Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts' (N:o 2) Utlåtande N:o 11

Utlåtande 1900:TfuA11 Första kammaren

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts'' (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

1

3T:o 11.

Ant. till Riksd. kansli den 9 maj 1900, kl. 12 midd.

Första Ka?nmarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 6, angående
redogörelse för de af Konungen eller på grund af
hans bemyndigande tillsatta komitiers verksamhet m. m.

Efter tillstyrkan af sitt första tillfälliga utskott har Andra Kammaren
i anledning af en inom sagda kammare af herr David Bergström vackt
motion (n:o 155) för sin del beslutat,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,
att Kongl. Maj:t måtte årligen meddela Riksdagen
redogörelse för de af Kongl. Maj:t eller på grund
af Kongl. Maj:ts bemyndigande tillsatta komitéers och
liknande beredningars verksamhet med uppgift om, när
respektive komitéer och beredningar blifvit tillsatta,
hvilka deras ledamöter äro, mellan hvilka tider de och
deras underafdelningar under det senaste året sammanträdt
samt huru långt deras arbeten under senaste
året fortskridit.

Jemlikt 63 § riksdagsordningen har detta beslut delgifvits Första
Kammaren, som för yttrande öfverlemnat ärendet till sitt andra tillfälliga
utskott.

Bill. till Riksd. Prof. 1900. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 11 Höft. (N:o 11.) 1

2 Första Rammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

Uti herr Bergströms motion föreslås,

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.
Maj:t ville, såsom bihang till ''Berättelsen om hvad i rikets styrelse sedan
nästföregående lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit, eller annorledes,
årligen meddela Riksdagen redogörelse för de af Kongl. Maj:t eller på
grund af Kongl. Maj:ts bemyndigande tillsatta komitéers och liknande
beredningars verksamhet, med uppgift om när respektive komitéer blifvit
tillsatta, hvilka deras ledamöter äro, mellan hvilka tider de eller deras
subkomitéer under det senaste året sammanträdt, samt huru långt deras
arbete under senaste året fortskridit.»

Motionären andrager till stöd för detta förslag, att, såsom redan i en
annan motion vid innevarande riksdag (n:o 119 i Andra Kammaren, af
herr C. J. Öberg) blifvit framhållet, hade regeringen, framför allt när
det gälde frågor af större betydenhet, allt mer och mer börjat tillita
biträde af komitéer, för att med stöd af den allsidiga och grundliga utredning,
man på denna väg beräknade vinna, bereda möjlighet för en
lösning af dessa frågor. Särskildt på sista tiden hade ett betydande antal
komitéer varit i verksamhet, och i många fall hade Riksdagen sjelf anvisat
denna väg för vigtiga ärendens beredande.

Då komitéarbetet på detta sätt blifvit ett led och ett ytterst vigtigt
led i hela det förberedande lagstiftningsarbetet, vore det gifvetvis af stort
intresse för Riksdagen att åtminstone i hufvuddragen erhålla kännedom
om fortgången af de olika komitéernas verksamhet. Något slags öfversigt
häröfver meddelades emellertid icke för närvarande åt Riksdagen, och för
den enskilde riksdagsmannen torde det ofta vara rätt besvärligt att erhålla
upplysningar om huru långt man hunnit i behandlingen af den eller den
frågan.

Denna nu påpekade brist borde lätt kunna afhjelpas. Det borde vara
ringa besvär för vederbörande departementschefer att infordra och för vederbörande
komité-ordförande och sekreterare att inkomma med upplysningar
om huru långt de olika komitéernas arbeten under året fortskridit. Och
dessa upplysningar, som naturligtvis icke behöfde sväfva ut på bredden,
borde lätteligen kunna sammanföras till en kortfattad redogörelse, hvilken
kunde såsom bihang till »Berättelsen om hvad i rikets styrelse sedan sista
riksdags sammanträde sig tilldragit» eller annorledes meddelas Riksdagen.

Motionären framhåller till sist, att han från flera olika håll inom
Riksdagen försport, att man funne en dylik redogörelse önskvärd.

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

För att blifva i tillfälle att bedöma denna frågas omfattning och betydelse
har Andra Kammarens utskott genom den enligt § 46 rikdagsordningen
förordnade statsrådsledamot från vederbörande departement förskaffat
sig uppgift å dels samtliga komitéer och liknande beredningar, som af
Kongl. Maj:t eller på grund af Kongl. Maj:ts bemyndigande blifvit tillsatta
och fortfarande äro i verksamhet på så sätt, att de icke ännu till Kongl.
Maj:t eller till vederbörande statsmyndighet afgifvit slutligt utlåtande i
alla de ärenden, för hvilkas utredning respektive komité eller beredning
blifvit tillsatt, dels tiden för hvarje sådan komités eller berednings tillsättning,
dels slutligen ledamöterna i hvarje dylik komité eller beredning.

De meddelade uppgifterna äro af följande innehåll:

Justitiedepartementet.

Uppgift angående de komitéer, som under justitiedepartementet äro i verksamhet
:

Komitén med ändamål att vidtaga en revision af gällande legostadga och i
sammanhang dermed taga i öfvervägande frågan om införande af sådana särskilda
bestämmelser, som må finnas erforderliga till beredande af skydd åt i behörig ordning
ingångna arbetsaftal. Komitén tillsatt till den 27 oktober 1899. Till ledamöter
i komitén förordnades 7 personer, nemligen: landshöfding Robert Dickson, ordförande,
häradshöfdingen Johan Henrik Olaus Wold, kontraktsprosten Lars Albert
Sjöholm, bruksegaren Josef Samuel Frithiof Stephens, rådmannen Theodor Zetterstrand,
hemmansegaren Ola Persson i Rinkaby och häradsdomaren Jöns Bromée i
Billsta.

E. Quensel.

Utrikesdepartementet.

Sedan ordföranden i Riksdagens Andra Kammares första tillfälliga utskott genom
skrifvelse den 16 innevarande mars till herr statsrådet begärt vissa uppgifter från
samtliga regeringsdepartement rörande af Kongl. Maj:t tillsatta, i verksamhet varande
komitéer, får undertecknad för hvad kongl. utrikesdepartementet angår äran meddela,
att någon komité för beredande af något under departementets handläggning hörande
ärende icke för närvarande finnes tillsatt:

v. Ditten.

K abinettssek reterare.

t

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

Landtförsvarsdepartementet.

Uppgift å de komitier, tillsatta på kongl. landtförsvarsdepartementets föredragning,
hvilka ännu icke afgifvit slutligt utlåtande:

1) Genom nådigt bref den 23 januari 1899 tillsatte Kongl. Maj:t en komité,
bestående af chefen för fjerde arméfördelningen, generalmajoren m. m. H. Gadd såsom
ordförande, samt öfversten och chefen för Vestgöte regemente m. m. A. F. von
Matern, majoren vid Svea lifgarde L. H. Tingsten och stabschefen hos inspektören
för kavalleriet, majoren vid generalstaben m. in. grefve E. C. G. Oxenstierna såsom
ledamöter, att utarbeta och afgifva underdånigt förslag till reglemente för arméns
tjenstgöring i fält, med hvad dertill hörer; den 4 augusti 1899 förordnades chefen
för Smålands husarregemente in. m. K. G. Bildt att jemväl vara ledamot i samma
komité.

2) Jern likt nådigt bref den 9 juni 1899 uppdrog Kongl. Maj: t åt en komité
att verkställa utredning, huruvida och på hvad sätt härens aflöningssystem i
dess helhet kunde förenklas, och förordnade till ordförande i komitén generallöjtnanten
m. m. O. F. Taube samt till ledamöter öfversten m. m. S. G. A. Geijer,
öfversten m. m. E. T. Grönwall, dåvarande kanslirådet m. m. C. H. Weidenhielm
och regementsintendenten m. m. C. A. F. Wallgren; den 10 november samma år
erhöll expeditionschefen Weidenhielm, på ansökan, entledigande från ledamotskapet i
kojtnitén, och förordnades t. f. ombudsmannen hos arméförvaltningen, auditören vid
Göta lifgarde, vice häradshöfdingen M. Morton till ledamot i komitén.

3) Genom nådigt bref den 17 november 1899 tillsattes en komité med uppdrag
att verkställa utredning rörande ny organisation af sjöfästningsartilleriet och
fasta minförsvaret jemte sammanhang härmed egande frågor, och förordnades till
komiténs ordförande öfversten och chefen för Vaxholms artillerikår m. m. C. O.
Sylvander samt till ledamöter öfversten m. m. K. G. Bildt, öfverstelöjtnanten m. m.
C. D. L. W. W:son Munthe, kommendörkaptenen af 2:a graden vid flottan m. m.
O. L. Beckman, kommendörkaptenen af 2:a graden m. m. G. Dyrssen och kaptenen
vid Karlskrona artillerikår H. Kjerrulf.

Stockholm, kongl. landtförsvarsdepartementet den 26 mars 1900.

C. H. Weidenhielm.

Expeditionschef.

Sjöförsvarsdepartementet.

Uppgift angående de på föredragning af chefen för sjöförsvarsdepartementet tillsatta
komitéer, hvilka ännu icke afgifvit slutligt utlåtande:

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

1) Kommission för afgifvande af förslag i vissa frågor rörande minväsendet,
tillsatt den 24 januari 1896, bestående af sex ledamöter, nemligen varfschefen vid
flottans station i Stockholm, chefen för mindepartementet vid samma station, biträdande
officeren vid nämnda departement, en i flottans stab tjenstgörande officer, som
af sistbemälde chef dertill utses, den chefen för fasta minförsvaret biträdande miningeniör
samt flottans kemist; varande genom särskilda nådiga bref föreskrifvet, att
kontreamiralen J. Hägg och professoren W. Gronquist fortfarande skola vara ledamöter
i kommissionen, ehuru de upphört att vara, Hägg varfschef i Stockholm och
Cronquist flottans kemist (komitéledamöterna åtnjuta ingen annan ersättning än reseoch
traktamentsersättning för verkställande af erforderliga arbeten utom Stockholms
stations område).

2) Komité för utredning af vissa frågor rörande flottans station i Stockholm,
tillsatt den 10 februari 1899, bestående af 5 ledamöter, nemligen landshöfdingen P.
G. W. Isberg såsom ordförande samt f. d. öfverdirektören G. W. Svenson, kommendören,
numera kontreamiralen J. Hägg, kommendörkaptenen D. U. W. Linder och
byggmästaren vid flottans station i Stockholm, kaptenen S. A. Ingelman såsom ledamöter.

Stockholm den 24 mars 1900.

August Wall.

Civildepartementet.

Uppgift å samtliga komitéer och liknande beredningar, som af Kongl. Maj:t eller
på grund af Kongl. Maj ds bemyndigande blifvit inom kongl. civildepartementet tillsatta
och fortfarande äro i verksamhet på sådant sätt, att de icke ännu till Kongl.
Maj:t eller till vederbörande statsmyndighet afgifvit slutligt utlåtande i alla de ärenden,
för hvilkas utredning respektive komité eller beredning blifvit tillsatt:

1) Revision af förordningen den 12 februari 1864 angående hvad i afseende å
passagerareångfartygs byggnad, utrustning och begagnande iakttagas bör, tillsatt
den 29 december 1896 af chefen för civildepartementet, enligt nådigt bemyndigande,
för närvarande sex ledamöter: kommerserådet m. m. Ernst Axel Gunther (ordförande),
f. d. direktören vid mariningeniörsstaten m. m. Johan Ludvig Frykholm,
föreståndaren för navigationsskolan i Göteborg, kaptenen m. m. Julius Magnus Lägervall,
öfveringeniören vid Bergsunds mekaniska verkstad m. m. Waldemar Jacobsen
(i hvad angår maskiner och ångpannor), befålhafvaren å ångfartyget Carl XV, sjökaptenen
Oskar Fredrik Hedborg (såsom sakkunnig i sjömanskap) och föreståndaren för
Siemens tekniska byrå, f. d. kommendörkaptenen in. m. Carl Fredrik Ekermann (i
hvad angår elektrotekniska frågor).

2) Komité för Sveriges deltagande i 1900 års verldsutställning i Paris,
tillsatt af Kongl. Maj:t den 16 juli 1897, för närvarande tjuguen ledamöter: general -

6 Första Kammarens Till fälb ga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

direktören in. m. Anders Richard Åkerman, rektorn m. m. Bror Victor Adler, fabriksidkaren
m. m. Robert Almström, ledamoten af kongl. akademien för de fria konsterna
m. m. Gustaf Oskar Björck, t. f. byråchefen m. m. Nils Rudolf Curman, disponenten
för Uddeholmsverken in. m. Carl Danielsson, generalkonsuln m. m. Edvard Fränekel,
fabriksdisponenten m. m, William Gibson, ingeniören in. in. Carl Robert Lamm,
slottsarkitekten m. in. Johan Fredrik Lilljekvist, disponenten m. m. Erik Johan
Ljungberg, geologen Hjalmar Lundbohm, arkitekten m. m. Carl Oscar Möller, disponenten
in. m. Åke Hjalmar Nordenfelt, öfverdirektören, numera landshöfdingen m. m.
Älbrecht Theodor Odelberg, fabriksiclkaren Knut Söderblom, verkställande direktören
i Husqvarna vapenfabriks aktiebolag m. m. Gustaf Wilhelm Sebastian Tham, grosshandlaren
in. in. Arthur Thiel, intendenten vid nationalmuseum m. m. Gustaf Henrik
Wilhelm Utmark, professorn m. m. Erik August Wijkander, fru Anna Wallenberg,
född von Sydow (adjungerad af komitén enligt nådigt bemyndigande).

3) Revision i vissa afseenden af förordningen angående befälet å svenska
handelsfartyg den 22 november 1878, reglementet för navigationsskolorna i riket
den 6 juni 1890, förordningen angående sättet och ordningen för sjöfolks på- och afmönstring
samt utfärdandet af sjömansrulla den 4 juni 1868 och reglementet för sjömanshusen
i riket den 4 mars 1870, tillsatt af Kongl. Maj:t den 15 oktober 1897,
bestående af två ledamöter: expeditionschefen m. m. Carl Johan August Wall och
kommerserådet m. m. friherre Hugo Réhbinder, samt för närvarande tre sakkunniga
biträden: ombudsmannen vid sjömanshuset i Malmö J. P. Fagerlund, kaptenen m. m.
Gustaf Oscar Wallenberg och kaptenen in. m. Sten Johan Theodor Claes Ankarcrona.

4) Komité med uppdrag att inkomma med underdånigt utlåtande och förslag
dels rörande ifrågasatt lindring i konsulatafgifterna för svenska fartyg, dels ock
angående de åtgärder, som må kunna ytterligare vidtagas till beredande af lättnader
för och till höjande af den svenska sjöfartsnäringen samt till främjande af Sveriges
direkta utrikes handel, särskildt på aflägsna länder, tillsatt af Kongl. Maj:t den 1 juli
1898, bestående af sju ledamöter: generaldirektören m. m. Staffan Fredrik Robert
Pehr Cederschiöld (ordförande), skeppsbyggmästaren m. m. Olof August Brodin, generalkonsuln
m. m. Axel Johnson, grosshandlaren m. m. Olof Melin, grosshandlaren
m. m. John Rettig, kaptenen in. m. Gustaf Oscar Wallenberg, ångfartygsbefäl
hafvaren Wilhelm Rudolf Willborg.

5) Komité med uppdrag att efter utredning rörande de ändringar, som i syfte
a_ll ytterligare främja nykterheten kunna behöfva vidtagas i förordningen angående
försäljning af vin, maltdrycker, kokadt kafle och andra tillagade, icke spirituösa
drycker den 24 oktober 1885, afgifva förslag i ärendet, tillsatt af Kongl. Maj:t
den 7 oktober 1898, bestående af åtta ledamöter: landshöfdingen in. m. Filip August
Boström (ordförande), landssekreteraren m. m. Matths Falk, hemmansegaren Gustaf
Jansson i Krakerud, professorn m. m. Johan Peter Klason, grosshandlaren m. in.
Ernst Fredrik Wilhelm Meijer, assessoren Gustaf Emil Sundberg (ledamot och sekreterare),
lektorn Paul Peter Waldenström, godsegaren m. in. Gustaf Fredrik Östberg.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

7

6) Komité med uppdrag att, efter inhemtande af ärendet rörande upplysningar
och åvägabringande af öfrig utredning i ämnet, afgifva underdånigt utlåtande och förslag
till bestämmelser i fråga om inrättande af förliknings- och skiljenämnder i
tvister mellan arbetsgivare och arbetare, tillsatt åt Kong! Maj:t den 19 maj
1899, bestående af nio ledamöter: landshöfdingen m. m. Karl Sigfrid Husberg, ledamoten
af Riksdagens Andra Kammare, valsmästaren Anders Henrik Göthberg, redaktören
Henrik Hedlund, grosshandlaren m. m. Frans Kristoffer Kempe, ledamoten
af Riksdagens Första Kammare, bruksdisponenten m. m. Josua Hesekiel Kjellgren,
bokbindaren Wilhelm Reslow, fabriksdisponenten m. m. Gustaf Wilhelm Sebastian
Tham, faktorn Carl Gustaf Thor samt verkstadsdirektören m. m. Hjalmar Wessberg.

Stockholm den 30 mars 1900.

Maurits Sahlin.

Finansdepartementet.

Uppgift på komitéer under finansdepartementet:

1) Komitén för utredning i fråga om ändrade grunder för den kommunala
beskattningen, tillsatt den 15 oktober 1897, 14 ledamöter, nemligen: filosofie doktorn
C. C. P. Herslow, ordförande, godsegaren E. H. Behm, häradshöfdingen G. J.
G. A. Berg, landskamereraren P. A. H. Cavalli, domänintendenten O. Erickson, civilingeniören
J. H. G. Fredholm, f. d. ryttmästare^ friherre J. T. Gripenstedt, öfverdirektören
grefve H. Hamilton, fullmägtigen i Riksbanken O. Jonsson i Hof, filosofie
doktorn Ph. Leman, filosofie doktorn A. V. Ljungman, landtbrukare!! I. Månsson
i Trää, grosshandlaren J. Bettig och kammarrättsrådet J. Östberg.

2) Komiterade för utarbetande inom finansdepartementet af förslag till bestämmelser
rörande vilkoren för anläggning och begagnande af elektriska ljus- och
kraftledningar, tillkallade af chefen för finansdepartementet jemlikt nådigt bemyndigande
den 20 maj 1898, 7 ledamöter, nemligen: telefoninspektören J. A. Alström,
majoren O. A. Busch, ingeniören A. Decker, hofrättsrådet G. Ribbing, t. f. byråchefen
F. B. Sta/sing, bruksegaren V. H. S. Tham och ingeniören K. Wallin.

3) Komitén för utarbetande af nya stater för post- och telegrafverken, tillsatt
den 2 juni 1899, 7 ledamöter, nemligen: generaldirektören C. E. G. B. Storckenfeldt,
ordförande, t. f. byråchefen H. Th. Biörklund, lektorn S. G. von Friesen, generalkonsuln
E. Fränekel, hemmansegaren P. Pehrson i Törneryd, byråchefen M.
Wennman och f. d. kaptenen F. E. Pettersson.

4) Komitén för utredning angående förändradt ordnande af det civila pensionsväsendet,
tillsatt den 9 juni 1899, 5 ledamöter nemligen: generaldirektören F. A.
Anderson, ordförande, civilingeniören J. H. G. Fredholm, professorn A. Lindstedt,
hemmansegaren C. Persson i Stallerhult och godsegaren W. Walldén.

8 Föräta Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande, N:o 11.

5) Komitén för utredning beträffande de mera betydande vattenfall i landet,
hvilka helt och hållet eller delvis kunna anses vara i statens ego m. m., tillsatt den

9 juni 1899, 7 ledamöter, nemligen: landshöfdingen A. G. J. Svedelius, ordförande,
kommendörkaptenen C. F. Ekermann, borgmästaren 0. V. Lundberg, grosshandlaren
S. Norström, kaptenen IT. B. Richert, geologen F. V. Svenonius och bruksdisponenten
V. H. S. Tham.

6) Komiterade för utarbetande inom finansdepartementet af förslag till ändring
i gällande stadganden angående tillhandahållande af tidningar genom postverkets
försorg, tillkallade af chefen för finansdepartementet jemlikt nådigt bemyndigande
den 19 maj 1899, 5 ledamöter, nemligen: aktuarien F. A. A. Grönwall,
redaktören E. Hammarlund, professoren E. W. Montan, landtbrukaren I. Månsson i
Träa och postdirektören H. L. P. Winroth.

7) Komitén för utredning rörande åtgärder för beredande af tillfälle för mindre
bemedlade arbetare att på landsbygden förvärfva sig egna hem m. m., till
satt den 10 juli 1899, 7 ledamöter, nemligen: häradshöfdingen 0. H. L. Claeson,
ordförande, bruksegaren G. Benedichs, öfveringeniören J H. Magnet, direktören S.
Palme, f. d. kaptenen IT. F. A. E. Pantsarhiehn. hemmansegaren P. G. Petersson i
Fräntorp och lektorn P. P. Waldenström.

Stockholm den 23 mars 1900.

Gustaf Munthe.

Ecklesiastikdepartementet.

Uppgift från ecklesiastikdepartementet å komitéer och liknande beredningar,
som af Kongl. Maj:t eller på grund af Kongl. Maj:ts bemyndigande blifvit tillsatta
och fortfarande äro i verksamhet på så sätt, att de icke ännu till Kongl. Maj:t eller
tillvederbörande statsmyndighet afgifvit slutligt utlåtande i alla de ärenden, för hvilkas
utredning respektive komité eller beredning blifvit tillsatt:

1) 1896 den 16 oktober uppdrog Kongl. Maj:t åt en komité att verkställa utredning
af frågan om åtgärder för beredande af lämplig uppfostran dels åt
minderåriga förbrytare, dels åt varnartade och i sedligt afseende försummade
barn. Denna komité afslutade den 26 oktober 1898 sin verksamhet, såvidt den afsåg
förstnämnda ämne eller uppfostran åt minderårige förbrytare, men är fortfarande sysselsatt
med den andra, komitén förelagda uppgift eller uppfostran åt varnartade och i
sedligt afseende försummade barn. Sedan en del af komitens ledamöter sålunda afslutat
sina arbeten, utgöres komitén numera af biskopen A. G. L. Billing såsom ordförande
samt sex ledamöter, nemligen generaldirektören P. S. Wieselgren, landssekreteraren
A. H. Bagge, ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Hans Andersson i
Nöbbelöf, rektorn J. A. O. Wickbom, folkskoleinspektören G. Insulander samt ledamoten
af Riksdagens Andra Kammare folkskoleläraren Fridtjuv Berg. Någon ändring
i komiténs sammansättning har efter dess tillsättande icke egt rum.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11. 9

2) 1897 den 22 oktober tillsatte Kongl. Maj:t en komité för åstadkommande af

utredning och förslag beträffande ändrade grunder tör presterskapets aflöning

ni. in. Till ordförande i komitén förordnades presidenten m. m. H. L. Forsell.
Till ledamöter förordnades följande 13 personer: hemmansegaren Hans Andersson i
Nöbbelöf, biskopen A. G. L. Billing, hemmansegaren A. P. Danielson i Dyestad,
bruksdisponenten C. Danielsson å Risberg, komministern i Falun G. Ekström, bruksegaren
G. Lundeberg, assessoren H. Odencrants, kontraktsprosten 0. W. Pedellus,
kontraktsprosten P. Sörensson, bruksdisponenten V. H. S. Tahm, kontraktsprosten
D E Wannberg, landssekreteraren A. Westrin och lektorn H. K. Wahlander.
Af ledamöterna hafva A. P. Danielson och Odencrants aflidit samt Billing, Lundeberg
och Westrin på begäran entledigats; hvaremot till ledamöter ytterligare förordnats:
ingeniören S. 0. Nyländer (”/„ 1897), biskopen N J. 0 H. Lindström
C/ 1898), f. d. bergsbruksidkaren J. Johansson i Noraskog ( /8 1898) och haradshöfdingen
L. H. Montelius (‘7, 1900), den sistnämnde dock endast under behandlingen
af ett inom komitén utarbetadt förslag till ordnande af presterskapets byggnadsskyldighet
m. m.

3) 1898 den 11 mars tillsattes af Kongl. Maj:t en komité för vidtagande af åtgärder
för utförande af en gradmätning på Spetsbergen. Komitén består af H. K. H.
Kronprinsen såsom ordförande samt sex ledamöter, nemligen professorerna friherre
A E Nordenskiöld, P. G. Rosén, N. C. Dunér och G. Mittag-Leffler, läraren vid
Stockholms högskola friherre G. J. De Geer samt lektorn vid tekniska högskolan
E. Jäderin. Någon ändring i komiténs sammansättning har efter dess tillsättande

icke egt rum.

4) 1899 den 19 maj tillsatte Kongl. Maj:t en komité med uppdrag att efter
verkstäld utredning afgifva underdånigt betänkande och förslag till förändrade bestämmelser
i fråga om tillsättande af lärarebefattningar vid rikets universitet
och karolinska mediko-kirurgiska institutet samt i afseende a docentinstitutionen,
med rätt för komitén att i sammanhang härmed föreslå de andringar i oirigt
i nu gällande föreskrifter, hvilka af komiténs omförmälda förslag kunna föranledas.
Till ordförande i denna komité förordnades biskopen i Lunds stift A. G. L. Billing
och till ledamöter följande fem personer, nemligen _ bibliotekarien vid universitetsbiblioteket
i Upsala C. Annerstedt, professoren vid universitetet i Upsala O. Hammarsten
bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund E. Tegnér, professoren vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet grefve K. A. H. Mörner samt professoren vid
universitetet i Lund E. A. Kallenberg. Af ledamöterna har bibliotekarien Tegner
numera aflidit, utan att ny ledamot i.hans ställe ännu blifvit tillsatt. I ofngt har
någon ändring i komiténs sammansättning icke egt rum.

5) 1899 den 26 maj uppdrog Kongl. Maj:t åt en komité att efter erforderlig
utredning afgifva yttrande och förslag dels i afseende å inrättande vid rikets
fullständiga och femklassiga allmänna läroverk af eu under offentlig kontroll
stäld och af viss kompetens åtföljd afgångsexamen för lärjungar, som
vid 15—10 års ålder önska sluta sin skolgång, samt till de ändringar i läroverkens

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 8 Samt. 2 Afd. I Band. 11 Käft.

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

organisation, som dermed stå i samband, dels ock betäffande väckta frågor rörande
förbättring i aflöningslörmänema för de ordinarie lärarne vid de allmänna
läroverken, samt angående ökning af antalet ordinarie lärarebefattningar vid
dessa läroverk. I viss mån är komiténs uppdrag vidgaat genom Kongl. Maj:ts
den 13 oktober 1899 komitén meddelade befallning att afgifva det utlåtande och
förslag till inrättande indragning eller förändring af allmänna läroverk och pedagogi,
hvartill förhållandena kunde föranleda. (Uppslag härtill gafs genom ett
större antal framställningar rörande dessa läroanstalters ombildning.) Komitén
består af professorn vid universitetet i Upsala Th. M. Fries såsom ordförande samt
fjorton ledamöter, nemligen professorn vid universitetet i Lund O. N. Th. Ahnfelt,
rektorn vid allmänna läroverket i Vexiö A. H. Andersson, extra ordinarie professorn
vid universitetet i Upsala S. J. Boethius, lektorn vid högre realläroverket i
Göteborg C. F. E. Carlson, adjunkten vid allmänna läroverket i Skara H. M. Dahlgren,
lektorn vid allmänna läroverket i Malmö E. R. L. Barm, rektorn vid högre
allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm C. von Friesen, lektorn vid högre
latinläroverket å Norrmalm i Stockholm N. J. Höjer, f. d. kaptenen, grefve Ph. O.
L. Klingspor, landtbrukaren O. Larsson i Mörtlösa, lektorn vid högre realläroverket
i Stockholm C. A. Lindhagen, lektorn vid Nya elementarskolan i Stockholm P. E.
Lindström, kyrkoherden i Österhaninge pastorat, kontraktsprosten A. T. Pettersson
och rektorn vid allmänna läroverket i Enköping F. W Amark. Någon ändring i
komiténs sammansättning har efter dess tillsättande icke egt rum.

6) 1899 den 6 oktober medgaf Kongl. Maj:t, på derom gjord underdånig framställning,
att af chefen för ecklesiastikdepartementet finge inkallas till antalet högst
fem sakkunnige personer för att inom departementets byrå för ärenden angående folkundervisningen
biträda vid utredningen af vissa frågor rörande folkskoleväsendet.
För att företaga berörda utredning inkallade chefen för nämnda departement den 17
oktober 1899 följande fem personer, nemligen folkskoleinspektörerna I. A. Lyttkens,
G. Insulander, C. R. Sundell, C. O. Arcadius och C. C. L. Leidesdorff. Dessa sakkunnige
hafva ännu icke fullständigt afslutat sina arbeten.

Stockholm den 26 mars 1900.

Emil Sundberg.

Af förestående framgår:

att vid tiden för uppgifternas meddelande 25 dylika komitéer eller
beredningar voro i verksamhet;

att den äldsta af dem blifvit tillsatt den 24 januari 1896 och den
yngsta den 17 november 1899;

att hela antalet ledamöter i dessa komitéer och beredningar utgör 195;

att af dem dock 1 samtidigt är ledamot i tre komitéer samt 14 i två
komitéer, hvadan antalet personer, som äro sysselsatta i nu arbetande komitéer,
i verkligheten uppgår till 179 — allt naturligtvis förutom deras kanslier.

11

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

»Utöfver hvad här meddelats», yttrar utskottet vidare, »önskar motionären
uppgifter å mellan hvilka tider komiteerna eller deras subkomiteer under
det "senaste året sammanträdt samt huru långt deras arbeten under senaste
året fortskridit. Då komitéerna icke för närvarande äro anbefalda att
härom lemna årliga uppgifter till Kongl. Maj:t, hafva dessa uppgifter ej
med samma lätthet som de föregående kunnat nu erhållas genom departementen,
och att från hvarje särskild komité inhemta upplysningar skulle
tagit alltför lång tid. För att komma till klarhet om den nu föreliggande
frågans omfattning och betydelse äro dessa uppgifter ej heller nödvändiga.
De redan meddelade upplysningarna torde helt visst vara tillräckliga
för att Riksdagens ledamöter skola komma till insigt derom, att
komitéväsendet för närvarande har i vart offentliga lif en sådan betydelse,
att en anordning i den rigtning motionären ifragasatt maste anses både
befogad och dertill äfven särdeles gagnelig.

En dylik årlig redogörelse vore egnad att bringa reda och öfverskådlighet
med afseende på en mängd under utredning varande frågors aktuella
ställning. Riksdagens ledamöter sattes härigenom i tillfälle att följa en
frågas hela gång; onödiga motioner kunde undvikas, men ock, der så befunnes
nödigt, ett ingripande i rätt tid ega rum. Det önskemål, som i herr
C. J. Öbergs motion vid innevarande års riksdag blifvit uttaladt, eller
att Riksdagens ledamöter matte tidigare än hittills erhålla komitetrycket,
skulle äfvenledes genom en dylik redogörelse varda främjadt så till vida,
som den riksdagsman, hvilken intresserade sig för en viss fråga, bättre,
än nu är fallet, kunde beräkna den rätta tidpunkten, då han hade att till
riksgäldskontoret insända reqvisition a ett önskadt komitéutlatande.

^ Någon svårighet för Kongl. Maj:t, att lemna de ifrågavarande uppgifterna
kan ej gerna tänkas. Saken torde enklast kunna lösas på det sätt, att
samtliga nu befintliga komitéer af Kongl. Maj:t eller vederbörande departementschefer
anmodas att, så länge de äro i verksamhet, vid hvarje ars
slut insända de uppgifter, hvarom nu är tal; och komitéer, som hädanefter
tillsättas, kunna redan från början erhålla en dylik instruktion.

Redogörelsen i fråga bör naturligtvis, för att blifva Riksdagens ledamöter
tilf fullt gagn och särskildt med fästadt afseende på dess betydelse
vid väckandet af motioner, helst utdelas genast vid riksdagens början —
lämpligast måhända som bihang till »Berättelse om hvad i rikets styrelse
sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit», i hvilken redan förut
intagas korta uppgifter å under aret nytillsatta komitéer.»

12 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 11.

Om än de af Andra Kammarens utskott anförda skäl icke alla torde
kunna tillerkännas afsedd betydelse, finner sig utskottet, då ifrågasatta
redogörelsen torde för statsverkets revisorer böra vara af påtagligt gagn,
dock böra hemställa,

att Första Kammaren måtte biträda Andra Kammarens
i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 9 maj 1900.

På utskottets vägnar:

SIGFRID WIESELGREN.

Stockholm, tryckt i Central-Tryckeriet 1900.

Tillbaka till dokumentetTill toppen