Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 7. 1 (Utlåtande 1897:Tfu17 Första kammaren tfu1)

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 7. 1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 8 april 1897, kl. 2 e. m.

Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 6, i
anledning af väckt fråga om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om ändring i landshöfdingeinstruktionen i
fråga om länsmans tillsättande.

§ 35 i nådiga instruktionen för landshöfdingarne i rikets län samt
de vid länsstyrelserna anstälda tjensteman har i nedannämnda delar
denna lydelse:

Mom. 1. Landssekreterare, landskamrerare, landträntmästare, kronofogde
och häradsskrifvare tillsättas af Kongl. Maj:t efter förslag, som
det åligger Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, sedan inträffad ledighet
blifvit i stadgad ordning kungjord och ansökningstiden tilländalupit,
i öfverensstämmelse med derom gällande föreskrifter upprätta och jemte
ansökningshandlingarna insända; •— — — — — — — — — — —
Mom. 2. Länsnotarie, länsbokhållare, landskanslist, landskontorist,
och länsman utnämnas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande medelst
konstitutorial, sedan, hvad de två förstnämnda tjensterna beträffar,
ledigheterna blifvit på lika sätt, som i föregående moment omförmäles,

kungjorda.---— — — — — — — — — — —--— —

Genom kongl. brefvet till kammarkollegium den 22 december 1841
är förordnadt, att, innan till länsmanstjenst befordras någon, hvilken
icke vid universitet genomgått sådan examen, som fordras för inträde
Bih. till Riksd. Prot. 1897. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 7 Käft. (N:o 7.) 1

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 7.

i rikets rättegångs- eller förvaltningsverk, skall lian inför länsstyrelsen
undergå förhör, dervid han bör gifva nöjaktigt prof af a) förmåga att
i skrift redigt uttrycka sig på svenska språket, b) färdighet att räkna
i enkla och brutna tal, och c) försvarlig kännedom af allmänna lagen
och särskilda författningar i de delar deraf, som handla om vilkoren
och sättet för personers häktande, åtals utförande, syneförrättningars,
utmätningars och straffs verkställande, utgörandet af de jorden åliggande
allmänna besvär samt om hvad i öfrigt för allmänna ordningens
och säkerhetens vidmagthäflande länsmän tillhör att iakttaga.

Sedan herr I. Bromée i en inom Andra Kammaren väckt motion,
n:o 108, föreslagit, bland annat, att Riksdagen ville besluta att i underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa, att tillsättning af kronolänsmän
genom Kongl. Majrts befallningshafvandes försorg måtte ske på samma
sätt som angående tillsättande af lär.snotarier och länsbokhållare i 35 §
2 mom. landshöfdingeinstruktionen vore föreskrifvet, dock med den ändring,
att i anseende till den bättre postföringen och de lättare kommunikationerna,
som nu funnes, endast 30 dagars ansökningstid från
kungörandet om tjenstens ledighet vore behöflig; samt att landshöfdingeinstruktionen
i följd häraf i tillämpliga delar måtte blifva omredigerad;

samt Andra Kammarens tredje tillfälliga utskott, till hvilket motionen
hänvisats, i utlåtande n:o 2 (i samlingen n:o 7) hemstält, att motionen
på det sätt bifalles, att Andra Kammaren ville för sill del besluta,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det
Kongl. Maj: t täcktes föranstalta om sådan ändring i landshöfdingeinstruktionen,
hvarigenom bestämmes, att länsmanstjensterna skola efter
innehafvarens död eller afgång kungöras till ansökning lediga;

har Andra Kammaren vid föredragning af berörda utlåtande bifallit
framstäldt förslag, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådan ändring i landshöfdingeinstruktionen,
hvarigenom bestämmes, att lediga länsmanstjenster
skola kungöras till ansökning lediga;

hvarefter beslutet genom utdrag af protokollet delgifvits Första
Kammaren, som hänvisat ärendet till sitt första tillfälliga utskott.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 7. 3

Till stöd för detta sitt förslag liar motionären anfört, att få om
ens någon statens tjenstemans tillsättning torde ske så godtyckligt
som kronolänsmännens, ehuru deras mångsidiga tjenstegöromål borde
berättiga dem till lika behandling i detta afseende med statens öfriga
tjenstemän, hvilka vore med dem likstälda, nemligen att tillsättas efter
viss kungjord ansökningstid och upprättadt förslag i mån af vunnen
kompetens och förvärfvade tjenstemeriter. Genom nådiga brefvet den 22
december 1841 äfvensom derigenom, att flera bland de nuvarande innehafvarne
af läusmanstjenster aflagt någon högre examen, hade länsmännens
duglighet för tjenstens skötande i väsentlig mån ökats, men
deraf följde ock det berättigade anspråket, att de borde tillsättas på
samma sätt som andra med dem närmast likstälda tjenstemän, hvilket
jemväl framginge af 35 § mom. 2 i landshöfdingeinstruktionen. Det
vore en betydlig skilnad emellan länsmännens ansvar och landskanslisters
och landskontoristers, hvilka senare endast hade att förrätta
de skrifgöromål, som blefve dem af förmän förelagda, då de förra deremot
hade att fullgöra alla tjensteåligganclen på eget ansvar. För att rättvisa
och likformighet måtte kunna åstadkommas vid tillsättning af
kronolänsmän och för att dugande och kunniga män måtte finnas mera
hågade än nu att söka dylika tjenster, hade motionären framstält sitt
förslag.

Andra Kammarens tillfälliga utskott yttrade beträffande den del af
motionen, som nu är föremål för pröfning, följande:

»Bestämmelserna i fråga om länsmännens till- och afsättning torde
i viss mån hafva sin förklaring uti de för vinnande af sådana tjenster
stadgade kompetensvilkor och tjensternas underordnade beskaffenhet.
Under det att för de flesta andra statens tjenstemän uppställes såsom
vilkor för antagandet i statens tjenst, utom speciella fackkunskaper,
åtminstone den allmänt medborgerliga bildning, som mogenhetsexamen
anses medföra, föreskrifves angående länsman endast det kunskapsmått,
som i här ofvan anförda kongl. brefvet af den 22 december 1841 bestämmes.

Ehuru kunskapsmåttet sålunda är jemförelsevis ringa tillmätt och
stadgandena derutinnan lemna stor frihet för vederbörande länsstyrelsers
egen uppfattning af en länsmans kompetens, gifver dock senare
tiders erfarenhet vid handen, att fordringarna å sökandena till ifrågavarande
tjenster alltjemt stegrats och att dessa tjenster ofta numera
sökas af personer med akademisk bildning.

Länsmanstjensten befinner sig visserligen lägst på rangskalan
bland landsstatstjeusterna, men den ställer dock stora fordringar på

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 7.

innehafvarnes omdömesförmåga, karaktersegenskaper och praktiska insigter
med hänsyn till de olikartade och ansvarsfulla göromål, länsmannens
egenskap af åklagare, polisman och i vissa fall handhafvare af
utmätnings- och uppbördsärenden medför.

Motionären framhåller, utan att dock med något exempel styrka
detta sitt påstående, att godtycklighet lärer ega rum vid tillsättande
af länsmanstjenter. Någon kännedom om sådan godtycklighet har
emellertid icke utskottet att åberopa. Deremot torde höra påpekas,
att § 36 i landshöfdingeinstruktionen af den 10 november 1855 ålägger
Kongl. Maj:ts befallningshafvande att vid befordringar och tillsättningar
af tjenster afseende endast skall fästas å de sökandes förtjenst och
skicklighet. Detta oaktadt vill det dock under ofvan åberopade förhållanden
och med hänsyn till tjenstens vigt och betydelse för det allmänna
synas utskottet, som om enahanda förfarande vid tillsättande af
dessa tjenster borde iakttagas som vid tillsättandet af länsnotarie och
länsbokhållare, nemligen att tjensten i vanlig ordning kungjordes till
ansökning ledig.

Genom en sådan anordning lemnades tillfälle för hvar och en,
som åstundade att blifva ifrågakommen till tjenstens erhållande, att
anmäla sig såsom sökande med rätt att få sina meriter för tjensten
officiel pröfvade.

Befordringsfrågan bragtes tillika härigenom under offentligheten,
hvarigenom förfaringssättet vid dessa tjensters tillsättande betoges det
af motionären öfverklagade utseendet af godtycke, under det att å
andra sidan vederbörande länsstyrelser ingalunda derigenom afskures
friheten att vid tjenstens besättande utvälja den med hänsyn till dessa
tjensters olikartade beskaffenhet lämpligaste och skickligaste.»

Första Kammarens första tillfälliga utskott vill erinra derom, att —
förutom alla förtroendeembetsmän — ledamöter eller byråchefer i kollegier
eller förvaltande verk, embets- och tjenstemän i Kongl. Maj:ts kansli
och flertalet tjenstemän inom hofrätter och kollegier tillsättas utan ansökning.
Jemförelsen med andra tjenstemän synes således icke föranleda
till motionärens uppfattning, att länsmän borde vara berättigade att
tillsättas efter ansökning.

Att, såsom Andra Kammarens utskott synes hafva förestält sig,
innehafvandet af akademisk bildning skulle vara för en länsman önskvärd^
kan utskottet icke finna. Den, som förvärfvat akademisk bildning,

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 7.

bär vanligen äfven förvärfvat vanor och anspråk, som äro för dyrbara,
för att han skulle kunna åtnöjas med de med länsmanstjensten förenade
aflöningsförmånerna, och det finnes blott allt för stor anledning till det
antagande, att han såsom länsman skulle lida af ett hans tjenstgöring
förlamande ekonomiskt obestånd. Det är ock att befara, att, derest en
man med akademisk bildning söker anställning såsom länsman, anledningen
är den, att han i följd af bristande duglighet icke lyckats att
bereda sig framgång å någon af de lefnadsbanor, till hvilka studierna
öppnat honom tillträde. Af länsmansaspiranten kan och bör ej fordras
bevis om större kunskaper än de i nådiga brefvet den 22 december
1841 angifna. Hufvudsaken är, att han är redbar och karaktersfast
samt besitter förmågan att med omdöme, kraft, bestämdhet och lugn
uppträda, vare sig det gäller att upprätthälla ordning, beifra brott eller
lemna andra myndigheter den handräckning, hvilken de ega påfordra.
Innehafvandet af dessa egenskaper kan dock endast bedömas efter den
personliga bekantskapen med aspirantens föregående verksamhet inom
länet; och seden är derför, att till länsmän utses personer, som under
föregående verksamhet inom samma län gjort sig väl kända för pålitlighet,
på samma gång de förvärfvat kännedom om ortens förhållanden
och befolkningens lynne. Under sådana förhållanden är den krets,
inom hvilken de sökande äro att finna, ganska begränsad; och för vederbörande
länsstyrelse, som eger att utnämna länsman, är det lätt att,
utan att ansökning inlemnas och utan att något godtycke gör sig gällande,
med sitt val falla på den mest berättigade. Vid tvekan derom
lärer länsstyrelsen ej underlåta att genom länskungörelserna från vederbörande
infordra af meritförteckningar åtföljda ansökningar. De, som
anse sig berättigade att komma i omtanke, äro äfven i tillfälle att hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmäla sig, utan att tjensten anslagits
ledig. Kungörandet om ledig länsmanstjenst, på sätt om länsnotarie- och
vissa andra tjenster är föreskrifvet, skulle helt visst från olika delar af
riket framkalla en mångfald af ansökningar, hvarvid länsstyrelsen antingen
nödgades att utan kännedom om de sökande endast efter handlingarna
göra sitt val, som lätteligen kunde falla på någon för platsen
rent af olämplig, eller ock hade att fästa sig vid den personliga kännedomen
om de sökande med frånseende af pappersmeriter, hvilket senare
just skulle få utseende af godtycke. Att med nu gällande stadganden
sådant gjort sig gällande vid tillsättande af länsman, är utskottet för
öfrigt ej bekant.

Bih. till lliksd. Prof. 1807. 8 Sami. 2 A/d. 1 Band. 7 Jliift.

6 Första Kammarens Tillfälliga UtsTiotts (N:o 1) Utlåtande N:o 7.

Utskottet finner således en ovilkorlig föreskrift om att ledig länsmanstjenst
skall kungöras till ansökning ledig vara olämplig och får
derför hemställa,

: | ''i , r li *. 4 r :r rf r 4 , ••[ ,ot r ,, ? ‘ ,

att Första Kammaren icke måtte biträda Andra
Kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 5 april 1897.

På utskottets vägnar:

ROBERT DICKSON.

•loiio fioid mie.Ki /g »in i no i; I i i; it i i t ;''t * j < ] j • it» Ttilisg Joll gin inir/ fi;i)iWin<jii
. c,''i 1 rf < > t ii< r i-.vo ob uodiivrl .Mim i >! • t in 1tillit noll t» lodidbrrvm nbm; nnmoi

[. J i r

inom

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1897.