Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8. 5

Utlåtande 1895:TfuA8 Första kammaren

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8. 5

rim rntr-Mj:,; .-m. om no) lön * i «''». i 1

/i noll Öl ij-i- v : t»r :}*>!.• tyr.!''''iid IAosy nwnuutrt/I >;'':[■*!A

vi ‘i .yi-ur in :■ > .!Wrui-;i. (k»!''! i i.uviigjjn i no nUmiM;

!’ f i- :u i; "i;.:;.b''.;" ''.[''!!;! -i!» «j. ,''l'' ~. fult '' i i !i,v;llim,V

.rfvbfcnj r;y .bii y.lg.ue, j/i: .V-- no

N:o 8.

Tu (M:

rj 5fn ''■••.T.ijfil* m i ^nnnmrirM-A ■> JliT

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1895, kl. 11 f. m.

om ■„ ,;vi "''.ao

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 5, angående
motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om åtgärders vidtagande för åstadkommande af en
fortskyndaä och ändamålsenlig folkskolestatistik.

Inom Andra Kammaren har herr E. Hammarlund i motionen n:o 84
föreslagit, »att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla
om vidtagande af åtgärder, så att årligen från trycket utkommer eu
statistik rörande folkundervisningen i vårt land; att denna statistik varder
i möjligaste mån ändamålsenlig och så fullständig, som de tillgängliga
primäruppgifterna medgifva och omständigheterna i öfrigt föranleda;
samt att den regelbundet föreligger färdig i tryck senast ett år efter
det primäruppgifterna inkommit till ecklesiastikdepartementet.»

På tillstyrkan af sitt första tillfälliga utskott har Andra Kammaren
i anledning af samma motion för sin del beslutat, att Riksdagen måtte
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af åtgärder, så att
årligen från trycket utgifves en statistisk berättelse om folkundervisningen
i vårt land, hvilken berättelse bör offentliggöras senast ett år
efter det primäruppgifterna inkommit till ecklesiastikdepartementet.

Detta beslut har, jemlikt 63 § riksdagsordningen, genom utdrag af
protokollet delgifvits Första Kammaren, som deröfver begärt sitt andra
tillfälliga utskotts utlåtande.

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

I förevarande motion erinras, hurusom motionären redan år 1886 i
Andra Kammaren väckt förslag, det Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t
anhålla om utgifvandet, helst årligen, af en statistik rörande folkundervisningen
i Sverige; men att, då de förberedande arbetena för åstadkommande
af en sådan vid sagda tid, enligt vunnen upplysning, redan
så långt fortskridit, att ett statistiskt arbete öfver folkundervisningen,
sträckande sig till år 1882, vore icke blott under utarbetande, utan
under utgifning, Andra Kammaren funnit sagda förslag icke då böra
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

»Nio år hafva sedan dess förflutit», säger vidare motionären, »men
ty värr befinna vi oss på föreliggande område i en föga bättre ställning
än år 1886.

Till offentliggörande i serien ''Bidrag till Sveriges officiella statistik’
hafva vid nedannämnda tider öfverlemnats fyra berättelser om
folkskolorna, nemligen:

Berättelse om folkskolorna för år 1882, afgifven den 29 mars 1887;

Dito	»	»	1883,	»	»	16 januari 1888;
Dito	»	»	1884,	»	»	5 november 1889;
Dito	»	»	1885,	»	»	9 mars 1892.

Redan från början var alltså »berättelsen» 4 å 5 år gammal. I
stället för att hinna upp den närvarande tiden hafva vederbörande
blifvit allt mera efter. 1884 års berättelse utkom först i slutet af 1889,
och 1885 års berättelse icke förr än i mars 1892. De siffror, som då
meddelades, voro alltså mer än sex år gamla.

Sedan dess hafva i det närmaste tre år förflutit, utan att man fått
veta något om folkskoleväsendet år 1886. Då berättelsen härom en
gång föreligger i tryck, äro siffrorna minst åtta år gamla.

Under tiden hafva i ecklesiastikdepartementet hopats primäruppgifter
för icke mindre än åtta år (1886—1893). I fall arbetet äfven under
den kommande tiden skall fortskrida på samma långsamma sätt som
hittills, hafva vi emellertid icke utsigt att få veta något om 1893 års
folkskoleväsende förrän ett godt stycke in på nästa århundrade.

En statistik, som är så ohjelpligt efter sin tid, är naturligtvis
till föga gagn, och de derpå nedlagda utgifterna kunde utan tvifvel
användas på bättre sätt. En dylik statistik har visserligen under alla
omständigheter ett historiskt intresse, men dertill inskränker sig hufvudsakligen
dess värde.

För en hvar, som sysslar med folkskoleväsendet, är det emellertid
af största betydelse att kunna erhålla något så när snabba och tillförlitliga
sifferuppgifter rörande folkskoleväsendets utveckling just under

Första Kammarens Tillfälliga UtsTcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8. 7

de allra sista åren. Ej minst för regering och Riksdag äro dylika uppgifter
af nöden. Rätt ofta vidtagas förändringar i organisation, i vilkor
för statsbidrags utgående o. s. v. Det är då af största vigt, att man
sättes i tillfälle att år efter år följa utvecklingen och se till, hvad
resultatet blir af de vidtagna åtgärderna.

Statens och kommunens utgifter för folkskoleväsendet äro så höga
(för 1893 uppgingo de sammanlagdt till nära 15 millioner kronor), att
man ensamt af denna anledning kan fordra, att resultatet — sådant
det kan framläggas i siffror — snarast möjligt offentliggöres.

Medan folkskolestatistiken icke framskridit längre än till 1885,
hafva redan från trycket utkommit statistiska uppgifter för år 1893
rörande en hel del andra samhällsangelägenheter, såsom bergshandteringen,
fångvården, telegrafväsendet, statens jernvägstrafik, postverket,
jordbruk och boskapsskötsel, landtmäteriet, allmänna arbeten, utrikes
handel och sjöfart, statens domäner m. in.

Till jemförelse bör äfven nämnas, att senast offentliggjorda häfte
af läroverksstatistiken omfattar läsåret 1891—92.»

Af de sålunda påvisade omständigheterna anser motionären det
framgå, att ett missförhållande i fråga om folkskolestatistiken fortfarande
förefinnes, och han tager derför i öfvervägande, huru detta missförhållande
bäst bör kunna afhjelpas.

Då det, med hänsyn till Riksdagens uttalande 1893 angående denna
angelägenhet, icke syntes böra för närvarande ifrågasättas att genom
förhöjdt ordinarie anslag förstärka arbetskrafterna inom ecklesiastikdepartementets
statistiska afdelning, finner motionären, derest icke genom
eu lämpligare anordning af arbetet en större arbetsprodukt kan ernås,
ingen annan utväg för att komma ifrån det nuvarande tillståndet gifvas,
än att sjelfva bearbetningen af det statistiska materialet inskränkes.

För att en gång på föreliggande område komma fram till den innevarande
tiden, ser motionären ingen annan råd, än att folkskolestatistiken
för åren 1886—1893 finge till större eller mindre del blifva ofullbordad,
hvilket motionären visserligen finner beklagligt, men hvarför
enligt hans förmenande någon ersättning skulle kunna erhållas på det
sättet, att primäruppgifterna för dessa år i vissa hänseenden gjordes
till föremål för särskild bearbetning, för hvilket ändamål Riksdagen
kunde antagas vara villig att bereda extra arbetskrafter.

Af största vigt anser motionären det i hvarje fall vara, att sådana
åtgärder vidtagas, att, så snart 1894 års primäruppgifter inkommit till
ecklesiastikdepartementet (senast den 1 augusti 1895), bearbetningen af
dessa kunna taga sin början, så att berättelsen för 1894 kunde ut -

8 Första Kammarens Tillfälliga UtsJeotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

komma före den 1 augusti 1896, då bearbetningen af 1895 års primäruppgifter
skulle vidtaga. Antagligt vore, att, om arbetet skulle bedrifvas
med den sålunda förordade skyndsamheten, utan att arbetskrafterna
inom departementet ökades, åtskilliga brister ocb ofullständigheter
till en början måste komma att vidlåda folkskolestatistiken. Men äfven
om nämnda statistik under de första åren skulle komma att inskränkas
till ett mer eller mindre fullständigt återgifvande af de i folkskolestadgans
§67 omnämnda sammandragen, som upprättas af folkskoleinspektörerna
samt de i § 68 af samma stadga omtalade domkapitelsutlåtandena häröfver,
syntes detta i allt fall vara att föredraga framför det nuvarande
förhållandet.

I det utlåtande, medkammarens utskott öfver motionärens sålunda
återgifna förslag afgifvit, förklarar sig utskottet dela hans uppfattning
angående den stora betydelsen af en god folkskolestatistik samt angående
vigten deraf, att denna regelbundet framföres så nära intill den
innevarande tiden som möjligt. Utskottet finner sig derför ock böra
beteckna det nuvarande tillståndet hos oss, sådant som motionären framhållit
det, såsom ett missförhållande, hvilket kräfver snar rättelse, för
hvars vinnande utskottet anser Riksdagen böra påkalla Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet och åtgärder.

Beträffande sättet att afhjelpa det påpekade missförhållandet tror
utskottet, i likhet med motionären, på grund af Riksdagens uttalande
1893, att det knappast är att förvänta, att Riksdagen skulle finnas benägen
att genom ökadt anslag för ändamålet förstärka arbetskrafterna
inom ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning, hvilket icke heller
synes vara af nöden påkalladt, så länge arbetet der inskränkes till de
nu anvisade områdena, d. v. s. allmänna läroverken och folkskolorna.

Med hänsyn dertill, att det är af synnerlig vigt, att man så fort
som möjligt sättes i tillfälle att, med tillhjelp af statistiskt material,
genom jemförelse mellan förhållandena vid en nära liggande tidpunkt
samt vid andra mer eller mindre aflägsna tidpunkter få en säker uppfattning
af folkskolornas utvecklingsgång under en längre eller kortare
följd af år samt af de derunder vunna resultaten, anser utskottet, att
den af motionären anvisade utvägen att ofördröjligen utarbeta och offentliggöra
berättelsen för det senaste året, hvarför primäruppgifter
föreligga, förtjenar synnerligt afseende. Till utskottets kännedom hade
äfven kommit, att man inom ecklesiastikdepartementet på senaste tiden
blifvit betänkt på att beträda denna väg, så att det statistiska arbetet
der under de närmaste åren komrne att vid hvarje tid afse utarbetandet
och offentliggörandet dels af berättelsen för det närmast liggande året,

Forsta Kammarens Tillfälliga Utslcotts (fao 2) Utlåtande N:o 8. 9

dels ock af de ännu icke fullbordade berättelserna för de föregående
åren, till dess den sålunda uppkomna luckan blifvit fyld.; Utskottet
vågade visserligen icke göra sig några synnerligen stora förhoppningar
beträffande tidpunkten, då folkskolestatistiken på detta sätt skulle blifva
fullständigt framförd till den innevarande tiden, men antager ändock
att på angifna vägen den svåraste olägenheten af det för handen varande
tillståndet lämpligast skall kunna undanrödja. ■■ ör

Deremot undanskjuter utskottet den af motionären antydda frågan,
huruvida icke någon väsentlig förändring af planen för de statistiska
primäruppgifternas bearbetning jemväl borde ega rum, ehuru utskottet
synes luta åt den åsigten, att den svårighet, som varit förenad med
dessa uppgifters erhållande, i någon mån kan hafva sin grund i beskaffenheten
af de faststälda formulären.

o o

:'' . ('' Ö '' I j .

Vid öfvervägande af hvad sålunda i ärendet förebragts, har utskottet
funnit ostridigt, att ett missförhållande i förevarande afseende eger
rum. För en noggrann kännedom om vårt folkskoleväsen kräfves
påtagligen en fortskyndad bearbetning och utgifning af den statistik,
som för detta ändamål uppgöres. Det skulle väl vara obilligt att icke
skänka tillbörlig hänsyn åt de svårigheter, som från början måste hafva
varit förbundna med infåendet och sofrandet af de uppgifter, på hvilka
sagde statistik är att bygga; men det är ock tydligt, att i den mån
de för ändamålet anlitade krafterna blifvit mera förtrogna med arbetet,
bör ock arbetsprodukten hafva blifvit redigare och bättre, hvadan bearbetningen
af de senare årens uppgifter synes böra lättare och snabbare
kunna försiggå än den af de tidigare årsuppgifterna.

Att ingå i någon granskning af de för ifrågavarande uppgifter faststälda
formulär, har utskottet icke ansett böra ifrågakomma, då sådan
granskning icke af motionären påfordrats.

Om utskottets åsigt således i sak öfverensstämmer med den, som
i medkammaren vid frågans pröfning gjort sig gällande, finner sig utskottet
dock nödsakadt att med hänsyn till ordalydelsen af Andra Kammarens
beslut göra en mindre anmärkning. Det innefattar begäran om
den önskade årsberättelsens offentliggörande »senast ett år efter det
primäruppgifterna inkommit till ecklesiastikdepartementet». Då meningen
tydligen är, att det ifrågasatta arbetsåret skall beräknas från det
samtliga primäruppgifter till departementet inkommit, men äfven det
bestämdaste föreläggande eller de redigaste formulär icke torde vara i
Bth. till Iliksd. IVol. 18UÖ. 8 Sami. 2 Afd. I Band. 1 lfäft.

2

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N'':o 8.

stånd att förekomma det ju icke från något håll insändandet af vederbörliga
uppgifter kan varda försinkadt, synes beslutet böra så formuleras
att hvarje beroende af dylika tillfälligheter må undvikas. Då derjemte
synes vara mindre vigtigt under hvilken af årets senare månader
berättelsen utkommer, synes tiden härför lämpligast böra bestämmas
till före utgången af det år, som närmast efterföljer det, under hvilket
primäruppgifterna inkommit till departementet.

Utskottet finner sig således böra föreslå:

att Första Kammaren i så mån instämmer med
Andra Kammaren, att den beslutar: det Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t. anhålla om vidtagande
af den åtgärd, som kan finnas erforderlig,
på det årligen en officiel statistisk berättelse om folkundervisningen
i vårt land må varda offentliggjord
och från trycket utgifven före utgången af det kalenderår,
som närmast efterföljer det, hvarunder primäruppgiftema
till ecklesiastikdepartementet bort inkomma.

Stockholm den 26 april 1895.

.-hi !,!); hh !'' r

På utskottets vägnar:

: v U /1- i t j -■* r'':i>t:i j -r• ; I * • >. v

SIGFRID WIESELGREN.

1