Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 1

Utlåtande 1895:TfuA7 Första kammaren

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 1

i ''it = *.i! i: -i ''-I \''|’.Y -b*! I I r i,:, r ii ii :i-1 ''i >!; ;hi;v.''i <Xil t-r Iu:l;u;.t

N:o 7.

Ank. till Kiksd. kansli den 27 april 1895, kl. 11 f. m.

i r uf i : i Ox;;;: . i r. .; / Xi, / ''in

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4,
i anledning af förslag om sådant tillägg till kongl. förordningen
den 11 oktober 1889, att deruti blefve stadgad
kontroll äfven å tillverkning af och handel med margarinost.

I eu inom Andra Kammaren väckt och till behandling af dess andra
tillfälliga utskott öfverlemnad motion, n:o 117, bär herr P. O.
Lundell föreslagit, Datt Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta förslag till sådana förändringar
i kongl. förordningen den 11 oktober 1889 angående kontroll
å tillverkning och handel med margarin, att dels restaurationer och
andra matförsäljningsställen, der margarin serveras, underkastas ungefärligen
samma bestämmelser i fråga om anslag i lokalerna och etikettering,
som bestämmas för liandelslokal, och dels att i angifna författning
införas lämpliga bestämmelser rörande kontroll å tillverkning
och försäljning af margarinost, samt att Kongl. Maj:t måtte till nästa
lagtima Riksdag inkomma med förslag till angifna lagbestämmelser.D
Med gillande af senare delen af denna motion har Andra Kammaren
i enlighet med nämnda utskotts tillstyrkan för sin del beslutat att
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta
och för kommande Riksdag framlägga förslag om sådant tillägg
till kongl. förordningen af den 11 oktober 1889 angående kontroll å
tillverkningen af margarin och handeln dermed, att lämplig kontroll äfven
å tillverkning af och handel med margarinost vinnes.

Bill. till Riksd. Prot. 181)5. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 7 Haft. (N:is 7—9).

1

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

Detta beslut har, jemlikt 63 § riksdagsordningen, blifvit genom utdrag
af protokollet delgifvet Första Kammaren, som hänvisat ärendet
till utlåtande af sitt andra tillfälliga utskott.

Vid öfvervägande af förevarande förslag har Andra Kammarens
förberörda utskott anmärkt, hurusom motionären till stöd för detsamma
anfört, att tillverkningen och försäljningen af s. k. margarinost alldeles
icke syntes beröras af margarinlagens bestämmelser, ehuru densamma
vore en produkt, som förhölle sig till af enbart mjölk tillverkad ost
nästan som margarin förhåller sig till natursmör. För vår mejerihandterings
sunda utvecklig syntes honom derför betydande skäl vara för
handen, att äfven vissa lagbestämmelser utfärdades rörande kontroll å
tillverkningen samt handelu med margarinost, synnerligen som ett uraktlåtande
häraf kunde hafva ganska menlig inverkan på utvecklingen
af vår ostexport, samt att i fråga om ost likaväl som smör vissa garantier
borde finnas för att den, som vid inköp tror sig erhålla naturlig
ost, icke i stället erhåller eu i viss mån förfalskad vara.

Utskottet hade med afseende på den s. k. margarinosten inhemtat,
att den för närvarande fabriceras till betydligt mindre qvantitet än för
ett eller annat år sedan, och detta med anledning af tryckta ostpris.
Dock angåfves tillverkningen uppgå vid de omkring 12 mejerier, som
sysselsätta sig med ostens framställande, till omkring 1,500 å 2,000
kilo dagligen. Den bereddes på det sättet, att oleomargarin i smält
ych ytterst fint fördeladt tillstånd genom emulsor jemnt fördelas i separerad
mjölk, hvarefter denna ystades. Den sålunda framstälda osten
vore genom god smak och större halt af näringsämnen betydligt öfverlägsen
den af separerad mjölk annars framstälda osten. Den säljes under
olika namn, men endast undantagsvis under det, som hittills ansetts
böra tillkomma densamma, nemligen margarinost. I den diskussion,
som vid mejeristmötet i Stockholm 1894 angående margarinosten fördes,
hade ock allmänt framhållits »önskvärdheten deraf, att i lag påbjödes,
att ost, hvari margarin inginge som beståndsdel, skulle benämnas margarinost
och märkas med tydlig stämpel, som angåfve dess ursprung»,
och detta hade också blifvit mötets i en utan reservationer antagen
resolution uttalad åsigt.

I likhet med motionären ansåge ock utskottet, att margarinosten,
alldeles som margarinsmöret, i handeln borde bära sitt rätta namn,
och detta så mycket mer, som utskottet i likhet med motionären ansåg,
att dess exporterande till utlandet och försäljande derstädes som
naturost skulle kunna komma att skadligt inverka på vår export af
naturost. Ej heller funne utskottet, att margarinostens försäljande un -

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 3

der sitt rätta namn kunde, åtminstone i längden, menligt inverka på
margarinostens handelsvärde, alldenstund dess verkliga värde till följd
af välsmaklighet och halt af näringsämnen vore väsentligt större än
skummjölk sostens. Slutligen borde ej heller vara med stora svårigheter
förenadt att införa en tillfredsställande kontroll såväl å tillverkningen
som handeln med margarinost, och hade utskottet i detta hänseende
tänkt sig, att t. ex. en öfver hela osten nående stämpel borde
temligeu väl skydda äfven mot svek i minuthandeln, såsom i diskussionen
vid det ofvan citerade mejeristmötet redan blifvit framhållet.

a a

o

Utan att i minsta mån vilja bestrida det befogade uti en önskan,
att allmänheten vid köp af ost må varda satt i tillfälle att sjelf kunna
se, huruvida den utbjudna varan är sötmjölksost eller margarinost, finner
sig dock utskottet böra härvid erinra, att på blott teoretiska skäl
anordnandet af en för detta syfte verksam kontroll knappast torde
kunna ifrågasättas. Den hufvudsakliga drifkraften för en sådan anordning
torde väl vara att söka i allmänhetens kraf på skydd för ett bedrägligt
tillvägagående, genom hvilket en sämre och måhända för sundheten
farlig vara påluras köparen i stället för den bättre och oskadliga
han begärt. Men, såsom af medkammarens ofvan anförda utskottsbetänkande
framgår, är sådan fara icke härvid för handen. Margarinosten
förklaras tvärtom »genom god smak och större halt af näringsämnen
betydligt öfverlägsen den af separerad mjölk annars framstälda
osten», hvars .handelsvärde ock vore väsentligt mindre än den förras.
Och då alldeles samma fråga vid 1892 års riksdag förelåg till behandling,
anförde det Första Kammarens tillfälliga utskott, som då deröfver
yttrade sig, att med afseende å den längre tid ost måste förvaras,
innan den släpptes ut i marknaden, icke skäligen kunde befaras, att vid
dess tillverkning skämda ämnen användes, enär i sådant fall varan
skulle befinnas förstörd redan före den tid, då den borde vara mogen.
Utskottet sade sig derför ock våga antaga, att för helsan menliga ämnen
icke komme att användas vid tillverkning af ifrågavarande slags
ost. Sagda tillverkning, af hvilken inga olägenheter försports, syntes
tvärtom hafva varit till fördel ej blott för landtmannen, som vunnit
afsättning för sin skummjölk, utan äfven för köparne, hvilka för billigt
pris erhållit ett närande födoämne. Då ost dessutom köptes efter prof,
under visst namn, men ej under benämningen sötmjölksost, samt utskottet
ej vågade antaga möjligheten af att det kunde urskiljas, huru -

4 Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

vida färdig ost vore tillverkad af sötmjölk eller andra fettämnen, hvadan
det väl vore omöjligt att underkasta införd ost någon kontroll,
funne utskottet icke vara skäl att införa en kontroll, som genom sin
omständlighet och dyrhet antagligen skulle föranleda den inhemska
tillverkningens upphörande. Med 65 röster emot 30 gillade ock Första
Kammaren utskottets uppfattning samt vägrade i följd deraf att biträda
medkammarens beslut; och då vid nästföljande årets riksdag frågan på
nytt upptogs af motionär i Andra Kammaren, blef den äfven der afslagen
med 111 röster mot 93.

Under det att Andra Kammaren vid frågans behandling år 1892
inskränkte sig till beslut om hemställan hos Kongl. Maj:t om utfärdandet
af nådig förordning i ärendet, innefattar nu fattade beslut anhållan,
ej blott att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta förslag om önskade tilllägget
till 1889 års kongl. förordning, utan ock att sagda förslag
måtte för kommande Riksdag framläggas. Då 1889 års förordning af
Kongl. Maj:t ensam, i kraft af 89 § regeringsformen, blifvit utfärdad,
torde väl kunna frågas, af hvad skäl Riksdagen för ett tillägg dertill
skulle kräfva den nu ifrågasatta, mera omständliga behandlingen. Något
sådant skäl finnes icke angifvet.

- J >:i i: - ?(: •< ? ''fjfmi •. i :..•>!! (V : 1 . *''.y / • • ■: ■ . . . '' ''{• 1V.M! if/i!

På grund af hvad i ärendet anförts, hemställer utskottet,

att Första Kammaren icke biträder Andra Kammarens
i frågan fattade beslut.

Stockholm den 26 april 1895.

På utskottets vägnar:

SIGFRID WIESELGREN.