Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4
Utlåtande 1897:Tfu14 Första kammaren
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 31 mars 1897, kl. 2 e. m.
Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i
anledning af väckt fråga om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående undervisningen i geografi vid de allmänna läroverken.
På grund af en utaf herr Edv. Svensson i Karlskrona inom Andra
Kammaren väckt motion, n:o 105, och med bifall till kammarens första
tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2 (i samlingen n:o 5), har Andra Kammaren
för sin del beslutat, att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla
om meddelande af sådana bestämmelser, att vid tillsättande af lärarebefattningar
vid de allmänna läroverken geografien måtte räknas såsom särskildt
undervisningsämne.
Jemlikt 63 § 3 mom. i riksdagsordningen har detta beslut genom
utdrag af protokollet delgifvits Första Kammaren, som hänvisat ärendet till
sitt första tillfälliga utskott.
Beträffande den del af motionen, som nu är föremål för pröfning, har
Andra Kammarens tillfälliga utskott yttrat följande:
»Innan utskottet går att för egen del yttra sig om det föreliggande
förslaget, torde en redogörelse för nu gällande stadganden på det omhandlade
området böra meddelas.
Bill. till Riksd. Prot. 1897. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Käft. (N:o 4.) 1
2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Enligt den genom kongl. cirkuläret den 22 mars 1895 i vissa delar
ändrade undervisningsplanen för de allmänna läroverken äro, så väl på latinsom
på reallinien, följande antal timmar i hvarje vecka anslagna åt de i de
fem lägre klasserna åtskilda, men på det högre stadiet ännu förenade ämnena
historia och geografi:
Klass I
» II
» III
* IV
» V
Historia:
, 2
3
. 3
3
. 3
Geografi:
2
2
3
1
1
» VI: 1 ........................................... 3
» » 2......................................................... 3
» VII: 1 ......................................................... 3
» » 2......................................................... 3
Lärokursen i geografi, hvilken för de båda linierna är gemensam i de
fem lägre klasserna, men sedan olika, har genom samma kongl. cirkulär
blifvit faststäld på följande sätt:
Första klassen.
Kort öfversigt af verldsdelarne och verldshafven efter jordgloben;
fäderneslandets geografi; öfriga europeiska länders fysiska och politiska geografi
påbörjad.
Andra klassen.
De europeiska ländernas fysiska och politiska geografi fortsatt.
Tredje klassen.
Europas geografi afslutad; de främmande verldsdelarnas fysiska och
politiska geografi påbörjad.
Fjerde klassen.
De främmande verldsdelarnas geografi fortsatt och afslutad.
Femte klassen.
Repetition af de föregående klassernas kurs.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4. 3
Sjette klassens nedre afdelning.
Latinlinien. Jieallinien.
Geografisk repetition i samband med Geografi i utförligare framställning:
den historiska undervisningen. Europas geografi påbörjad.
Sjette klassens öfre afdelning.
Geografisk repetition såsom i före- Geografi såsom i föregående afdelgående
afdelning. ning: Europas geografi afslutad.
Sjunde klassens nedre afdelning.
Geografisk repetition såsom i före- Geografi såsom i föregående klass:
gående klass. de främmande verldsdelarne.
Sjunde klassens öfre afdelning.
Geografisk repetition såsom i före- Öfversigtlig repetition af den geogående
afdelning. fiska kursen.
Enligt § 52 af gällande läroverksstadga, sådan denna genom ofvan
anförda kongl. cirkulär blifvit ändrad, äro de ämnesgrupper, i hvilka geografi
ingår vid sökande af lektorsbefattning, följande:
kristendom och historia med geografi,
modersmålet och historia med geografi,
latinska språket och historia med geografi,
historia med geografi och filosofisk propedevtik.
Enligt nämnda § af läroverksstadgan ingår geografi vid sökande af
adjunkts- eller kollegabefattning i nedanstående ämnesgrupper:
kristendom, modersmålet och historia med geografi,
kristendom, latinska språket och historia med geografi,
modersmålet, latinska språket och historia med geografi,
modersmålet, tyska språket och historia med geografi,
latinska och grekiska språken samt historia med geografi,
historia med geografi och naturlära.
Af vigt för den föreliggande frågans bedömande är äfven att känna
det geografiska studiets ställning vid våra universitet. I Lund har man i
detta afseende kommit derhän, att genom Riksdagens beslut år 1894 en e. o.
professur i geografi och historia — två ämnen, som icke till någondera
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 4) Utlåtande Ko 4.
vetenskapens fromma sammankopplats — blifvit upprättad, ehuru denna
professur ännu ej hunnit blifva tillsatt, utan tills vidare upprätthållits på
förordnande. 1 Upsala åter meddelas undervisning i geografi af en docent,
som härför åtnjuter särskilt, arfvode. Vid båda universiteten gifves vid
afläggande af de filosofiska examina, som medföra kompetens till läraretjenster
vid de allmänna läroverken, betyg i geografi tills vidare endast tillsammans
med betyg i statskunskap. I Lund intages dock betyget i geografi
i examensprotokollet, medan i Upsala viss hänsyn tages till ådagalagda insigter
i nämnda ämne vid afgifvande af ett gemensamt betyg i »statskunskap
med geografi», såsom ämnesgruppen officielt kallas. Emellertid gör sig
för närvarande vid de båda universiteten en liflig sträfvan gällande att få
betyget i geografi skild! från betyget i statskunskap och geografien betraktad
såsom ett särskildt, med historien och statskunskapen likstäldt examensämne.
Såväl i Lund som i Upsala hafva under de senare åren gifvits undervisningskurser
i geografi, lämpade för blifvande elementarlärare i ämnet,
och från kompetent hall har meddelats, att vid profårskursen under de senare
åren en märkbar förbättring visat sig i afseende å lärarekandidaternas kunskaper
i och intresse för ifrågavarande ämne.
Utskottet har, efter inhemtandet af ofvan meddelade upplysningar
angående den geografiska undervisningens ställning vid läroverken och universiteten,
funnit den af motionären väckta frågan i flera afseenden vara
särdeles beaktansvärd.
Geografien är nemligen, rätt fattad, både såsom allmänbildande ämne
och till följd af den praktiska nytta, som dess studium för nästan alla
ställningar i lifvet medför, väl förtjent af en sjelfständigare och mera framskjuten
plats pa de allmänna läroverkens schema än detta ämne äfven efter
de år 1895 genomförda, föga betydande ändringarna i undervisningsplanen
intager, särskildt i de högre klasserna. Men skall den nu åsyftade förbättringen
af ämnets ställning vid läroverken med fullt gagn kunna genomföras,
då bör först och främst lärarebildningen i geografi stärkas, och denna beror
i sin ordning på ämnets ställning vid universiteten, en omständighet af största
vigt, som af motionären endast i förbigående blifvit berörd.
Utskottet vill derför såsom sin mening uttala, att det första och väsentligaste
vilkoret för höjandet af undervisningen i geografi vid de allmänna
läroverken är att söka i upprättandet af särskilda lärostolar i detta ämne
vid våra universitet. Ett sådant kraf framstäldes med styrka redan vid det
allmänna läraremötet i Stockholm 1884, och dess berättigande ej blott med
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o i. 5
hänsyn till iärarebildningen utan äfven i och för sig, i rent vetenskapligt
afseende, torde bland annat framgå af det faktum, att Sverige numera är
den enda stat af någon betydenhet i Europa, der geografien ej eger sin särskilde
målsman vid universiteten. Och detta, ehuru vårt land på de geografiska
upptäcktsfärdernas fält intager en så hedrande plats.
Då emellertid det geografiska studiet vid våra universitet — såsom
ofvan visats — på senare tider gjort afsevärda framsteg, äfven om ännu
åtskilligt återstår att önska för att den akademiska undervisningen i geografi
skall kunna sägas vara på ett fullt tillfredsställande sätt ordnad, så
torde tiden redan nu vara inne att göra åtminstone något för att åt ifrågavarande
ämne bereda en bättre ställning än hittills vid de allmänna läroverken.
I sådant afseende anser utskottet ett godt medel vara pavisadt i hvad
motionären i tredje momentet af sina slutpåstäenden yrkar, nemligen att
geografien vid tillsättande af lärarebefattningar vid de allmänna läroverken
måtte förklaras för ett särskildt undervisningsämne. Hittills har nemligen
geografien vid sådana tillfällen alltid räknats tillsammans med historien, ja,
rent af såsom ett bihang till detta ämne, i det att ämnesgruppen i läroverksstadgan
benämnes »historia med geografi».
En bestämmelse, sådan som motionären föreslagit, om de båda ämnenas
åtskiljande vid tjenstetillsättningar kan utan rubbning af undervisningsplanen
och utan kostnad för statsverket omedelbart genomföras. Den skulle för
läroverken medföra den ganska afsevärda fördelen, att geografien vid lärarebefattningars
ledigförklarande och tillsättande långt mer än hittills kunde
komma till sin rätt och lättare förenas med ämnen af olika slag, a ena sidan
med vissa humanistiska och å andra med vissa naturvetenskapliga ämnen. Derigenom
kunde ett större antal lärarekandidater få intresse af att taga geografi
såsom ämne i sin akademiska examen och dugliga lärarekrafter sålunda tillföras
det geografiska studiet, hvilket äfven vid universiteten borde uppmuntras
genom särskilda examensbetyg, afsöndrade från betyget i statskunskap, men
omfattande pröfning såväl i fysisk som i politisk geografi. Derigenom skulle
ock utjemnas den oegentlighet, som nu förefinnes derutinnan, att en blifvande
elementarlärare i geografi antingen icke alls studerar ämnet vid universitetet,
om han nemligen, såsom ofta skett, tager historia, men ej statskunskap i sin
examen, eller också måste studera tre ämnen (historia, statskunskap och geografi)
utan att dock derför vid tjenstetillsättningar fa räkna sig mer än ett
ämne till godo (historia med geografi). Det af motionären föreslagna särskiljandet
af historia och geografi vid tjenstetillsättningar kan alltså betraktas
som en gärd af billighet, på samma gång det för läroverken skulle öppna
Bill. till Lliksd. Prot. 1897. 8 Samt 2 Afd. 1 Band. 4 Höft. 2
6
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
möjlighet att både på det lägre och på det högre stadiet bättre än hittills
fylla deras behof af goda lärarekrafter i geografi.»
Första Kammarens första tillfälliga utskott vill erinra derom, att, med
afseende a historiens och geografiens ställning inom läroverkens högre klasser,
de bada läroämnena icke kunna vid tillsättandet af lektorsbefattningar räknas
såsom särskilda läroämnen. Det skulle således endast vara vid tillsättandet
af adjunktsbefattningar geografien kunde räknas såsom särskildt undervisningsämne;
men det synes vara tvifvelaktigt, huruvida, då en ombildning af
de allmänna läroverken blifvit ifrågasatt, lämpligt kan vara att ensidigt vidtaga
en mindre, men dock andra frågor berörande förändring inom desamma.
Utskottet håller äfven före, att beskaffenheten af den undervisning, som
inom allmänna läroverken lemnas i geografien, väsentligen heror af den
undervisning, hvilken universiteten meddela i ämnet; och då särskilda lärostolar
i geografi icke finnas vid båda universiteten, skulle särskiljande af
historia och geografi vid tillsättande af lärarebefattningar vid allmänna läroverken
icke vara af någon väsentlig betydelse.
Utskottet hemställer alltså,
att Första Kammaren icke måtte biträda Andra Kammarens
beslut.
Stockholm den 31 mars 1897.
På utskottets vägnar:
ROBERT DICKSON.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1897.