Första Kammarens Tillfälliga UtsTcotts (N:o 2) Utlåtande N-.o 9 (Utlåtande 1891:TfuA9 Första kammaren tfua)

Första Kammarens Tillfälliga UtsTcotts (N:o 2) Utlåtande N-.o 9.

N:o

Ant. till Riksd. kansli den 27 april 1891, kl. 3 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande
n:o 3, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående förbättrade tåganordningar å norra stambanan.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 30, har herr
S. J. Kardell med flere hemstält, natt Riksdagen behagade ingå till Konnngen
med en underdånig anhållan, att äfven vintertiden nattåg måtte anordnas
på den norra stambanan, och att dessa å lämplig tid må dels på qvällen
utgå ifrån och dels på morgonen anlända till Stockholm»'', och uti en i
samma kammare af herr G. Eriksson afgifven motion, n:o 137, har samtidigt
i samma ämne föreslagits, »att Riksdagen behagade ingå till Konungen
med underdånig anhållan, ej mindre att äfven vintertiden tills vidare
nattåg måtte annordnas på norra stambanan, och att dessa tåg måtte, som
hittills, å lämplig tid på qvällen utgå ifrån Bollnäs oeh norrut och på
morgonen anlända dit från de norra orterna, än ock att frågan om nattstationens
flyttning från Bollnäs till Ange och i sammanhang dermed
trafikens ordnande, på sätt i motionen antydes, varder, såsom Konungen
finner för godt bestämma, taget i öfvervägande ensamt eller samtidigt
med andra förslag, som kunna komma under pröfning och afse att ordna
trafiken på den norra stambanan».

Angående behandlingen af dessa förslag får utskottet hänvisa till
den utförliga utredning, som finnes upptagen i Andra Kammarens tredje
Bill. till Riksd. Prot. 1891. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Raft. (N:o 9).

2 Törsta Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

tillfälliga utskotts utlåtande n:o (3 under innevarande riksdag, hvilket
jemväl innehåller det hulvudsakliga, som i frågan under förlidna års riksdag
förekommit.

Af denna utredning inhemtas bland annat, att det under 1890 års
riksdag framstälda likalydande förslaget blef af vederbörande utskott
afstyrkt och af Riksdagen afslaget, hufvudsakligen på den grund, att
kostnaderna, sådana de af kongl. jern vägsstyrelsen beräknats så väl för
norra stambanans trafikerande med nattåg som i synnerhet för de nya
anordningar och anläggningar, som för sådana tågs framförande nödvändiggjordes,
syntes blifva allt för stora i förhållande till de dermed vunna
fördelande och särskild! till de obetydligt höjda inkomster, som derigenom
ansågos skäligen kunna påräknas.

Äfven under denna riksdag har Andra Kammarens tredje tillfälliga
utskott uttalat samma uppfattning och på enahanda grund afstyrkt herr
Kardelis med fleres motion, men deremot funnit sig böra i punkt 2:o på
det sätt tillstyrka herr Erikssons förslag, hvars syfte enligt motiveringen
icke utesluter de föreslagna natt-tågens ersättande med snabbare dagtåg,
hvilka ansetts komma att medföra större intägter och mindre kostnader
än natt-snälltågen, »a.tty med anledning af herr G. Erikssons i Mörviken
motion, Andra Kammaren för sin del måtte besluta, att Riksdagen, uttryckande
önskvärdheten och nyttan af en hastigare samfärdsel mellan
Norrland och Stockholm, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, att Kongl.
Maj:t måtte taga i öfvervägande, huru vida och i hvad mån, utan allt
för stora kostnader, en snabbare kommunikation å norra stambanan kan
anordnas».

Vid föredragning af detta utskottets utlåtande har Andra Kammaren
bifallit hvad utskottet deri hemstält, hvilket beslut i afseende på 2:dra
punkten i sagda utskotts utlåtande n:o 6, jemlikt § 63 mom. 3 riksdagsordningen,
genom protokollsutdrag den 19 mars 1891 delgifvits Första
Kammaren, som hänvisat detta ärende till dess tillfälliga utskott n:o 2.

Med anledning deraf, att så väl motionären som Andra Kammarens
tillfälliga utskott förmält, huru som de underdåniga framställningar, om anordnande
af natt-tåg året om på norra stambanan, hvilka år 1889 afgifvits
af korporationer, affärsfirmor och enskilda personer i Norrland och
hufvudstaden, blifvit- af Kongl. Maj:t pröfvade och afslagna, torde den
rättelsen här böra meddelas, att dessa framställningar ännu äro på Kong],
Maj:ts pröfning beroende samt att kongl. generalpoststyrelsen den 30 decem -

Första Kammarens Tillfälliga Utslolts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

ber 1890 deröfver afgifvit infordrad! utlåtande, hvaruti sagda styrelse på
anförda skäl tillstyrkt bifall till förslaget om anordnande af natt-tåg året
om å norra stambanan med de af styrelsen ifrågasatta afgångstider, från
Stockholm kl. 10,3 0 f. m. och från Bollnäs kl. 9,4 5 f. m.

Vid pröfning af denna fråga har utskottet, som ansett den omständigheten,
att enskilda petitionärers framställning om natt-tågs anordnande
å norra stambanan ännu är på nådigt afgörande beroende, icke innefatta
skälig anledning till afslag å här ifrågavarande, inom riksdagen väckta förslag
angående förbättrade tåganordningar på nämnda bana, trott sig finna
giltiga skäl föreligga för ett instämmande i Andra Kammarens beslut.
Visserligen skulle må hända ur principiel synpunkt betänkligheter kunna
framställas mot bifall till detta och liknande förslag rörande skrifvelse!''
till Kongl. Maj:t angående förbättrade anordningar i allmänhet vid stambanorna,
att derigenom möjligen den åsigten skulle efter hand vinna
insteg, att initiativet till hvarje sådan utveckling af statsbanornas trafik,
som icke af uteslutande ekonomisk hänsyn af sig sjelf framtvingas, bör
tagas af Riksdagen ■— en åsigt som enligt utskottets mening skulle leda
till en olämplig behandling af dessa ärenden och skadligt inverka på
stambanornas förvaltning.

Endast vederbörande banförvaltning eger nemligen nödig insigt och
sakkunskap för att på lämplig tid kunna så väl framlägga noggrant utarbetade
förslag till införandet af nyttiga och nödiga förbättringar, bland
annat genom snabbare eller tätare tåg på vissa bandelar för befordrande
af trafikens tillväxt och de åt jernvägarne berörda landsdelarnes utveckling
som äfven samtidigt utreda förhållandet mellan kostnaderna för
dylika anordningar och de direkta eller indirekta fördelar, som desamma
kunna för landet antagas komma att medföra.

Men vid öfvervägande af den allmänt erkända tvingande nödvändigheten
af ett snart genomförande åt en förbättrad samfärdsel mellan
Norrland och det öfriga landet, samt med hänsyn till hvad under frågans
behandling i öfrigt förekommit, har utskottet emellertid ansett, att nämnda
principiella betänkligheter böra för det närvarande falla, så mycket hellre
som ett Riksdagens afslag på framställningen möjligen skulle uppfattas
såsom ett ogillande jemväl af dess syftemål.

Hvad åter specielt den sakliga sidan af föreliggande ärende angår,
♦ synes det af den ofvan åberopade utredningen rörande kostnaderna för
införandet af ett snabbare dagtåg på norra stambanan otvetydigt framgå,

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 0.

att något väsentligt hinder af ekonomisk art ej torde kunna deremot
anföras. Det synes visserligen deraf tydligt ådagalagdt, att ett nytt och
snabbare, tidigt på morgonen från Stockholm afgående persontåg bör
kunna på qvällen inträffa dels i Östersund, dels i Sundsvall, dels möjligen
i Sollefteå (Långsele), samt att ett i motsatt rigtning gående dagtåg
bör från sistnämnda orter hinna till Stockholm på qvällen samma dag.
Då ett dylikt nytt dagsnälltåg, såsom en öfvergångsform, bör, under
förutsättning att derjemte nu använda tåg hufvudsakligen bibehållas för
den närmaste framtiden, kunna å ena sidan tillfredsställa alla berättigade
anspråk på lättade förbindelser mellan hufvudstaden och Norrland och
å den andra kraftigare, snabbare och billigare än ett natt-tåg bidraga
till ökande af lokal-trafiken samt derigenom i eu snar framtid, och möjligen
genast lemna full ersättning för dermed förenade kostnader, har
utskottet ansett denna anordning böra vidtagas före inrättandet af det
föreslagna dyrbarare natt-tåget, hvilket sannolikt först sedan norra stambanan
och dermed förenade jern vägsnät hunnit fullbordas torde, med lyckligt
ekonomiskt resultat, kunna anordnas.

Till stöd för sitt antagande, att det föreslagna dagsnälltåget snart
skall återbetala de dermed förenade kostnader, har utskottet ansett sig
böra slutligen anföra att, enligt hvad det inhemtat, person- och blandade
tågen på linien Upsala—Ange under de sistförflutna månaderna mycket
ofta varit så stora, att tvenne lokomotiv beliöft användas till deras framförande,
att utsigterna för tillräcklig freqvens på ett ytterligare dagtåg,
sålunda äro göda, samt att jern vägsstyrelsen förfogar öfver ett antal
lokomotiv, hvilka i följd af ringa tyngd och svag dragkraft endast sällan
komma till användning i nuvarande tåg, men deremot väl lämpa sig för
det lättare dagsnälltåget, hvarigenom en väsentlig nedsättning i kostnaden
för anskaffande af ny materiel till detta tåg bör kunna vinnas, hvarförutom
någon kostnad för flyttande af nattstationen från Bollnäs till Ange
icke för ett dagsnälltåg behöfver ifrågakomma.

På grund af så väl dessa som de af Andra Kammarens tredje tillfälliga
utskott i ärendet anförda skäl hemställer utskottet.

att Första Kammaren ville instämma i Andra Kammarens
ifrågavarande beslut.

Stockholm den 24 april 1891.

På utskottets vägnar:

LARS BERG.

Stockholm, John Björkmans boktryckeri, 1891.