Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14 (Utlåtande 1889:Tfu114 Första kammaren tfu1)

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

N:o 14.

Ank. till Rikscl. kansli den 15 april 1889, kl. 11 f. in.

Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 6,
i anledning af väckt förslag om skrifvelse till Kongl.
Maj:t rörande förbud mot införsel af margarin och oleomargarin
samt tillverkning af margarin m. ro.

Uti en i Första Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion
(n:o 51) har herr Thor Ekenman föreslagit, att Riksdagen måtte besluta
att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl- Maj:t måtte utfärda
förbud mot införsel af konstgjord! smör eller margarin äfvensom af
oleomargarin; att förordning måtte utfärdas, hvarigenom bestämmes,
att vara, som under namn af smör af mjölk eller grädde i landet införes,
skall, innan varan från tullverket utlemnas, af sakkunnig person
undersökas för utrönande af att varan icke innehåller andra fettämnen
än mjölkfett; samt att förbud emot tillverkning inom riket af margarin
eller konstgjordt smör måtte utfärdas.

Till stöd för denna sin motion har motionären — med erinran
att mejerihandteringens stora betydelse för svenska landtbruket och
den fara, hvarmed denna handtering hotades från den i tillväxt stadda
konstsmörfabrikationen, framkallat ansträngningar att åstadkomma ett
verksamt offentligt skydd mot denna fara, och att i detta syfte Kongl.
Maj:t under förra året förordnat en särskild komité af sakkunniga perBih.
till Riksd. Prof. 188!). 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 10 Käft. 1

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

soner för uppgörande af förslag till förordning angående tillverkning
och försäljning af margarin, hvilket förslag efter öfverlemnande! till
Kongl. Maj:t hänvisats till länsstyrelserna för hushållningssällskapens
hörande — vidare anfört, att af rikets 26 hushållningssällskap hade nu 21
obetingadt uttalat sig för ett fullständigt förbud mot såväl tillverkning
och försäljning inom landet som utförsel af margarin samt afstyrkt det
nämnda förslaget till margarinlag; att alltså ett stort flertal af landets
jordbrukande och en icke obetydlig del af dess industriidkande befolkning
på sådant sätt genom hushållningssällskapen uttalat sin bestämda
åsigt i denna vigtiga fråga; samt att det dessutom icke torde kunna
förnekas, vare sig att den svenska smörmarknaden i utlandet och särskild!
i England under de senare åren vunnit allt större erkännande
och omfattning, så att vår smörexport för närvarande utgjorde vårt
landtbruks främsta inkomstkälla, eller att enda sättet för ytterligare
framsteg på denna så framgångsrikt beträdda väg, enligt hushållningssällskapens
uttalanden, vore att fortfarande tillverka och utföra en fullgod
och ärlig vara, hvars rena och oförfalskade beskaffenhet genom
särskild lagstiftning vore garanterad, eller att eu tillåten införsel och
tillverkning af margarin måste uppväcka misstroende mot och försämra
afsättningsförhållandena för vårt svenska natursmör, eller att vår för
landet så inkomstbringande mejerihandtering, på hvilken hela vårt
jordbruks kraftiga och sunda utveckling i så högst väsentlig mån hvilade,
hölle på att lida obotlig skada genom den möjlighet till natursmörets
förfalskning, som margarinen erbjöde.

Då utskottet nu tagit, denna fråga under behandling, har utskottet
ansett sig till en början böra lemna en kort redogörelse för den metod,
som i allmänhet lärer användas för frambringandet af margarin eller
konstsmör. Denna metod beskrifves sålunda:

Färsk, helst ej öfver 24 timmar gammal, råtalg af fäkreatur —
fårtalg anses olämplig — tvättas med kallt vatten och smältes i vattenbad
vid en temperatur ej öfver 50° C., hvarvid sjelfva talgen skiljer
sig från bindväfnaderna. Den sålunda erhållna skirade färska talgen
har en stelningspunkt af cirka 33°—37° C., är lukt- och smaklös
samt går i verldshandel!! under namn af »premier jus». Den lemnas
att långsamt stelna vid cirka 30° C. och pressas derefter uti hydraulisk
press, då en flytande lukt- och smaklös del, benämnd oleomargarin,
med eu stelningspunkt af cirka 20°—25° C. afskiljes och en fast del,
»presstalg», med en stelningspunkt af 40°—45° C. qvarstannar i pressen.
Presstalgen är ett utmärkt stearin material och säljes till stearinfabrikerna.
Oleornargarinen, som ensam är för hård att använda till konst -

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

smörberedning, blandas nu med fin sesam- eller jordnötsolja; denna
blandning kernas med söt mjölk eller grädde, och den då uppkomna
produkten utgöres af margarin eller konstsmör, hvilket- behandlas på
alldeles samma sätt, som användes vid beredning af naturligt smör, d.
v. s. det färgas, tvättas och saltas. Då man vill ernå prima vara,
försättes margarinsmöret dessutom med mer eller mindre naturligt
smör och parfymeras stundom med någon konstgjord eterart.

Den nu väckta frågan har varit föremål för Riksdagens behandling
under år 1888. 1 anledning af då väckta motioner föreslog Andra

Kammarens andra tillfälliga utskott (uti sitt utlåtande n:o 5), att Riksdagen
ville uti skrifvelse till Kongl. Maj: t anhålla, dels att Kongl. Maj:t
ville så fort ske kunde utfärda förbud mot införsel af konstsmör äfvensom
af oleomargarin, dels att förordning måtte utfärdas, hvarigenom
bestämdes att vara, som under namn af smör af mjölk eller grädde i
landet infördes, skulle, innan varan från tullverket till importören utlemnades,
på dennes bekostnad af sakkunnig person undersökas för
utrönande att varan icke utgjordes af eller vore uppblandad med konstgjord!
smör, dels ock att Kongl. Maj:t ville utfärda förbud emot tillverkning
inom riket af konstsmör. Vid föredragning af detta utlåtande
i Andra Kammaren den 24 april bifölls, utan omröstning, till alla delar,
hvad utskottet sålunda föreslagit, hvaremot, då frågan, efter behandling
af Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 1, förehades i denna kammare
den 9 maj, Första Kammaren väl beslöt att biträda medkammarens
beslut om aflåtande af eu skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan
om utfärdande af förbud mot införsel af konstgjord! smör äfvensom af
oleomargarin, men i öfriga delar icke biträdde det af Andra Kammaren
fattade beslut. Då frågan återkom till sistnämnda kammare, beslöt
emellertid denna kammare den 12 maj att icke i något hänseende
biträda de beslut, som Första Kammaren i ärendet fattat; hvadan frågan
för tillfället helt och hållet förföll.

Genom beslut den 14 juni 1888 uppdrog Kongl. Maj:t åt svenska
och norska generalkonsuln i London C. Juhlin-Dannfelt att afresa till
Holland för att taga närmare kännedom om margarinindustrien derstädes
samt huruvida nämnda lands jordbruk och ladugårdsskötsel kunde
anses hafva haft nytta eller skada af denna industris utveckling äfvensom
att i sammanhang härmed afgifva fullständig berättelse angående
de omständigheter, som inverka å priset i England af svenskt natursmör,
med särskild! afseende fästad! å frågan om den inverkan, en
betydligare margarintillverkning inom vårt land, om sådan kornme till
stånd, kunde i förevarande hänseende utöfva.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

Uti underdånig berättelse den 25 september 1888 redogjorde
generalkonsuln Juhlin-Dannfelt för de resultat, till hvilka han vid utförandet
af det honom lemnade uppdrag kommit. Dessa resultat torde
kunna sammanfattas uti följande slutsatser:

Do. Att, beträffande Hollands totalproduktion af natursmör, sedan margarinindustrien
derstädes utvecklade sig, hvilken produktion i vanlig ordning
måste hafva fördelat sig uti konsumtion och export, en större andel
af landets smörproduktion numera förbrukades inom landet än vid tiden
för margarintillverkningens början, samt att exporten af natursmör ingalunda
minskats, sedan margarinindustrien blef inhemsk i Holland.

2:o. Att produktionen af ladugårdsskötsens öfriga alster i Holland
jemväl ökats under tiden från 1873 till 1886.

3:o. Att, beträffande frågan, i hvad mån priset å clen engelska marknaden
å holländskt natursmör rönt inflytande af den frän samma land
till England bedrifna export af margarinsmör, det väl visat sig, att holländskt
smör städse under tiden från 1873 till 1887 betingat lägre pris
än motsvarande qvantitet från andra produktionsorter, men att denna
prisskilnad ingalunda ökats, sedan den tid margarinsmöret först blef synligt
på den engelska marknaden — 1873 — eller der erhöll större betydelse
— 1876.

4:o. Att Hollands jordbruk och ladugårdsskötsel icke kunna anses
hafva haft annan skada af margarinindustriens utveckling derstädes under
senare tiden än dels derigenom, att det af nämnda industris idkare intill
ingången af innevarande år allmänt begagnade förfaringssätt att genom
kärl och märken söka i handeln införa sin vara under falsk skylt bidragit
att underhålla redan förut befintlig misstro å den engelska marknaden mot
holländskt smör, dels ock att mejerihandteringen genom den tilltagande förbrukningen
af margarin erhållit en konkurrent, som hotade att i väsentlig
mån ej blott försvåra af sättningen af natursmör af mindre god beskaffenhet
utan ock tryckande inverka å priset å fullgodt sådant, ehuru det sistnämnda
utan tvifvel komme att finna köpare till jemförelsevis lönande pris.

5:o. Att i fråga om de omständigheter, som inverkade ä priset i
England på svenskt natursmör, smörets jemngoda qvalitet, hvilken häntydde
ej blott på en mera allmänt iakttagen större omsorg vid beredningen utan
ock om strängare noggrannhet vid klassificeringen, vore af största vigt, helst
genom margarinens uppträdande i handeln fordringarne väsentligen stegrats
på natursmörets qvalitet och lönande pris derföre nu i högre grad än någonsin
vore beroende på frambringande af l:a vara, samt att ett utestängande
från Sverige af margarin, vare sig af inhemsk eller utländsk tillverkning,

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14. 5

icke skulle komma att i ringaste män höja priset å värt- smör eller befordra
dess afsättlighet.

Den uti vårt land gällande lagstiftning beträffande kontrollen å
handel med margarin eller konstsmör innefattas uti kongl. förordningen
den 2 oktober 1885. Uti denna förordning stadgas, bland annat, i § 1
att med margarin afses allt sådant konstgjordt smör, i hvars sammansättning
ingår fett, som ej är framstäldt ur mjölk, i § 2 huru margarin,
afsedt till försäljning inom riket, eller till utförsel derifrån, skall förvaras
och med märke betecknas, i §§ 3, 4 och 5, hvarest förseelser
emot föreskrifterna uti § 2 åtalas, huru de bestraffas samt böterna fördelas
och förvandlas, i § 6 huruledes den, som säljer margarin för naturligt
smör, gör sig förfallen till straff enligt allmän strafflag (22 kap.
3 § strafflagen), i § 7 om. åtalsrätt och tillsyn å förordningens efterlefnad,
i § 8, huruledes, då misstanke uppstår, att vara utgöres af
margarin, fastän den icke är förvarad i kärl, märkt på föreskrifvet sätt,
allmän åklagare eger att af varan taga prof, hvarefter profvet, som bör
utgöra omkring 50 gram, skall för utrönande af varans beskaffenhet
Öl versändas till behörig undersökningsförrättare, i § 9 af hvem och enligt
hvilka föreskrifter undersökningen bör verkställas, i § 10 den ersättning,
som bör för undersökningen utgå och hvilken utgör, för ett
ensamt prof 12 kronor, för två samtidigt inlemnade prof 20 kronor och
för hvarje prof utöfver de två första, då flera, prof samtidigt inlemnas,
ytterligare 5 kronor, samt i §§ 11 och 12, huru kostnaden för undersökning
samt för märkning af vara, hvilken märkning åklagaren låtit
ombesörja, skall gäldas.

Vidare har kongl. landtbruksakademiens förvaltningsutskott uti
kungörelse den 13 oktober 1885 på nådig befallning meddelat föreskrifter
rörande sättet för undersökningens verkställande samt för formulär
till intyg angående undersökningens resultat.

Under nästlidet år och sedan generalkonsuln Juhlin-Dannfelts
ofvan anmärkta utlåtande blifvit afgifvet har herr statsrådet och chefen
för kongl. civildepartementet tillkallat sakkunnige personer för att inom
departementet biträda vid omarbetning af den nu gällande lagstiftning
angående margarin; och hafva dessa personer den 24 november aflemna!
det förslag till förordning angående försäljning och tillverkning
af margarinsmör, som med dervid fogade två reservationer finnes intaget
uti den vid detta utlåtande fogade bil. n:o 1.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

Uti detta förslag hafva korniterade utgått från den förutsättning,
att en lagstiftning på det förevarande området borde medgifva så väl
införsel till och tillverkning inom riket som ock utförsel af margarin
eller konstsmör. Att stadga förbud emot införsel och tillverkning af
denna vara hafva korniterade ansett innebära en orättvisa mot de mindre
bemedlade befolkningsklasserna, för Indika margarinen, om den på rätt
sätt bereddes, på grund af prisbillighet och näringsvärde, enligt komiterades
åsigt, utgjorde ett särdeles lämpligt födoämne. En sådan^åtgärd
antaga korniterade jemväl vara ur ekonomisk synpunkt oklok. Komiterade
hade sålunda funnit lämpligt föreslå skärpta bestämmelser i ändamål
att förhindra, det margarin utbjödes och försåldes såsom natursmör.
Ett verksamt skydd mot dylika smörförfalskningar hade korniterade
trott kunna åstadkommas derigenom, att på statens bekostnad en särskild
smörkontrollbyrå inrättades, som uteslutande sysselsatte sig med
undersökningar af smörprof. Denna byrå borde, enligt komiterades
förmenande, förläggas till Göteborg, öfver hvilken stad den största
smörexporten egde rum. Byråns föreståndare borde vidare ega rättighet
att såväl i Göteborg som i andra delar af riket på längre eller
kortare tid antaga lämpliga personer, hvilka tillhandaginge honom med
att verkställa proftagningar. Särskild! vore önskligt — ansåge slutligen
korniterade — att \ Malmö anstäldes ett biträde med åliggande
att till byrån öfversända prof af det smör, som exporterades öfver
nämnda stad.

Detta förslag öfverlemnades af Kongl. Maj:t genom nådig remiss
den 14 december 1888 till dess befallningshafvande i länen för afgifvande
af yttrande och infordrande af sådant från hushållningssällskapen;
och framgår af dessa yttranden, af hvilka utskottet varit i tillfälle att
taga del:

att nio länsstyrelser (i Södermanlands, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads,
Elfsborgs, Skaraborgs, Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens
län), med afstyrkande af komiterades förslag, förordat förbud
emot införsel till och tillverkning inom riket af margarin;

att tolf länsstyrelser (i Stockholms, Upsala, Östergötlands, Blekinge,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Vermlands, Örebro, Vestmanlands,
Vesternorrlands och Jemtlands län) i hufvudsak tillstyrkt
komiterades förslag,, dervid fem länsstyrelser (uti Östergötlands, Hallands,
Vermlands, Örebro och Vestmanlands län) dock gjort anmärkningar
emot vissa af förslagets detaljer;

att två länsstyrelser anfört, den ena (i Jönköpings län) att, derest
Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att förbjuda införsel, utförsel och

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

tillverkning af margarin eller oleomargarin, bestämdt förbud emot färgning
af margarin med gul färg måtte meddelas samt kontrollen öfver
tillverkningen m. m. skärpas utöfver hvad komiterade föreslagit, och
den andra länsstyrelsen (i Gefleborgs län) att komiterades förslag icke
vore af beskaffenhet att böra förordas, utan i väsentliga delar omarbetas,
men att uppförande inom landet af nya margarinfabriker och utvidgning
af nu befintliga borde förekommas, intilldess lag rörande margarins
försäljning och tillverkning blifvit promulgerad, på det att ett
eventuelt förbud framdeles mot tillverkning af margarin lättare och
med mindre kostnad då skulle kunna genomföras, än om flera margarinfabriker
hunnit uppstå inom landet;

att nitton hushållningssällskap (Stockholms, Upsala, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Elfsborgs läns norra, Elfsborgs läns
södra, Skaraborgs, Vermlands, Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs och
Norrbottens), med afstyrkande af komiterades förslag, tillstyrkt förbud
emot införsel och tillverkning af margarin, hvarvid af sex hushållningssällskap
jemväl tillstyrkts obligatorisk undersökning af till landet
infördt smör och fem hushållningssällskap föreslagit förbud emot
införsel och tillverkning af oleomargarin;

att ett hushållningssällskap (Vesterbottens), utan att yttra sig
öfver det remitterade förslaget, uttalat den mening, att såväl införsel som
tillverkning af margarin ansåges skadlig för landets smörproduktion;

att ett hushållningssällskap (Göteborgs och Bohusläns), som ansett
införsel af margarin böra förbjudas, tillstyrkt förslaget dock med de
ändringar, som af ett sådant förbud påkallades, hvarjemte detta hushållningssällskap
uttalat sig för samma förbud beträffande färgning,
som här ofvan sägs;

att ett hushållningssällskap (Gefleborgs läns) i fråga om förslagets
antaglighet samt nödvändigheten af att förhindra uppkomst af nya och
utvidgning af redan befintliga margarinfabriker uttalat samma åsigter,
som dem konungens befallningshafvande i länet, efter hvad ofvan är
sagdt, omfattat; samt

att tvä hushållningssällskap (Vesternorrlands och Jemtlands) lemnat
komiterades förslag utan annan anmärkning än den, att förbud
mot sådan färgning af margarin, att den kunde förblandas med natursmör,
borde stadgas.

Från konungens befallningshafvande i Kalmar län och de begge hushållningssällskapen
i samma län hade yttranden ännu icke inkommit.

Under erinran att i Andra Kammaren blifvit väckt eu motion (n:o

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

39) af herrar J. Bengtsson in. fl. angående ett anslag af 75,000 kronor
för inlösen af maskiner och redskap vid de nuvarande margarinfabrikerna
i riket, anser utskottet sig äfven böra omförmäla, att egaren till
Arboga margarinfabrik uti eu till herr civilministern den 6 sistlidne
mars ingifven skrifvelse bland annat framställer rättsanspråk på att —
i händelse margarintillverkning inom riket skulle blifva förbjuden —
erhålla godtgörelse. icke endast medelst inlösen af dertill anskaffade maskiner
och redskap utan äfven för alla de förluster, som genom en sådan
lag skulle uppstå för hela fabriksanläggningen och derpå grundad affär.

Utskottet, som till fullo inser den föreliggande frågans stora betydelse
för landets vigtigaste modernäring äfvensom svårigheten att
på ett för alla berättigade intressen tillfredsställande sätt lösa densamma,
anser, att för frågans rätta bedömande erfordras att först söka
klargöra margarinens olika berättigande och betydelse, när den förekommer
såsom en ärlig vara under eget namn och såsom ett vunnet
resultat af vetenskaplig sträfvan, emot när den framsmyger under falsk
flagg för att på bedrägliga vägar inkräkta på det område, som natursmöret
under långvarig, mödosam och ärlig sträfvan lyckats förvärfva.

Numera synes vara stäldt utom allt tvifvel, att margarin, tillverkad!
på rationel! sätt af fullkomligt rena och goda materialier, är ett
helsosamt, välsmakande och närande födoämne, äfven om det kan anses
afgjordt, att bästa margarin aldrig kan ernå den tina smak och besitta
den arom, som ensamt äro prima natursmör förbehållna. Den torde
dock vara att föredraga framför illa beredt smör, som i ganska stor
myckenhet förekommer, och bör från den sidan sedt kunna anses fullt
berättigad att uppträda i ärlig täflan med smöret.

Härvid kan icke förnekas, att sådan förekomst i stor skala af
margarin i allmänna handeln måste medföra en ganska betänklig återverkan
på smörhandeln. Förbrukningen af den högst betydliga qvantitet
margarin, som tillverkas i åtskilliga europeiska länder äfvensom i
Amerika, måste nemligen betydligt minska behofvet af smör af billigare
slag, och, då samtidigt landtbrukarne i åtskilliga af Europas stater
i följd af den nästan öfverväldigande konkurrensen med spanmål från
utom-europeiska länder mer och mer hänvisas till mejerihandteringen,
ökas derigenom ytterligare konkurrensen på smörmarknaden, hvaraf
vidare måste följa ökade bemödanden att medelst åstadkommande
af yppersta qvalitet uppehålla sjunkande pris. Då således qvantiteten
äfven af prima natursmör genom dessa samverkande orsaker torde

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

komma att ökas, synes det icke osannolikt att priset på sådan vara blir
påverkadt, men då orsakerna härtill nästan uteslutande äro att söka
utanför vårt land, lärer ingen svensk lagstiftning deruti kunna medföra
rättelse, och det enda, som dervid är att åtgöra synes vara att genom
en aldrig tröttnande sträfvan att fortfarande såsom hittills utvidga och
förbättra landets mejerihandtering söka för dess produkter betinga marknadens
högsta pris.

Helt annorlunda ställer sig saken, då margarinen på ett eller
annat sätt begagnas såsom bedrägligt medel i konkurrensen med natursmöret,
utgifven för något annat än den är. Det framhålles visserligen
att förfalskning äfven ofta förekommer i fråga om andra varor, utan att
en särskild lagstiftning för hvarje sådant varuslag blifvit ifrågasatt, men
rörande margarin har dock saken obestridligen sina särskilda väl beaktansvärda
sidor. Knappt något ämne torde erbjuda en sådan lätthet
till förfalskning utan afsevärd risk, i förening med en så betydande
vinst af förfalskningen. Frestelsen dertill blir således synnerligen stor.
Vidare torde ingen dylik förfalskning kunna åstadkomma så ödesdigra
verkningar till annans skada, som en okontrollerad margarinindustri
kan medföra. Öfvertygelsen härom har äfven under de allra senaste
åren framkallat åtskilliga mer eller mindre stränga lagstadganden i
flere länder, såsom Tyskland, Frankrike, England, Danmark och Förenta
Staterna. Dessa länders margarinlagar afse dock endast att öfver tillverkning
och försäljning utöfva kontroll såsom skydd mot förfalskning,
men de äro icke rigtade mot varans befintlighet såsom en ärlig produkt.

Motionären går längre. Hans yrkande afser fullständigt förbud
mot margarins förekomst i landet. Eft sådant stadgande innebär obestridligen
en inskränkning i näringsfriheten och ett kraf på att vissa
intressen skola gifvas till spillo för andras. Utskottet vill visserligen
icke förneka att förhållanden kunna inträffa, då staten måste fordra att
mindre intressen skola vika för ett stort allmänt, men dylika mer eller
mindre våldsamma åtgärder böra dock endast med största betänksamhet
vidtagas och torde aldrig vara berättigade, derest icke med full
visshet kan förutses att det afsedda ändamålet genom uppoffringen vinnes.
I förevarande fråga torde en sådan visshet ingalunda förefinnas.
Om äfven generalkonsul Juhlin-Dannfelts ofvan omförmälda slutledningar
i vissa hänseenden äro grundade på skäl, som icke torde kunna tillmätas
obestridlig betydelse — en följd af ofullständig tillgång på statistiska
uppgifter — så finnes dock deri allra minst bevis för nödvändigheten
eller ens billigheten uti att utdöma margarinens befintlighet
och om äfven det öfvervägande antalet hushållningssällskap uttalat sig
Bih. till Biksd. Prot. 1889. 8 Sami, 2 Afd. 1 Band. 10 Haft. 2

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

för den s. k. »rena» ståndpunkten, torde man — med den fullaste aktning
för deras uttalade öfvertygelse — icke böra alldeles förbise att
de flesta medlemmar i hushållningssällskapen äro personligt intresserade
i frågan, och derför, omedvetet, icke utan svårighet torde kunna alldeles
frigöra sig från ett i någon mån partiskt åskådningssätt. Såsom
ofvan anförts, har äfven en afvikande mening uttalats från en stor
mängd länsstyrelser i riket, om älven några sådana förklarat sig för
den »rena» ståndpunkten.

Genom de föreliggande officiella utlåtandena kan utskottet således
icke finna obestridligt ådagalagdt behofvet och nyttan af förbud mot
all margarin inom riket och utskottet kan derför ingalunda känna sig
öfvertygadt om att ändamålet med eu sådan åtgärd — uppehållandet
af priset för svenskt smör på den engelska marknaden — i afsevärd
grad skall vinnas. Deremot synes utskottet, som om tillverkning inom
landet af prima margarin, framstäld af göda inhemska råvaror, borde
blifva till nytta såväl genom tillgodogörandet af åtskilliga ladugårdsprodukter
som genom ökad tillgång på smör för export, i samma mån
som margarin ersätter sekunda smöret och detta i sin ordning genom
omsorgsfullare tillverkning öfvergår till för export duglig vara.

Men skall en sådan konsumtion af margarin inom landet blifva
ur nationalekonomisk synpunkt önskvärd, torde äfven statens pligt vara
oeftergiflig att, så vidt möjligt är, öfvervaka att icke för helsan skadlig
vara tillverkas samt i enlighet med hvad ofvan är anfördt — att
icke genom svikligt förfarande ett af landets vigtigaste intressen lider
afbräck. Utskottet, som icke finner det ofvan omförmälda af komit.erade
upprättade förslag till förordning angående försäljning och tillverkning
af margarin fullt tillfredsställande och betryggande, anser derför att till
förhindrande af förfalskning tydligare och strängare påbud angående
packningssätt, märkning, färgning, försäljning inom riket och export af
margarin äfvensom angående kontrollundersökning böra utfärdas, samt
att vid hvarje margarin fabrik kontrollör bör anställas för öfvervakande
af att vid tillverkningen endast rena och sunda materialier användas,
att sjelfva tillverkningen sker på ett i hygieniskt hänseende tillfredsställande
sätt, samt att alla till skydd mot förfalskning utfärdade stadganden
noggrant iakttagas. Om vidare uttryckligen förbjudes och med
strängt straff belägges försäljning af annan än sålunda kontrollerad och
stämplad vara, så synes utskottet, som om tillräcklig trygghet i ofvan
omförmälda hänseenden bör vinnas. Den utländske importören af
svenskt smör torde, för så vidt han fäster afseende vid någon svensk
lagstiftning i ämnet, genom sådana stadgande!! känna sig tillräckligt

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) b flätande N:o 14.

tryggad mot förfalskning, synnerligast som, hvad exporten af smör till
England beträffar, den dubbla risken af upptäckt såväl vid utförseln
från Sverige som vid införseln i England ingalunda torde kunna uppvägas
af möjligheten till vinst, om förfalskningen skulle förblifva oupptäckt.

Genom en sådan inskränkning af motionärens förslag om tillverkningsförbud
till tillverkning endast under sträng kontroll förfaller hvarje
anspråk på ersättning till redan befintliga margarinfabriker, en fråga som
eljest icke utan vissa svårigheter och endast med afsevärda kostnader
torde kunna rättvist lösas.

Men eu lagstiftning af ofvannämnda omfattning torde konseqvent
medföra nödvändigheten af införselförbud för margarin och oleomargarin,
enär sådan kontroll som här ofvan är föreslagen, för utländska sådana
varor komme att saknas. En ytterligare följd af dessa lagstadganden
torde blifva nödvändigheten att öfvervaka att icke margarin blefve under
namn af smör i riket införd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, med anledning
af herr Ekenmans föreliggande motion, hemställa att Första Kammaren
ville för sin del besluta,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte
anhålla:

l:o att Kongl. Maj:t ville, så fort ske kunde, utfärda
förbud mot införsel af konstgjord!- smör eller
margarin äfvensom af oleomargarin;

2:o att Kongl. Maj:t måtte utfärda nödiga föreskrifter
om öfvervakande på bästa möjliga sätt att
vara, som under namn af »smör af mjölk eller grädde»
i landet införes, icke innehåller andra fettämnen än
mjölkfett; samt

3:o att Kongl. Maj:t ville utfärda nödiga bestämmelser
om verksam kontroll vid tillverkning och försäljning
af margarin inom riket.

Stockholm den 11 april 1889.

På utskottets vägnar:

L. W. LOTHIGIUS.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

Reservationer:

af herrar Lothigius och Rundbäck:

»Då vi omfatta och inom utskottet sökt göra gällande samma
åsigter i det föreliggande ämnet, som i Andra Kammaren^ andra tillfälliga
utskotts vid innevarande riksdag afgifna utlåtande n:o 26 finnas
uttalade, men utskottets pluralitet icke velat biträda desamma, få vi,
under åberopande i allt väsentligt af hvad i förenämnda, till kammarens
ledamöter utdelade utlåtande blifvit anfördt, härmed reservationsvis vördsamt
hemställa:

l:o att Riksdagen ville besluta att uti skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t måtte, så
fort ske kunde, utfärda förbud mot införsel af margarin
och oleomargarin;

2:o att Riksdagen ville besluta att uti skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t likaledes
måtte utfärda förbud emot tillverkning inom riket af
margarin;

3:o att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att vara, som under namn af smör af
mjölk eller grädde i landet införes, skall, innan den
från tullverket utlemnas till importören, af sakkunnig
person undersökas för utrönande, att varan icke innehåller
andra fettämnen än mjölkfett»;

af herrar Gahn och Cederberg, hvilka ansett utskottets utlåtande
och förslag böra sålunda affattas:

»Lika med motionären anser utskottet vår smörexport vara en af
landtbrukets förnämsta inkomstkällor, samt att de kraftigaste medlen
föi'' bibehållande och vidare utveckling af denna inkomstkälla äro att
fortfarande tillverka och utföra eu fullgod vara samt att genom lagstiftning
förhindra förfalskning deraf.

Deremot kan utskottet icke dela motionärens uppfattning om den
rigtning, i hvilken lagstiftningen bör gå.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:n 14,

Enligt sammanstämmande uttalanden från alla dem, som på detta
område äro sakkunnige, är nemligen det smörsurrogat, som bär för
korthetens skull benämnes margarin, i och för sig ett billigt och för
det tarfligare hemmet värdefullt födoämne, hvilket, då det på rätt sätt
och af fullgoda materialier beredes, är i hygieniskt hänseende fullkomligt
oskadligt, således derutinnan likstäldt med de flesta i handeln förekommande
födoämnena. Vid sådant förhållande torde det icke vara
förenligt med den näringsfrihet, som på alla andra områden förefinnes
inom vårt land, att vidtaga den våldsamma åtgärd, som ligger i ett förbud
mot beredning af margarin, derför att denna kan medföra sänkning
i priset eller minskning i afsättningen för ett annat födoämne, och
en ärlig konkurrens borde inom landtbruksnäringen vara lika berättigad
som inom andra näringar.

Men om än denna uppfattning icke af alla delas, så torde väl ändock
ej ens de, som ega motsatt uppfattning, påyrka de af motionären
föreslagna åtgärderna, såvida icke målet dermed vinnes. Huruvida
priset på sådant smör, som från Sverige exporteras till England, sjunkit
eller afsättningen deraf minskats genom konkurrensen med margarinen,
torde vara svårt att utreda, men äfven om så vore förhållandet, kan
detta icke förändras derigenom, att ett så litet land som Sverige upphör
med tillverkning af margarin. Så länge från andra länder margarin
tillföres den engelska marknaden, skall konkurrensen mellan smör
och margarin derstädes förblifva oberoende af ett eventuel tillverkningsförbud
inom Sverige.

Mot den ärliga konkurrensen skyddar således motionärens förslag
icke.

Det är emellertid den oärliga konkurrensen, d. v. s. margarins
och margarinblandningars försäljning under namn af rent smör, som,
enligt de ofvan refererade undersökningarna rörande margarinindustriens
inverkan på Hollands smörhandel m. m., minskat det holländska smörets
anseende, och för att liknande förhållande ej må af samma skäl
inträffa med det svenska smöret, äro mot oärlig konkurrens rigtade åtgärder
nödiga.

Det medel, motionären vill för ändamålet använda, är att rensa
landet från margarin, och nekas kan ej, att, om detta kunde lyckas,
blefve förfalskning inom landet omöjlig, ehuru faran för det svenska
smörets förfalskning utom landet fortfarande qvarstode. De af motionären
föreslagna åtgärderna leda dock enligt utskottets förmenande icke
till det åsyftade målet. Så länge ett nötkreatur inom landet underhålles,
så länge finnes der ock det råämne, af hvilket margarin beredes,

14 Första Kammarens Tillfälliga'' Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

och då detta råämne är tillgängligt inom hvarje landtmannahem i hela
riket, lärer väl den förhoppningen, att landet genom de föreslagna åtgärderna
skall rensas från margarin vara alldeles fåfäng, och så länge
råämnet får utan kontroll handhafvas af hvem som helst, äro ock förfalskningar
möjliga.

Mot den oärliga konkurrensen skyddar således motionärens förslag
icke heller.

I flera margarinproducerande länder har man sökt vinna sistnämnda
mål genom reglementariska föreskrifter rörande tillverkning
och försäljning af margarin samt genom stränga författningar mot förfalskningarna.
Särskild! i vårt grannland Danmark, der denna utväg
anlitats, har åtgärden visat sig synnerligen verksam, enär, enligt hvad
dess inrikesminister försäkrat, lagen der så godt som fullständigt gjort
om intet all bedräglig handel med margarin.

Motsatt erfarenhet. synes deremot vara vunnen å de håll, der man
följt den väg, som i motionen anvisas. Den har varit försökt i åtskilliga
nordamerikanska stater, men der öfvergifvits, påtagligen derför att åtgärden
visat sig oduglig. I Canada, der liknande bestämmelser ännu
bibehållas, synes man hafva fullständigt misslyckats, för så vidt målet
varit att öka canadasmörets anseende på den engelska marknaden. Enligt
upplysning från de förenade rikenas generalkonsul i London har
nemligen Canadas smörimport till England, oaktadt den vidtagna åtgärden,
nästan alldeles upphört, enär smöret, som hufvudsakligast utgjorts
af sekunda vara, utträngts just af margarin. För den som af
dessa facta — hvilka visa att kontrollagen medfört goda verkningar,
men att de prohibitiva åtgärderna varit, vanmägtiga — vill draga slutsatser,
lärer väl knappast någon tvekan råda derom, att den rigtning,
i hvilken det genom Kongl. Maj:ts försorg utarbetade lagförslaget går,
är den enda, i hvilken man med hopp om framgång kan söka skydd
mot den oärliga konkurrensen.

Det ingår ej i utskottets uppdrag att granska detta lagförslag,
hvilket, på sätt förut refererats, varit för granskning remitteradt till
samtliga länsstyrelser och hushållningssällskap. Om ock en del af dessa
undandragit sig att verkställa granskningen, för att i stället påyrka sådana
prohibitiva åtgärder, som här visats vara ändam ålslösa, böra dock
de yttranden om lagförslagets detaljer, som af de öfriga afgifvits, utgöra
tillräckligt material vid frågans vidare behandling hos Kongl.
Maj:t, som icke lärer underlåta att vidare fullfölja det påbörjade arbetet
i denna rigtning.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 14.

Under de sista tio åren har margarin varit tillgänglig i den svenska
marknaden. Det är just under samma år, som den svenska smörmarknaden
i England upparbetats, och det är under dessa samma år,
vi vunnit berättigadt anseende för vårt smör. Den samtidigt hos oss
tilltagande margarinhandeln har derför ej varit till hinder, och den
skall ej heller vara det, om vi blott tillse att ej till den engelska marknaden
härifrån föres annan än fullgod och oförfalskad vara.

På grund af det anförda, och då Kongl. Majrt redan förberedt åtgärder
till förekommande af den oärliga handeln med margarin, samt
således framställning derom ej från Riksdagen erfordras, hemställer
utskottet,

att herr Ekenmans motion ej må till någon kammarens
åtgärd föranleda.»

Bil. N:o 1.

Förslag

till

Förordning angående försäljning och tillverkning af margarin.

§ 1.

Med margarin afses i denna författning hvarje smör liknande
fabrikat, i hvars sammansättning ingår fett, som ej är framstäldt ur
mjölk.

§ 2.

1 mom. Margarin, som från riket utföres, skall förvaras i kärl,
som har en från den vanliga smörfjerdingen (dritteln, åttingen) väsentligen
afvikande form och som å såväl botten och lock som sidor är
med inbrända, minst 3 centimeter höga bokstäfver märkt med ordet
»margarin» eller »margarine».

16 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

2 mom. Margarin, som till riket införes, skall förvaras i kärl,
som tiar den i 1 mom. angifna form och på det i samma mom. föreskrifna
sätt är märkt med ordet »margarin» eller »margarine» samt
importörens eller varuemottagarens namn eller firma.

3 mom. Margarin, som är afsedd till försäljning inom riket, skall
förvaras i kärl, som tiar den i 1 mom. angifna form och på det i samma
mom. föreskrift^ sätt är märkt med ordet »margarin» eller »margarine»
samt, om varan är tillverkad inom riket, tillverkarens, och, om den är
från utrikes ort införd, importörens eller varuemottagarens namn eller
firma. Dock må varan, då den i minuthandeln utställes till försäljning,
äfven kunna förvaras i omslag af papper, hvarpå med minst 2 centimeter
höga bokstäfver finnes tryckt ordet »margarin» eller »margarine».

4 mom. Då margarin i minuthandeln försäljes utan att kärl af
den i 3 mom. angifna beskaffenhet medföljer, skall varan till köparen
utlemnas i eller med sådant omslag af papper, hvarom i samma mom.
stadgas.

/ § 3.

Der margarin hålles till salu, ehvad försäljningen sker i salubod
eller å öppen plats, skall säljaren sådant genom tydligt anslag tillkännagifva,

§ 4.

I räkningar, fakturor, fraktsedlar, konnossement, slutsedlar, leveranskontrakt
och andra dylika skriftliga handlingar, som angå margarin,
skall varan uttryckligen angifvas såsom margarin.

§ 5-

När smör eller smör liknande vara från utrikes ort införes, vare
importören eller varuemottagaren skyldig till tullverket aflemna skriftlig
förklaring, att varan icke enligt denna författning är att anse såsom
margarin. Aflemnas icke sådan förklaring, må varan icke från tullverket
utlemnas förr än importören eller varuemottagaren företett vederbörligt
intyg från statens smörkontrollbyrå eller i 9 § 2 mom. omförmäld institution
eller person, att varan icke utgör margarin.

Första Kammarens Tillfälliga UtsJcoits (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

§ 6.

Den, som vill i siad till afsalu tillverka margarin, skall skriftligen
anmäla sig i Stockholm hos öfverståthållareembetet och i annan stad
hos stadens magistrat eller, der sådan icke finnes, hos vederbörande
stadsstyrelse. Vill någon å landet drifva dylik tillverkning, göre anmälan
hos konungens befallningshafvande i länet. Vid anmälan, hvarom
fråga nu är, skall fogas uppgift om stället, hvarest tillverkningen är
afsedd att ega rum, samt i öfrigt iakttagas hvad för rättigheten att
med biträde af annan än hustru och* hemmavarande barn till afsalu tillverka
fabriks- och handtverksarbeten är i allmänhet stadgadt.

Öfver dem, som sålunda sig anmäla, skall särskild förteckning
föras af vederbörande myndighet, hvilken det dessutom åligger att om
den gjorda anmälan ofördröjligen underrätta helsovårds- eller kommunalnämnden
i den kommun, der tillverkningen skall försiggå. Helsovårdseller
kommunalnämnden ege att öfver tillverkningen öfva särskild tillsyn.

Sådan anmälan, hvarom ofvan är stadgadt, åligger jemväl den,
som enligt förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni
1864 är befriad från der föreskrifven anmälan för erhållande af rättighet
att idka fabriksrörelse, handtverk eller annan handtering.

§ 7‘

1 mom. Allmän åklagare åligge att åtala förseelser mot denna
författning.

2 mom. Förekommer anledning till antagande att från utrikes
ort ankommen eller till utförsel ur riket angifven vara utgör margarin,
fastän kärlet, hvari densamma förvaras, icke är på föreskrifvet sätt beskaffadt
eller varan i skeppnings- och frakthandlingarne betecknad såsom
margarin, åligge tullförvaltningen att genast derom underrätta
vederbörande åklagare, på det denne må blifva i tillfälle vidtaga de åtgärder,
som på honom ankomma.

§ 8.

1 mom. Allmän åklagare samt af polismyndighet eller föreståndaren
för statens smörkontrollbyrå dertill särskild! förordnad person
ege att af smör eller smör liknande vara, som är afsedd till utförsel
ur riket eller som till riket införes eller inom riket hålles till salu,
Bih. till Biksd. Prot. 1889. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 10 Höft. 3

18 Första Kammarens Tillfälliga Vtshotts (N:o 1) Vilåtande Ntö i4.

taga prof för utrönande af, om varan enligt denna författning är att
anse såsom margarin. Sådan proftagning får dock, livad angår vara,
som skall ur riket utföras, icke verkställas förr än varan ankommit till
exportort eller tullstation vid gränsen och må ej ega rum efter det
varan lastats å för utförseln afsedt fartyg. Å vara, som befinnes i tullverkets
vård, må proftagning ej ske förr än medgifvande dertill lemnats
af tullförvaltningen.

Proftagningen skall verkställas med tillbörlig varsamhet, så att
hvarken varan eller kärlet onödigtvis skadas, samt, så vidt ske kan,
försiggå i närvaro af varuegaren ejder dennes ombud.

2 mom. Profvet, som bör utgöra omkring 50 gram, skall tagas
i två vittnens närvaro och förseglas med proftagarens insegel samt derefter
öfversändas till statens smörkontrollbyrå, der vederbörlig undersökning
verkställes. Finnes dervid, att profvet är att anse såsom
margarin, åligge det smörkontrollbyråns föreståndare att derom ofördröjligen
underrätta proftagaren; och skall, intill dess det åtal, som i
följd häraf anställes, varder slutligen afgjordt, den oanvända delen af
profvet af föreståndaren på lämpligt sätt förvaras.

3 mom. Der särskilda omständigheter föranleda, att undersökning
af taget prof bör med synnerlig skyndsamhet verkställas, samt orten,
der proftagningen egt rum, är belägen på sådant afstånd från smörkontrollbyrån,
att allt för lång tid skulle åtgå för profvets öfversändande
dit, må profvet kunna insändas till sådan institution eller person,
som i 9 § 2 mom. omförmäles; och åligge det i ty fall vederbörande
undersökningsförrättare att med profvet vidtaga de åtgärder, som eljest
ankomma på smörkontrollbyråns föreståndare.

4 mom. Smörkontrollbyråns föreståndare vare behörig anmoda
allmän åklagare och annan enligt 1 mom. till proftagning berättigad
person att taga och till smörkontrollbyrån öfversända prof.

5 mom. För taget prof åtnjute varuegaren, efter ett pris af 1
krona för 500 gram, ersättning, som förskottsvis betalas af proftagaren;
egande denne att derför bekomma godtgörelse af smörkontrollbyrån.

§ 9-

1 inom. Smörkontrollbyrån skall, i den mån sådant medhinnes,
jemväl tillhandagå allmänheten med undersökningar af smör och smör
liknande varor samt öfver undersökningarne afgifva intyg.

2 inom. Rikets landtbruksinstitut och de af hushållningssällskapen
med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationer för jordbruket

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

och näringarne vare äfven behörige verkställa såclana undersökningar,
hvarom i 1 mom. sägs.

Enahanda behörighet tillkommer likaledes person, som blifvit af
landtbruksakademiens förvaltnings komité förklarad kompetent att förrätta
dylika undersökningar samt dertill erhållit konungens befallningshafvandes
bemyndigande.

§ 10.

Föreskrifter rörande sättet för verkställande af undersökningar,
hvarom i 8 och 9 §§ förmäles, samt formulär för intyg meddelas af
landtbruksakademiens förvaltningskomité. Komitén ege ock att öfva
tillsyn deröfver, att undersökningarne på rätt sätt bedrifvas.

§ Il Undersökning,

som å smörkontrollbyrån verkställes med prof,
taget af åklagare eller annan enligt 8 § 1 mom. dertill berättigad person,
bekostas af allmänna medel.

För undersökning, verkstäld å smörkontrollbyrån för enskild persons
räkning, samt för undersökning, verkstäld af institution eller person,
som i 9 § 2 mom. omförmäles, utgår ersättning enligt följande taxa:

för undersökning af ett ensamt prof ........................................................ 4 kr

» . d »2 samtidigt aflemnade prof ............................... 8 »

''» » » hvarje prof utöfver de 2 första, då flera prof

samtidigt inlemnas, ytterligare ........................... 2 »

§ 12.

I fråga om straff för den, som säljer margarin för smör, gälle
hvad allmän strafflag innehåller; och i fråga om straff för den, som
säljer eller till annan utbjuder margarin, försatt med för helsan skadligt
ämne, gälle hvad allmän strafflag och helsovårdsstadgan föreskrifva.

§ 13-

1 mom. Den, som från riket utför eller söker utföra margarin
utan att densamma är förvarad i så beskaffadt kärl, som i 2 § 1 mom.
föreskrifves, straffes med böter från och med 200 till och med 2,000
kronor eller fängelse.

20 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

2 mom. Den, som till riket inför eller söker införa margarin,

utan att densamma är förvarad i så beskaffadt kärl, som i 2 § 2 mom.

föreskrifves, straffes med böter från och med 50 till och med 1,000

kronor. Varan tillika med kärlet vare ock förbruten.

3 mom. Den, som inom riket säljer eller till salu håller margarin,

utan att densamma är på det sätt förvarad, som i 2 § 3 och 4 mom.

föreskrifves, straffes med böter från och med 50 till och med 1,000

kronor.

4 mom. Bryter någon mot föreskriften i 3 §, vare bot högst 50 kronor.

5 mom. öfverträdelse af föreskriften i 4 § straffes med böter
högst 500 kronor.

6 mom. Underlåter tillverkare af margarin sådan anmälan, som
i 6 § föreskrifves, vare förfallen till böter högst 500 kronor.

7 mom. Förseelse, hvarför straff enligt denna författning blifvit
ådömdt, skall göras allmänt bekant genom kungörelse, som på den
dömdes bekostnad genom åklagarens försorg införes i någon af ortens
tidningar.

§ 14.

Af böter, som enligt denna författning ådömas, så ock af värdet
af gods, som dömes förbrutet, tillfälle 1/3 kronan och 2/3 åklagaren.
Har åtalet föranledts af proftagning, som verkstälts af annan än åklagaren,
eller finnes särskild angifvare, tage proftagaren eller angifvaren
hälften af åklagarens andel.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas de efter
allmän lag.

§ 15.

Öfverträdelse af stadgandet i 2 § 1 mom. åtalas vid allmän domstol.
Förseelse mot de i denna författning i öfrigt gifna föreskrifter
åtalas hos polisdomstol, der sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare,
eller, der sådan icke finnes, vid allmän domstol. I fråga om
klagan öfver domstols eller poliskammares beslut i dessa mål gälle
hvad i allmänhet angående besvär i brottmål är förordnadt.

§ 16.

öfverordnad polismyndighet åligge att noga öfvervaka efterlefnaden
af denna författning samt särskildt tillse, att allmän åklagare

Första Kammarens Tillfälliga TJtshotls (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

och annan enligt 8 § 1 mom. till proftagning berättigad person sådan
företager, när anledning dertill förekommer.

§ 17.

Denna författning träder i kraft den 1889.

Au g. Alrnén Ifils v. Hofsten.

Hugo Tamm. H. L. O. ^Vinberg.

Vid behandling af den fråga inom margarinlagstiftningen, huruvida
margarin skall tillåtas förekomma på alldeles samma sätt färgadt
som smör, särskildt vårt vanliga exportsmör, hafva undertecknade för
vår del haft följande uppfattning.

Då lagstiftningen rörande ett sådant födoämne som margarin,
hvilket städse framträdt med anspråk på att vilja efterlikna och ersätta
smör, enligt vår mening måste afse att fastställa en bestämd skilnad
mellan den äkta varan och den eftergjorda samt genom upprättande
af nödig kontroll söka hindra förfalskning af den förra och förvexling
af dem båda och dermed skydda afnämare såväl i inland som utland
emot att bedragas — så synes oss deraf framgå, att lika väl som man
genom anordnande af eu smörkontrollanstalt bereder allmänheten tillfälle
att öfvertyga sig om varornas sammansättning samt genom kärls
och omslagspappers stämpling m. m. vid försäljningen söker skydda
afnämare från misstag, är det å andra sidan icke mindre vigtig^ samt
med god ordning och ärlig konkurrens öfverensstämmande, att man
undviker att bereda margarin med alldeles samma färg, som sedan långtid
alltjemt begagnas å finaste exportsmör, alldenstund margarinfabrikanten
genom en sådan färgning tydligen afser att framkalla bilden af
detta och om möjligt genom utseendet söka förvilla allmänhetens smak.
Margarin framställes nemligen i sådant fall icke såsom en sjelfständig
vara utan anser sig behöfva låna smörets drägt för att genom ögats
förvillande intränga i smaksinnet. Härigenom betages allmänheten

22 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts''(N:o 1) Utlåtande N:o 14.

otvifvelaktigt vid flera tillfällen, t. ex. vid servering af margarin å
värdshus in. in., sitt fria val och är onödigtvis utsatt för att bedragas.

På grund af det anförda anse vi oss visserligen icke böra begära
att lagstiftningen för att åstadkomma eu yttre skilnad mellan margarin
och smör skulle föreskrifva någon färgning af den förra, hvarigenom
den skulle blifva osmaklig eller fullkomligt olik vanliga födoämnen, men
måste deremot anse det vara af behofvet bestämdt påkalladt, att en
skilnad i färgen upprätthålles. Och tillåta vi oss, i betraktande deraf
att å ena sidan margarin genom att icke alls eller högst obetydligt
färgas icke i verkligheten förringas hvarken till näringsvärde eller smaklighet
och att å andra sidan en starkare gul färg sedan länge varit
bruklig och af utlandets afnämare alltjemt begäres å vårt exportsmör,
föreslå:

att det icke må tillåtas att tillverka, införa, utföra eller försälja
margarin, som är färgadt med samma gula färg som vårt fina exportsmör,
utan bör det således för närvarande förekomma hvitt såsom ofärgadt
vintersmör eller med en så svag gul färg, att den icke öfverskrider
den i liknande fall i vårt grannland Danmark faststälda färgnyans;

samt att öfverträdelse häraf måtte medföra ansvar af samma slag,
som drabbar försummelse att med ordet »margarine» märka kärl, som
innehålla denna vara.

Stockholm den 24 november 1888.

H. L. O. ^Vinberg. Nils v. Hofsten.

Genom komiterades förslag beträffande förvaring och försäljning
af margarin bör full trygghet vinnas, att all margarin kommer att under
denna benämning försäljas, äfvensom att förvexling eller förfalskning
af smör med margarin ej vidare bör ifrågakomma i vårt land. Härmed
har ock hvarje giltig anledning försvunnit för påbud om margarins
färgning med ovanliga färger äfvensom för förbud mot dess färgning
till likhet med smör. Den största svårighet skulle dessutom möta, då

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 14.

man vid tillämpning al förbudet ville genom graderade färgskalor afgöra,
om en viss vara vore tillåten eller förbjuden i handeln.

Under dessa förhållanden kan ett förbud mot färgning af margarin
synas vara ett försök att på omvägar förhindra täflan mellan margarin
och smör vid handeln inom landet, hvaraf skulle kunna blifva en följd,
att • förbrukningen af ett numera allmänt erkändt sund! och billigt näringsmedel
förhindras till stort men såväl för den mindre bemedlade
förbrukaren som ock för tillverkaren, hvilken under så ogynsamma
förhållanden svårligen kan bereda sig någon marknad för margarin i
utlandet och en helt ringa sådan inom landet, ja, ingen sådan, derest
införsel af färgad margarin från Norge icke skulle kunna samtidigt
förbjudas.

Då man genom lagstiftning beträffande handeln med margarin
velat icke förbjuda tillverkning och försäljning af margarin inom landet
men val förekomma förfalskning af smör med margarin samt i främsta
rummet skydd för vår utländska smörmarknad, och dessa mål med säkerhet
kunna ernås genom komiterades förslag, derest blifvande föreskrifter
behörigen . tillämpas, så finnas inga giltiga skäl att förbjuda färgning
af margarin, hvilken är lika berättigad som färgning af smör, enär
man i. båda fallen utan användande af skadliga färger vill nå samma
mål, vill göra de båda varorna till utseende och smak behagliga för
konsumenterna.

Stockholm den 24 november 1888.
Aug. Almén.

Hugo Tamm.