Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 16

Utlåtande 1892:Tfu516 Första kammaren

8

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 16.

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 14 maj 1892, kl. 11 f. in.

Första Kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, angående
tillsättande af en komité för utredning af frågan,
inom hvilken tid tillväxt i statsverkets af nya eller
ökade skatter oberoende tillgångar kan medgifva grundskatternas
afskrifning.

I motion n:o 36 inom Första Kammaren hafva lierr C. Fr. Weern
med flere ledamöter af kammaren anfört, att, då det för försvarets
ändamålsenliga och snara ordnande vore nödvändigt, att svenska folket
åtoge sig ökade skattebördor, hvilkas belopp borde afpassas efter försvarets
behof och folkets förmåga att dem bära, men de båda frågorna
om försvarets ordnande och grundskatternas afskrifning måste samtidigt
behandlas, dervid borde tillses, att landets skatteförmåga icke
öfveransträngdes för att ersätta statsverket den förlust, som grundskatternas
afskrifning skulle medföra, och sådant desto hellre, som det
med hänsyn till den förhöjning af jordegendomarnes värden, hvilken
måste varda en följd af grundskatteafskrifningen, skulle vara orättvist
att för denna afskrifning betunga icke jordegande samhällsklasser med

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 16. 9

nya eller ökade skatter. Nämnda afskrifning borde derföre, när den
beslötes, försiggå endast i den män statsverkets öfriga tillgångar det
medgåfve, och då för uppskattning af den tid, inom hvilken motsvarande
förhöjning i dessa tillgångar kunde förväntas, en utredning vore
nödvändig, hafva motionärerne hemstält, att Riksdagen måtte i underdånig
skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville tillsätta en komité med
uppdrag att utreda den tid, inom hvilken tillväxt i statsverkets af nya
eller ökade skatter oberoende tillgångar snarast anses kunna medgifva
grundskatternas afskrifning, och att denna komité måtte åläggas att så
tidigt inkomma med sin utredning, att den nådiga proposition, Kongl.
Maj:t derpå kunde vilja gorå, kunde aflåtas till den Riksdag, som sammanträder
den 15 januari 1893.

Första Kammarens femte tillfälliga utskott, till hvilket denna
motion blifvit remitterad, får, beträffande beloppet af den statsinkomst,
som genom omförmälda grundskatteafskrifning skulle upphöra, hänvisa
till Kongl. Maj:ts till denna Riksdag aflåtna nådiga proposition n:o 3
angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter m. m.
samt dervid fogade statsrådsprotokoll. Deraf inhemtas att, sedan de
räntor, hvilka frinjutas af rusthåll för rustningens fullgörande och således
i sjelfva verket blifvit förvandlade till rustningsprestation, äfvensom
några andra mindre betydande rånte- och kronotiondebelopp frånräknats,
beloppet af de grundskatter, som skulle kunna ifrågakomma
till afskrifning, utgör något öfver 3,220,000 kronor. Om och när en
grundskatteafskrifning kommer att ega rum, lärer dock, i öfverensstämmelse
med hvad hittills, då förslag om sådan afskrifning varit å bane,
den privilegierade ställning jordbruket hittills intagit derutinnan, att
bevillningen för jordbruksfastighet förhåller sig till bevillningen för
annan fastighet som tre till fem samt att inkomst af det å jordbruksfastighet
nedlagda arbete och derå använda driftkapital är från bevillning
befriade, böra upphöra, och om, såsom Kongl. Maj:t i dess till
Riksdagen innevarande år aflåtna nådiga proposition n:o 4 föreslagit,
bevillningen för jordbruksfastighet vid en grundskatteafskrifning höjes
från 3 till 6 öre för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet,
erhåller härigenom statsverket en ökad inkomst af omkring 060,000
kronor, hvarigenom den förlust statsverket kommer att vidkännas genom
grundskatternas afskrifning nedgår till omkring 2,560,000 kronor.
Men äfven detta belopp är likväl, om ock i förhållande till hela statsbudgeten
obetydligt, nog stort för att vid dess eftergifvande varsamhet
bör iakttagas.

Bill. till Biksd. Prof. 1892. S Sami. 2 Afd. 1 Band. 11 Häft.

O

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 16.

Vidkommande derefter förslaget att genom en komité utreda,
inom hvilken tid en mot grundskatterna svarande tillväxt i statsverkets
af nya eller ökade skatter oberoende tillgångar må vara att påräkna,
så har skatteregleringskomitén i sitt den 13 september 1882 afgifna
underdåniga utlåtande och förslag angående skatteförhållandena i riket
sid. 327 lernnat en utredning rörande påräknade statsinkomster, som
ej inflyta genom skatter, hvarvid beträffande särskildt jernvägstrafikmedlen
komitén ansåg sig behöfva infordra yttrande från kongl.
styrelsen för statens jernvägstrafik. I detta yttrande antogs nettobehållningen
af trafiken småningom komma att stiga, och beräknades
enligt en bifogad tabell år 1896 skola uppgå till 9,690,000 kronor.
Den till statsverket öfverlemnade nettobehållningen har dock under
hvardera af de sistförflutna tre åren utgjort allenast 6,500,000 kronor.
Tydligt är att åtskilliga på beräkningarne inverkande omständigheter,
hvilka vid afgifvande af detta yttrande icke kunnat förutses, sedermera
tillkommit.

Utskottet, som i öfrigt får hänvisa till nämnda af skatteregleringskomitén
verkstälda utredning, finner sig böra framhålla, huru svårt, ja
nästan omöjligt, det i sjelfva verket är att för en längre framtid verkställa
tillförlitliga beräkningar, vare sig i det af motionärerna föreslagna
syfte eller öfver den ökning i statsutgifter, som efter hand må komma
att ega rum. På grund häraf och då dylika beräkningar, der de anses
behöfliga, kunna verkställas med mera sakkännedom inom vederbörande
embetsverk än af en komité, får utskottet hemställa,

att motionen icke måtte till någon kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1892.

På utskottets vägnar:
O. M. BJÖRNSTJERNA.

Reservation

af herrar Casparsson och grefve Spens mot vissa delar af motiveringen.

STOCKHOLM, STA TRYCKERI-AKTIEBOLAGET 1892.

Tillbaka till dokumentetTill toppen