Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7 (Utlåtande 1953:Abu7 Första kammaren abu)

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

Nr 7.

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande
över motion angående kvarstående olösta norrlandsfrågor.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 14, har herr Sten hemställt,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om sådana överväganden,
utredningar, förslag och andra åtgärder att kvarstående olösta
norrlandsfrågor kommer till sin rätt.

Motionärern erinrar om att norrlandsfrågorna under åren 1944—1948 ingående
behandlades av norrlandskommittén samt framhåller att åtskilliga
av de förslag, som därvid framfördes, har blivit förverkligade. Andra har
blivit beroende av utredningar och åtgärder i riksmått medan andra åter
kan ha blivit i viss mån föråldrade. Det vore av stort intresse att föranstalta
om en genomgång av det material som sålunda föreligger och ta upp de norrländska
frågor, som ur allmänna synpunkter är angelägna, till kompletterande
utredningar och lösning. Om man för en sådan genomgång tillkallade
representanter för norrlandskommitténs presidium och sekretariat, för
norrlandsmässans huvudkommitté, för de norrländska landstingens samarbetsdelegation
och för norrlandsförbundel finge man fram, vilka frågor
som fortfarande är betydelsefulla och vilka som tillkommit under de senaste
åren. Det finge sedan ankomma på Kungl. Maj:t att överväga på vilket sätt
de sålunda utkristalliserade norrlandsfrågorna skulle utredas och behandlas
i fortsättningen.

Efter hemställan av 1940 års riksdag om utredning angående åtgärder för
det norrländska näringslivets förkovran samt sedan en förberedande undersökning
verkställts tillsattes år 1944 norrlandskommittén, i vilken ett
stort antal ledamöter medverkade. Kommittén avgav år 1948 sitt slutbetänkande
(SOU 1949: 1, 2 och 3), i vilket först diskuteras förutsättningarna
för ett utvecklat näringsliv i Norrland, varpå målsättningen för den statliga
norrlandspolitiken behandlas. Vidare uppehåller sig kommittén vid
tänkbara åtgärder för att främja den allmänna utvecklingen av näringslivet
i Norrland, varvid bl. a. frågan om vattenkraft och elektrifiering, transporter
och kommunalbeskattning ingående diskuteras. Beträffande den
förstnämnda frågan framhåller kommittén att den fortsatta landsbygdselektrifieringen
i Norrland bör fullföljas samt att villkoren för kraflleveranserna
till småindustrien och hantverket förbättras. I fråga om kommunikationerna
uttalar sig kommittén för en förbättring av desamma samt

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

förbilligande av taxorna. Kommittén framhåller i fråga om kommunalbeskattningen
att stora belopp av vinsterna från norrländskt skogsbruk och
norrländsk träindustri in. fl. industrier kommit att i form av räntor och utdelningar
beskattas i andra delar av landet och förordar en omläggning av
skattesystemet så att uppkommande företagsvinster i beskattningshänseende
fördelas mera rättvist, till förmån för de ofta mycket skattetyngda norrlandskommunerna.

Beträffande jordbruket i Norrland uttalar sig kommittén för en fortsatt
rationalisering samt stöd i olika former för denna närings förkovran.

Kommittén framhåller vidare skogsbrukets stora betydelse för Norrlands
ekonomiska utveckling och pekar på önskvärdheten av en rad åtgärder för
åstadkommande av ökad avkastning av skogskapitalet.

En utveckling av industrien, hantverket och handeln i Norrland är enligt
kommittén även önskvärd, och kommittén anser, att staten bör medverka
härtill.

Kommittén har slutligen i särskilda kapitel behandlat jämväl de sociala
och kulturella problemen i Norrland.

I norrlandskommitténs slutbetänkande, som innefattade vissa förslag till
åtgärder för främjande av näringslivets utveckling i Norrland, ingår jämväl
en sammanställning av olika framställningar som kommittén under
utredningsarbetets gång avlåtit. Åtskilliga av dessa framställningar har föranlett
åtgärder.

Utskottet har berett samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen
tillfälle att inge yttrande över motionen.

Samarbetsdelegationen framhåller att de stora avstånden och det nordliga
läget med det därav följande kärva klimatet å ena sidan, de stora naturrikedomarna
i skog, malm och vattenkraft å den andra har medfört, att
Norrlands och det norrländska näringslivets problem i många avseenden
ter sig annorlunda än det övriga Sveriges. Detta har också uppmärksammats
av statsmakterna, och många s. k. norrlandsfrågor har blivit föremål
för utredningar och förslag, bl. a. genom norrlandskommittén. Det kan emellertid
ej förnekas, att många av de framförda förslagen av olika anledningar
kommit i skymundan. Problemkomplexen har liksom stått i vägen för varandra.
Det inäste därför sägas vara synnerligen angeläget, att en inventering
av de i olika sammanhang framförda men ännu ej beaktade problemkomplexen
sker för alt fastställa den större eller mindre angelägenhetsgraden
hos desamma, såsom de ter sig i våra dagar, och med syfte att påskynda
lösningen av de mest angelägna frågorna. Samarbetsdelegationen, som
själv övervägt att fästa statsmakternas uppmärksamhet på oöverskådligheten
av de många olösta norrländska frågekomplexen och angelägenheten
av att dessa komplex upplages till allsidig behandling i syfte att åstadkomma
praktiska resultat, understryker önskvärdheten och behovet av att in -

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

venteringen och urvalet göres under sådana former, att de speciella norrlandsorgan,
som framkommit under senare år, samarbetsdelegationen och
norrlandsförbundet, får sina synpunkter företrädda. Delegationen vill också
understryka nödvändigheten av en skyndsam utredning, då detta skulle vara
till stort gagn för det fortsatta arbetet till främjande av Norrlands utveckling.

Utskottet delar motionärens uppfattning om behovet av en genomgång av
det material, som föreligger i fråga om norrlandsproblemen. Dessa blev visserligen
belysta genom norrlandskominitténs utredning, vilken avslutades år
1948, men även om åtskilliga av de förslag, som framfördes av sagda kommitté,
föranlett åtgärder, så kvarstår likväl många norrländska problem
olösta. Med hänsyn till den utveckling som försiggått torde en förnyad inventering
av norrlandsfrågorna vara motiverad. Därvid bör den större eller
mindre anlägenhetsgraden av frågekomplexen kunna fastställas och en plan
för deras upptagande till närmare prövning och lösning upprättas.

Utskottet finner önskvärt att inventeringen företages under medverkan av
de speciella norrlandsorganen, samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste
länen och norrlandsförbundet.

Utskottet hemställer,

att första kammaren i anledning av motion 1: 14 för sin del
ville besluta, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa
om sådana överväganden, utredningar, förslag och andra åtgärder,
att kvarstående olösta norrlandsfrågor kommet- till
sin rätt.

Stockholm den 24 mars 1953.

På utskottets vägnar:

LARS ANDERSSON.

Närvarande: Se under utskottets utlåtande nr 5.

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

Reservation

av herrar Sandberg, Ilirger Andersson och John Wiktor Jonsson, vilka
ansett att utskottets utlåtande och motivering bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det i motionen framförda önskemålet, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om sådana överväganden, utredningar,
förslag och andra åtgärder att kvarstående olösta norrlandsfrågor kommer
till sin rätt, vara så allmänt hållet och så oklart formulerat, att det
svårligen kan läggas till grund för ett riksdagsbeslut. Därest en inventering
av olösta norrlandsfrågor anses böra komma till stånd, bör den kunna
ordnas av de speciella samarbetsorgan, som motionären anfört som lämpliga
att göra ifrågavarande översyn. Att ett fåtal år efter det en stor norrlandsutredning
företagits tillsätta en ny utredning för att än en gång föreslå
vad den stora norrlandsutredningen, som arbetade under åren 1944—
1948, föreslog men ännu ej fått förverkligat, anser utskottet icke påkallat.

Utskottet hemställer därför,

att motion I: 14 ej måtte till någon första kammarens åtgärd
föranleda.