Första lagutskottets utlåtande nr 11 år 1965
Utlåtande 1965:L1u11
Första lagutskottets utlåtande nr 11 år 1965
1
Nr 11
Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkt valbarhetsälder
för nämndeman.
Första lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nr 51 i första kammaren av herrar Bengt Gustavsson
och Lars Larsson samt nr 61 i andra kammaren av herr Carlsson i
Tyresö m. fl. I motionerna, vilka är likalydande, hemställes att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av 4 kap. 6 §
i rättegångsbalken, att nämndemans valbarhetsålder inträder efter fyllda
21 år.
Inledning
I häradsrätt dömer enligt huvudregeln häradshövdingen med nämnd i
såväl tvistemål som brottmål. Häradsrätten är emellertid domför utan nämnd
vid måls avgörande utan huvudförhandling samt annan handläggning, som
ej sker vid huvudförhandling eller syn å stället, så ock i tvistemål vid
huvudförhandling, som hålles i omedelbart samband med förberedelsen.
Häradsrätten är också domför utan nämnd vid huvudförhandling och syn
på stället i brottmål, om målet endast rör ansvar för brott, för vilket icke är
stadgat svårare straff än böter, och i målet ej förekommer anledning, att
målsägande finnes. I rådhusrätt deltar nämnd icke i tvistemål. I brottmål
däremot består rådhusrätt av en lagfaren domare och nämnd. Rådhusrätten
är emellertid i mål av sistnämnda slag under samma förutsättningar
som gäller för häradsrätt domför utan nämnd.
I tingslag skall finnas aderton nämndemän. Erfordras flera nämndemän,
bestämmer Konungen deras antal. I stad med rådhusrätt skall finnas nämndemän
till det antal, som Konungen bestämmer. I nämnd skall sitta minst
sju och högst nio. I mål om brott, för vilket ej är stadgat svårare straff
än fängelse i ett år och ej heller avsättning, så ock vid syn å stället utom
huvudförhandling är rätten domför med tre i nämnden. Tjänstgöringen
mellan nämndemännen fördelas i häradsrätt av häradshövdingen och i rådhusrätt
av borgmästaren efter samråd med nämnden.
Nämndeman utses genom val, som förrättas av kommunens fullmäktige.
Hör till tingslag mer än en kommun, fördelar rätten antalet nämndemän
mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd. Varje kommun
skall dock utse minst en nämndeman. Valbar till nämndeman är man eller
kvinna, som inom kommunen äger rösträtt vid val av fullmäktige och där
har sitt hemvist. Den som är i konkurstillstånd är ej valbar. Lagfaren do1—7035
05 Bihang till riksdagens protokoll 1905. 9 samt. 1 avd. Nr 11
2 Första lagutskottets utlåtande nr 11 år 11)65
mare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller
den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må icke vara
nämndeman. Nämndeman skall ha fyllt tjugufem men ej sjuttio år. Bestämmelsen
om nämndemans minimiålder infördes i lagen år 1823 och återfinnes
nu i 4 kap. 6 § rättegångsbalken.
Beträffande omröstning när nämnd har säte i rätten stadgas att om annan
mening än ordförandens yppas nämndens mening gäller om alla i
nämnden är ense om skälen och slutet. Är i nämnden flera än sju, gäller
nämndens mening om minst sju nämndemän förenar sig om skälen och slutet.
I andra fall gäller ordförandens mening.
Av intresse i nu förevarande sammanhang torde också vara bestämmelsen
att lagfaren domare skall ha fyllt tjugufem år. Den som ej uppnått
denna ålder må dock utan hinder därav utöva domarämbetet i den begränsade
omfattning som Konungen bestämmer. Undantagsbestämmelsen
erhöll sin nuvarande utformning år 1948. Härvid uttalades i propositionen
nr 19 år 1948 att den begränsade behörigheten i första hand borde avse
uppgifter utanför den egentligt dömande verksamheten, t.ex. att tjänstgöra
såsom inskrivningsdomare. För ärendets närmare behandling må här hänvisas
till första lagutskottets utlåtande nr 3 och memorial nr 7 år 1948.
Slutligen må i detta sammanhang erinras om att domstolskommittén
har till uppgift att företaga en allmän översyn av domstolsväsendet.
Motionerna
I motionerna uttalas att anledningen till den gällande minimiåldern
för nämndeman säkerligen är kravet på att endast personer med en hög
grad av mognad skall kunna erhålla uppdraget. Motionärerna har icke någon
invändning mot en sådan målsättning men ifrågasätter om en relativt
hög valbarhetsålder är en lämplig urvalsmetod. Härefter anföres i motionerna
följande.
De ungdomar under 25 år som skulle få tillfälle att verka som nämndemän
— under förutsättning att man sänkte valbarhetsåldern — har säkerligen
utmärkt sig för särskilt gott omdöme. I själva verket kanske dessa
ungdomar kommer att granskas speciellt kritiskt just på grund av sin
ålder, innan de förs fram som kandidater. Ytterligare skäl för en sänkning
av åldersgränsen utgör den — beklagligt nog —- tilltagande ungdomsbrottsligheten.
Det är inte minst från psykologisk synpunkt i hög grad önskvärt,
att det bland nämndemännen finns representanter för den anklagades
egen generation.
Utskottet
Såsom framgår av den föregående redogörelsen medverkar i stor utsträckning
nämnd vid rättsskipningen i första instans. Valbar till nämndeman
är man eller kvinna, som inom sin kommun äger rösträtt vid val
av fullmäktige och där har hemvist. Nämndeman skall ha fyllt tjugofem
men ej sjuttio år.
Första lagutskottets utlåtande nr 11 år 1965 3
1 förevarande motioner yrkas att regeln om nämndemans minimiålder
skall ändras så att valbarhet inträder redan efter fyllda tjugoett år. Såsom
ovan nämnts har domstolskommittén till uppgift att företaga en allmän
översyn av domstolsväsendet. Kommittén har under sitt tidigare arbete
framlagt förslag till vissa grundlinjer för domförhetsreglerna i underrätt.
I ett senare sammanhang avser kommittén att ingå på mera detaljerade
spörsmål såsom nämndens storlek och formerna för samverkan mellan
lagfaren domare och nämnd. I samband med att kommittén skall ta ställning
till dessa och närbesläktade frågor om lekmannainflytandet torde även
spörsmålet om de valbarhetsvillkor som bör gälla för nämndeman komma
under övervägande. Vid sådant förhållande synes något initiativ från riksdagen
i anledning av motionerna ej vara påkallat och utskottet får därför
hemställa,
att förevarande motioner, 1:51 och II: 61, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 mars 1965
På första lagutskottets vägnar:
INGRID GÄRDE WIDEMAR
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Ahlkvist, Ernulf*, Arvidson, fröken
Mattson, herrar Hjorth, Ferdinand Nilsson, Schött och Palm;
från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herrar östrand*, Svensson
i Vä, fru Kristensson, fru Löfqvist, fröken Bergegren, fru Lindekvist
och herr Wiklund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.