmän förklaring, varigenom
alla deras kolonier, besittningar,
biländer och protektorat samt
övriga i första stycket avsedda områden
inbegripas i biträdandet, eller
uttryckligen nämna dem, som äro
däri inbegripna, eller inskränka sig
till att angiva dem, som äro därifrån
uteslutna.

_ Denna förklaring skall skriftligen
tillkännagivas för Schweiziska edsförbundets
regering och genom denna
för samtliga övriga regeringar.

De fördragsslutande länderna kunna
på samma sätt uppsäga konventionen
för sina kolonier, besittningar,
biländer och protektorat eller för övriga
i första stycket avsedda områden
eller för vissa av dem.

Första lagutskottets
Art. 17.

L’exécution des engagements réciproques
contenus dans la présente
Convention est subordonnée, en tant
que de besoin, å 1’accomplissement
des formalités et régles établies par
les lois eonstitutionnelles de ceux des
pays contractants qui sont lenus d’en
provoquer l’application, ce qu’ils
s’obligent ä faire dans le plus bref
délai possible.

Art. 17 bis.

La Convention demeurera en vigueur
pendant un temps indéterminé,
jusqu’å 1’expiration d’une année
å partir du jour ou la dénonciation
en sera faite.

Cette dénonciation sera adressée
au Gouvernement de la Confédération
suisse. Elle ne produira son
effet qu’å 1’égard du pays qui 1’aura
faite, la Convention restant exécutoire
pour les autres pays contractants.

Art. 18.

Le présent Aete sera ratifié et les
ratifications en seront déposées å La
Baye au plus tard le ler mai 1928.

I] entrera en vigueur, entre les pays
qui l’auront ratifié, un mois apres
cette date. Toutefois si auparavant
il était ratifié par six pays au moms,
il entrerait en vigueur, entre ees
pays, un mois apres que le dépöt de
la sixiéme ratification leur aurait
été notifié par le Gouvernement de
la Confédération sriisse et, poul- les
pays qui ratifieraient ensuite, un
mois apres la notification de chacune
de ees ratifications.

Cet Aete remplacera, dans les rapports
entre les pays qui 1’auront ratifié,
la Convention d’Union de Paris
de 1883 revisée å Washington le
2 juin 1911 et le Protocole de elöture,
lesquels resteront en vigueur dans
les rapports svee les pays qui n au
ront pas ratifié le présent Aete.

utlåtande Nr 18.

Art. 17.

Genomförandet av de i denna konvention
innehållna ömsesidiga förbindelserna
är, i den mån det kan vara
nödigt, beroende därav, att sådana
formaliteter och regler blivit behörigen
iakttagna, vilkas användning de
fördragsslutande länderna i och för
dylikt genomförande må vara grundlagsenligt
förpliktade att påkalla;
vilket de härmed förbinda sig att
göra så snart som möjligt.

Art. 17 bis.

Denna konvention skall förbliva i
kraft under obestämd tid, till dess ett
år förflutit från den dag, då uppsägning
därav skett.

Uppsägning skall ske hos Schweiziska
edsförbundets regering. Den gäller
endast i avseende å det land, som
verkställt densamma. För övriga
fördragsslutande länder förbliver
konventionen i kraft.

Art. 18.

Denna akt skall ratificeras och ratifikationerna
skola deponeras i Haag
senast den 1 maj 1928. Den skall mellan
de länder, som ratificerat densamma,
träda i kraft en månad efter
nämnda dag. Örn den emellertid förut
blivit ratificerad av minst sex
länder, skall den träda i kraft mellan
dessa länder en månad efter det deponeringen
av den sjätte ratifikationen
meddelats dem genom Schweiziska
edsförbundets regering och för de
länder, som sedermera ratificera, en
månad efter notifikationen örn var
och en av dessa ratifikationer.

Denna akt skall, vad angår förhållandet
mellan de länder, som ratificerat
densamma, ersätta konventionen i
Paris av år 1883, reviderad i Washington
den 2 juni 1911, jämte slutprotokoll,
vilka sistnämnda akter fortfarande
skola gälla beträffande de länder,
som icke hava ratificerat förevarande
akt.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

Art. 19.

Le présent Aete sera signé en un
seul exemplaire, lequel sera déposé
aux archives du Gouvernement des
Pays-Bas. Une copie certifiée sera
remise par ce dernier å chacun des
Gouvernements des pays contractants.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires
respectifs ont signé le présent
Aete.

Fait å La Haye, en un seul exemplaire,
le 6 novembre 1925.

(Underskrifter.)

Art. 19.

Denna akt skall undertecknas i ett
enda exemplar, vilket skall deponeras
i nederländska regeringens arkiv.
En bestyrkt avskrift skall av nämnda
regering tillställas envar av de fördragsslutande
ländernas regeringar.

Till bekräftelse bärav Lava vederbörande
befullmäktigade ombud undertecknat
denna akt.

Som skedde i Haag, i ett enda
exemplar, den 6 november 1925.

(Underskrifter.)

De vid propositionen fogade lagförslagen äro av följande lydelse:

1) Förslag

till

Lag

om ändring i 7, 11, 15 och 16 §§ förordningen den 16 maj 1884 (nr 25)

angående patent.

Härigenom förordnas, att 7, 11, 15 och 16 §§ förordningen den 16 maj
1884 angående patent, av vilka lagrum 7 och 11 §§ senast ändrats, den
föiTa genom lag den 5 juni 1931 (nr 192) och den senare genom lag den 3
maj 1929 (nr 67), samt 15 § ändrats genom lag den 9 maj 1902 (nr 45), skola
— 7, 11 och 16 §§ i nedan angivna delar — hava följande ändrade lydelse:

7 $.

Äro ansökningshandlingarna — — — taga kännedom.

Under två---mot patentansökningen.

b öre utgången av nämnda tid skall sökanden till patentmyndigheten inbetala
en avgift (utfärdningsavgift) av femtio kronor ävensom till stämpel
å patenthrevet tio kronor. Dock må dessa avgifter, den förra förhöjd
med tjugufem kronor, erläggas inom två månader därefter. Fullgöres icke
vad sålunda föreskrivits, skall ansökningen såsom återtagen avföras. I
händelse patent ej varder meddelat, återbetalas vad i utfärdnings- och
stämpelavgifter må hava erlagts.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

Sedan tiden för framställande av invändning tilländagå^ samt de stadgade
avgifterna erlagts eller den medgivna längsta tiden härför utgått,
företage patentmyndigheten ärendet till avgörande.

Möter ej---tryck offentliggöras.

11 §.

Förutom de---trehundra kronor.

Avgiften, som må i betalt brev insändas, skall för varje patentår erläggas
före det årets början. Dock må avgiften, förhöjd med en femtedel,
erläggas inom de tre första månaderna av patentåret och, förhöjd med
ytterligare en femtedel dock minst tjugufem kronor, inom därpå följande
tid av tre månader.

Fullgöres ej inbetalning av den förhöjda avgiften inom sistnämnda tid,
vare det erhållna patentet förfallet.

Patenthavare vare---beskrivningens offentliggörande.

15 §.

Varder, sedan tre år förflutit från det att patent beviljades, den patenterade
uppfinningen ej inom riket utövad i ett mot förhållandena därstädes
väsentligen svarande omfång, åge den, som vill erhålla tillstånd att
utan hinder av patentet utöva uppfinningen, därom emot patenthavaren
föra talan vid domstol. Visas ej giltig anledning till underlåtenheten
att utöva uppfinningen, föreskrive domstolen, efter ty skäligt prövas, under
vilka inskränkningar och villkor samt mot vilken ersättning uppfinningen
må av käranden utövas.

16 §.

Patent vare---väsentliga åtgärder.

Utan hinder av patent må å fartyg eller annat transportmedel, som utan
att vara hemmahörande i riket vid regelbunden trafik eller eljest dit tillfälligt
inkommer, den patenterade uppfinningen utövas för transportmedlets
behov.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall icke
tillämpas i fråga örn avgift, för vilken jämlikt äldre föreskrifter betalningstiden
dessförinnan utgått.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

2) Förslag

till

Lag

angående ändring i 20 § lagen den 10 juli 1899 (nr 59 sid. 1) om skydd
för vissa mönster och modeller.

Härigenom förordnas, att 20 § lagen den 10 juli 1899 örn skydd för vissa
mönster och modeller, vilket lagrum ändrats genom lag den 7 augusti
1914 (nr 155), skall hava följande ändrade lydelse:

20 §.

Med avseende å mönster, skyddat i stat, som för här i riket registrerat
mönster gör motsvarande medgivande, äger Konungen förordna, att, örn
någon här i riket sökt registrering av ett mönster, varå han tidigare sökt
skydd i den främmande staten, då må förstberörda ansökning i förhållande
till andra ansökningar ävensom med hänsyn till sådant hinder mot
registrering, som i 3 § omförmäles, betraktas så, som vore den gjord samtidigt
med ansökningen i den främmande staten, för så vitt ansökningen
här i riket skett före utgången av viss tid, som kan i förordnandet bestämmas
antingen till högst sex månader från det skyddet söktes i den
främmande staten eller till högst tre månader från det vederbörande myndighet
där kungjorde, att skyddet meddelats, samt sökanden hos registreringsmyndigheten
här i riket framställt anspråk på sådan företrädesrätt
inom tid och på sätt, som av Konungen i förordnandet bestämmes.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

3) Förslag
till
Lag

angående ändring i 4, 9 och 16 §§ lagen den 5 juli 1884 (nr 29) om

skydd för varumärken.

Härigenom förordnas, att 4, 9 och 16 §§ lagen den 5 juli 1884 örn skydd
för varumärken, vilka lagrum ändrats, 4 och 16 §§ senast genom lag den
7 augusti 1914 (nr 154) samt 9 § genom lag den 25 februari 1921 (nr 50),
skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

4 §.

Varumärke må ej registreras:

1) örn det---eller pris;

2) örn däri---fasta egendom;

3) örn däri utan vederbörligt tillstånd intagits statsvapen, statsflagga
eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning för varor
av samma eller liknande slag som de, vilka rätten till varumärket skulle
komma att omfatta, annan beteckning, vilken såsom hänsyftande på svenska
staten giver märket en officiell karaktär, svenskt kommunalt vapen
eller ock beteckning, som lätt kan förväxlas med de nu omförmälda;

4) örn det---väcka förargelse;

5) örn det är helt och hållet likt varumärke, som redan är för annans
räkning registrerat eller behörigen anmält till registrering, eller med dylikt
märke företer sådan likhet, att, oaktat skiljaktigheter i vissa delar,
märkena i sin helhet lätt kunna förväxlas;

6) örn det är helt och hållet likt eller lätt kan förväxlas med märke,
som redan är här i riket för annan inarbetat såsom i handeln gällande
varukännetecken.

I de under 5) och 6) angivna fall må dock registrering icke vägras, örn
likheten beror av sådana beteckningar, som avses i 7 §, eller såframt ej
bägge märkena gälla varor av samma eller liknande slag.

9 *.

Varumärke registreras för en tid av tio år, räknat från registreringsdagen.
Registreringen kan förnyas, varje gång för tio år från dagen för
förnyelsen. Sker ej förnyelse, upphör skyddet vid registreringsperiodens
utgång.

Vill någon---märket styrkas.

Ansökan örn förnyelse skall hava inkommit före utgången av löpande
registreringsperiod. Dock kan sådan ansökan med laga verkan göras under
tre månader därefter, i vilket fall ansökningsavgiften utgår med trettio
kronor.

Förnyelse skall — ---omförmälda intyg.

Finner registreringsmyndigheten något vara underlätet av vad här
föreskrivits, skall förnyelse vägras. Angående delgivande av beslutet
och klagan däröver gäller vad för motsvarande fall stadgas i 5 §.

16 §.

Konungen äger — — — som registreras:

1) ansökan om--— åt varumärket;

2) den, för---- sådant ombud;

3) varumärket skyddas — — — främmande staten.

Med avseende — ---följande bestämmelser:

4) varumärket må--— främmande staten;

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

5) ilar någon här i riket sökt registrering av ett varumärke, som han
tidigare anmält till registrering i den främmande staten, då må den ansökning
i förhållande till andra ansökningar ävensom med. hänsyn till
sådant hinder mot registrering, som i 4 § 6 mom. omförmäles, betraktas
så, som vore den gjord samtidigt med anmälningen i den främmande staten,
för så vitt ansökningen här i riket skett före utgången av viss tid,
som kan i förordnandet bestämmas antingen till högst sex månader från
anmälningen i den främmande staten eller till högst tre månader från det
vederbörande myndighet där kungjorde, att registreringen beviljats, samt
sökanden hos registreringsmyndigheten här i riket framställt anspråk på
sådan företrädesrätt inom tid och på sätt, som av Konungen i förordnandet
bestämmes;

6) vägras registrering---nämnda tid;

7) varumärke, som---sin firma.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Vad i 9 § tredje stycket sista punkten stadgas skall dock icke gälla i
fråga örn varumärken, för vilka skyddet upphört innan lagen trätt i kraft.

Ej heller må, så vitt angår varumärke som före lagens ikraftträdande
registrerats i överensstämmelse med äldre föreskrifter, bestämmelserna i
4 § 3 och 6 mom. utgöra grund för registreringens avförande eller upphävande
jämlikt 10 §; har varumärke, däri utan vederbörligt tillstånd intagits
statsflagga eller beteckning som lätt kan därmed förväxlas, registrerats
först efter den 6 november 1925, må emellertid förordnande örn
varumärkets avförande kunna meddelas, dock ej före utgången av år 1937.

4) Förslag
till
Lag

örn skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den, som i utövning av näringsverksamhet

å varor, vilka han saluför eller eljest tillhandahåller, eller å kärl eller
omslag (emballage), i vilka de förvaras, utan vederbörligt tillstånd sätter
märke, som honom veterligen utgöres av eller innehåller statsvapen, statsflagga
eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

för varor av samma eller liknande slag som det, för vilket märket av
honom brukas, annan beteckning, vilken såsom hänsyftande på svenska
staten giver märket en officiell karaktär, eller svenskt kommunalt vapen;
eller

för kännetecknande av sina varor utan vederbörligt tillstånd brukar sådant
märke å anslag, skylt eller därmed jämförlig anordning eller i annons,
cirkulär, prospekt, priskurant, bruksanvisning eller annan affärshandling;
eller

inför till riket, saluför eller eljest tillhandahåller varor, vilka honom
veterligen äro, enligt vad ovan sägs, olagligen märkta,

straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt annat lagrum är belagd
med strängare straff.

Lag samma vare örn den, som eljest utan vederbörligt tillstånd i handelsändamål
brukar märke, vilket honom veterligen utgöres av eller innehåller
statsvapen.

Vad ovan sagts örn vapen och andra officiella beteckningar galle ock
i fråga örn beteckningar, som med de omförmälda förete sådan likhet, att
förväxling lätt kan äga rum.

2 §.

Det åligger allmän åklagare att åtala förseelse mot denna lag.

3 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men är, vad
angår märke som före lagens utfärdande brukades av näringsidkare, tilllämplig
endast därest

1) i märket ingår schweiziska statsvapnet (vitt kors å röd botten) eller
därmed lätt förväxlingsbar beteckning, dock att sådant märke må, örn det
börjat användas före den 8 maj 1931, fortfarande brukas till den 1 januari
1936, eller

2) märket innehåller annat statsvapen än det schweiziska, statsflagga
eller därmed lätt förväxlingsbar beteckning och börjat användas först efter
den 6 november 1925, dock att sådant märke må fortfarande brukas till
den 1 januari 1938.

Genom denna lag upphäves 1 § andra stycket lagen den 2 juni 1911
(nr 43 sid. 1) örn skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar,
sådant nämnda lagrum lyder enligt lag den 8 maj 1931 (nr 87).

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. .9 sami. I avd- Nr 18.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

I fråga om de skäl, som ligga till grund för konventionen och lagförslagen,
får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan,
hänvisa till de vid propositionen fogade protokollen ävensom till ett nedan
närmare omförmält av generaldirektören H. Hjertén avgivet betänkande i
ämnet.

Den 20 mars 1883 undertecknades i Paris en internationell konvention
rörande skydd för den industriella äganderätten, vilken konvention Sverige
biträtt genom accessionsakt den 26 juni 1885. Enligt denna konventions
första artikel bilda de fördragsslutande länderna en union till skyddande
av den industriella äganderätten. Konventionen skall enligt artikel
14 underkastas periodiskt återkommande revisioner i syfte att i densamma
införa önskvärda förbättringar. För detta ändamål skola tid efter annan
i något av de kontraherande länderna hållas konferenser mellan delegerade
för sagda länder. Sådana konferenser ha hållits i Kom 1886, i
Madrid 1890/1891, i Bryssel 1897/1900, i Washington 1911 och i Haag 1925.
Vid de tre sistnämnda av dessa konferenser lia genomförts åtskilliga
ändringar i konventionen.

De före konferensen i Washington gällande konventionstexterna ha numera
icke giltighet i förhållande till något unionsland. Sverige biträdde
den 27 oktober 1916 den i Washington reviderade Pariskonventionen jämte
slutprotokoll.

Såsom resultat av konferensen i Haag undertecknades bland annat reviderad
lydelse av Pariskonventionen. Även den svenska delegationen,
bestående av dåvarande generaldirektören E. O. J. Björklund, dåvarande
hovrättsrådet, numera generaldirektören Hjertén och direktören A. Hasselrot,
undertecknade den sålunda reviderade Pariskonventionen.

Vid konferenser mellan representanter för Danmark, Finland, Norge
och Sverige, som på svenskt initiativ höllos 1926 och 1927, närmast för
mönster- och varumärkesrätten, upptogs även spörsmålet örn de nordiska
ländernas biträdande av den i Haag reviderade Pariskonventionen. Man
var därvid ense örn att länderna borde tillträda denna konvention. Den
vid Haagkonferensen antagna reviderade konventionstexten skulle enligt
artikel 18 i konventionen ratificeras senast den 1 maj 1928. Unionsländer,
som icke inom denna tid ratificerat, kunna emellertid i annan ordning
tillträda den nya konventionen. En ganska stor minoritet av unionsländerna
har ännu icke anslutit sig till densamma. Detta gäller bland
andra Sverige samt övriga nordiska länder.

Pariskonventionen är av mycket stor betydelse för det industriella rättsskyddet.
Dess grundregel är, att medborgare i unionsländer samt de,
som där äro bosatta eller äga industri- eller handelsföretag, i övriga
unionsländer skola i avseende å det industriella rättsskyddet äga samma
förmåner som landets egna undersåtar (artiklarna 2 och 3). Vid sidan
härav föreskriver konventionen (artiklarna 4—11) ett visst mått av rättig -

Första lagutskottets utlåtande Nr 18.

heter, som skall i varje unionsland tillförsäkras dem vilka tillhöra andra
unionsländer. Därigenom skapar konventionen en materiell unionsrätt
och bidrager sålunda till utjämnande av motsatser mellan olika länders
lagar på det industriella rättsskyddets område. De i konventionen stipulerade
rättigheterna bruka nämligen i regel göras tillämpliga även på
vederbörande lands egna undersåtar.

I enlighet härmed iakttogs vid tillkomsten av förordningen den 16 maj
1884 angående patent, lagen den 5 juli 1884 örn skydd för varumärken
och lagen den 10 juli 1899 örn skydd för vissa mönster och modeller, att
dessa författningar blevo i överensstämmelse med 1883 års konvention.
Före tillträdandet av Bryssel- och Washingtontexterna vidtogos även de
lagstiftningsåtgärder, som ansågos av nöden i följd av ändringarna i konventionen.
På samma sätt erfordras vissa lagändringar, innan Haagkonventionen
kan biträdas.

Sedan lång tid tillbaka har i vårt land pågått arbete för en omfattande
revision av lagstiftningen angående det industriella rättsskyddet. Sålunda
må erinras örn den 1908—1922 verksamma s. k. patentlagstiftningskommittén,
som bl. a. avgav betänkanden med förslag till lagar örn oriktiga
ursprungsbeteckningar (1911 och 1913), illojal konkurrens (1915), mönster
och modeller (1916) samt patent (1919). Kommittén färdigställde även
före sin upplösning ett icke publicerat utkast till ny lagstiftning på varumärkesrättens
område.

På grundval av kommittéförslagen örn oriktiga ursprungsbeteckningar
tillkommo lagen den 4 juni 1913 angående förbud mot införsel till riket
av varor med oriktig ursprungsbeteckning samt lagen den 9 oktober 1914
angående förbud i vissa fall mot varors förseende med oriktig'' ursprungsbeteckning
och saluhållande av oriktigt märkta varor. Förslaget i fråga
örn illojal konkurrens realiserades delvis genom lagen den 19 juni 1919 med
vissa bestämmelser mot illojal konkurrens, vilken lag sedermera ersatts
av den mer omfattande lagen den 29 maj 1931 med samma rubrik, över
förslagen till nya mönster- och patentlagar infordrades yttranden från
åtskilliga myndigheter och sammanslutningar, varefter uppdrogs åt särskild
sakkunnig inom justitiedepartementet att med ledning av inkomna
anmärkningar verkställa överarbetning av förslagen. Uppdraget avbröts
emellertid med utgången av år 1922.

Strävandena att få till stånd en generell revision av hithörande lagstiftning
fullföljdes i och med att numera generaldirektören Hjertén den
4 september 1926 erhöll uppdrag att såsom sakkunnig inom handelsdepartementet
biträda med utredning angående erforderliga lagstiftningsåtgärder
på det industriella rättsskyddets område.

Såsom ett led i fullgörandet av sitt uppdrag har den sakkunnige den
23 november 1932 avgivit betänkande med förslag till:

1) lag örn ändring i 7, 11, 15 och 16 §§ förordningen den 16 maj 1884 (nr
25) angående patent;

28 Första Jagutskottets utlåtande Nr 18.

2) lag angående ändring i 20 § lagen den 10 juli 1899 (nr 59 sid. 1) om
skydd för vissa mönster och modeller;

3) lag angående ändring i 4, 9 och 16 §§ lagen den 5 .juli 1884 (nr 29) örn
skydd för varumärken; och

4) lag örn skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

Över den sakkunniges betänkande (Statens offentliga utredningar 1932:

32) lia kommerskollegium, patent- och registreringsverket samt riksheraldikerämbetet
avgivit infordrade utlåtanden. Kommerskollegium har därjämte
överlämnat yttranden från fullmäktige i järnkontoret ävensom från
Sveriges industriförbund, svenska föreningen för industriellt rättsskydd
och samtliga handelskamrar i riket med undantag av handelskammaren
i Gävle. Patent- och registreringsverket har införskaffat yttranden från
svenska patentombudsföreningen och svenska uppfinnareföreningen.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i den sakkunniges förslag lämnas
i propositionen följande redogörelse:

»Lagförslagens huvudsyfte är att möjliggöra Sveriges biträdande av den
i Haag reviderade konventionen. De viktigaste av de i betänkandet föreslagna
lagbestämmelserna äro föranledda av de nya artiklarna 6 bis och
6 ter. Förstnämnda artikel medför förpliktelse att inskrida mot registrering
av varumärke, som redan är i registreringslandet för varor av samma
eller liknande slag inarbetat för ett till annat unionsland hörande rättssubjekt.
I anledning av denna artikel föreslås införandet i 4 § varumärkeslagen
av ett nytt mom. 6, innefattande förbud mot registrering av varumärke,
som redan är inarbetat för annan. Artikel 6 ter innebär i huvudsak
skyldighet att hindra obehörig registrering och användning såsom varumärke
av vissa officiella beteckningar i unionsländerna. Genom ändring
i 4 § 3 mom. varumärkeslagen införes enligt betänkandet förbud mot registrering
av varumärke, vari utan vederbörligt tillstånd intagits sådan
beteckning. I betänkandet föreslås vidare en ny lag örn skydd för vapen
och vissa andra officiella beteckningar; lagen stadgar under vissa förutsättningar
straff för obehörigt användande av dylik beteckning såsom
varumärke. Betänkandet innehåller dessutom — merendels till uppfyllande
av den nya konventionen — förslag till bestämmelser, varigenom ökad
tidsfrist beredes för erläggande av vissa patent- och varumärkesavgifter,
prioritetstiden i fråga örn mönster och varumärken utsträckes. någon
mildring inträder i nuvarande föreskrift örn påföljd för underlåtenhet att
utöva patenterad uppfinning och viss begränsning i patentskyddet stadgas
vid uppfinnings användande för utländska transportmedel. — Tillträdande
av den reviderade konventionen kan enligt betänkandet ske utan
att hos oss vidtagas andra lagstiftningsåtgärder än de nu nämnda.»

De genom propositionen framlagda lagförslagen äro i allt väsentligt
av samma innehåll som den sakkunniges förslag.

Första lagutskottets utlåtande Nr 18. 29

Förevarande proposition berör icke några centrala frågor inom det
industriella rättsskyddets område. Då ett tillträdande av den å Haagkonferensen
reviderade Pariskonventionen torde kunna medföra vissa icke
obetydliga fördelar för vårt land, får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot utformningen av de framlagda lagförslagen, hemställa,

att riksdagen måtte godkänna förevarande konvention
samt antaga de framlagda lagförslagen.

Stockholm den 20 februari 1934.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

Irån lörsta kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra, Klefbeck, Bissmark,
Larson i Lerdala,'' Norling och von Heland*; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Antnäs, K. A. Westman och Sjögren, fru
Östlund samt herrar Olsson i Rimforsa, Olsson i Mellerud, Johanson i Huskvarna* och
Hermansson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll HKUi. 9 sand. t and. Nr IS.