•fjät/-Utskottets Utlåtande N:o 45

Utlåtande 1867:LU45

•fjät/-Utskottets Utlåtande N:o 45.

N:o 46.

Ank. till Riksd. Kansli d. 9 Mars 1867, kl. 11 f. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring
af den i gällande legostadga bestämda flyttningstid.

Herr Åke Andersson har uti motion (N:o 176), som Andra Kammaren öfverlemnat
till Lag-Utskottets behandling, hemställt, “att Riksdagen ville för sin del
besluta, att flyttningstiden för de manliga tjenarne må blifva, i stället för den 24
Oktober, den 8 November, med skyldighet för desse att såväl på landet, såsom för
städerna är stadgadt, infinna sig i tjensten å fjerde dagen, då icke annorlunda vid
städjandet är öfverenskonnnet.“

Iföl-delar no af en sådan anordning vore, efter motionärens förmenande, hufvudsakligen,
att böstarbetet vid jordbruket kunde hinna afslutas, innan tjenstehjonsflyttningen
inföll, och tillika borde vinna derpå, att det blef fullbordadt af dem
som börjat detsamma, äfvensom att husbönderne undginge olägenheten af att mista
allt sitt tjenstefolk, både det manliga och qvinliga, på en gång.

Det sednare måste erkännas vara en verklig olägenhet, när det nemligen
inträffar, att en husbonde icke skall behålla någon af sina tjenare för det stundande
tjensteåret. Men ett medel deremot erbjuder sig i den af motionären sjelf antydda
utväg att, på sätt också mångenstädes sker, vid städjeaftalet öfverenskomma
om tidigare tillträde af tjensten. Hvad åter angår de fördelar för jordbrukets drift,
som genom förslaget skulle vinnas, föranlåtes Utskottet erinra, att ofta, till följd af
årstidens beskaffenhet och af andra orsaker, höstplöjningen är ofullbordad ännu vid
den tid, motionären för de manliga tjenarnes flyttning föreslår, en omständighet,
som efter Utskottets omdöme gör den ifrågasatta lagförändringen till sina verkningar
mindre vigtig; och då för densamma icke i öfrigt framställa sig skäl, som
synas förtjenta af uppmärksamhet, bar Utskottet ansett sig desto mindre böra understödja
motionen, som lagstiftningen rörande legoaftal sannolikt innan kort torde

komma

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 46. 9

komma att undergå en förändring af mera genomgripande art; hemställande alltså
Utskottet,

att Herr Ake Anderssons berörda motion ej må till vidare åtgärd föranleda,
Stockholm den 15 Februari 1867. , , ..•

På Utskottets vägnar;

Eric Sparre.

N:o 46.

Ank. till Riksd. Kansli d. 9 Mars 1867, kl. 11 f. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ett tillägg
till 17 Kap. 18 § Handels-balken, i fråga om rätt till betalning
i konkurs för fordran på grund af borgen.

\vuwsmo

-W''V>Vi\P kV : ''''i'''' ‘'' t /''

Herr Carl Anders Larsson från Östergötland har i motion (N:o 200), som af
Andra Kammaren remitterats till Lag-Utskottet, föreslagit, att, till ställande af det
öfverhandtagande onda ett vidt utgrenadt borgenssystem medförde, “18 § uti 17
Kap. Handels-balken måtte erhålla ett nytt moment, så lydande: ““Sedan gäldenär
egna skulder, till kapital och räntor, blifvit fullt guldna, utgår betalning för
borgensförbindelser, dem gäldenären sig iklädt. ““ Böter ege minsta rätt.1*

För detta förslag — enligt hvilket förmånsrätt framför en gäldenärs löftesförhindelser
skulle tillerkännas hans egna skulder och enligt hvilket alltså eu gäldenär,
som icke egde andra skulder än borgensförbindelser, men dylika till belopp
fullt motsvarande alla hans tillgångar, skulle kunna omintetgöra fordringsegarnes
rätt endast genom att utfärda nya skuldsedlar i eget namn — har icke åberopats,
och kan väl icke åberopas, någon rättsgrund. Så länge borgen är ett lofligt aftal —
och lofligt är det i sig sjelf, ehuru ur viss synpunkt det vore önskvärdt, att bruket
deraf inskränktes — kan detta obligatoriska aftal icke heröfvas den verkan,
obligationer i allmänhet ega: ett motsatt förfarande innebure ett magtspråk, oerBih.
till Riksd. Prot. 1867. 7 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 2