Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4

Utlåtande 1894:Tfu14 Första kammaren

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1894, kl. 2 ed m

Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, }
anledning af motioner om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående utredning rörande den kommunala rösträtten

Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner har föreslagits:

af herr A. G. Ericsson i Väsby (motionen n:ol40): att »Riksdagen
måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande
och framläggande för Riksdagen, så fort sig göra låter, af en statistisk
redogörelse för den kommunala rösträtten efter hufvudsakligen samma
plan, som följdes vid utarbetandet af den kommunala rösträttsstatistiken
för år 1871»; och

af herr O. H. Ström (motionen n:o 99): »att Riksdagen ville i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes fortast
möjligt låta utarbeta en statistisk utredning af de kommunala rösträttsförhållandena
på landsbygden».

Det tillfälliga utskott, till hvilket Andra Kammaren hänvisat motionerna,
har i utlåtande n:o 14, efter en redogörelse för de förslag om
begränsning af den kommunala rösträtten, som allt sedan år 1859 varit
å bane, vidare sig utlåtit:

»Den nu lemnade redogörelsen visar, att en mångfald af förslag
och yrkanden i fråga om den kommunala rösträttens begränsning föreBih.
till Riksd. Prof. 1894. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Höft. (N:is 4—5). 1

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

legat till Riksdagens pröfning. Af alla dessa förslag kar hittills endast
ett, förslaget om den kommunala rösträttens begränsning i stad till ett
relativt maximum af ‘An af kommunens hela röstetal och ett absolut
maximum af 100 röster, ledt till slutligt resultat. Sedan 1869 års
riksdag, den sista riksdagen i det nya riksdagsskickets första treårsperiod,
är denna begränsning lagstadgad för våra städer. Fullständigt
obegränsad är deremot den kommunala rösträtten fortfarande å landsbygden.
De gamla reformkrafven stå der qvar alldeles ouppfylda, samtidigt
med att nya reformkraf kräfva mera djupgående reformer med
afseende å den kommunala rösträtten såväl å landet som i stad. Särskildt
har på sista tiden bolagens rösträtt börjat tilldraga sig stor uppmärksamhet,
liksom fallet redan var under de första åren af de gällande
kommunallagarnes tillämpning.

Allt visar hän mot nödvändigheten af en kommunal rösträttsreform,
men en dylik reform lär — såsom motionärerna också framhålla —
icke kunna komma till stånd eller bli af någon längre varaktighet utan
att föregås af en ny statistisk utredning af hithörande förhållanden.
Enligt hvad Kongl. Maj:ts berättelse om hvad i rikets styrelse sedan
sista Riksdags sammanträde sig tilldragit och ytterligare inhemtade upplysningar
gifva vid hand, har chefen för civildepartementet gått i författning
om utförande af en dylik utredning, och så till vida är syftet
med herrar A. G. Ericssons och O. H. Ströms motioner redan vunnet
eller på väg att vinnas. Men såväl den ene som den andre af de båda
nämnda motionärerna framhåller tillika önskvärdheten af att ifrågavarande
statistiska utredning snarast möjligt måtte föreligga. Utskottet
delar i detta afseende fullständigt motionärernas mening och hemtar
ytterligare stöd för denna mening i såväl Första Kammarens nyligen
fattade beslut i den kommunala rösträttsfrågan som Andra Kammarens
upprepade beslut om en begränsning af den kommunala rösträtten å
landet.

Första Kammaren har den 3 sistlidne mars för sin del uttalat, att
den anser en begränsning af den kommunala rösträtten på landet höra
ega rum, och förklarat sig vilja anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes för
nästa Riksdag framlägga förslag till den begränsning af nämnda rösträtt,
hvartill den af Kongl. Maj:t beträffande denna fråga anbefalda
utredning kan föranleda. Sammanställes detta Första Kammarens uttalande
med Andra Kammarens återupprepade beslut att begränsa den
kommunala rösträtten å landet, så visar det sig tydligt, att numera hela
Riksdagen anser en dylik reform böra ske ju förr dess hellre.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemstälde utskottet,

Första Kammarens Tillf Ulliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4. 3

att Andra Kammaren, med anledning af herrar A. G. Ericssons i
Väsby och O. H. Ströms motioner, för sin del måtte besluta:

att Riksdagen i skrifvelse till Konungen anhåller, att den anbefalda
utredningen rörande den kommunala rösträtten om möjligt måtte
så bedrifvas, att dess resultat kunna framläggas inför nästkommande
års lagtima Riksdag.

Vid föredragning af detta ärende biföll Andra Kammaren hvad
utskottet sålunda hemstält; och har efter delgifningen af detta beslut
Första Kammaren för yttrande hänvisat detsamma till sitt första tillfälliga
utskott; och får utskottet på grund af hvad i ärendet förekommit
hemställa,

att Första Kammaren måtte biträda Andra Kammarens
beslut.

Stockholm den 23 april 1894.

Å utskottets vägnar:

L. W. LOTHIGIUS.