Bankoutskottets utlåtande nr 70 (Utlåtande 1943:Bu70 bu)

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 21 juni 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag
till vissa ändringar i lagen angående civila tjånstinnehavares
rätt till pension, allmänna t jämte- och familjepensionsreglementena
samt folkskolam tjänste- och
familjepensionsreglementen, m. m., jämte väckt motion
i fråga örn förbättring av vissa äldre reservstatspensioner.

I en den 26 februari 1943 dagtecknad proposition, nr 169, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna vid propositionen
fogade förslag till

1) kungörelse örn ändrad lydelse av 24 § 1 och 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1008) samt

2) kungörelse om ändrad lydelse av 15 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1009).

Kungl. Majit har vidare i en den 14 maj 1943 dagtecknad proposition,
nr 286, som likaledes hänvisats till bankoutskottets handläggning, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 2 §
lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension;

2) godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser

örn ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet den 30
december 1941 (nr 1008),

örn ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet den 30
december 1941 (nr 1009),

örn ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt 14 § 2 och 4 mom.
folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 699) samt

om ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente den 18
juli 1942 (nr 700);

3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i propositionen förordats

a) meddela bestämmelser om ändring i reglementet för statens pensions Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 70. 1

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

anstalt i anledning av förstatligande av den allmänna väghållningen på landet
från och med den 1 januari 1944, samt

b) meddela föreskrifter om pensionsförhållandena för
dels vissa anställningshavare, som med anledning av förstatligandet av
den allmänna väghållningen på landet övergå i statens tjänst,

dels i statens tjänst icke övergående personal, som omedelbart före den 1
januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt, vilket åtagit sig att självt
svara för personalens pensionering,

dels den, som omedelbart före samma dag åtnjutit tjänste- eller familjepension
från vägdistrikt,

dels den, som i samband med nedläggande av Bjärred—Lund—Harlösa
järnväg eller Jönköping—Gripenbergs järnväg övergått i statens järnvägars
tjänst såsom tillfällig anställningshavare men därefter vid statens järnvägar
erhåller befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet,
dels ock vissa f. d. tjänstemän, vilka i samband med statens övertagande av
enskild järnväg eller bandel övergått i statens järnvägars tjänst och sedermera
avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 samt på vilka de
av 1935 års riksdag bestämda grunderna i fråga om fyllnadspension vid avgången
varit tillämpliga; samt

4) besluta i propositionen förordad jämkning i gällande särskilda grunder
för dyrtidstillägg av statsmedel å pension, som utgår från enskild pensionsinrättning.

I samband med förenämnda propositioner har utskottet till behandling förehaft dels

Kungl. Maj:ts proposition den 5 mars 1943, nr 143, angående krigsmaktens
reservpersonal, såvitt nämnda proposition avser riksdagens godkännande
av vissa i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 5 mars
1943 angivna grunder för pensionsförmåner åt personal tillhörande krigsmaktens
reservstater;

dels ock en inom andra kammaren under nr 326 av herrar Håstad och
Dickson väckt motion, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
propositionen nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal måtte besluta
att giva Kungl. Maj:t rätt att efter ansökan i varje särskilt fall pröva, huruvida
från reservstat pensionsavgångna äldre officerare och underofficerare,
vilka under krigsåren varit inkallade under avsevärdare tid till beredskapstjänstgöring,
kunna komma i åtnjutande av högre pension.

Propositionen nr 143, i vilken bland annat framlagts förslag till grunder
för såväl avlöning som pension åt reservstatspersonalen, har jämväl i
sistnämnda del hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning. I
den sedermera framlagda propositionen nr 286 har emellertid förordats, att
reservstatspersonalen inordnas under allmänna tjänstepensionsreglementet,
därvid i nämnda reglemente skola angivas tjänstepensionsunderlag och
tjänstepensionsavdrag för beställningshavare å reservstat. Statsutskottet har
med hänsyn härtill i sitt utlåtande nr 198, sid. 47—48, förklarat, att det icke
ankomme på nämnda utskott att avgiva något yttrande angående de i pro -

Bankoutskottets memorial nr 70.

positionen nr 143 föreslagna pensionsbeloppen för reservstatspersonalen eller
i anledning av vad i förenämnda motion anförts. Med utgångspunkt härifrån
har bankoutskottet ansett sig böra till behandling upptaga propositionen
nr 143, såvitt densamma avser grunderna för pensionering av sådana
beställningshavare, liksom ock motionen 11:326.

Utskottet kommer att i det följande redogöra för innehållet i propositionen
nr 286 samt därvid yttra sig över de i densamma framlagda förslagen punktvis
under samma rubriker som i propositionen. De i propositionen nr 169
framlagda förslagen behandlas under punkten 2 med rubriken »Rätt till
förordnandepension samt tjänste- och familjelivränta», och de här ifrågavarande
förslagen i propositionen nr 143 beröras under punkten 6 med
rubriken »Pensionsreglering för personal tillhörande krigsmaktens reservstater».
I sistnämnda sammanhang kommer redogörelse jämväl att lämnas
för det motionsvis framställda yrkandet.

Beträffande motiveringen för de föreliggande förslagen får utskottet, i
den mån redogörelse för dem ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionerna
och motionen.

1. Pensionsprövande myndighet vid tvångspensionering.

Enligt 5 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet prövas frågor örn
rätt att komma i åtnjutande av förtidspension eller förordnandepension av
Kungl. Majit. Frågor om rätt att komma i åtnjutande av pension i andra
fall prövas av den myndighet, som har att fastställa pensionsförmånens belopp.
Sistnämnda förfaringssätt är bland annat tillämpligt i sådana i 8 §

4 mom. tjänstepensionsreglementet avsedda fall, där Kungl. Majit förklarar
tjänsteman skyldig att avgå och entledigar honom (s. k. tvångspensionering).

Enligt 11 § 1 och 2 mom. får entledigande ej ske utan att frågan örn rätt till
pension dessförinnan avgjorts eller i samband med entledigandet avgöres.

Bestämmelser motsvarande dem, som innefattas i nu nämnda författningsrum,
finnas i 3 § 1 morn., 6 § 3 mom. och 9 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente.
Enligt sistnämnda författningsrum må entledigande ej ske
utan att frågan om rätt till pension dessförinnan avgjorts.

I propositionen nr 286 ha 5 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
och 3 § 1 morn. folkskolans tjänstepensionsreglemente föreslagits skola
jämkas på sådant sätt, att frågan örn rätt att komma i åtnjutande av pension
i samband med tvångsentledigande skall prövas av Kungl. Majit. I samband
härmed har föreslagits en jämkning i avfattningen av 9 § 1 mom. folkskolans
tjänstepensionsreglemente.

För de sålunda föreslagna reglementsändringarna synas utskottet prak- Utskottet.
tiska skäl tala. Utskottet tillstyrker därför förslagen.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

2. Rätt till förordnandepension samt tjänste- och familjelivränta.

Bestämmelser angående tjänstepension för ordinarie tjänsteman, som tillsatts
medelst förordnande för viss tid, återfinnas i 24 § allmänna tjänstepensionsreglementet.
Sådan tjänsteman äger rätt att vid avgång från befattningen,
som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension
(förordnandepension) huvudsakligen i de fall, då antingen tjänsten av
honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd eller ock förordnandet utlöper
och av annan anledning än av tj änstemannen därom uttryckt önskan icke efterföljes
av förnyat förordnande. Enligt angivna regler är rätten till förordnandepension
icke knuten till viss pensionsålder, och så snart tjänsten innehafts under
minst 12 år i oavbruten följd, är tjänstemannen även vid frivillig avgång
från befattningen berättigad till tjänstepension. Dessa för tjänstemännen fördelaktiga
bestämmelser sammanhänga med att det ligger i förordnandeanställningens
natur, att den efter jämförelsevis kort tid kan komma att upphöra,
samt med önskemålet att kunna för förordnandetjänster förvärva även personer,
som förut icke varit i statens tjänst och som icke kunna förutsättas efter
upphörande av förordnandet bliva tagna i anspråk för andra uppgifter inom
statsförvaltningen.

Med de nu angivna likartade regler gälla enligt 24 § för innehavare av befattning
såsom chef för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen
eller sparbanksinspektionen. Å andra sidan gälla enligt 33 och 35 §§ för
innehavare av rektorsbefattningar vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
vissa undantag från bestämmelserna i 24 §.

Reglerna om förordnandepensioner äro emellertid jämförelsevis restriktiva
i ett avseende. Den ifrågavarande tjänstetiden av 12 år skall nämligen ha intjänats
i den vid avgången innehavda befattningen, och tjänstetid i tidigare
befattning — vare sig förordnande- eller annan befattning — tillgodoräknas
därvid icke. Dock har genom bestämmelser, som vid 1942 års riksdag
införts i reglementet, möjlighet bereus tjänsteman, som tidigare innehaft fullmakts-
eller därmed i pensionshänseende likställd befattning och som uppnått
60 års ålder och 30 års sammanlagd tjänstetid, att efter särskilt Kungl.
Maj:ts medgivande komma i åtnjutande av förordnandepension vid frivillig
avgång, även örn han ej intjänat 12 år i förordnandebefattningen.

Hel förordnandepension utgår i princip endast örn tjänsten innehafts minst
12 år.

Förordnandetjänsteman, som avgår utan rätt till tjänstepension, äger under
vissa villkor komma i åtnjutande av tjänstelivränta enligt bestämmelser
under 5 avd. i reglementet.

Såsom nyss nämnts, förutsattes för rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,
att vederbörande tjänsteman avgår ur statens tjänst. Enahanda
förutsättning gäller enligt 26 § 1 mom. samma reglemente för rätt
till tjänstelivränta och enligt 1 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet
för rätt till familjelivränta.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Föredragande departementschefen har i propositionen nr 169 anfört följande.

»Den företagna utredningen har enligt min uppfattning givit vid handen,
att behov föreligger av en begränsning av den nuvarande rätten till oavkortad
förordnandepension vid frivillig avgång efter 12 års förordnandetid. En
dylik ändring får anses påkallad redan med hänsyn tagen till det nuvarande
beståndet av förordnandebefattningar. Jämväl förhandenvaron av vissa
frågor avseende utsträckt anlitande av anställningsformen förordnande för
viss tid synes motivera, att en ändring av pensionsvillkoren i denna del tages
i övervägande.

Vad angår sättet för genomförande av begränsningen, har statskontoret
avvisat tanken att för hel förordnandepension kräva ytterligare en intjänt
förordnandeperiod av 6 år eller sammanlagt 18 års förordnandetid. Såsom
motivering härför har statskontoret — som utgått ifrån att en eventuell dylik
skärpning skulle gälla vid avgång över huvud taget — anfört, att skärpningen
skulle alltför mycket minska möjligheterna att erhålla hel förordnandepension.
Å andra sidan har även statskontorets förslag att vid frivillig avgång
fordra 55 års levnadsålder för erhållande av hel pension mött den erinran,
att det leder till en alltför stark begränsning av pensionsrätten. Såsom
en del av remissmyndighetema framhållit, torde emellertid ett tillfredsställande
resultat kunna vinnas genom att den av statskontoret föreslagna regeln
göres tillämplig endast i fall, då förordnandetiden understiger 18 år. I enlighet
härmed bör den ifrågasatta reduktionen av förordnandepensionen inträda
vid frivillig avgång i fall, då tjänstemannen innehaft tjänsten minst 12
men icke 18 år och ännu icke uppnått en levnadsålder av 55 år. I fråga
örn beräknandet av pensionen i dylikt fall ansluter jag mig till statskontorets
förslag örn minskning av tjänstepensionsunderlagets belopp med en
sjättedel för varje påbörjat antal av 5 år, varmed levnadsåldern vid avgången
understiger 55 år, dock med högst tre sjättedelar.

Framhållas bör emellertid att, oavsett de nu förordade generella bestämmelserna,
anledning lär kunna förekomma att i särskilt fall, då fråga är om
inrättande av ny förordnandebefattning, taga under övervägande, om innehavare
av befattningen över huvud skall äga rätt till pension vid frivillig
avgång eller vara underkastad exempelvis liknande regler som innehavare
av rektorsbefattning.

Härefter återstår frågan örn medgivande av pensionsrätt i sådana fall, då
vederbörande vid frivillig avgång icke kan tillgodoräkna sig 12 års tjänst i
den senast innehavda förordnandebefattningen men tidigare innehaft annan
med tjänstepensionsrätt förenad befattning. Vad beträffar de fall, då övergång
skett från fullmakts- eller därmed jämförlig befattning till förordnandebefattning,
har såsom förut nämnts år 1942 vidtagits ändring i tjänstepensionsreglementet
innebärande en viss eftergift från 12-årsvillkoret. Tillräcklig
anledning att för dessa fall ifrågasätta ytterligare eftergift beträffande
förutsättningarna för erhållande av förordnandepension synes icke
föreligga.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Vad åter angår de fall, då övergång skett från en förordnandebefattning
till annan, synes en jämkning i villkoren för pensionsrätt vid avgång från
den senare befattningen kunna ifrågasättas. Visserligen har gjorts gällande,
att ett eftergivande av fordran på 12 års tjänstetid i den senaste förordnandebefattningen,
innebärande att hänsyn även finge tagas till tjänstetiden i tidigare
befattning, skulle försvaga garantien för att den som erhåller en förordnandebefattning
också under avsedd tid ägnar sig åt denna. Emellertid
måste det anses som en mindre tillfredsställande konsekvens av de nuvarande
bestämmelserna, att befordran från en förordnandebefattning till annan
kan medföra försämring av pensionsvillkoren och under vissa förhållanden
innebära, att en redan intjänt rätt till pension vid frivillig avgång förfaller.
Det synes icke uteslutet, att detta förhållande kan i sin mån påverka rekryteringsmöjligheterna
i ogynnsam riktning.

Med hänsyn härtill vill jag förorda, att en ändring av hithörande bestämmelser
vidtages i syfte att tjänsteman, som vid frivillig avgång ur statens
tjänst icke hunnit förvärva rätt till förordnandepension enligt de nuvarande
reglerna i den senaste förordnandebefattningen, likväl erhåller pensionsrätt
i händelse han tidigare innehaft annan befattning, som skulle ha berättigat
honom till förordnandepension, om han kvarstått i denna befattning intill
avgången ur statens tjänst. Givetvis bör härvid fordras, att befattningarna
innehafts i oavbruten följd. Sålunda medgiven pension bör beräknas som örn
tjänstemannen intill avgången kvarstått i den ifrågavarande tidigare befattningen.
Att gå härutöver och jämväl medgiva en jämkning uppåt av pensionsunderlaget
med hänsyn till att högre underlag gällt för den senast innehavda
befattningen synes icke påkallat.

Med den rätt till tjänstepension, som sålunda medgives, följer rätt till familjepension
enligt allmänna familjepensionsreglementet. Även familjepensionen
bör i här avsedda fall beräknas som örn tjänstemannen intill avgången
kvarstått i den tidigare förordnandebefattningen. Ett tillägg av denna innebörd
bör göras i allmänna familjepensionsreglementet.»

De av departementschefen förordade ändringarna, som innefattas i de i
propositionen nr 169 framlagda författningsförslagen, ha avsetts skola träda
i kraft den 1 juli 1943. Vid avgång från befattning, som tillträtts före ikraftträdandet,
skall enligt en föreslagen övergångsbestämmelse den nya reduktionsregeln
icke äga tillämpning utom i fall, då samtidigt fråga är om tilllämpning
av den nya regeln om rätt till pension beräknad med hänsyn till
tidigare anställning.

I propositionen nr 286 har föredragande departementschefen anfört att,
oavsett den nuvarande lydelsen av 24 § 1 mom. och 26 § 1 mom. allmänna
tjänstepensionsreglementet samt 1 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet,
rätt till förordnandepension, tjänstelivränta och familjelivränta
självfallet vore avsedd att föreligga jämväl om vederbörande tjänsteman
efter avgång från den pensionsberättigande befattningen skulle komma att
kvarstå i statens tjänst såsom innehavare av befattning, vilken icke är förenad
med tjänstepensionsrätt. I anslutning härtill har i propositionen före -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

slagits förtydligande tillägg härom i nämnda författningsrum i tjänstepensionsreglementet
ävensom viss komplettering av stadgandet i 1 § 2 mom. d)
familjepensionsreglementet.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet starka skäl
tala för att en viss skärpning vidtages i villkoren för hel förordnandepension,
där avgång ur statens tjänst sker frivilligt vid relativt låg levnadsålder.
Det förslag, som i sådant hänseende framlagts i propositionen nr 169, finner
utskottet väl avvägt, och utskottet tillstyrker därför förslagets genomförande.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen nr 169 eller under punkten 2 i propositionen
nr 286 föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

3. Vissa av ändringar i militära löneplaner föranledda ändringar
i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Enligt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena gälla delvis skilda
bestämmelser för å ena sidan ordinarie tjänster tillsatta medelst fullmakt
(konstitutorial) och å andra sidan ordinarie tjänster tillsatta medelst förordnande
för viss tid. Det för fullmaktstjänsterna gällande pensionsåldersbegreppet
har ingen tillämplighet beträffande förordnandetjänsterna. För rätt
att komma i åtnjutande av tjänstepension gälla andra förutsättningar för förordnande-
än för fullmaktstjänster Delvis i anslutning härtill ha för förordnandetjänster
fastställts tjänstepensionsunderlag, som stå i annan relation
till lönen än som gäller för fullmaktstjänst i motsvarande löneläge. Då
tjänstepensionsavdragen, familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen
korrespondera mot tjänstepensionsunderlagen, föreligga även i dessa
hänseenden olikheter mellan fullmakts- och förordnandetjänster.

Inom militära avlöningsreglementets tillämpningsområde förekomma såväl
fullmakts- som förordnandetjänster i löneplanema Ob och Cb. Den förra
löneplanen innehåller 5 lönegrader (Ob 1—5) med lönebelopp av 15,000,
16,000, 18,000, 22,000 och 24,000 kronor, därav lönegraderna 4 och 5 användas
för förordnandetjänster. Den senare löneplanen upptager 3 lönegrader
(Cb 1—3) med lönebelopp av 14,000, 17,000 och 18,000 kronor, varav lönegraden
Cb 2 användes för förordnandetjänst.

I en den 14 maj 1943 dagtecknad proposition, nr 285, ha föreslagits ändringar
i militära avlöningsreglementet innebärande ändrad konstruktion av
löneplanerna Ob och Cb. I båda löneplanema skola utöver de nuvarande lönegraderna
upptagas lönegrader med 20,000 kronors lön, avsedda för förordnandetjänster.
Vidare skall löneplanen Ob utökas med en lönegrad med
17,000 kronors lön, likaledes avsedd för förordnandetjänsl, och löneplanen
Cb med en lönegrad med 16,000 kronors lön avsedd för fullmaktstjänst. Efter
de nya lönegradernas införande med därav föranledd omnumrering av de
nuvarande lönegraderna erhålla löneplanerna följande konstruktion. Löneplanen
Ob skall innehålla lönegrader med ordningsnumren 1—7 och lönebe -

Uiskotta.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

loppen 15,000, 16,000, 17,000, 18,000, 20,000, 22,000 och 24,000 kronor.
Lönegraderna 1, 2 och 4 skola användas för fullmaktstjänster, lönegraderna
3 och 5—7 för förordnandetjänster. Löneplanen Cb skall innehålla lönegrader
med ordningsnumren 1—5 samt lönebeloppen 14,000, 16,000, 17,000,
18,000 och 20,000 kronor. Av dessa skola lönegraderna 1 och 2 användas
för fullmaktstjänster samt 3—5 för förordnandetjänster.

Med utgångspunkt från nämnda förslag ha i propositionen nr 286 föreslagits
följande ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Pensionsåldern skall angivas till 60 år för lönegraderna Ob 1 och 2 samt
65 år för lönegraderna Ob 4 samt Cb 1 och 2. De pensionsunderlag och
pensionsavdrag, som för närvarande angivas för fullmaktslönegraden Ob 3,
skola i stället hänföra sig till lönegraden Ob 4. Motsvarande belopp för fullmaktslönegraden
Cb 3 utgå, och å andra sidan fastställas pensionsunderlag
och pensionsavdrag för den nya fullmaktslönegraden Cb 2. Sistnämnda lönegrad
överensstämmer i lönehänseende med lönegraden Ob 2 militära avlöningsreglementet
och lönegraden B 2 civila avlöningsreglementet, varför även
dessa lönegraders pensionsunderlag och pensionsavdrag skola gälla för densamma.
Vad härefter angår de för förordnandetjänster avsedda lönegraderna,
skola de belopp, som för närvarande angivas för lönegraderna Ob 5 och 4 samt
Cb 2, i stället hänföras till lönegraderna Ob 7 och 6 samt Cb 3. För de nya
lönegraderna Ob 5 och Cb 5 med 20,000 kronors lön skola med hänsyn till
överensstämmelsen i fråga om lönebelopp och användning fastställas samma
pensionsunderlag och pensionsavdrag som för lönegraden C 12 civila avlöningsreglementet.
På motsvarande sätt fastställas för den nya lönegraden
Ob 3 samma belopp, som gälla för den nuvarande lönegraden Cb 2, vilken
framdeles skall benämnas Cb 3. Vad slutligen angår den nya lönegraden
Cb 4, upptager denna samma lönebelopp, 18,000 kronor, som den nuvarande
lönegraden Cb 3 men är i motsats till denna avsedd för förordnandetjänster.
Då ifrågavarande nya lönegrad i fråga örn såväl lönebelopp som användningssätt
överensstämmer med den civila lönegraden C 10, fastställas för
densamma samma pensionsunderlag och pensionsavdrag som för nämnda
lönegrad.

De förordade ändringarna i militära avlöningsreglementets löneplaner ha
avsetts skola träda i kraft den 1 juli 1943. I överensstämmelse härmed ha
de nya lönegradsbeteckningarna kommit till användning i de personalförteckningar,
som genom propositionen nr 235 framlagts för riksdagens godkännande.
Jämväl de föreslagna ändringarna i pensionsreglementena lia föreslagits
skola träda i kraft den 1 juli 1943. I propositionen nr 235 har emellertid
förutsatts, att intill dess försvarets sjukvårdsförvaltning organiserats,
vilket icke beräknats kunna ske från och med början av budgetåret 1943/44,
den medelst fullmakt tillsatta, hittills i nuvarande lönegraden Cb 3 uppförda
beställningen såsom generalfältläkare skall vara placerad i nya lönegraden
Cb 4 för att sedermera, i och med tillsättandet av beställningen såsom generalläkare
och chef för sjukvårdsförvaltningen, utgå ur personalförteckningen.
Med hänsyn härtill lia i anslutning till de föreslagna ändringarna i pensionsreglementena
meddelats övergångsbestämmelser av innebörd, att för
beställningen såsom generalfältläkare skall i fråga om pensionsålder, tjänsteoch
familjepensionsavdrag samt tjänste- och familjepensionsunderlag gälla

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

vad i reglementena i deras lydelse omedelbart före den 1 juli 1943 stadgats
med avseende å beställning tillhörande lönegraden Cb 3 militära avlöningsreglementet.

De under ifrågavarande punkt framlagda förslagen avse i huvudsak en
teknisk omläggning, föranledd av den ändrade utformning löneplanerna
Ob och Cb enligt propositionen nr 285 skola erhålla. Sistnämnda proposition
har tillstyrkts av statsutskottet i dess utlåtande nr 196, och vid bifall till densamma
torde jämväl de här föreslagna ändringarna i pensionsreglementena
böra vidtagas.

4. Vissa frågor rörande tjänstårsberäkning.

Enligt 17 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet må såsom tjänstår
tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken tjänsteman
varit underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag
göras för tid, under vilken ledighet av visst slag åtnjutits. Enligt 17 § 2 mom.
må såsom tjänstår jämväl tillgodoräknas tid, varunder tjänsteman varit underkastad
andra tjänstepensionsbestämmelser, i den omfattning sådan tid
fått tillgodoräknas enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden,
m. m. Reservstatstid må likväl tillgodoräknas endast i den
mån i reglementet meddelade särskilda bestämmelser därtill föranleda. Sådana
bestämmelser finnas meddelade i 31 § 2 punkten b) med avseende å beställningshavare,
som avses i militära avlöningsreglementet eller manskapsavlöningsreglementet
och som från reservstat övergått till beställning på
aktiv stat; sådan beställningshavare må såsom tjänstår tillgodoräknas den
tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i reservstatsbeställningen, ävensom
av tid i övrigt, varunder beställningshavaren tillhört reservstaten, den del
Kungl. Majit bestämmer.

17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet innehåller, att på prövning
i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, om och i vad mån såsom
tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman, i andra fall än i 1 och
2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst. Delvis
såsom undantag från denna bestämmelse om prövning i varje särskilt fall
finnas vissa tillgodoräkningsbestämmelser för beställningshavare vid försvarsväsendet
meddelade i 31 § 2 punkten.

Bestämmelserna i 17 § 4 mom. avse att reglera tjänstårsberäkningen i sådant
fall, där en tjänsteman samtidigt innehaft mer än en med tjänstepensionsrätt
förenad befattning. I princip få de parallella tjänståren sammanräknas,
dock med viss maximering.

I propositionen nr 286 har 17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
föreslagits skola erhålla en på sådant sätt jämkad avfattning, att på
prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, örn och i vad mån
tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens
tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning ej är
medgiven enligt särskilt stadgande. Beträffande skälen härför anföres i propositionen
följande.

Av den nuvarande avfattningen framgår ej fullt klart, huruvida Kungl.
Majit äger medgiva tillgodoräkning av sådan tid, varunder tjänsteman in -

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

nehaft med tjänstepensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet
eller andra tjänstepensionsbestämmelser förenad befattning men som ej må
tillgodoräknas på grund av bestämmelser i 1 och 2 mom. I regel bör väl tillgodoräkning
såsom tjänstår för statlig pensionsförmån ej få ske av tid, varunder
befattningshavare åtnjutit sådan ledighet, som avses i pensionsreglementenas
bestämmelser om avdrag vid tjänstårsberäkningen. Inom vissa grenar
av den offentliga förvaltningen förekommer emellertid en uppdelning
mellan stat och kommun, varvid ej sällan innehavare av till den statliga förvaltningen
hörande, pensionsberättigande tjänst av statsmyndighet förordnas
att uppehålla befattning inom kommunens förvaltningsområde. Exempel
härå föreligger, där hovrätt förordnar innehavare av pensionsberättigande
befattning vid det statliga domstolsväsendet att tjänstgöra såsom borgmästare
eller rådman i stad med egen jurisdiktion eller där justitiekanslern förordnar
innehavare av pensionsberättigande befattning inom det statliga åklagarväsendet
att uppehålla stadsfiskalsbefattning. För dessa och liknande
fall synes önskvärt, att möjlighet hålles öppen att — på samma sätt som
där förordnandet å den icke statliga befattningen föregått tillträdande av
pensionsberättigande statstjänst — efter prövning av föreliggande omständigheter
medgiva tillgodoräkning.

Under denna punkt i propositionen har vidare lämnats en sammanfattande
redogörelse för vissa under punkten 6 närmare behandlade frågor
rörande rätt att såsom tjänstår tillgodoräkna tid, varunder beställning å
reservstat innehafts.

Utskottet. Utskottet har icke funnit något att erinra emot att den i propositionen
förordade jämkningen vidtages i 17 § 3 morn. allmänna tjänstepensionsreglementet
och att sålunda Kungl. Maj:t erhåller befogenhet medgiva tillgodoräkning
såsom tjänstår av tid, då befattningshavare innehaft pensionsberättigande
anställning utan att på grund därav äga tjänstårsberäkningsrätt.
Såsom i propositionen anförts, bör emellertid denna befogenhet utnyttjas
endast i vissa specialfall.

Till frågan om tjänstårsberäkning för reservstatstid återkommer utskottet
under punkten 6.

5. Pensionsreglering för häradshövdingar.

Allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha hittills icke ägt
tillämpning å häradshövdingarna. För dessa gäller i tjänstepensionshänseende
lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension. I familjepensionshänseende voro häradshövdingarna intill statens
övertagande den 1 juli 1937 av civilstatens änke- och pupillkassa delaktiga
i denna kassa, och för de häradshövdingar, som ägt sådan delaktighet,
gälla numera bestämmelserna i kungörelsen den 4 juni 1937, nr 356.
För andra häradshövdingar regleras familjepensionsförhållandena genom
kungörelsen den 4 juni 1937, nr 357. Samtliga häradshövdingar äro vidare
jämte landssekreterare och landskamrerare skyldiga att tillhöra en för dem

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 11

gemensam enskild pensionsförening för understöd åt deras änkor och oförsörjda
barn.

Vid 1942 års riksdag (prop. nr 252; r. skr. nr 488) ha godkänts vissa huvudgrunder
för en omorganisation från och med den 1 juli 1943 av domsagoförvaltningen
m. m., bland annat innebärande en omreglering av häradshövdingarnas
avlöningsförhållanden. Enligt förslag i den till innevarande års
riksdag avlåtna propositionen nr 198 angående vissa anslag till bland annat
häradsrätterna samt i propositionen nr 285 med förslag till vissa ändringar
i civila avlöningsreglementet m. m. skall civila avlöningsreglementet från
och med den 1 juli 1943 äga tillämpning å häradshövdingarna, vilka därvid
skola tillhöra lönegraden B 2. Därmed bliva häradshövdingarna underkastade
allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Då 1907 års civila pensionslag icke skall äga tillämpning å häradshövding,
som blir underkastad civila avlöningsreglementet, har i propositionen
nr 286 föreslagits en sålunda ändrad lydelse av 2 § nämnda lag, att från
dennas tillämpning undantages — förutom statsrådsämbete samt befattning,
som är uteslutande prästerlig — befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet
eller andra efter lagens ikraftträdande av Kungl. Majit
och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Vid allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning å häradshövdingarna
skall enligt vad i propositionen nr 252/1942 förordats gälla en särskild
övergångsanordning i fråga örn åldersgränsen för häradshövdings avgångsskyldighet.
Enligt civila pensionslagens nuvarande lydelse är häradshövding
på samma sätt som enligt allmänna tjänstepensionsreglementet i regel avgångsskyldig
först vid 67 års ålder men pensionsberättigad vid avgång, som
sker då han fyllt 65 år. I denna lydelse, som civila pensionslagen erhållit
genom lag den 30 juni 1934, är den emellertid endast tillämplig å häradshövding,
som utnämnts eller erhållit transport efter den 30 juni 1935
eller ock anmält, att den nya lydelsen må tillämpas på honom. Annan häradshövding
är avgångsskyldig först vid fyllda 70 år och pensionsberättigad
vid avgång som sker då han fyllt 67 år. Med biträdande av ett av 1937 års
domsagoutredning framställt förslag förordades i 1942 års proposition, att häradshövdingar
tillhörande sistnämnda kategori skulle, om de överginge på
den nya lönestaten och därmed bleve underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet,
under en övergångstid av 6 år få bibehållas vid en högre
åldersgräns för avgångsskyldigheten än som följde av reglementets bestämmelser.
Sålunda skulle åldersgränsen bibehållas vid 70 år under de två åren
närmast efter den nya lönestatens ikraftträdande samt därefter utgöra 69 år
under två år och 68 år under de därpå följande två åren. Sänkningen av
åldersgränsen till 67 år avsågs skola bliva fullt genomförd den 1 juli 1949.
Mot vad sålunda anfördes framställde riksdagen icke någon erinran.

Enligt allmänna tjänstepensionsreglementet är domare avgångsskyldig med
rätt till ålderspension innan han uppnått 67 års ålder, örn han under tillhopa
sex månader efter pensionsålderns inträde åtnjutit tjänstledighet av
annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag. Även 1907 års

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

civila pensionslag innehåller såväl i den före den 1 juli 1935 som den därefter
gällande lydelsen vissa liknande undantagsföreskrifter, vilka emellertid
äro av delvis annan innebörd. Att på grund härav meddela någon övergångsbestämmelse
till allmänna tjänstepensionsreglementet i anslutning till
dettas ikraftträdande för häradshövdingarna har likväl icke ifrågasatts.

I propositionen nr 286 har anförts, att den av 1942 års riksdag i princip
beslutade övergångsanordningen i fråga örn åldersgränsen för häradshövdings
avgångsskyldighet lämpligen borde komma till uttryck genom en
särskild föreskrift i den författning örn ändringar i allmänna tjänstepensionsreglementet,
som betingades av de i annat sammanhang förordade förslag,
vilka berörde reglementet. Denna föreskrift syntes med en av tekniska
skäl vidtagen jämkning böra erhålla den utformningen, att häradshövding,
för vilken pensionslagen omedelbart före den 1 juli 1943 gällt i sin lydelse
före den 1 juli 1935, äger kvarstå i tjänst intill fyllda 70 år, om han den 1
juli 1943 eller dessförinnan fyllt 67 år, intill fyllda 69 år, om han vid
sistnämnda tidpunkt fyllt 64 men ej 67 år, och intill fyllda 68 år, om han
vid samma tidpunkt fyllt 61 men ej 64 år, dock att härigenom icke göres
ändring i den jämlikt allmänna tjänstepensionsreglementet gällande avgångsskyldigheten
för den, som under tillhopa sex månader efter pensionsålderns
inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av
offentligt uppdrag. Med denna utformning bleve sänkningen av åldersgränsen
till 67 år genomförd den 1 juli 1950.

Vid allmänna familjepensionsreglementets tillämpning beträffande nuvarande
häradshövdingar komma vissa från reglementet avvikande föreskrifter
att tillämpas jämlikt 2 punkten av de vid reglementet fogade övergångsbestämmelserna.
I propositionen nr 286 har uttalats, att häradshövdingarnas
skyldighet att tillhöra enskild pensionsinrättning skall bortfalla i och
med inordnandet under allmänna familjepensionsreglementet.

UtsloUet. I enlighet med det i propositionen nr 198 framställda förslaget har riksdagen
numera beslutat, att häradshövding skall tillhöra lönegraden B 2 civila
avlöningsreglementet (r. skr. nr 290). De i anslutning härtill under förevarande
punkt i propositionen nr 286 framlagda förslagen ha icke föranlett
erinran från utskottets sida. Utskottet vill sålunda icke motsätta sig den
något utvidgade övergångsanordning, som propositionen nr 286 innefattar
i förhållande till vad som förutsattes vid föregående års proposition
och riksdagsbeslut i ärendet.

6. Pensionsreglering för personal tillhörande krigsmaktens

reservstater.

Allmänna tjänstepensionsreglementet är för närvarande icke tillämpligt
beträffande beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet. Tjänstepensionsbestämmelsema
för dessa beställningshavare finnas intagna i de för -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

fattningar, som reglera reservstaternas organisation, beställningshavarnas
avlöning m. m. Dessa författningar äro förordningarna den 23 juli 1936 (nr
474 och 476) angående arméns reservstater och angående kustartilleriets reservstat.
Å reservstatspensionerna utgå dyrtidstillägg och för närvarande även
kristillägg.

I familjepensionshänseende är reservstatspersonalen liksom personalen på
aktiv stat underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

I propositionen nr 143 har framlagts förslag till ändringar i åtskilliga hänseenden
beträffande reservstatspersonalens avlöningsvillkor m. m. och i samband
därmed även till nya tjänstepensionsbelopp för denna personal. Reservstatspersonalens
tjänstepensionsbestämmelser ha emellertid förutsatts skola
utbrytas ur den författning, varigenom reservstaternas organisation och personalens
avlöningsförhållanden m. m. regleras, och i stället inordnas i allmänna
tjänstepensionsreglementet. Förslag till de ändringar, som böra vidtagas
i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena med hänsyn till
reservstatspersonalens inordnande under förstnämnda reglemente, ha framlagts
i propositionen nr 286.

I den mån ej annat särskilt angives, hänför sig den av utskottet i det följande
lämnade redogörelsen till de förslag, som framlagts i propositionen nr
286.

Tjänstepensionsreglementet. Föredragande departementschefen har anfört
följande allmänna synpunkter på frågan örn tjänstepensionsreglering för
reservstatspersonalen:

De nu gällande bestämmelserna om reservstatspensioner förete betydande
avvikelser från stadgandena i allmänna tjänstepensionsreglementet. I viss
utsträckning bero dessa avvikelser på reservstatspersonalens säregna anställnings-
och avlöningsförhållanden. I den mån detta är fallet böra även efter
reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet
gälla specialbestämmelser för denna personal. För vissa av de nu föreliggande
olikheterna i pensionshänseende mellan reservstatspersonal och andra statstjänstemän
saknas emellertid bärande reella skäl. Den omständigheten, att
pensionsbestämmelserna för reservstatspersonalen meddelats fristående från
de pensionsförfattningar, som utgjort deras förebild, har föranlett, att dessa
bestämmelser erhållit en jämförelsevis summarisk utformning. Vidare innefattar
allmänna tjänstepensionsreglementet en modernisering av pensionslagstiftningen,
som hittills icke erhållit motsvarighet i reservstatsförordningarna.
De avvikelser från allmänna tjänstepensionsreglementets stadganden, som lia
sin grund i dylika förhållanden, böra självfallet icke bibehållas.

Reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet
har departementschefen funnit icke påkalla annan ändring i de allmänna
bestämmelser, vilka ingå såsom en första avdelning av
reglementet, än att där bör angivas, att reglementet äger tillämpning å ordinarie
beställningshavare tillhörande krigsmaktens reservstater. De uppgifter i
fråga örn reservstatspersonalens pensionering, som hittills åvilat arméförvaltningens
civila departement och marinförvaltningen, komme att överilyttas
till statskontoret, vilket förutsatts i den till innevarande års riksdag avlåtna

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

propositionen nr 180 angående organisationen av försvarsväsendets centrala
förvaltning (sid. 275).

Under allmänna tjänstepensionsreglementets andra avdelning, vilken upptager
bestämmelser om tjänstepensionsavdrag, ha föreslagits
vissa till årsbeloppet fastställda pensionsavdrag för reservstatspersonalen.
Under det att pensionsavdragen enligt gällande reservstatsbestämmelser i alla
pensionslägen utgöra 3 procent av pensionsunderlagen, ha i propositionen
föreslagits tjänstepensionsavdrag beräknade med utgångspunkt från den relation
mellan pensionsavdrag och pensionsunderlag, som gäller för annan under
allmänna tjänstepensionsreglementet inordnad personal. För belysande av innebörden
härav har i propositionen angivits, att avdragsbeloppen komma att
utgöra 3.0 och 3.4 procent av pensionsunderlaget för underofficerare tillhörande
löneklasserna 1 och 7 samt 3.2 och 5.6 procent av pensionsunderlaget
för officerare tillhörande löneklasserna 4 och 15.

Beträffande frågan, på vad sätt olika löneställningar för reservstatspersonalen
böra betecknas, har departementschefen förutsatt, att lönegrads- och
löneklassbeteckningar genomgående komma till användning i den blivande
nya reservstatsförordningen. För de beställningshavare, som enligt hittillsvarande
terminologi hänförts till lönegrader och löneklasser med någon av
beteckningarna Oa, UO och Ca, åtföljd av nummer, borde annan ändring
härvid ej vidtagas, än att beteckningen Rs fogades till litterabeteckningarna
för undvikande av sammanblandning med militära avlöningsreglementets
motsvarande beteckningar. För överstebeställning borde löneställningen betecknas
med lönegrad OaRs 6, löneklass 15, och för generalmajorsbeställning
med lönegrad och löneklass ObRs utan nummerbeteckning.

De i allmänna tjänstepensionsreglementets tredje avdelning innefattade bestämmelserna
om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m.
ha föreslagits skola erhålla tillämpning även beträffande beställningshavare
å reservstat. I fråga örn de pensionsåldrar, som för framtiden böra gälla för
beställningshavare å reservstat, har departementschefen biträtt ett av särskilda
sakkunniga framlagt förslag, enligt vilket beställningshavare å reservstat
skola vara underkastade enahanda bestämmelser, som gälla för innehavare
av motsvarande beställningar på aktiv stat, därvid'' pensionsåldern för generalmajor
på reservstat liksom för närvarande anknytes till en levnadsålder
av 60 år. Pensionsåldern för beställningshavare på reservstat borde inträda
halvårsvis den 1 april och den 1 oktober liksom hittills varit fallet för såväl
dessa beställningshavare som beställningshavare på aktiv stat.

I fråga örn förutsättningarna för rätt att komma i åtnjutande
av pension skilja sig gällande reservstatsbestämmelser från allmänna
tjänstepensionsreglementets stadganden huvudsakligen i två avseenden.
Å ena sidan äger beställningshavare å reservstat, i motsats till exempelvis
beställningshavare å aktiv stat, rätt till pension vid frivillig avgång ur
tjänst före uppnådd pensionsålder, såframt han uppnått den för lägre beställning
föreskrivna pensionsåldern. Å andra sidan saknas för reservstatsperso -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

nal sådan möjlighet att vid förtidsavgång erhålla förtidspension, som föreligger
för andra tjänstemän. I propositionen har föreslagits, att dessa olikheter
icke skola bibehållas. Departementschefen har erinrat om att bestämmelsen
om rätt till pension vid frivillig avgång har sin upprinnelse i en motsvarande
föreskrift i det för beställningshavare på aktiv stat tidigare gällande cirkuläret
den 22 juni 1877 (nr 22) angående ny pensionsreglering för armén, vilken
föreskrift upphört att gälla i samband med ikraftträdandet av 1935 års
militära tjänstepensionsreglemente och icke erhållit någon motsvarighet vare
sig i nämnda reglemente eller i allmänna tjänstepensionsreglementet. I stället
har åt Kungl. Majit inrymts befogenhet att under vissa förutsättningar —
bland annat att avgången icke är stridande mot statens intressen — medgiva
förtidsavgående beställningshavare rätt till förtidspension, varjämte beställningshavare,
som avgår utan rätt till pension, bereus möjlighet att erhålla
en — såsom pension ej betecknad — livränta. Skälen för denna omläggning
vore tillämpliga även i fråga om beställningshavare å reservstat.

Beträffande pensionens storlek följer av reservstatspersonalens
inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet, att pensionen kommer
att bestå av grundbelopp och rörligt tillägg. Vidare kommer grundbeloppet
att — i motsats till vad hittills varit fallet beträffande reservstatspensionerna
— göras beroende av, förutom det tillämpliga pensionsunderlaget, jämväl
pensioneringsanledningen och antalet tjänstår.

Vad först angår pensionsunderlagen, må framhållas, att reservstatspersonalens
löner och pensioner i stort sett avvägts i viss relation till de för
personalen å aktiv stat fastställda motsvarande förmånerna. Reservstatspensionerna
ha i sort sett avvägts att motsvara 90 procent av lönerna å reservstat,
innebärande att pensionen i en viss beställning å reservstat i princip motsvarar
den före senaste pensionsreglering utgående pensionen i närmast lägre tjänstegrad
å aktiv stat. Reservstatslönerna äro genomsnittligt sett tillmätta på det
sätt, att de motsvara ungefär 60 procent av de i 1927 års officersavlöningsreglemente
upptagna lönebeloppen å A-ort i motsvarande beställning å aktiv
stat. Någon reglering av reservstatslönerna i anslutning till 1939 års militära
lönereglering har icke ägt rum.

I propositionen nr 143 har anmälts förslag i fråga örn löne- och pensionsförmåner
för reservstatspersonalen, avgivna av 1942 års reservbefälssakkunniga
och av försvarsväsendets lönenämnd i dennas yttrande över de sakkunnigas
förslag. De sakkunnigas förslag innebär en viss reell löne- och pensionsförbättring
för reservstatspersonalen. För de högre reservstatsbeställningarna
skulle pensionerna sammanfalla med pensionsbeloppen i närmast
lägre grader å aktiv stat, medan lönebeloppen skulle överstiga pensionerna
med 5 procent; för övriga beställningar å reservstat skulle de löne- och pensionsbelopp,
som erhölles med tillämpning av nuvarande relationstal mellan
reservstatslön och lön enligt militära avlöningsreglementet, respektive mellan
reservstatslön och pension, förhöjas med i genomsnitt 5 procent. Lönenämnden
har ifrågasatt nödvändigheten av så omfattande förbättringar, som
följde av sakkunnigförslaget. Lönenämnden, som föreslagit, att x-eservstats -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

lönerna skola — med vissa mindre avvikelser inom regementsofficersgraderna
— motsvara 60 procent av de enligt militära avlöningsreglementet utgående
lönerna å A-ort, har funnit den nuvarande beräkningsgrunden för pensionerna
— enligt vilken dessa fastställts att motsvara genomsnittligt sett 90
procent av reservstatslönerna — alltjämt böra äga principiell giltighet, även
örn därmed följde, att reservstatspensionerna komme att understiga pensionsbeloppen
i närmast lägre grader å aktiv stat. Bärande skäl att i fortsättningen
upprätthålla den hittillsvarande relationen mellan reservstatspension och
pension å aktiv stat syntes nämligen icke vara för handen, då pensionsförmånerna
för den aktiva personalen vid senaste pensionsreglering utmätts med
utgångspunkt från C-ort i stället för, såsom tidigare, A-ort; någon anledning
att vidtaga motsvarande omläggning beträffande reservstatspersonalen funnes
icke. Då rörligt tillägg och kristillägg avsåges skola utgå å reservstatspensionerna
efter samma grunder, som gälla för beräkning av tillägg å den
aktiva personalens motsvarande förmåner, borde såsom utgångspunkt vid
en jämförelse mellan gällande och av lönenämnden föreslagna pensionsbelopp
lämpligen räknas med nuvarande belopp ökade med 12 procent eller
samma procenttal, varmed dyrtidstillägg inarbetats i pensionerna vid senaste
allmänna pensionsreglering. Vid inräknande av dyrtidstillägg i reservstatslönerna
efter 10 procent och i reservstatspensionerna efter 12 procent
komme emellertid nuvarande reservstatspension att motsvara icke 90 utan
91.636 procent av reservstatslönen. För att efter övergången till systemet med
rörligt tillägg erhålla samma relation mellan lön och pension som för närvarande
hade lönenämnden fördenskull grundat sina beräkningar av reservstatspensionerna
på procenttalet 91.636.

De av lönenämnden föreslagna pensionsbeloppen framgå av en å sid. 114
i propositionen nr 143 intagen tabell.

Den i propositionen nr 143 förordade pensionsunderlagsskalan överensstämmer
med den av lönenämnden föreslagna. 1 propositionen nr 286 ha
samma belopp upptagits, därvid dock de belopp, som icke äro i helt krontal
jämnt delbara med 12, föreslagits jämkade uppåt för vinnande av sådan delbarhet.

Reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet
har ansetts böra medföra vissa ändringar i pensionsreglementenas regler
om tjänstårsberäkning. Härom har departementschefen i propositionen
nr 286 anfört följande.

Såsom tjänstår bör beställningshavare å reservstat äga tillgodoräkna dels
den tid, han kunnat tillgodoräkna vid övergången till reservstaten, dels ock
den tid han tillhört denna. Härför påkallas en ändring i 31 § 2 punkten allmänna
tjänstepensionsreglementet, varigenom de i detta författningsrum meddelade
bestämmelserna om tillgodoräkning av bland annat manskapstid för i
militära tjänstepensionsreglementet avsedda beställningshavare bringas i tilllämpning
även å reservstatspersonal. Å andra sidan böra i 17 § reglementet
vidtagas vissa jämkningar i syfte att förebygga, att reservstatspersonalens
inordnande under reglementet skall medföra att reservstatstid -— i motsats
till vad hittills gällt — får i full omfattning tillgodoräknas såsom tjänstår

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

för den, som innehaft beställning å reservstat men före pensionsålderns inträde
övergått till beställning å aktiv stat vid försvarsväsendet eller till civil
befattning. För sådan befattningshavare bör emellertid få tillgodoräknas den
del av reservstatstiden, varunder han tjänstgjort i reservstatsbeställningen, eller
den större del därav, som Kungl. Majit medgiver. Såvitt angår den, som
övergått till civil befattning, innebär detta en utvidgning av tjänstårsberäkningsrätten,
då nämligen civil befattningshavare för närvarande ej äger räkna
reservstatstid såsom tjänstår; en sådan jämkning förordades av arméförvaltningen
i ämbetsverkets yttrande över det av 1938 års pensionssakkunniga avgivna
betänkandet med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.
Jämkningen bör erhålla motsvarighet i 14 § folkskolans tjänstepensionsreglemente.

Allmänna tjänstepensionsreglementets bestämmelser om beräkning av ålders-,
invalid- och förtidspensions grundbelopp ha föreslagits
skola gälla även för beställningar å reservstat. För dylika beställningar
borde jämväl krävas samma antal tjänstår för hel pension som för motsvarande
beställningar å aktiv stat.

En olikhet föreligger mellan allmänna tjänstepensionsreglementets regel
för beräkning av sjukpensionens grundbelopp och motsvarande
för reservstatspersonal gällande bestämmelser. Enligt 20 § allmänna tjänstepensionsreglementet
skall sådant grundbelopp på samma sätt som ålderspensions
grundbelopp fastställas på grundval av det tillämpliga pensionsunderlaget
samt förhållandet mellan vid avgången tillgodoräkningsbart och för
hel pension erforderligt antal tjänstår; grundbeloppet skall dock utgöra lägst
75 procent av pensionsunderlaget, i den mån beloppet icke därigenom överstiger
grundbeloppet av den ålderspension, som skulle ha tillkommit vederbörande
tjänsteman, örn han kvarstått i sin befattning intill pensionsålderns inträde.
Enligt gällande reservstatsbestämmelser utgår däremot oavkortad pension
även vid sjukpensionering. Till stöd för bibehållande av denna för reservstatspersonalen
gynnsammare avvägning av sjukpensionen i förhållande
till pensionsunderlaget har departementschefen ansett kunna anföras, att redan
pensionsunderlaget för reservstatspersonalen är avvägt med hänsyn till att
vederbörande före pensionsåldern lämnat den aktiva tjänsten. I anslutning därtill
har i propositionen föreslagits, att grundbeloppet av sjukpension för beställningshavare
å reservstat i princip skall sammanfalla med grundbeloppet
av don ålderspension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren, om han
under oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning intill pensionsålderns
inträde. Sjukpensionens grundbelopp skall emellertid icke få överstiga
grundbeloppet av den sjukpension, som skulle lia tillkommit beställningshavaren,
örn han intill avgången innehaft beställning å aktiv stat inom lönegrad
motsvarande den, till vilken hans reservstatsbeställning är hänförd. Vad särskilt
angår beställning såsom generalmajor å reservstat, skall sådan beställning
i nu förevarande hänseende anses motsvara beställning å aktiv stat i lönegrad
Ob 2 militära avlöningsreglementet.

De i femte avdelningen av allmänna tjänstepensionsreglementet införda bestämmelserna
örn t j ä n s t e 1 i v r ä n t a, de i sjätte avdelningen upptagna

Bihang till riksdagens protokoll 1943. S sami. Nr 70. 2

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

föreskrifterna med avseende å sammanträffande av förmåner
ävensom reglementets föreskrifter örn skyldighet för ordinarie beställningshavare,
som är att hänföra till militär eller civilmilitär personal, att efter avgång
nied ålders- eller förtidspension tillhöra reserv ha föreslagits skola
erhålla tillämpning beträffande reservstatspersonalen.

Beträffande vissa föreslagna övergångsbestämmelser torde få
hänvisas till propositionen, sid. 40 och 41. Här må allenast nämnas, att de
nya avlönings- och pensionsbestämmelserna för beställningshavare å reservstat
icke avsetts skola bliva tillämpliga å den, som valt att alltjämt vara underkastad
de äldre avlöningsföreskrifterna.

Familjepensionsregleinentet. Såsom förut nämnts är reservstatspersonalen
för närvarande inordnad under allmänna familjepensionsregleinentet.
Då allmänna tjänstepensionsreglementet hittills icke varit tillämpligt å reservstatspersonalen,
ha i familjepensionsreglementet för vissa fall meddelats
särskilda föreskrifter för denna personal. Vid reservstatspersonalens inordnande
under allmänna tjänstepensionsreglementet bliva dessa särskilda
föreskrifter obehövliga. I propositionen nr 286 ha med hänsyn härtill föreslagits
ändringar i 1 § 1 morn., 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom. familjepensionsreglementet.
Vidare ha jämkningar föreslagits i 12 § allmänna familjepensionsreglemenlet
och 12 § folkskolans familjepensionsreglemente i syfte
att den omfattning, vari reservstatstid får tillgodoräknas såsom tjänstår för
den, som från beställning å reservstat övergått till beställning på aktiv stat
eller civil befattning, skall bliva densamma i tjänste- och familjepensionsavseende.

För befattningshavare å reservstat tillämpas för närvarande i princip det
familjepensionsunderlag, som gäller för innehavare av motsvarande beställning
på aktiv stat, dock lägst det underlag, som för vederbörande beställningshavare
gällt omedelbart före överflyttningen till reservstat. I enlighet
härmed tillämpas för generalmajors-, majors-, fältläkar- och regementsläkarbeställningar
å reservstat, vilka kunna rekryteras antingen från motsvarande
eller närmast lägre beställning på aktiv stat, samma familjepensionsunderlag
som gälla för respektive lönegraderna Ob 3, Oa 4, Ca 28 och Ca 26
militära avlöningsreglementet. För innehavare av överstebeställning å reservstat
tillämpas, örn han å den aktiva staten tillhört lönegrad Oa 5 eller Oa 6,
det för sistnämnda lönegrad gällande familjepensionsunderlaget men om han
å aktiv stat tillhört Ob-löneplanen det för honom omedelbart före överflyttningen
gällande beloppet. I fråga örn annan beställningshavare å reservstat tilllämpas
det familjepensionsunderlag, som vid tiden för överflyttningen till reservstat
varit för honom gällande, eller, såvitt angår den som vid överflyttningen
innehade furirsbeställning på aktiv stat, ett familjepensionsunderlag
av 792 kronor. Familjepensionsavdragen äro avvägda efter samma grunder
för reservstatspersonal som för annan personal.

I propositionen nr 286 har departementschefen anfört, att det måhända
kunde ifrågasättas, huruvida tillräcklig anledning förelåge att för reserv -

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

statspersonalen avväga familjepensionsnivån med utgångspunkt från förhållandena
å aktiv stat, då tjänstepensionsnivån avvägts på grundval av förhållandena
å reservstaten. Departementschefen har emellertid förklarat sig icke
vara beredd att nu föreslå någon principiell förändring i fråga om reservstatspersonalens
familjepensionering. Den jämkningen horde likväl vidtagas, alt
för generalmajorsbestänning å reservstat fastställdes samma familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag som för beställning på aktiv stat tillhörande
lönegrad Ob 2 — ej såsom nu Ob 3 — militära avlöningsreglementet.
Avgörande härför vore, att tjänstepensionsunderlaget för generalmajor å reservstat
avvägts med utgångspunkt från lönen för beställningshavare på aktiv
stat i lönegraden Ob 2.

I anslutning till ändringarna i allmänna familjepensionsreglementet och
folkskolans familjepensionsreglemente ha föreslagits vissa övergångsbestämmelser,
för vilkas innebörd redogörelse lämnats å sid. 42 i propositionen nr
286.

I den i anledning av propositionen nr 143 väckta motionen 11: 326 har hemställts,
att riksdagen måtte besluta giva Kungl. Majit rätt att efter ansökan i
varje särskilt fall pröva, huruvida från reservstat pensionsavgångna äldre
officerare och underofficerare, vilka under krigsåren varit inkallade under
avsevärdare tid till beredskapstjänst, kunna komma i åtnjutande av högre
pension.

Till stöd därför har anförts i huvudsak följande.

För närvarande finnes det ett flertal pensionsavgångna äldre, före detta reservstatsofficerare
och reservstatsunderofficerare, vilka övergått till reservstat
enligt 1914 års bestämmelser och vilka nu åtnjuta pension antingen efter dåvarande
bestämmelser, om de pensionerats från reservstat före ikraftträdandet
av 1936 års reservstatsförordning, eller efter bestämmelserna i denna
förordning, om de pensionerats efter dess ikraftträdande. Många av dessa
officerare och underofficerare ha varit inbeordrade till beredskapstjänstgöring
i oavbruten eller så gott som oavbruten följd sedan krigsutbrottet. Detta
gäller framför allt välmeriterad och fullt tjänstduglig sådan personal. Sina
civila anställningar ha åtskilliga fått lämna, och när de en gång åter bli frikallade
från militärtjänstgöringen, lia de nått en så hög ålder, att svårigheter
uppstå för dem att erhålla ett arbete, som giver dem det nödiga tillskottet
till den mycket låga reservstatspensionen. Inte minst med hänsyn till nuvarande
skattetryck riskera de att råka i ekonomiskt trångmål. Med tanke både
härpå och på den långvariga beredskapstjänstgöringen synes det skäligt att
införa en individuell undantagsbestämmelse, utformad på så sätt att det må
ankomma på Kungl. Majit att efter ansökan i varje särskilt fall pröva, huruvida
före den nya författningens ikraftträdande från reservstat pensionsavgångna
äldre officerare och underofficerare, som varit inkallade under avsevärdare
tid till beredskapstjänst under nu pågående krig, må, ehuru deras
pensioner redan blivit fastställda, kunna komma i åtnjutande av högre pension,
antingen genom att bliva överförda till den nya reservstatsförordningen
eller genom uppfattning i högre pensionsklass enligt den äldre reservstatsförordningen
eller genom båda dessa sätt i förening.

Till stöd härför må särskilt framhållas, att all denna pensionsavgångna reservstatspersonal,
sorn under inkallelse kommit i åtnjutande av krigslön,
måst vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelser i krigsavlöningsregle -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

mentet, motsvarande de för aktiv personal i samma löneklass gällande. Denna
personal får alltså, fastän den en gång fullgjort alla sina egna skyldigheter
beträffande reservstatspensionen, ånyo betala pensionsavgifter och
detta för en pension, som den aldrig kan komma i åtnjutande av.

Utskottet. Förslaget att nu inordna reservstatspersonalen under allmänna tjänstepensionsreglementet
på motsvarande sätt som den redan tidigare inordnats
under allmänna familjepensionsreglementet finner utskottet vara ägnat att
medföra beaktansvärda fördelar ur systematiska och andra synpunkter, varför
utskottet biträder förslaget. De reella frågor, som möta vid den avsedda
tjänstepensionsregleringen, avse främst vilka tjänstepensionsunderlag, som
böra gälla för ifrågavarande personalgrupp, och vilka specialbestämmelser,
som böra meddelas i pensionsreglementet med avseende å reservstatspersonalen.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, ha två alternativa
grunder för tjänstepensionsunderlagens avvägning varit föremål för
övervägande. Enligt det ena alternativet skulle reservstatspensionen i princip
ställas i viss relation till de pensionsförmåner, vilka tillkomma beställningshavare
på aktiv stat. Det andra alternativet innebär, att pensionerna för
reservstatspersonal liksom för annan personal skola fastställas i viss relation
till den lön, som tillkommit samma personal. Cheferna för finans- och
försvarsdepartementen lia i propositionerna nr 169 och 286 förordat en lösning
enligt det senare alternativet, därvid relationen mellan reservstatspension
och reservstatslön skulle, i viss anslutning till vad som tidigare gällt
på detta område, utgöra något över 91 procent. Utskottet, som jämväl anser
den sålunda föreslagna grunden äga principiella företräden, har funnit de
med tillämpning av densamma beräknade pensionsunderlagen väl avvägda
och tillstyrker därför förslagens genomförande.

I propositionen nr 286 ha föreslagits särskilda grunder för beräkning av
sjukpensions grundbelopp, såvitt angår beställningshavare å reservstat. Sådant
grundbelopp skall i princip sammanfalla med grundbeloppet av den
ålderspension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren, örn han under
oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning intill pensionsålderns
inträde, allenast med den jämkningen att sjukpensionens grundbelopp icke
må överstiga grundbeloppet av den sjukpension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren,
örn han intill avgången innehaft beställning å aktiv stat
inom lönegrad motsvarande den, till vilken hans reservstatsbeställning är
hänförd. Utskottet anser det i och för sig kunna ifrågasättas, huruvida icke
en viss reduktion härutöver kunde vara motiverad i vissa fall, där beställningshavaren
vid sjukpensioneringen endast kan tillgodoräkna ett fåtal tjänstår,
men vill, särskilt i betraktande av vad tidigare gällt för reservstatspersonalen,
icke motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Vad i övrigt föreslagits i fråga om tjänste- och familjepensioner för beställningshavare
å reservstat har icke föranlett någon erinran eller särskilt
uttalande från utskottets sida. Utskottet tillstyrker sålunda pensionsregle -

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 21

ringens genomförande i enlighet med det av Kungl. Maj:t framställda förslaget.

Det i motionen 11:326 framställda förslaget finner sig utskottet böra avstyrka
bland annat med hänsyn till de konsekvenser som elt bifall till förslaget
skulle erhålla för andra personalgruppers vidkommande. Reservstatspersonalen
kan enligt utskottets mening icke anses intaga någon sådan särställning,
som kan motivera att för densamma bör införas en anordning
av den i motionen avsedda innebörden. Utskottet föreslår därför, att motionen
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

7. Pensionsbestämmelser för befattningar vid försvarets

läroverk.

I anslutning till beslut vid innevarande års riksdag (IV H. T., sid. 100 ff.;
r. skr. nr 4) om uppförande å personalförteckning för försvarets läroverk
av följande ordinarie tjänster, nämligen en befattning som rektor i lönegrad
E 13, 3 befattningar såsom lektor i lönegrad A 27 samt 5 befattningar
såsom adjunkt i lönegrad A 23 ha under ifrågavarande rubrik i propositionen
nr 286 föreslagits vissa ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.
Beträffande pensionsrätt för rektor vid detta läroverk
ha de särbestämmelser föreslagits skola erhålla tillämpning, som för innehavare
av andra rektorsbefattningar innefattas i 33 § 1, 3 och 4 punkterna
i tjänstepensionsreglementet samt i 21 § familjepensionsreglementet. Vidare
föreslås pensionsåldern för lärarpersonalen vid försvarets läroverk skola inträda
vid utgången av respektive kalenderhalvår på samma sätt som för
personal vid de allmänna läroverkens vidkommande föreskrivits i 33 § 2
punkten tjänstepensionsreglementet. Bestämmelser härom ha intagits i ett nytt
moment av 31 § tjänstepensionsreglementet och i en ny paragraf i familjepensionsreglementet,
betecknad såsom 20 §. Av förslaget i sistnämnda del
föranledes en omnumrering av 20—25 §§ i familjepensionsreglementet ävensom
en viss jämkning i lydelsen av 19 § och den för närvarande i 23 § 2 mom.
innefattade föreskriften i fråga om navigationsskolorna.

Utskottet tillstyrker de i propositionen nr 286 föreslagna pensionsbestämmelserna
för befattningar vid försvarets läroverk.

8. Vissa bestämmelser beträffande personal tillhörande

försvarsväsendet.

I 31 § allmänna tjänstepensionsreglementet meddelas under rubriken armén,
marinen och flygvapnet vissa bestämmelser innebärande tillägg till
eller undantag från stadgandena i 2—5 avdelningarna av reglementet. Under
förevarande punkt av propositionen nr 286 har bland annat föreslagits en
ändrad uppställning av nämnda paragraf i syfte att vinna överensstämmelse

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

med fjärde huvudtitelns uppställning. Enligt förslaget upptagas i paragrafen
samtliga de institutioner, å vilkas personalförteckningar finnas beställningshavare
underkastade militära avlöningsreglementet.

I de bestämmelser, vilka nu finnas meddelade i 31 §, lia dessutom föreslagits
vissa ändringar på grund av reservstatspersonalens inordnande under
reglementet och av andra skäl. I avseende härå må särskilt framhållas följande.

I allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha meddelats vissa
bestämmelser för att klarlägga huru reglementena skola tillämpas i de fall,
då tjänsteman samtidigt innehar mer än en med pensionsrätt enligt reglementena
förenad befattning. Med utgångspunkt från att det samtidiga tjänstinnehavet
även medför rätt att erhålla avlöning å båda befattningarna har
föreskrivits, att pensionsavdrag skola verkställas i båda befattningarna. I
tjänstepensionsreglementet har förutsatts att pension eller livränta skall utgå
för varje befattning enligt för densamma tillämpliga bestämmelser, och att
särskilda familjepensionsförmåner skola utgå har uttryckligen fastslagits i
familjepensionsreglementet. På de sammanträffande pensionsförmånerna bliva
bestämmelserna i 29 § tjänstepensionsreglementet och 18 § 1 mom. familjepensionsreglementet
tillämpliga. För två fall, där tjänsteförening sker med
frånträdande av löneförmånerna för endera tjänsten, nämligen dels det fall,
då ordinarie tjänsteman med frånträdande av tjänstens utövning innehar
högre extra ordinarie befattning, dels ock det fall, då rektor samtidigt innehar
lärarbefattning, ha meddelats bestämmelser av annat innehåll. Dessa innebära,
att pensionsavdrag allenast verkställes i den befattning, för vilken pensionsunderlaget
är högst, alltså i den extra ordinarie befattningen respektive
rektorsbefattningen. Vidare må vid samtidig avgång från tjänsterna endast
utgå en tjänstepension eller en tjänstelivränta, och då den, som i detta fall
innehar familjepensionsrätt för två tjänster, avlider, äga de efterlevande endast
erhålla en familjepension eller en familjelivränta. Tjänstepensionens
grundbelopp, tjänstelivräntans belopp eller familjepensionstalet skall därvid
utgöra det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade.

Tjänsteförening av sistnämnda slag kommer vid bifall till ett förslag, framlagt
i propositionen nr 235 till innevarande års riksdag angående vissa avlönings-
m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel, att äga rum i ytterligare
ett fall. Enligt vad i propositionen förordats skall efter omorganisation
av arméförvaltningen den omedelbara ledningen av nämnda ämbetsverk utövas
av en å arméförvaltningens personalförteckning uppförd, medelst förordnande
för viss tid tillsatt souschef, vilken bör vara en av cheferna för tygoch
intendenturavdelningarna. Chefskapet för dessa avdelningar avses skola
utövas av generalfälttygmästaren respektive generalintendenten, som äro tillsatta
medelst fullmakt och vilkas beställningar äro uppförda å arméns personalförteckning
under generalitetet. Den till souschef förordnade avdelningschefen
förutsättes under tiden för förordnandet frånträda de förmåner,
som äro förenade med generalfälttygmästar- eller generalintendentsbeställningen.
I anslutning härtill ha i propositionen nr 286 förordats vissa special -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

bestämmelser i pensionsavseende av i huvudsak samma innehåll som de för
nämnda två fall meddelade föreskrifterna.

I nuvarande 31 § 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet äro bestämmelser
meddelade angående skyldighet för f. d. beställningshavare vid
försvarsväsendet att tillhöra vederbörlig reserv. Sådan skyldighet föreligger
för ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär
personal och avgått från tjänsten med ålders- eller förtidspension
eller med förordnandepension i vissa fall. Efter inträdet i reserven föreligger
skyldighet att kvarstå i denna intill fyllda 70 år för den, som innehaft beställning,
för vilken gäller en pensionsålder av 65 år, eller beställning tillhörande
lönegraden Ob 5, Ob 4 eller Cb 2, och intill 65 år för annan beställningshavare.
Rätten att åtnjuta pension har gjorts på visst sätt beroende
av denna skyldighets fullgörande. I nämnda författningsrum angives
även den pensionsavgångna personalens tjänstgöringsskyldighet i reservanställningen.

I propositionen nr 286 har i anslutning till den i propositionen nr 285 föreslagna
omläggningen av löneplanerna Ob och Cb militära avlöningsreglementet
förordats sådan ändring i nyssnämnda föreskrift, att däri angives, att
skyldighet att kvarstå i reserven intill fyllda 70 år föreligger för innehavare
av beställning, för vilken gäller en pensionsålder av 65 år eller som tillsättes
medelst förordnande för viss tid. Vidare har, på sätt förutsatts i propositionen
nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal, föreslagits, att de i
nuvarande 31 § 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet innefattade
föreskrifterna om pensionsavgången militär och civilmilitär personals tjänstgöringsskyldighet
skola utgå och ersättas med ett stadgande, att personalen
skall ha tjänstgöringsskyldighet i enlighet med vad därom av Kungl. Majit
stadgas.

De under förevarande punkt i propositionen nr 286 framlagda förslagen,
vilka avse vissa jämkningar av reell och formell natur i de för försvarsväsendet
gällande specialbestämmelserna, finner utskottet lämpliga. Utskottet får
därför tillstyrka förslagens genomförande.

9. Vissa bestämmelser angående befattningshavare tillhörande

poliskåren i Boden.

I enlighet med beslut vid 1942 års riksdag (prop. nr 342; r. skr. nr 458)
har från och med den 1 oktober 1942 inrättats en statlig poliskår i Boden.
I propositionen anmäldes bland annat förslag rörande skyldighet för befattningshavare
vid poliskåren att tillhöra reserv. I ett av särskilda inom försvarsdepartementet
tillkallade sakkunniga den 7 mars 1942 framlagt betänkande
med förslag till omorganisation av fästningspolisen i Boden hade förordats,
att personalen skulle ha skyldighet att viss tid efter inträde i pensionsåldern,
förslagsvis intill 65 års ålder, kvarstå i poliskårens reserv med

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

skyldighet att, då Kungl. Majit så funne erforderligt, återinträda i tjänstgöring.
Nämnda förslag biträddes av föredragande departementschefen, som
särskilt framhöll, att skyldigheten för pensionerad personal att under visst
antal år stå till förfogande för tjänstgöring vid poliskåren på ett lyckligt sätt
löste frågan, huru vid exceptionella tillfällen en lämplig förstärkning av den
aktiva polispersonalen snabbt skulle kunna genomföras. Ej heller riksdagen
framställde någon erinran mot vad sålunda föreslagits.

I en den 30 juni 1942 utfärdad kungörelse om poliskåren i Boden (nr 713)
har under 17 § stadgats, att poliskommissarie och lägre manlig befattningshavare
vid poliskåren, som avgår vid uppnådd pensionsålder, är skyldig att
intill 65 års ålder kvarstå i poliskårens reserv med skyldighet att, då Kungl.
Majit därom förordnar, tjänstgöra vid poliskåren.

I anslutning till vad sålunda förekommit har i propositionen nr 286 förordats,
att i 32 § reglementet intages ett nytt moment, betecknat 5 morn., med
föreskrifter örn skyldighet för vissa till kåren hörande befattningshavare att
efter avgång med pension tillhöra poliskårens reserv. För dessa föreskrifter
borde de bestämmelser utgöra förebild, som med avseende å beställningshavare
vid försvarsväsendet meddelats i nuvarande 31 § 3 punkten tjänstepensionsreglementet.
Föreskrifterna borde i enlighet därmed innebära följande.
Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare i högst lönegraden
A 18 eller Eo 18 skall efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension
vara pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå i reserven
intill fyllda 65 år med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl. Majit därom
förordnar. Därest sådan pensionstagare före den tidpunkt, då skyldighet
att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från anställningen i reserven
eller, utan att ha erhållit avsked, upphör att vara svensk medborgare eller
utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande makts krigstjänst, skall gälla
vad för sådant fall föreskrives i 31 § reglementet.

Utskottet. I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet, att bestämmelserna
om skyldighet att tillhöra den för poliskåren i Boden inrättade reserven
böra erhålla samma innebörd som föreskrifterna om skyldighet att
tillhöra krigsmaktens reserver och att bestämmelserna böra införas i allmänna
tjänstepensionsreglementet. Utskottet tillstyrker sålunda de i propositionen
framlagda förslagen i ämnet.

10. Pensionsförhållandena för vissa nya befattningar vid
Lunds universitet.

Till de befattningar vid universiteten, som icke inordnats under 1941 års
allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen, höra befattningarna vid
universitetet i Lund såsom lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare
vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,
och lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska kliniken och

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

polikliniken vid nämnda sjukvårdsinrättningar. Anledningen till att lärarbefattningen
i fysikalisk diagnostik icke inordnats under pensionsreglementena
är, enligt vad som framgår av propositionen nr 277 till 1939 års lagtima riksdag,
att denna befattning, ehuru uppförd på ordinarie stat, ansetts närmast
lia karaktären av bisyssla; befattningens innehavare åtnjuter i denna sin
egenskap från universitetets stat avlöning (lön och tjänstgöringspenningar) å

3.000 kronor jämte ålderstillägg samt från landstinget överläkararvode av

4.000 kronor jämte arvode såsom föreståndare för centraldispensären och
länsbyrån av 6,000 kronor. Även läraren i ortopedi, vilken från universitetets
stat åtnjuter avlöning av 4,800 kronor jämte ålderstillägg och från landstinget
överläkararvode av 4,000 kronor, har ansetts ha sin huvudsakliga verksamhet
utom universitetet.

Beträffande nämnda båda lärarbefattningar har i innevarande års statsverksproposition
(VIII H. T., sid. 123 och 170), delvis i anledning av ändrade
förhållanden i fråga om den med befattningarna förenade undervisningsskyldigheten,
förslag framlagts om en omreglering från och med den
1 juli 1943 av löneförmånerna, innefattande att befattningarna utan ändring
i tjänstebenämningen skola tillhöra laboratorsgraden, d. v. s. förenas med
avlöning av 9,000 kronor. Detta förslag har bifallits av riksdagen (skr. nr 8).
Med hänsyn härtill har i propositionen nr 286 föreslagits, att befattningarna
skola inordnas under allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena och
därvid i pensionsavseende jämställas med den under reglementena redan inordnade
personalen i laboratorsgraden. På grund härav ha föreslagits ändringar
i 1 § 1 moni., 7 § 3 mom. och 16 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
samt i 6 § 3 mom. och 11 § 3 mom. allmänna familjepensionsreglementet,
ävensom i den vid förstnämnda reglemente fogade tjänståldersförteckningen.

Enligt beslut av 1941 års riksdag skall lärarbefattningen i medicinsk radiologi
vid Lunds universitet vid nuvarande innehavares avgång efter uppnådd
pensionsålder den 30 juni 1943 förändras till en ordinarie lärarbefattning i
röntgendiagnostik med samma löneställning. I innevarande års statsverksproposition
har vidare tillstyrkts, att från och med den 1 juli 1943 skall vid
universitetet inrättas en ordinarie befattning i laboratorsgraden såsom lärare
i radioterapi. Även sistnämnda förslag har bifallits av riksdagen. I propositionen
nr 286 ha dessa båda befattningar föreslagits skola på nyss angivna
sätt inordnas under allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Då innehavarna av lärarbefattningarna i fysikalisk diagnostik, ortopedi,
röntgendiagnostik och radioterapi vid Lunds universitet enligt riksdagens beslut
skola intaga samma ställning i anställnings- och avlöningshänseende som
nuvarande tjänstemän i den s. k. laboratorsgraden, finner utskottet skäl tala
för att de jämväl i pensionshänseende jämställas med berörda tjänstemän.
Förslagen under ifrågavarande punkt av propositionen nr 286 lia sålunda icke
föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

11. Vissa jämkningar i pensionsbestämmelserna för befattningshavare
vid allmänna läroverk m. fl.

I de avdelningar av allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,
som innehålla tillägg till eller undantag från de allmänna reglementsbestämmelserna,
finnas bland annat specialregler för vissa statliga läroanstalter.
Beträffande tid för pensionsålderns inträde samt pensionsförhållandena för
rektorer och förutvarande rektorer finnas sådana bestämmelser i 33 § tjänstepensionsreglementet
och 21 § familjepensionsreglementet, vilka paragrafer
äro tillämpliga vid åtskilliga läroanstalter under åttonde huvudtiteln. Nämnda
bestämmelser äga jämlikt 35 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet och 23
§ 2 mom. familjepensionsreglementet motsvarande tillämpning beträffande
befattningshavare vid de under tionde huvudtiteln hörande navigationsskolorna.
I punkt 7 av propositionen nr 286 har förordats, att de skola erhålla
motsvarande tillämpning jämväl beträffande befattningshavare vid försvarets
läroverk. I samband med att bestämmelse härom införes i familjepensionsreglementet
ha vissa jämkningar föreslagits i 19 och följande paragrafer i
reglementet.

Enligt beslut vid 1942 års riksdag (prop. nr 255; r. skr. nr 406) skall högre
lärarinneseminariet nedläggas med utgången av innevarande budgetår. Statens
skolköksseminarium och hushållsskola, som hittills ingått i högre lärarinneseminariet,
skall emellertid enligt förslag i årets statsverksproposition
(VIII H. T., sid. 266) bestå såsom särskild läroanstalt. Till följd av nämnda
organisationsändringar och med beaktande av att läroanstalterna för dövstumma
numera benämnas dövstumskolor ha föreslagits ändrade rubriker till
33 § allmänna tjänstepensionsreglementet och nuvarande 21 § allmänna familjepensionsreglementet.

Enligt 24 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet fastställes grundbeloppet
av förordnandepension i princip på grundval av det pensionsunderlag,
som gäller för den senast innehavda förordnandetjänsten, samt den tid
varunder denna tjänst innehafts. Om sistnämnda tid understiger 12 år, utgår
i allmänhet avkortad pension. I fråga örn den, som vid tjänstens tillträdande
innehade annan med tjänstepensionsrätt förenad befattning, skall
emellertid iakttagas, att grundbeloppet ej må understiga det belopp, vartill
det skulle lia beräknats, om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått
i sin förra befattning och det lör denna gällande pensionsunderlaget
varit ökat med halva skillnaden mellan underlagen för de båda befattningna.
För den, som endast innehaft förordnande under en 6-årsperiod eller
successivt innehaft förordnande å en viss tjänst en period och å en högre
tjänst en period, kommer därför regelmässigt grundbeloppet att understiga
pensionsunderlaget vid avgången. De i det föregående under punkten 2 föreslagna
ändringarna i allmänna tjänstepensionsreglementet innebära icke något
avsteg från nu angivna grundsatser.

Bestämmelserna i nämnda författningsrum i allmänna tjänstepensionsreg -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

lementet äro bland annat tillämpliga å den, som med rätt till pension avgår
från rektorsbefattning vid allmänt läroverk eller annan därmed jämförlig
läroanstalt. Emellertid skall enligt 63 § 6 mom. civila avlöningsreglementet
lärare, som förordnats att bestrida rektorsbefattning men vilkens förordnande
upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande, övergå till
sin innehavande ordinarie lärarbefattning, och med hänsyn härtill har i
33 § 3 punkten andra stycket a) allmänna tjänstepensionsreglementet föreskrivits,
att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av rektorspension
skall gälla, att tjänstemannen jämväl är berättigad till pension för
lärartjänsten. Efter övergång till lärarbefattningen skall jämlikt 4 punkten
i sistnämnda paragraf i tjänstepensionshänseende i regel gälla vad för denna
befattning finnes stadgat. Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning
— en eller flera — innehafts under minst 12 år i oavbruten följd,
skola dock, där tjänstemannen inom viss av Kungl. Majit bestämd tid anmäler
sin önskan därom, med avseende å tjänstepensionsunderlag och
tjänstepensionsavdrag allt fortfarande tillämpas de stadganden, som gällde
vid tiden för frånträdande av förordnandet.

Sistnämnda stadgande innebär, att för den, som efter övergång från rektors-
till lärartjänst kvarstår vid rektors pensionsunderlag, pensionens grundbelopp
kommer att bestämmas med utgångspunkt från detta underlag och
det sammanlagda antalet tjänstår. För den, som efter vartannat innehaft två
rektorsbefattningar med olika pensionsunderlag och sedan övergått till lärarbefattning,
kommer därför, förutsatt att han vid avgång från lärarbefattning
kan tillgodoräkna för hel pension erforderligt antal tjänstår, pensionens grundbelopp
att motsvara pensionsunderlaget för den sist innehavda rektorstjänsten
oavkortat. Pensionsvillkoren bliva härmed förmånligare för den, som
frånträtt rektorat och övergått lill lärarbefattning, än för den, som avgår
med rektorspension.

Fråga om vissa ändringar i förevarande bestämmelser har berörts i propositionen
nr 167 till innevarande års riksdag med förslag till tjänste- och familjepensionsreglementen
för de högre kommunala skolorna. I anledning av
vissa i nämnda sammanhang framkomna förslag om ändring i gällande
pensionsbestämmelser för rektorer och f. d. rektorer har departementschefen
i berörda proposition förklarat dels att han icke kunde tillstyrka,
att hel förordnandepension skulle få utgå, om den fordrade tjänstetiden av
12 år icke intjänats i en och samma förordnandebefattning, dels att han å
andra sidan icke vore beredd att framlägga förslag om åvägabringande av
likformighet mellan ifrågavarande regler genom skärpning av det nuvarande
villkoret för bibehållande av rektors pensionsavdrag och pensionsunderlag,
enligt vilket 12 års tjänstetid skall lia intjänats i en eller flera rektorsbefattningar
i följd och ej nödvändigtvis i en och samma rektorsbefattning. Det i
propositionen framlagda förslaget till tjänstepensionsrcglemente för högre
kommunala skolor har i enlighet härmed i dessa hänseenden givils i huvudsak
samma utformning som allmänna tjänstepensionsreglementet.

Med erinran härom har departementschefen i propositionen nr 286 för -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

klarat sig fortfarande icke vilja förorda ett frångående av den princip
som finge anses ligga till grund för regeln, att den, som innehaft två rektorstjänster
sammanlagt 12 år och därefter återgår till lärarbefattning, äger i vissa
avseenden bibehålla den ställning i pensionsavseende, som han haft såsom
innehavare av den senare av de båda rektorstjänsterna. Däremot syntes en
sådan jämkning böra vidtagas i den nuvarande bestämmelsen i ämnet, att
den, som återgått till lärartjänst, icke bibehölles vid rektors pensionsunderlag
utan garanterades samma pension — eller livränta — som örn han intill
avgången alltjämt innehaft den senare rektorstjänsten. Genom en sådan
jämkning komrne den förutnämnda principen till ett mera adekvat uttryck
än för närvarande och undanröjdes den nu bestående oegentligheten, att
under vissa förutsättningar lärare, som tidigare varit rektor, erhölle högre
pension än om han alltjämt innehaft rektorsbefattningen. Till jämförelse har
departementschefen erinrat om att kvarstående vid rektors pensionsunderlag
enligt de pensionsbestämmelser, som för nu avsedda befattningshavare gällde
före deras inordnande under civila tjänstepensionsreglementet, var liktydigt
med bibehållande av rektors pensionsrätt överhuvud taget, sådan
denna vid ifrågavarande tid var beskaffad.

I enlighet med nämnda uttalanden har 33 § 4 punkten andra stycket allmänna
tjänstepensionsreglementet föreslagits erhålla följande innebörd. Om
med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under minst 12
år i oavbruten följd, skall, där tjänstemannen i vederbörlig ordning anmäler
sin önskan om kvarstående vid rektors tjänstepensionsrätt, med avseende å
tjänstepensionsavdrag fortfarande tillämpas vad som gäller för den frånträdda
rektorstjänsten. Med avseende å den tjänstepension eller tjänstelivränta,
vartill tjänstemannen må bliva berättigad, skall i sådant fall iakttagas,
att pensionens grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga
det belopp, vartill det skulle ha bestämts, om han intill avgången
ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten. Genom övergångsbestämmelse
har emellertid ansetts böra sörjas för att ändringen icke medför
försämring för den, som nu kvarstår vid rektors pensionsunderlag. Av
huvudsakligen formella skäl har även stadgandet i nuvarande 21 § 3 punkten
allmänna familjepensionsreglementet föreslagits skola undergå viss
jämkning.

Utskottet. Såsom departementschefen anfört, kan den nuvarande regeln örn kvarstående
vid rektors pensionsunderlag i vissa fall medföra mindre tilltalande
konsekvenser. Det i propositionen framlagda förslaget, att den, som återgått
till lärartjänst, icke skall bibehållas vid rektors pensionsunderlag utan
i stället under given förutsättning äga kvarstå vid rektors pensionsrätt, synes
förebygga dylika konsekvenser och motsvarar i och för sig bättre det
syfte, ifrågavarande anordning bör äga. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed
den föreslagna omläggningen. I övrigt har utskottet icke funnit något
att erinra mot vad i propositionen föreslagits under ifrågavarande punkt.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

12. Bilagorna till allmänna tjänstepensionsreglementet.

I den såsom bilaga A vid allmänna tjänstepensionsreglementet fogade pensionsdldersförteckningen
ha i propositionen nr 286 föreslagits följande ändringar.

Tredje huvudtiteln. Pensionsåldern för kanslist i lönegraden A 12
vid beskickning eller konsulat har föreslagits höjd från 60 till 63 år, vilken
sistnämnda pensionsålder är gällande för kanslist i samma lönegrad vid utrikesdepartementet.
Förslaget står, enligt vad i propositionen (sid. 52) anföres,
i samband med ändrade rekryteringsförhållanden. Intill 1939 lia förste
kanslisttjänsterna i lönegraden A 16, för vilka pensionsåldern är 65 år, varit
förbehållna män och kanslisttjänsterna tillsatts med kvinnliga befattningshavare.
I enlighet med ett i 1939 års statsverksproposition i princip förordat
förslag (III H. T., sid. 31) av 1938 års sakkunniga för utredning av frågan
om en särskild lönereglering för utrikesrepresentationens tjänstemän rekryteras
de två slagen av befattningar numera icke längre på nämnda sätt, utan
den första anställningen avser alltid befattning såsom kanslist i lönegraden A
12; befordran till förste kanslistbefattning i lönegraden A 16 kan i mån av
kompetens vinnas av såväl kvinnlig sorn manlig befattningshavare. För
framtiden borde icke upprätthållas skillnad i pensionsåldershänseende mellan
kanslist i utrikesdepartementet och kanslist vid beskickning eller konsulat,
utan pensionsåldern borde fastställas till 63 år även för de sistnämnda
kanslisterna.

Fjärde huvudtiteln. Pensionsåldersförteckningen till allmänna
tjänstepensionsreglementet har, såvitt* angår fjärde huvudtiteln, för närvarand
den uppställningen, att under rubriken allmänna civilförvaltningen
verksvis upptagas vissa civila befattningar, under det att beställningar, som
avses i militära avlöningsreglementet, redovisas under rubriken försvarsväsendet
med underrubrikerna armén, marinen och flygvapnet. Med hänsyn till
att ordinarie beställningar, å vilka militära avlöningsreglementet äger tillämpning,
numera finnas ej endast å personalförteckningarna för de tre försvarsgrenarna
utan även å de särskilda personalförteckningarna för försvarsdepartementet,
kemiska anstalten, karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
och garnisonssjukhusen samt till att i den till årets riksdag avlåtna propositionen
nr 235 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under fjärde huvudtiteln
föreslagits uppförande av ordinarie beställningar, å vilka militära avlöningsreglementet
skall äga tillämpning, jämväl vid vissa av de centrala förvaltningarna,
har pensionsåldersförteckningen till allmänna tjänstepensionsreglementet
nu föreslagits erhålla ändrad uppställning. Pensionsåldersförteckningens
första avdelning, vilken nu har rubriken »Civila befattningshavare i allmänhet»,
avses skola erhålla rubriken »Befattningshavare i allmänhet». Återstoden
av pensionsåldersförteckningen erhåller rubriken »Befattningshavare
vid vissa verk», och därunder upptagas såsom underavdelningar dels allmänna
civilförvaltningen och försvarsväsendet, dels statens affärsdrivande
verk. Under den förra underavdelningen upptagas befattningarna liksom nu

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

huvudtitelsvis. Under fjärde huvudtiteln upptagas jämväl sådana beställningar,
för vilka militära avlöningsreglementet gäller.

I fråga om den närmare avfattningen av pensionsåldersförteckningen, såvitt
angår fjärde huvudtiteln, hänvisas till propositionen nr 286 sid. 53
och 54. De därvid framställda förslag och gjorda uttalanden, som äro av
reell innebörd, äro följande.

Efter omorganisationen av försvarets centrala förvaltning komma beställningar
med inplacering i militär eller civilmilitär lönegrad att finnas uppförda
å vissa centrala förvaltningsmyndigheters personalförteckningar. Departementschefen
har ansett vissa skäl tala för afl högre pensionsålder fastställes
för dessa beställningar än för beställningar i samma lönegrad vid truppförband
etc. Denna fråga syntes emellertid kräva särskild utredning. Innan
resultatet därav förelåge, borde för dessa befattningar ej fastställas annan
pensionsålder än den, som i allmänhet gällde för den lönegrad, till vilken
respektive befattning vore hänförd.

Vad angår armén, borde pensionsåldern för poliskommissarie utgå ur förteckningen,
då beställningen såsom poliskommissarie numera överflyttats till
den under femte huvudtiteln hörande poliskåren i Boden.

I anslutning till vad i punkt 6 anförts borde i en not till avdelningarna för
armén, marinen och flygvapnet angivas, att för å reservstat uppförd ''beställning
med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,
gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

Femte huvudtiteln. Befattningen såsom assistent av 4:e klass å
övergångsstat vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och alkoholistanstalt
därstädes har föreslagits skola såsom numera obefintlig uteslutas ur
pensionsåldersförteckningen (V H. T. 1943, sid. 72; r. skr. nr 5). Vidare har
i anslutning till beslut vid årets riksdag (V H. T., sid. 100; r. skr. nr 5) befattningen
såsom föreståndarinna vid statens skyddshem betecknats såsom rektor.

1942 års riksdag har i samband med beslut om inrättande från och med
den 1 oktober 1942 av en statlig poliskår i Boden (prop. nr 342; r. skr. nr
458) beslutat om lägre pensionsålder för åtskilliga till poliskåren hörande
befattningshavare än som eljest gäller för befattningshavare i respektive
lönegrad. Sålunda skall dels — med undantag från allmänna tjänstepensionsreglementets
regel örn 65 års pensionsålder för ordinarie tjänstemän
tillhörande högre lönegrad än den 12:e — tillämpas en pensionsålder av
63 år för stadsfiskal, 60 år för poliskommissarie och 57 år för överkonstapel,
dels ock — med avvikelse från pensionsreglementets regel om 60 års pensionsålder
för tjänstemän i högst 12 lönegraden — tillämpas 57 års pensionsålder
för inspektionskonstapel och kriminalkonstapel samt 55 års pensionsålder
för konstapel. I enlighet härmed ha nämnda befattningar och för dem
beslutade pensionsåldrar föreslagits skola införas i pensionsåldersförteckningen
under rubriken poliskåren i Boden.

Sjätte huvudtiteln. För närvarande gäller enligt pensionsåldersförteckningen
63 års pensionsålder för följande befattningar vid väg- och val -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

tenbyggnadsstyrelsen, nämligen järnvägsinspektor, luftfartsinspektör, väginspektör,
byråchef och broinspektor samt byråchef och vägtrafikinspektör.
Under rubriken vägorganisationen i länen angives samma pensionsålder för
vägingenjör.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet har chefen
för försvarsdepartementet funnit särskild pensionsålder icke vara erforderlig
för någon av de till vägväsendet hänförliga befattningarna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Nu gällande undantag härutinnan borde därför upphävas,
och några nya undantagsbestämmelser för styrelsens vidkommande
borde icke införas. En pensionsålder av 63 år borde däremot bibehållas beträffande
järnvägs- och luftfartsinspektörerna. För vägförvaltningarnas vidkommande
syntes en pensionsålder av 63 år lämpligen böra bestämmas för
samtliga ingenjörsbefattningar — vägingenjörer i lönegraden A 26 och ingenjörer
i lönegraderna A 21 och A 19 — samt för övervägmästare, vägmästare
och ritare. För annan ordinarie personal vid vägförvaltningarna än här
nämnts syntes bestämmelse om särskild pensionsålder ej vara erforderlig.

Åttonde huvudtiteln. Med anledning av högre lärarinneseminariets
nedläggande med utgången av juni månad 1943 (prop. nr 255/1942;
r. skr. 406) ha ur pensionsåldersförteckningen rubriken högre lärarinneseminariet
och därunder uppförda befattningar föreslagits skola utgå. Å
andra sidan borde vid genomförande av förslag, som förelagts innevarande
års riksdag (VII H. T., sid. 266; prop. nr 150, sid. 104 och 137) under rubriken
de allmänna läroverken angivas, att pensionsåldern för övningsskollärare
utgör 63 år.

Nionde huvudtiteln. Benämningen statens veterinärbakteriologiska
anstalt har föreslagits skola ersättas med statens veterinärmedicinska
anstalt (jfr prop. nr 129/1943, sid. 83).

Pensionsålder för befattning å övergångsstat. Då i anledning
av organisationsändring ordinarie befattning blir övertalig eller utbytes
mot befattning i lägre lönegrad, plägar befattningens dåvarande innehavare
överflyttas till övergångsstat utan ändring i löneställningen. I anslutning
härtill uppföres den av honom innehavda befattningen i respektive personalförteckning
ävensom i avlöningsreglementets tjänsteförteckning å övergångsstat.
Vad angår pensionsåldern för sådan befattningshavare, angives i en
not till pensionsåldersförteckningen, att för å övergångsstat uppförd befattning
med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,
gäller i förteckningen för vederbörande befattning upptagen pensionsålder. I
sådana fall, där befattning på ordinarie stat med samma tjänstebenämning ej
finnes men särskild pensionsålder ansetts böra gälla för den å övergångsstat
uppförda befattningen, har pensionsåldern för denna direkt angivits i pensionsåldersförteckningen.

Departementschefen har anfört, att enär pensionsåldern för befattning,
som uppföres på övergångsstat, icke syntes böra höjas, även örn så skedde
beträffande motsvarande befattning på ordinarie stat, i nyssnämnda not
borde intagas en föreskrift av innebörd, att för befattning, som uppförts på

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare tidpunkt, tillämpas
samma pensionsålder som gällt omedelbart före överflyttningen till övergångsstat
eller, om lägre pensionsålder gäller för befattning på ordinarie stal
med samma tjänstebenämning, sistberörda pensionsålder. Härigenom vunnes
även, att pensionsåldersförteckningen icke behövde tyngas med angivande av
särskild pensionsålder för befattningar, som framdeles uppföras på övergångsstat.

I den såsom bilaga B vid allmänna tjänstepensionsreglementet fogade
tjänstäldersförteckningen) vari angivas de ordinarie befattningar, beträffande
vilka det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgör 25, ha föreslagits
följande ändringar.

Fjärde huvudtiteln. Tjänståldersförteckningen har föreslagits skola
erhålla en uppställning, som ansluter sig till den för pensionsåldersförteckningen
föreslagna. Under rubriken allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet
skola huvudtitels- och verksvis upptagas samtliga ifrågakommande
befattningar utom de till statens affärsdrivande verk hörande. Under fjärde
huvudtiteln borde upptagas beställningarna såsom byråöverläkare samt
förste och andre byråläkare vid försvarets sjukvårdsförvaltning. De ordinarie
fänriksbeställningarna vid marinen och flygvapnet borde såsom numera
obefintliga utgå ur förteckningen. I denna borde angivas, att det för hel
pension erforderliga antalet tjänstår utgör 25 beträffande beställning å reservstat
med samma tjänstebenämning som i förteckningen upptagen beställning.

Femte huvudtiteln. På sätt tidigare omnämnts gäller enligt 1942 års
riksdags beslut 55 års pensionsålder för konstapel vid poliskåren i Boden
och 57 års pensionsålder för kriminalkonstapel, inspektionskonstapel och
överkonstapel vid samma kår. För dessa befattningshavare har det för hel
pension erforderliga antalet tjänstår föreslagits skola utgöra 25. Ifrågavarande
befattningar borde därför under rubriken poliskåren i Boden införas i
tjänståldersförteckningen.

Åttonde huvudtiteln. De icke lönereglerade ordinarie tjänster vid
universiteten samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilka allmänna
tjänstepensionsreglementet äger tillämpning, äro samtliga upptagna i tjänståldersförteckningen.
Bland annat upptages under rubriken Lunds universitet
befattningen i medicinsk radiologi. Såsom under punkt 10 anförts avses
nämnda befattning från och med den 1 juli 1943 skola ändras till en befattning
såsom lärare i röntgendiagnostik. Ändring borde på grund härav vidtagas
i tjänståldersförteckningen, i vilken vidare borde införas de befattningar
vid samma universitet såsom lärare i fysikalisk diagnostik, ortopedi
och radioterapi, beträffande vilka framlagts förslag att allmänna tjänstepensionsreglementet
skall erhålla tillämpning.

Vid bifall till i propositionen nr 214/1943 framställt förslag borde i tjänståldersförteckningen
benämningen lärare vid tandläkarinstitutet ersättas med
professor.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Tjänstålder för befattning å övergångsstat. I viss motsvarighet
till vad i det föregående föreslagits i fråga om pensionsålder för innehavare
av befattning å övergångsstat har föreslagits, att vid tjänståldersförteckningen
skall fogas en not av innehåll, att för befattning, som uppförts
å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare tidpunkt, det för
hel pension erforderliga antalet tjänstår skall utgöra 25, såframt nämnda
tjänstålder för hel pension antingen gällt för befattningen omedelbart före
överflyttningen till övergångsstat eller ock gäller för befattning å ordinarie
stat nied samma tjänstebenämning.

De under ifrågavarande punkt i propositionen nr 286 framställda förslagen utskottet.
om ändrad pensions- och tjänstålder kunna i huvudsak lämnas utan erinran
av utskottet. Utskottet biträder sålunda bland annat de förslag, som framlagts
i fråga örn kanslistbefattningarna vid beskickningar och konsulat, vissa befattningar
vid vägväsendet samt befattningar å övergångsstat. Likaså föranleder
förslaget om ändrad uppställning av pensions- och tjänståldersförteckningarna
icke någon erinran från utskottets sida.

I förteckningarna torde jämväl på i propositionen föreslaget sätt böra införas
vissa befattningar vid poliskåren i Boden. Della skulle bland annat innebära,
att pensionsåldern för konstapel vid poliskåren i enlighet nied beslut
vid 1942 års riksdag angives utgöra 55 år. Inom utskottet har emellertid
yppats en viss tvekan, huruvida nämnda pensionsålder för konstaplarna kan
anses vara lämpligt avvägd ur de synpunkter, som böra anläggas på ifrågavarande
spörsmål. Vissa skäl synas utskottet tala för att en något högre pensionsålder
kunde fastställas utan att detta innebure menliga verkningar för tjänståliggandenas
behöriga skötande. Vid polisväsendet torde säkerligen förekomma
göromål, för vilkas utförande icke fordras sådana särskilda förutsättningar
i fråga om fysisk spänst, att så låg pensionsålder som 55 år därav motiveras.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga och, om ändring finnes böra ske, därom förelägger riksdagen
förslag.

13. Pensionsfrågor sammanhängande med förstatligande av den
allmänna väghållningen på landet.

Vid 1942 års riksdag godkändes vissa huvudgrunder för förstatligande av
den allmänna väghållningen på landet (prop. nr 122; r. skr. nr 325). Principbeslutet
bygger i väsentliga delar på förslag, innefattade i ett den 9 april 1941
dagtecknat betänkande av 1938 års sakkunniga för utredning örn vägväsendets
förstatligande (vägförstatligandekommittén). Efter riksdagsbeslutet tillkallades
med stöd av Kungl. Majlis bemyndigande den 12 juni 1942 inom
kommunikationsdepartementet särskilda sakkunniga (1942 års vägsakkunniga)
med uppdrag, bland annat, att avgiva förslag till de åtgärder i organisations-
och övriga hänseenden, som erfordrades för att genomföra ett förstat Bihcing

till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 70. .3

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

ligande av den allmänna väghållningen på landet. Dessa sakkunniga avgåvo
den 27 januari 1943 förslag till utformning av den statliga vägorganisationen
m. m. (SOU 1943: 1). Sedermera har i en den 30 april 1943 dagtecknad proposition,
nr 224, förslag framlagts angående den statliga vägorganisationen
samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor. Propositionen avser förstatligande
av den allmänna väghållningen på landet från och med den 1
januari 1944.

I propositionen nr 286 har framlagts förslag rörande reglering av de särskilda
spörsmål, vilka i pensionshänseende uppkomma vid förstatligande av
den allmänna väghållningen på landet. Förslagen grunda sig väsentligen på
en av statskontoret efter samråd med 1942 års vägsakkunniga och statens
pensionsanstalt verkställd utredning, vars resultat framlagts i en med skrivelse
den 20 april 1943 överlämnad promemoria (i propositionen och här
nedan benämnd promemorian). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som beretts
tillfälle att taga del av nämnda promemoria, har i anledning därav gjort
vissa uttalanden i en den 7 maj 1943 dagtecknad promemoria. Vidare har
svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet i en den 12 maj 1943
dagtecknad framställning gjort vissa uttalanden i ämnet.

Pensions för hållandena för personal, vilken erhåller pensionsberättigande
anställning. Flertalet av de spörsmål av övergångsnatur, som i pensionshänseende
uppställa sig vid ett förstatligande av den allmänna väghållningen
på landet, avse det sätt varpå pensioneringen skall ordnas för personal, vilken
erhåller sådan anställning i statens tjänst, som normalt är förenad med pensionsrätt.
Här kunna följande fyra frågekomplex urskiljas.

1. Av propositionen framgår, att vägdistrikten i viss omfattning sörjt för
pensionering av hos dem anställd personal, därvid följande fyra pensioneringstyper
kommit till användning, nämligen pensionering hos statens pensionsanstalt,
hos enskild pensionsinrättning, hos vägdistriktet och genom anslutning
till pensionsstyrelsens frivilliga försäkring.

I den mån pensionsberättigande statsanställning vinnes av sådan personal
vid vägdistrikten, för vilken pensionering i en eller annan form
ordnats genom vederbörande vägdistrikts försorg, uppställer sig frågan, huruvida
sådan personal bör undantagas från de statliga pensionsreglementenas
tillämpning och alltså fortfarande bibehållas vid densamma redan tillförsäkrade
pensionsförmåner. Anses pensionsreglementena böra erhålla tillämpning,
uppkommer frågan, i vad mån personalen därjämte bör bibehållas vid
densamma hittills tillförsäkrad pensionsrätt, eller där detta icke skall ske,
på vilket sätt den nuvarande pensioneringen skall avvecklas.

2. Beträffande sådan arbetarpersonal hos vägdistrikt, som erhåller statsanställning,
inställer sig frågan, huruvida någon modifikation påkallas i den
i allmänhet gällande förutsättningen för tillämpningen av 1942 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare, att arbetaren skall ha haft statsanställning
viss s. k. väntetid.

3. I fråga om all sådan personal, som tidigare haft anställning hos vägdistrikt
och å vilken pensionsreglementena erhålla tillämpning, är vidare
fråga, om och i vad mån den tidigare anställningen bör få tillgodoräknas såsom
tjänstår. Särskilda spörsmål uppkomma härvid i fråga om den personal,
som tidigare haft pensionsrätt.

4. I den mån pensionsreglementena erhålla tillämpning å personal, vilken

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

tidigare haft pensionsrätt, och tidigare pensionsförsäkringar i samband därmed
avvecklas, uppkommer slutligen frågan, huruvida för det bortfallande
försäkringsbeloppet bör beredas kompensation i annan form än genom särskilda
medgivanden i fråga om tjänstårsberäkning.

Beträffande det sätt, varpå de ovan under punkt 1 omförmälda frågorna
borde regleras, har jöredragande departementschefen anfört följande:

»Då sådan hos vägdistrikt anställd personal, för vilken vägdistriktet anordnat
pensionering i en eller annan form, erhåller anställning i statens tjänst,
vilken normalt är förenad med pensionsrätt enligt allmänna tjänste- och
familjepensionsreglementena eller motsvarande pensionsreglementen för arbetare,
uppkommer frågan, huruvida dessa reglementen böra erhålla tillämpning
å personalen eller de hittillsvarande grunderna för dess pensionering
även i fortsättningen böra tillämpas. Såsom bland annat statens pensionsanstalt
anfört synes det böra undvikas, att staten för pensionering av hos
densamma anställd personal erlägger avgifter till enskilda pensionsanstalter.
Med hänsyn såväl härtill som till önskvärdheten av en enhetlig reglering av
den statliga personalens pensionsförhållanden tillstyrker jag att, på sätt i promemorian
förordats, nämnda pensionsreglementen erhålla tillämpning å här
avsedda personalgrupper.

Vid denna lösning inställer sig närmast spörsmålet, huruvida den övertagna
personalen jämväl bör bibehållas vid den pension, som intjänats enligt
de hittills tillämpade pensioneringsgrundema. Detta synes lia förutsatts av
vägförstatligandekommittén, enligt vars förslag emellertid den statliga pensionen
skulle minskas med ett belopp motsvarande den före förstatligandet
intjänta pensionen. Mot en sådan minskning ha å andra sidan vissa personalsammanslutningar
uttalat sig. Lösningen av denna fråga bör i huvudsak
bero på det sätt, varpå den statliga pensionen skall beräknas. Såsom närmare
utvecklats i promemorian kan ifrågakomma alt såsom tjänstår för den statliga
pensionen tillgodoräkna jämväl sådan tid före förstatligandet, som lagts
till grund för den icke-statliga pensionens bestämmande; en förutsättning
härför bör emellertid vara, att antingen rätten till sistnämnda pension upphör
eller ock den statliga pensionen minskas med motsvarande belopp. En annan
lösning kan däremot vara påkallad, om medgivande till tillgodoräkning icke
lämnas. I promemorian har föreslagits, att tillgodoräkning av här avsedd tid
skall få förekomma och att i anslutning därtill den hittillsvarande pensioneringen
i allmänhet skall avvecklas. Genom ändringar i reglementet för statens
pensionsanstalt skulle den delaktighet i anstalten, som tillkommit viss
Personal vid vägdistrikten, bringas alt upphöra. För att personal med pensionsrätt
hos enskild pensionsinrättning skulle vinna statlig pensionsrätt, innefattande
sådan tillgodoräkning, som nyss nämnts, skulle rättigheterna i förhållande
till pensionsinrättningen överlåtas å statsverket. Den, för vilkens
pensionering vägdistrikt tidigare åtagit sig att självt svara, skulle vid erhållande
av pensionsberätligande statsanställning avstå från den av vägdistriktet
utfästa pensionen. Pension på grund av inbetalning till pensionsstyrelsens
Irivilliga försäkring skulle däremot få behållas, men den statliga pensionen

36 Bankoutskottets utlåtande nr 70.

skulle minskas med motsvarande belopp. Mot vad sålunda föreslagits bär jag
icke något att erinra.

Vad angår frågan, huruvida den övertagna personal, som varit försäkrad
i enskild pensionsinrättning, skall vara skyldig att till statsverket överlåta
sin rätt i förhållande till inrättningen mot medgivande att för den statliga
pensionen tillgodoräkna tjänstår för anställningstid före förstatligandet, lia i
promemorian framlagts två alternativa förslag. Enligt det ena, betecknat såsom
alternativ 1, skall sådan skyldighet föreligga för den, som vid förstatligandet
ej fyllt 55 år, enligt alternativ 2 skall däremot valfrihet finnas oavsett
levnadsåldern. Enligt båda alternativen skall den, som kommer att behålla
pensionen hos den enskilda pensionsinrättningen, icke erhålla rätt till
tjänstårsberäkning för tid före förstatligandet. I promemorian har framhållits,
att en tillfredsställande reglering av de sammanträffande pensionerna
ej i alla fall kan vinnas genom föreskrifter örn dylik begränsning av tjänstårsberäkningen;
bland annat skulle vid invalidpensionsfall konstruktionen
med pension dels från staten, dels från enskild pensionsinrättning kunna
leda till det mindre önskvärda resultatet, att vederbörande bleve berättigad
till två hela pensioner. Enligt promemorian borde helst genomföras en
lösning enligt alternativ 1, varjämte möjlighet borde införas att reducera
statlig invalidpension för den, som ägde bibehålla sin pensionsrätt hos den
enskilda pensionsinrättningen. För egen del har jag emellertid, särskilt med
tanke på de normala fall, då avgång sker med ålderspension, funnit övervägande
skäl tala för att den åsyftade valfriheten medgives även den, som ej
ännu uppnått 55 års ålder vid förstatligandet. Jag tillstyrker därför, att spörsmålet
löses på i huvudsak det sätt, som innefattas i alternativ 2. Jämväl med
denna utgångspunkt bör självfallet kunna vidtagas skälig reduktion av statlig
invalidpension, och detsamma bör gälla i fråga örn statlig sjukpension.
Vidare synes, utöver vad i promemorian förutsatts, en viss begränsning av
tjänstårsberäkningen för statlig pension för den, som kvarstar vid pensionsrätt
i enskild pensionsinrättning, böra övervägas. Till denna fråga återkommer
jag i det följande. Att staten icke skall bidraga till upprätthållande av
pensionsförsäkringen hos den enskilda inrättningen, synes självfallet. Ej heller
bör staten i förevarande fall bereda dyrtidstillägg eller andra tilläggsförmåner
å pension, som utgår från enskild pensionsinrättning.»

Beträffande de uppkommande frågorna örn avvecklingen av försäkringar
övertagna av statsverket samt örn dispositionen av därför inflytande medel
har i promemorian framhållits, att den omfattning, i vilken sådana anställningshavare
vid vägdistrikt, som äro pensionsförsäkrade i enskilda försäkringsanstalter,
komma att erhålla pensionsberättigande anställning vid den
statliga vägorganisationen, kunde överblickas först sedan de nya tjänsterna
blivit besatta med sina nya innehavare, samt att det tidigast i samband därmed
kunde fastställas, vilka försäkringar, som blivit överlåtna å statsverket.
Vid sådant förhållande syntes tiden ännu icke vara inne att träffa avgörande
om den slutliga dispositionen av de övertagna försäkringarna. Härom syntes
för övrigt i vissa fall vara nödvändigt att upptaga förhandling med veder -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

börande försäkringsanstalt. Med hänsyn härtill har i promemorian föreslagits,
att statskontoret erhåller ett bemyndigande att, efter samråd med försäkringsinspektionen,
med ifrågavarande försäkringsanstalter träffa den uppgörelse
rörande de övertagna försäkringarna, som kan visa sig godtagbar för
statsverket. Bemyndigandet borde innefatta rätt för statskontoret att besluta
beträffande de övriga frågor, som kunde uppkomma i samband med övertagandet
av försäkringarna. De medel, som på detta sätt tillkomme statsverket,
syntes böra helt tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden.

I promemorian har vidare, med avseende å sådana fall av pensionering
genom vägdistrikts egen försorg, i vilka fondering skett av befattningshavarnas
avgifter eller vägdistriktets avsättningar till pensionskostnaderna, föreslagits,
att ifrågavarande medel skola överföras till statsverket och därvid
helt tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Vad i promemorian föreslagits i fråga om avvecklingen av försäkringar
övertagna av statsverket samt om dispositionen av därför inflytande medel
föranleder ej erinran från min sida; i den mån medlen inflyta i form av livränta
böra de likväl ej tillföras civila tjänstepensionsfondens kapital utan
bokföras såsom inkomst för fonden. Jag tillstyrker vidare det i promemorian
framställda förslaget att de medel, som vissa vägdistrikt fonderat för bestridande
av pensionskostnaderna, tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden. Ett
i propositionen nr 224 till årets riksdag gjort uttalande, att vägdistriktens tillgångar,
däribland kontanter, banktillgodohavanden och fordringar, ej skola
avräknas mot vägdistriktens skulder utan ingå såsom rörelsemedel i den
föreslagna förrådsfonden och att å andra sidan skulderna böra övertagas av
riksgäldskontoret, har enligt sakens natur icke avseende å pensionsfonderna
och pensionsförpliktelserna.»

Beträffande det under punkt 2 avsedda spörsmålet har departementschefen
erinrat, att enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare för reglementets
tillämpning fordras bland annat, att vederbörande arbetare skall ha
innehaft anställning en viss minsta tid. Under denna s. k. väntetid skall han
i regel ha haft sådan arbetaranställning i statens tjänst, för vilken gäller en
arbetstid av normal omfattning. Beträffande den, som vid kommunal verksamhets
nedläggande övergått till anställning i statens tjänst, må emellertid
även anställning hos den föregående arbetsgivaren tillgodoräknas såsom
väntetid. För personal, som haft anställning hos vägdistrikt, Ilar nu föreslagits
en utvidgning i två olika hänseenden av sistnämnda medgivande. Dels
skulle få tillgodoräknas även anställning hos annat vägdistrikt än det,
där vederbörande var anställd vid förstatligandet. Dels skulle anställning hos
vägdistrikt få tillgodoräknas såsom väntetid jämväl för den, som ej övergått
i statens tjänst i samband med väghållningens förstatligande, såframt han
inom tre år därefter vinner sådan anställning, som avses i arbetarpensionsreglementet.
Med beaktande av de särskilda omständigheterna i förevarande
fall — bland annat måste det anses naturligt, ali den hittillsvarande vägorga -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

nisationen betraktas såsom en enhet — har departementschefen förklarat sig
tillstyrka vad sålunda föreslagits.

Vad härefter angår de under punkt 3 avsedda frågorna om tjänstårsberäkning
för anställningstid före förstatligandet, framgår av det förut anförda,
att dessa frågor avses skola regleras på olika sätt för olika fall. Departementschefen
har härom anfört följande.

»Vissa förslag ha framlagts rörande rätt till tjänstårsberäkning för tid före
förstatligandet för annan personal än sådan, som haft pensionsrätt hos enskild
pensionsinrättning och efter erhållande av statsanställning bibehåller
denna pensionsrätt. Den tid, varunder anställningshavaren — vad angår arbetare
efter uppnådd ålder av 18 år — tjänstgjort hos väghållningsdistrikt,
vägdistrikt eller i statens tjänst och som ej författningsenligt tillgodoräknas,
skulle enligt ett i promemorian framställt förslag till två tredjedelar få tagas
i beräkning såsom tjänstår. Endast sådan tid skulle dock få tillgodoräknas,
varunder vederbörande innehaft anställning, som utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla. Detta förslag finner jag mig kunna i princip
tillstyrka. Huruvida, såsom en personalsammanslutning ifrågasatt, tillgodoräkning
i nämnda omfattning jämväl bör få ske av tid, varunder arbetaranställning
innehafts hos entreprenör för vägunderhållet, finner jag vara
mera tveksamt. Såsom i promemorian framhållits, har statstjänsteman enligt
hittills tillämpad praxis icke fått i pensionsavseende tillgodoräkna tid, varunder
han utan att inneha statsanställning utfört arbete åt enskilda personer,
vilka enligt åtagande haft att fullgöra viss uppgift för statens räkning. Detta
skäl talar onekligen med en viss styrka emot att arbetare skulle medgivas
tillgodoräkna sig tid, varunder han varit anställd hos entreprenör för vägunderhållet.
Särskilt i sådana fall, där arbetaren uppnår pensionsåldern inom
relativt kort tid efter förstatligandet, kunna dock billighetsskäl tala för att
tillgodoräkning av entreprenörsanställningen medgives i syfte att bringa upp
pensionen till ej alltför lågt belopp. Efter övervägande av de skäl, som kunna
tala för en lösning i den ena eller andra riktningen, har jag funnit mig böra
förorda, att för sådan arbetare, som erhåller anställning i statens tjänst i
samband med förstatligandet eller senast tre år därefter, tillgodoräkning av
den anställningstid hos entreprenör för vägunderhållet, varunder arbetaren
haft vägarbete såsom huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla, må kunna
efter prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver tillgodoräknas till
två tredjedelar, i den mån så erfordras, för att antalet tjänstår ej skall understiga
25. Jag förutsätter härvid, att fråga om dylikt medgivande skall efter
ansökning upptagas till prövning i samband med att statsanställningen erhålles.
Någon automatiskt verkande regel angående tillgodoräkningen bör
icke meddelas, bland annat med hänsyn till att vissa entreprenörer jämväl
haft arbetare anställda för annan sysselsättning än vägarbete. Jag utgår
från att den sålunda förordade anordningen — såsom betingad av de särskilda
förhållanden, vilka varit rådande inom vägväsendet — icke bör medföra
några konsekvenser för behandlingen i pensionsavseende av andra fall,

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 39

där arbete utförts åt enskild person, som åtagit sig att fullgöra uppgifter
för statens räkning.

Vad i fråga om tjänstårsberäkningen förordats beträffande den, som ej
tidigare haft pensionsrätt, bör i och för sig även gälla beträffande den, som
tidigare ägt pensionsrätt och vid statsanställningens erhållande antingen förlorar
denna eller ock erhåller statlig pension, vilken minskas med belopp
motsvarande vad som utgår på grund av den tidigare gällande pensioneringen.
Här skulle emellertid enligt promemorian viss tid före förstatligandet
få tillgodoräknas i full utsträckning. Sålunda skulle för den, som haft pensionsrätt
hos statens pensionsanstalt, tillgodoräknas den tid, vilken varit att
anse såsom tjänstår enligt pensionsanstaltens reglemente. För den, som varit
försäkrad i enskild pensionsinrättning, skulle tillgodoräknas den tid,
vilken lagts till grund för bestämmandet av pensionen från den enskilda
inrättningen. För den, som vägdistrikt åtagit sig att självt pensionera och
som genom egna avgifter bidragit till pensioneringen, skulle tillgodoräknas
den tid, vilken tagits i beräkning för bestämmande av den utfästa pensionen.
För den, som haft pensioneringen ordnad genom anslutning till pensionsstyrelsens
frivilliga försäkring, skulle tillgodoräknas den tid, varunder
avgiftsbetalning för pensioneringen skett. För vissa fall har emellertid angivits,
att endast sådan tid bör få tillgodoräknas, varunder vederbörande innehaft
sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.
Vad sålunda föreslagits synes mig i huvudsak lämpligt. Enligt
min mening bör dock även den, som vägdistrikt utfäst sig att självt pensionera
utan att avkräva pensionsavgifter, medgivas att i full omfattning såsom
tjänstår tillgodoräkna den anställningstid, på vilken pensionsutfästelsen skäligen
kan antagas lia grundats. Visserligen har det enligt utredningen i flertalet
här åsyftade fall förhållit sig så, att den utfästa pensionen beräknats
till minskat belopp med hänsyn till att avgifter icke erlagts. Att för sådana
fall, då pensionsrätt överhuvud taget förelegat, göra tjänstårsberäkningen
beroende på avvägningen av pensionsbeloppets storlek och anställningshavarens
vederlag —- i form av kontant bidrag eller arbete — för pensionsrätten
synes emellertid i princip knappast lämpligt. Vidare bör sådan tid,
vilken under vissa förutsättningar skulle få tillgodoräknas i full omfattning,
få tagas i beräkning utan att särskild undersökning behöver verkställas, i
vad mån därunder innehafts anställning, som utgjort vederbörandes huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla. I övrigt tillstyrker jag de förevarande
förslagen i promemorian.

Beträffande den, som haft pensionsrätt hos enskild pensionsinrättning och
bibehåller denna rätt, bör å andra sidan i enlighet med vad i promemorian
förutsatts, såsom tjänstår för bestämmande av den statliga pensionen ej få
tillgodoräknas tid före förstatligandet. Då emellertid hel pension enligt de
statliga pensionsbestämmelserna intjänas på 30 år och pensionen sålunda
icke växer med ytterligare tjänstår, oaktat pensionsavdrag verkställas intill
avgången ur tjänst, bör beträffande den, som kvarstår vid pensionsrätt i en -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

skild pensionsinrältning, därjämte iakttagas, att större antal tjänstår icke i
något fall tillgodoräknas honom för statlig pension än att detsamma ökat
med den tid före förstatligandet, som lagts till grund för bestämmandet av
pensionen från den enskilda inrättningen, uppgår till högst 30.»

Beträffande slutligen det ovan under punkt 4 berörda spörsmålet har departementschefen
förklarat sig biträda ett i promemorian framställt förslag,
enligt vilket, såvitt angår den, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit sig
att självt svara, kompensation av statsmedel skall kunna utgå i den mån de
statliga tjänste- och familjepensionsförmånerna visa sig understiga vad enligt
vägdistriktets utfästelser skulle ha ifrågakommit, om anställningshavaren
vid vägförstatligandet avgått ur vägdistriktets tjänst och ej erhållit statsanställning.

Pensionsförhållandena för personal, som icke erhåller pensionsberåttigande
anställning. Utöver de i det föregående berörda pensionsfrågorna uppkomma
vid vägväsendets förstatligande spörsmål, vilka avse personal, som
icke erhåller pensionsberättigande anställning i anslutning till förstatligandet.
Härom har departementschefen anfört följande:

»Med avseende å sådan personal vid vägdistrikten, som allenast erhåller med
pensionsrätt ej förenad statsanställning, har i promemorian föreslagits i huvudsak
följande. Tidigare pensionsförsäkringar skola uppsägas. Beträffande
sådan personal, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit sig att självt
svara, skall det ankomma på statsverket att fullgöra vägdistriktets åtaganden
i fråga om tjänste- respektive familjepensionering. I övrigt skall frågan om
beredande av pension av statsmedel åt här avsedd tjänsteman bedömas enligt
de grunder, som pläga tillämpas i fråga om beredande av riksdagspensioner;
hänsyn skall därvid bland annat tagas till den pension, som kan tillkomma
vederbörande på grund av vägdistriktets för honom tecknade försäkring
eller eljest gjorda utfästelser. Vad angår arbetare, som vunnit statlig
anställning före uppnådda 60 år, skall pensionsfrågan bedömas enligt de s. k.
summariska arbetarpensionsbestämmelserna, och vid dessas tillämpning skall
tillgodoräknas tid, varunder arbetaren efter fyllda 18 år innehaft sådan anställning
hos vägdistrikt eller väghållningsdistrikt, som utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla. Vad sålunda föreslagits kan jag i
stort sett biträda. I huvudsaklig överensstämmelse med den ståndpunkt,
som jag i det föregående intagit till frågan örn tillgodoräkning såsom tjänstår
av tid för anställning hos entreprenör, anser jag mig emellertid böra förorda,
att vid de summariska arbetarpensionsbestämmelsernas tillämpning
må i fråga om den, som erhåller anställning i statens tjänst i samband med
förstatligandet eller senast tre år därefter, fästas avseende vid den anställningstid
hos entreprenör för vägunderhållet, varunder arbetarens huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla varit vägarbete, i den mån den sammanlagda
anställningstid, vartill hänsyn får tagas, därigenom icke kommer
att överstiga 25 år. Bland annat med hänsyn till möjligheten att arbetaren
efter erhållande av den icke pensionsberättigande anställningen övergår till

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

med pensionsrätt förenad anställning bör jämväl i detta fall förutsättas att
frågan göres till föremål för utredning i samband med den första statsanställningens
erhållande. Från personalhåll ha uttalats önskemål, att de
summariska pensioneringsgrunderna skola tillämpas även för det fall, att
en arbetare erhåller statlig anställning efter det han fyllt 60 år. Med anledning
härav vill jag erinra, att anställning, som avses i ifrågavarande pensioneringsbestämmelser,
enligt därom meddelade föreskrifter må innehavas
efter 60-årsåldern allenast efter särskild prövning att vederbörande arbetare
med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som tillhöra
anställningen, kan anses äga tillfredsställande tjänstduglighet i denna. Om
arbetare, som redan uppnått 60 års ålder, erhåller mera stadigvarande anställning
i statens tjänst och på grund därav föreligga skäl att bereda honom
understöd i någon form, torde frågan därom lämpligen böra göras till föremål
för särskilt beslut av Kungl. Majit och riksdagen.

Såsom i promemorian förordats torde anställningshavare, vilken av vägdistrikt
tillförsäkrats pensionsrätt och som efter vägväsendets förstatligande
övergår från icke pensionsberättigande till pensionsberättigande statsanställning
och under den tid han innehaft med pensionsrätt ej förenad statsanställning
upprätthållit sin försäkring genom fortsatt inbetalning av egna avgifter,
böra medgivas rätt till full tjänstårsberäkning jämväl för sagda tid, därest
han å statsverket överlåter sin rätt enligt pensionsförsäkringen.

I fråga örn den personal vid vägdistrikten, som blir övertalig i anledning
av förstatligandet, ha i promemorian föreslagits åtgärder i syfte att fritaga
statsverket från skyldighet att upprätthålla gällande pensionsförsäkringar.
Beträffande sådan personal, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit
sig att självt svara, skall det emellertid ankomma på statsverket att fullgöra
vägdistriktets åtaganden i fråga om tjänste- respektive familjepension.
Vad sålunda föreslagits kan jag i huvudsak biträda. På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört bör i särskilt fall understöd i lämplig form kunna
beredas övertalig anställningshavare; detta bör kunna ifrågakomma jämväl
beträffande arbetare. Att för behandlingen av sådana fall nu uppdraga några
allmänna riktlinjer torde likväl knappast låta sig göra. I propositionen nr
224 till årets riksdag har förordats, att dylika frågor från fall till fall underställas
riksdagens prövning.»

Sådana pensionsförmåner, som vid förstatligandet utgå från vägdistrikten,
ha i propositionen förutsatts skola därefter bestridas från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m.

Efter alt lia redogjort för de avsedda grunderna för reglering av hithörande
spörsmål har departementschefen gjort följande uttalanden i fråga örn de
medgivanden, som förutsattes från riksdagens sida, och örn den omfattning,
vari generella föreskrifter borde utfärdas:

»För en reglering enligt nu angivna grunder av de olika pensionsfrågor, som
sammanhänga med vägväsendets förstatligande, påkallas i åtskilliga hänseenden
riksdagens medgivande. Svårighet föreligger att i förväg överblicka de

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Utskottet.

olika detaljspörsmal, som kunna uppkomma i anledning av omorganisationen,
och möjligt är att avvikelser från föreskrifter, vilka tillkommit under
riksdagens medverkan, kunna visa sig påkallade jämväl i andra hänseenden
än de i det föregående särskilt angivna. Med hänsyn härtill anser jag mig
böra föreslå, att Kungl. Majit inhämtar ett generellt bemyndigande att reglera
hithörande frågor i huvudsaklig överensstämmelse med vad här anförts,
vilket bemyndigande bör förutsättas innefatta befogenhet för Kungl. Majit
att i förevarande hänseende vidtaga de kompletteringar och jämkningar SOm
kunna visa sig erforderliga. Ett särskilt bemyndigande bör utverkas att vidtaga
de erforderliga ändringarna i reglementet för statens pensionsanstalt.

I promemorian har föreslagits, att regleringen av de med vägväsendets förstatligande
sammanhängande pensionsfrågorna i viss utsträckning skall ske
genom utfärdande av generella föreskrifter. Frågan i vad mån detta bör ske,
torde få anmälas för Kungl. Majit, när riksdagens beslut i ämnet föreligger.»

Såsom inledningsvis anförts, har Kungl. Majit, såvitt här är i fråga, hemställt
örn riksdagens bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i propositionen förordats

meddela bestämmelser örn ändring i reglementet för statens pensionsanstalt
i anledning av förstatligande av den allmänna väghållningen på landet från
och med den 1 januari 1944 samt

meddela föreskrifter om pensionsförhållandena för

dels vissa anställningshavare, som med anledning av förstatligandet av den
allmänna väghållningen på landet övergå i statens tjänst,

dels i statens tjänst icke övergående personal, som omedelbart före den 1
januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt, vilket åtagit sig att självt
svara för personalens pensionering,

dels ock den, som omedelbart före samma dag åtnjutit tjänste- eller familjepension
från vägdistrikt.

Såsom framgår av det föregående, påkallar förstatligandet av den allmänna
väghållningen på landet ståndpunktstagande till en råd pensionsspörsmål. I
propositionen lia framlagts vissa riktlinjer för lösningen av huvudfrågorna
och hemställts om ett generellt bemyndigande för Kungl. Majit att reglera hithörande
frågor i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen anförts.
Detta bemyndigande har förutsatts skola innefatta befogenhet för
Kungl. Majit att i förevarande hänseende vidtaga de kompletteringar och
jämkningar, som kunde visa sig erforderliga. Utskottet anser sig icke böra
motsätta sig att Kungl. Majit i detta fall lämnas ett dylikt bemyndigande av
tämligen stor räckvidd, då åtskilliga av de spörsmål, som här möta, äro av
övervägande teknisk natur och problemen dessutom svårligen kunna i alla
sina detaljer överblickas utan nära kontakt med pensionsbestämmelsernas tilllämpning.

Vad angår de riktlinjer, enligt vilka ifrågavarande spörsmål avsetts skola
i sak regleras, må nämnas följande.

Beträffande sådan personal, för vars pensionering vederbörande vägdistrikt

;,3

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

tidigare i en eller annan form sörjt och som erhåller statsanställning, vilken
normalt är förenad med pensionsrätt, har i propositionen föreslagits, att allmänna
tjänstepensionsreglementet respektive 1942 års tjänstepensionsreglemente
skall erhålla tillämpning. I alla de fall, där det enligt sakens natur är
möjligt, skall emellertid vederbörande anställningshavare, om han så önskar,
äga bibehållas vid sin före förstatligandet invänta pensionsrätt. Den pensionsrätt,
som vinnes genom inträdet i statens tjänst, erhåller i sådant fall en i
vissa hänseenden begränsad innebörd. Örn däremot anställningshavaren till
förmån för staten avstår från sin invänta pension, avses staten skola sörja
för hans pensionering på i stort sett samma sätt som om anställningen hos
vägliållningsdistrikt eller vägdistrikt inneburit pensionsberättigande statsanställning.
I de fall, där vägdistrikt åtagit sig att självt svara för anställningshavarens
pensionering, skall även kunna utgå kompensation av statsmedel i
den mån de statliga pensionsförmånerna visa sig understiga vad enligt vägdistriktets
utfästelser skulle ha ifrågakommit, örn anställningshavaren vid
vägförstatligandet avgått ur vägdistriktets tjänst och ej erhållit statsanställning.
Vad sålunda föreslagits synes utskottet innebära en lämplig lösning,
genom vilken samtidigt statens och personalens berättigade intressen bliva i
behörig mån tillgodosedda. Utskottet förordar sålunda de härutinnan i propositionen
uppdragna riktlinjerna.

I propositionen ha vidare beträffande pensionsförhållandena för den, som
vinner pensionsberättigande anställning i statens tjänst, framställts vissa förslag,
vilka ha avseende å både personal, som tidigare ägt pensionsrätt, och
annan personal. Hit höra förslag, innebärande vissa modifikationer i arbetarpensionsreglementets
bestämmelser örn väntetid. Vidare ha beträffande tjänstårsberäkning
för pension framlagts förslag, delvis innebärande undantag från
bestämmelserna i nämnda reglemente, delvis utgörande vissa på förhand
uppdragna riktlinjer för prövning av frågor om tillgodoräkning såsom tjänstår
enligt 17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet. Utskottet har
särskilt uppmärksammat, att enligt propositionen skall under vissa förutsättningar
och i viss omfattning kunna såsom tjänstår tillgodoräknas tid, varunder
anställning innehafts hos entreprenör för vägunderhållet. Mot ett dylikt
medgivande kunna givetvis, såsom ock i propositionen framhållits, resas principiella
invändningar. Utskottet bär emellertid i likhet med departementschefen
funnit de på ifrågavarande område tidigare rådande speciella förhållandena
kunna motivera ett avsteg från eljest gällande grunder. Utskottet vill
sålunda icke motsätta sig genomförande av vad i nu omförmälda hänseenden
föreslagits.

Utskottet har jämväl funnit de riktlinjer godlagbara, som i propositionen
uppdragits för behandlingen av frågor rörande sådan personal vid vägdistrikt,
vilken ej vid förstatligandet erhåller pensionsberättigande statsanställning.
Dessa frågor avse dels personal, som först efter förstatligandet erhåller sådan
anställning, dels personal, som allenast erhåller med pensionsrätt ej förenad
statsanställning, dels ock personal, vilken blir övertalig i anledning av för -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

statligandet. I viss utsträckning avses sådana spörsmål, varom här är fråga,
skola från fall till fall underställas riksdagens prövning.

Utskottet, som slutligen ej heller funnit något all erinra mot vad i propositionen
anförts i fråga om sättet för pensionskostnaders bestridande eller örn
disponerandet av pensionsfonder, övertagna från vägdistrikt, eller av medel,
som inflyta till statsverket genom övertagande av pensionsförsäkringar, tecknade
genom vägdistrikts försorg, finner sålunda vad i propositionen förordats
i allmänhet utgöra en lämplig lösning och tillstyrker därför, att Kungl. Majit
lämnas ett bemyndigande av föreslagen innebörd. I samband därmed bör
Kungl. Majit jämväl erhålla ett bemyndigande att vidtaga erforderliga jämkningar
i reglementet för statens pensionsanstalt.

14. Undantagande av viss personal vid statens järnvägar från
allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning m. m.

Enligt föreskrift i 1934 års civila tjänstepensionsreglemente skulle, där ej
Kungl. Majit annorlunda förordnade, från reglementets tillämpning undantagas
tjänsteman, vilken vid statens övertagande av enskilt företag övergått
till i reglementet avsedd befattning. I 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
finnes en motsvarande bestämmelse, vilken därjämte avser sådan
tjänsteman, som i samband med enskilt företags nedläggande övergått till befattning,
som avses i reglementet. För sådan tjänsteman vid statens järnvägar,
vilken kvarstår såsom delägare i enskild pensionsinrättning eller i av statens
järnvägar i samband med statsinlösen eller nedläggande övertagen enskild pensionsinrättning
och som jämlikt 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
är undantagen från dettas tillämpning, gäller en särskild kungörelse
den 30 juni 1942, nr 697. Denna innehåller bland annat bestämmelser om fyllnadspension
från statens järnvägar till den, som antingen blivit tillförsäkrad
sådan förmån i de kontraktsbestämmelser, som reglera statens övertagande
av det enskilda företaget eller personals övertagande av staten i samband med
företagets nedläggande, eller ock medgives dylik förmån genom särskilt beslut
av Kungl. Maj :t.

I propositionen nr 286 har under punkten 14 anmälts en av svenska järnvägarnas
kontorspersonals- och arbetsledare!örbund gjord framställning, vari
hemställts, att vissa förutvarande anställningshavare vid Bjärred—Lund—
Harlösa och Jönköping—Gripenbergs järnvägar, vilka i samband med nedläggandet
av nämnda järnvägar beretts anställning i tillfällig tjänst vid statens
järnvägar, måtte vid erhållande av ordinarie eller extra ordinarie befattning
undantagas från allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning och medgivas
rätt till fyllnadspension enligt bestämmelserna i kungörelsen nr 697/
1942. Förbundet har anfört, att hinder för att bereda anställningshavarna
dylik befattning syntes föreligga, om de därigenom skulle bliva underkastade
allmänna tjänstepensionsreglementet.

Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen och därvid bland

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

annat framhållit, att förenämnda stadgande i 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
icke vore tillämpligt beträffande i nu förevarande framställning
avsedd anställningshavare, som före uppnåendet av den enligt reglementet
gällande pensionsåldern erhåller ordinarie eller extra ordinarie befattning,
enär befattningen icke tillträtts i samband med den enskilda järnvägens
nedläggande utan först senare. Dylik tjänsteman skulle alltså bliva underkastad
bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet, vilket i en
del fall komme att medföra mindre pensionsförmåner och lägre pensionsålder.
Härigenom skulle han även komma i sämre ställning än sådana befattningshavare,
som efter den 1 juli 1942 kunde komma att övertagas i statens
tjänst i samband med nedläggandet av enskilt företag. På grund härav syntes
jämväl nu ifrågavarande personal böra undantagas från reglementets tilllämpning.

En av järnvägsstyrelsen överlämnad förteckning över de förutvarande befattningshavare
vid ifrågavarande enskilda järnvägar, som i samband med
dessas nedläggande övertagits i och alltjämt inneha tillfällig anställning vid
statens järnvägar och som kvarstå såsom delägare i enskilda pensionsinrättningar,
upptager 11 sådana befattningshavare vid Bjärred—Lund—Harlösa
järnväg och 16 vid Jönköping—Gripenbergs järnväg.

Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot att
ifrågavarande befattningshavare vid erhållande av ordinarie eller extra ordinarie
anställning vid statens järnvägar undantagas från allmänna tjänstepensionsreglementets
tillämpning och i stället få sina pensionsförhållanden
ordnade i enlighet med kungörelsen nr 697/1942. Departementschefen har
därför tillstyrkt, att Kungl. Majit utverkade riksdagens bemyndigande att
meddela föreskrifter av angivna innebörd, och i anslutning därtill anfört,
att om sådant bemyndigande lämnades Kungl. Majit torde äga medgiva,
att vid kungörelsens tillämpning finge utgå fyllnadspension.

Utskottet tillstyrker, att riksdagen lämnar Kungl. Majit ett bemyndigande utskottet.
av det begärda innehållet. Såsom departementschefen anfört, äger Kungl.

Majit, om sådant bemyndigande lämnas, medgiva att fyllnadspension må utgå
till den i propositionen avsedda personalen.

15. Undantagande av vissa f. d. befattningshavare vid statens
järnvägar från tillämpning av kungörelsen nr 697/1942 m. m.

Den personal, som övergått i statens järnvägars tjänst i samband med enskild
järnvägs eller handels förstatligande, har icke underkastats de för befattningshavare
i statens tjänst i allmänhet gällande pensionsbestämmelserna, i
den mån personalen varit delaktig i enskild pensionsinrättning, som ej kunnat
avvecklas. Å pensionen från pensionsinrättningen ha emellertid fått utgå dyrtidstillägg
och kristillägg av statsmedel. Vidare Ira här avsedda tjänstemän berättigats
att under vissa förutsättningar från statens järnvägar erhålla fyllnads -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

pension, avsedd att bringa deras pensionsförmåner i viss proportion till förmånerna
enligt de statliga pensionsförfattningarna. Där fyllnadspension åtnjutits,
lia dyrtidstillägg och kristillägg fått utgå på sammanlagda beloppet av pensionen
från den enskilda pensionsinrättningen och fyllnadspensionen. Fyllnadspensionen
har beräknats på olika sätt. Enligt de bestämmelser i ämnet, som
meddelades i anslutning till 1920 års pensionslag för kommunikationsverken,
skulle fyllnadspensionen fastställas till det belopp, varmed pensionen från
den enskilda inrättningen, till den del densamma ej kunde anses täckt genom
de av tjänstemannen erlagda avgifterna, understeg statspensionsdelen av den
pension, som vid pensionslagens tillämpning skulle utgått. De nya bestämmelser
i ämnet, som meddelades i anslutning till civila tjänstepensionsreglementets
tillkomst, inneburo utan principiell ändring, att fyllnadspensionen
skulle fastställas till det belopp, varmed den av tjänstemannens avgifter ej
täckta delen av pensionen från den enskilda inrättningen understege två tredjedelar
av den pension, som skulle utgått vid pensionsreglementets tillämpning.
Vid dessa bestämmelsers tillkomst uppmärksammades dock, att nämnda
regel liksom den dittills gällande i vissa fall skulle kunna leda till att en
från pensionsreglementets tillämpning undantagen tjänsteman erhölle sammanlagt
större pensionsförmån från staten och enskild pensionsinrättning
än som skulle utgått vid pensionsreglementets tillämpning, och en maximeringsregel
meddelades för att förhindra ett sådant resultat. Bestämmelserna
innefattas i en med stöd av riksdagens beslut (prop. nr 125/1935; r. skr. nr
124) den 12 april 1935 utfärdad kungörelse, nr 146.

I anslutning till civila tjänstepensionsreglementets ersättande från och med
den 1 juli 1942 med det vid 1941 års riksdag antagna allmänna tjänstepensionsreglementet
ha nya bestämmelser örn fyllnadspension enligt riksdagens
beslut (prop. nr 310/1942; r. skr. nr 452) utfärdats. Dessa bestämmelser,
vilka innehållas i kungörelsen den 30 juni 1942, nr 697, lia utformats på ett
sätt, varigenom man sökt undanröja den dittills bestående oegentligheten,
att den, som åtnjöt så stor pension från enskild pensionsinrättning, att han
ej var berättigad till fyllnadspension, likväl erhöll rörliga tilläggsförmåner
beräknade å hela sin pension. Den nya konstruktionen av fyllnadspensionsbestämmelserna
innebär, att till utgångspunkt tages grundbeloppet av pension
enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, vilket belopp emellertid
minskas i den mån en tredjedel av detsamma överstiger den del av pensionen
från den enskilda pensionsinrättningen, som kan anses täckt av
tjänstemannens egna avgifter. Å sålunda framkommande belopp beräknas
rörligt tillägg och kristillägg. Fyllnadspension utgår, i den mån summan
av dessa pensionsförmåner överstiger pensionen från den enskilda inrättningen.
Den som åtnjuter fyllnadspension är enligt föreskrift i kungörelsen
nr 698/1942 icke berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel å fyllnadspensionen
eller å sådan pension från enskild pensionsinrättning, vartill hänsyn
tagits vid fyllnadspensionens fastställande. Ej heller kristillägg åtnjutes av
sådan pensionstagare.

Kungörelsen nr 697/1942, vilken trätt i kraft den 1 juli 1942, är i första

Bankoutskottets utlåtande nr HO.

hand avsedd för sådana fall, där avgång ur tjänst sker efter ikraftträdandet.
Enligt särskild föreskrift i kungörelsen skall emellertid fyllnadspension efter
nämnda dag till beloppet fastställas och utgå enligt kungörelsens föreskrifter
även i fråga örn den, som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30
juni 1942 och på vilken därvid de tidigare fyllnadspensionsbestämmelsema
varit tillämpliga. «

I propositionen nr 286 har under punkt 15 anmälts en av järnvägsstyrelsen
gjord framställning om att befattningshavare, som avgått ur tjänst under
tiden 1 juli 1939—30 juni 1942, skall undantagas från tillämpningen av
kungörelsen nr 697/1942, därest bestämmelserna i nämnda kungörelse skulle
för honom medföra försämrade pensionsförmåner. Föreskriften örn tillämpning
av de nya fyllnadspensionsbestämmelsema å vissa före den 1 juli
1942 ur tjänst avgångna befattningshavare hade kommit att i 12 fall medföra
en försämring av tidigare utgående pensionsförmåner. Verkställd undersökning
hade givit vid handen, att försämring i dessa fall skulle inträda även
om jämförelsen mellan de olika pensionsförmånerna gjordes vid indextalet
156 (juli 1914 = 100) eller den levnadskostnadsnivå, efter vilken allmänna
tjänstepensionsreglementets pensionsunderlag avvägts. Enär bestämmelserna
i kungörelsen tillkommit för att förbättra pensionerna för ifrågavarande
personalgrupp, vore det skäligt att för de fall, då de nya bestämmelserna i
stället medfört försämring, åtgärder vidtoges för tillrättaläggande härav.

Departementschefen har förklarat sig med viss tvekan biträda järnvägsstyrelsens
förslag och gjort följande uttalanden i ämnet.

»Syftet med att de av 1942 års riksdag beslutade grunderna för beräkning
av fyllnadspensioner gjorts tillämpliga på vissa redan pensionerade tjänstemän
har varit att bringa dessas pensionsförmåner upp till den nivå, som
följer av nämnda grunder. En pensionsförbättring lärer också ha uppkommit
för det övervägande antalet av anordningen berörda tjänstemän, både
sådana som före omregleringen åtnjutit fyllnadspension enligt de tidigare
grunderna och sådana som tidigare ej erhållit sådan pension med hänsyn
till storleken av den från enskild pensionsinrättning uppburna pensionen.
De 12 fall, i vilka en försämring uppkommit, äro enligt vad jag inhämtat
sådana, i vilka pensionen från den enskilda inrättningen före den 1 juli 1942
i full omfattning ökats med dyrtids- och kristillägg, trots att den uppgått
till högre belopp än motsvarande pension enligt de statliga bestämmelserna.
Med hänsyn härtill och då rätt till dyrtids- och kristillägg icke är garanterad
pensionstagarna, kan förslaget att undantaga dem från tillämpningen av de
nya fyllnadspensionsgrunderna vara ägnat att väcka tvekan. Emellertid synas
billighetsskäl kunna anföras lill stöd för att ifrågavarande under tiden
juli 1939—juni 1942 avgångna pensionstagare icke försättas i sämre ställning
än de före den 1 juli 1939 avgångna. Jag föreslår därför, att Kungl.
Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att här avsedd pensionstagare, för
vilken fyllnadspension enligt kungörelsen nr 697/1942 vid indextalet 156
(juli 1914 = 100) antingen ej utgår eller ock understiger procentuellt dyr -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

tidstillägg vid samina indextal å honom från enskild pensionsinrättning tillkommande
pension, må undantagas från nämnda kungörelses tillämpning.»

I anslutning härtill har vidare i propositionen hemställts, att riksdagen
måtte besluta viss av departementschefen förordad jämkning i gällande särskilda
grunder för dyrtidstillägg av statsmedel å pension, som utgår från enskild
pensionsinrättning. Departementschefen har härom anfört.

»Enligt vad jag inhämtat torde det i undantagsfall kunna förekomma, att
här avsedd tjänsteman äger rätt till en pension från enskild pensionsinrättning,
som ej endast överstiger grundbeloppet av den pension, som vid allmänna
tjänstepensionsreglementets tillämpning kunnat utgå, utan även den
summa av grundbelopp med därå belöpande tillägg, som enligt kungörelsen
nr 697/1942 utgör utgångspunkten vid bedömande om och i vad mån fyllnadspension
må utgå. Då i dessa fall kompensation av statsmedel för inträdd
stegring av levnadskostnaderna icke medgives i form av fyllnadspension, synes
den ej heller böra beredas i form av dyrtidstillägg. Den med stöd av
1942 års riksdags beslut meddelade föreskriften om undantagande av den,
som åtnjuter fyllnadspension enligt kungörelsen nr 697/1942, från rätt att å
pension erhålla dyrtidstillägg torde därför böra jämkas att avse även den,
som i nyssnämnda fall icke åtnjuter fyllnadspension. Jämväl härom torde
framställning böra avlåtas till riksdagen. Ändringen bör av billighetsskäl icke
avse den, som före den 1 juli 1943 kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg å
den honom från enskild pensionsinrättning tillkommande pensionen.»

Utskottet. Utskottet finner i likhet med departementschefen billighetsskäl tala för
att de i ärendet avsedda, under tiden juli 1939—juni 1942 avgångna pensionstagare
icke försättas i sämre ställning än de före den 1 juli 1939 avgångna.
På grund härav tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda
förslaget örn bemyndigande för Kungl. Maj:t att från tillämpning av kungörelsen
nr 697/1942 undantaga sådan nu avsedd pensionstagare, för vilken
fyllnadspension enligt nämnda kungörelse vid indextalet 156 (juli 1914
= 100) antingen ej utgår eller ock understiger procentuellt dyrtidstillägg
vid samma indextal å honom från enskild pensionsinrättning tillkommande
pension.

Vad härefter angår det i propositionen framställda förslaget örn viss
jämkning i gällande särskilda grunder för dyrtidstillägg av statsmedel å
pension, som utgår från enskild pensionsinrättning, anser utskottet, att dyrtidstillägg
av statsmedel icke bör få utgå å pension från enskild pensionsinrättning,
i den mån detta skulle medföra att vederbörande pensionstagare
i anledning därav skulle erhålla större sammanlagda pensionsförmåner än som
kunna utgå vid tillämpning av fyllnadspensionsbestämmelserna. Utskottet
tillstyrker i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits,
att i gällande grunder för dyrtidstillägg å pension från enskild pensionsinrättning
vidtages erforderlig jämkning till förebyggande av ett sådant
resultat. Huruvida, på sätt i propositionen anförts, ändringen icke bör avse
den, som före den 1 juli 1943 kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg å den

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

honom från enskild pensionsinrättning tillkommande pensionen, finner utskottet
i och för sig tveksamt. Då billighetsskäl kunna tala för en sådan lösning,
har utskottet emellertid icke velat motsätta sig vad härutinnan föreslagits
i propositionen.

Utskottets hemställan.

Utskottet har i det föregående under punkterna 1—12 förklarat sig kunna
biträda de olika förslag till ändringar i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena samt
folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen, som innefattas i de författningsförslag,
vilka finnas fogade vid Kungl. Maj:ts propositioner nr 169
och 286. De förslag till ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,
som fogats vid nämnda propositioner, torde emellertid böra sammanföras
till en kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet
och en kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet.
Utskottets biträdande av det vid propositionen nr
286 fogade förslaget till ändringar i allmänna tjänstepensionsreglementet innefattar
jämväl, att utskottet tillstyrker de grunder för pension åt beställningsliavare
tillhörande krigsmaktens reservstater, som förordats i propositionen
nr 143.

Under åberopande av vad sålunda i skilda sammanhang anförts, och särskilt
med hänvisning till vad här ovan samt under punkterna 6 samt 13—15
uttalats, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förenämnda
propositioner nr 169 och 286 ävensom till propositionen nr
143, såvitt densamma avser grunder för pensionering av beställningshavare
tillhörande krigsmaktens reservstater, må

1) för sin del antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad
lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension (Bilaga A);

2) för sin del godkänna härvid fogade förslag till

a) kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1008) (Bilaga
B),

b) kungörelse örn ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1009) (Bilaga
C),

c) kungörelse örn ändrad lydelse av 3 § 1 mom. 9 § 1
morn. samt 14 § 2 och 4 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente
den 18 juli 1942 (nr 699) (Bilaga D), och

d) kungörelse örn ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjcpensionsreglementc
den 18 juli 1942 (nr 700) (Bilaga E);
samt

Bihang till riksdagens protokoll 10i3. 8 sami. Nr 70.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i propositionen nr 286 förordats

a) meddela bestämmelser om ändring i reglementet för statens
pensionsanstalt i anledning av förstatligande av den allmänna
väghållningen på landet från och med den 1 januari
1944, samt

b) meddela föreskrifter örn pensionsförhållandena för
dels vissa anställningshavare, som med anledning av förstatligandet
av den allmänna väghållningen på landet övergå
i statens tjänst,

dels i statens tjänst icke övergående personal, som omedelbart
före den 1 januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt,
vilket åtagit sig att självt svara för personalens
pensionering,

dels den, som omedelbart före samma dag åtnjutit tjänsteeller
familjepension från vägdistrikt,

dels den, som i samband med nedläggande av Bjärred—
Lund—Harlösa järnväg eller Jönköping—Gripenbergs järnväg
övergått i statens järnvägars tjänst såsom tillfällig anställningshavare
men därefter vid statens järnvägar erhåller
befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet,
dels ock vissa f. d. tjänstemän, vilka i samband med statens
övertagande av enskild järnväg eller bandel övergått i
statens järnvägars tjänst och sedermera avgått ur tjänst under
tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 samt på vilka de av
1935 års riksdag bestämda grunderna i fråga om fyllnadspension
vid avgången varit tillämpliga;

B) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 286, må besluta av utskottet förordad jämkning i gällande
särskilda grunder för dyrtidstillägg av statsmedel å pension,
som utgår från enskild pensionsinrättning; samt

C) att motionen 11:326 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 18 juni 1943.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Sundvik*, Sylwan, Leander, Lindbärg*,
Nisser* och Elofsson i Vä*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Falkenberg*, K. A. Westman, Hall, Sundberg,
Nilsson i Landskrona, Malmborg, Wiberg och Molander*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Bilaga A.

F örslag
Ull

lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 (nr 85)
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänsUnnehavares rätt till pension1 skall hava följande ändrade lydelse.

2 §.

Denna lag äger icke tillämpning i fråga örn statsrådsämbete, befattning, som
är uteslutande prästerlig, eller befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet
eller andra efter lagens ikraftträdande av Kungl. Maj:t och
riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.

1 Senaste lydelse, se SFS 1938:1.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Bilaga B.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1008).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 morn., 5 § 1 morn., 7 § 2 och 3 morn., 9 §
2 och 4 morn., 16 § 2 och 3 morn., 17 § 1—4 morn., 24 § 1, 3 och 4 morn.,
26 § 1 morn., 31 § och 33 § 3 och 4 punkterna allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 ävensom rubriken till sistnämnda paragraf
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att till 32 § reglementet
skall fogas ett nytt moment, betecknat 5 morn., av den lydelse nedan
angives, dels ock att de vid reglementet såsom bilagor A och B fogade förteckningarna
skola erhålla ändrad lydelse pa sätt bilagor vid denna kungörelse
utvisa.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente---och regeringsråd;

c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie tjänstemän, nämligen
professor, prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk radiologi,
radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk diagnostik
vid Lunds universitet och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund
entomologiska avdelning;

d) ordinarie beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet
eller tillhör någon av krigsmaktens reservstater;

e) beställningshavare tillhörande---fastställd personalförteckning.

5 §•

/ mom. Fråga örn---reglemente prövas

a) i fall som avses i 8 § 4 morn., 13 § 2 mom. och 24 § 1 mom. av Kungl.
Maj:t; samt

b) i andra---av statskontoret.

Pension eller---omförmälda myndigheten.

1 Senaste lydelse av 7 § 2 morn., 9 § 2 morn., 16 § 2 morn., 24 § 1 och 4 morn., 31 § 2 och
3 punkterna samt 33 § 3 punkten ävensom av de vid reglementet såsom bilagor A. och B
fogade förteckningarna, se SFS 1942:690.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

7 §•

2 morn. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,
skola, där ej annat följer av stadgandet i 4 morn., tjänstepensionsavdragen
för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna
eller löneklassema angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan	Lönegrad	Tjänste- pensions- avdrag kronor	Lönegrad	Tjänste- pensions- avdrag kronor	Lönegrad	Tjänste- pensions- avdrag kronor
Ob	1	516	4	• 561	7	612
	2	528	5	591
	3	510	6	606
Cb	1	492	3	510	5	591
	2	528	4	528

C. Beställningar å reservstat.

Löneklass	Tjänstepen-sions avdrag kronor	Löneklass	Tjänstepen- sionsavdrag kronor	Löneklass	Tjänstepen- sionsavdrag kronor
OaRs 4	75	OaRs 8	147	OaRs 12	270
> 5	90	> 9	174	» 13	294
> 6	108	» 10	204	> 14	315
» 7	126	» 11	234	> 15	393
ObRs	480
UORs 1	48	UORs 4	63	UORs 7	87
» 2	51	> 5	69
> 3	57	» 6	75
CaRs 22	138	CaRs 26	204	CaRs 30	282
» 23	153	» 27	222	> 31	303
> 24	171	> 28	240
> 25	186	> 29	261

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För tjänsteman--- 474 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan---492 kronor,

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens
i Lund entomologiska avdelning 366 kronor,
för sakkunnig--- — lönegraden A 26.

1 fråga---särskilt tjänstepensionsavdrag.

9 §•

2 mom. För följande---angivna levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar, som avses 1 civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

°b {

’ 1,2

1,2

C. Beställningar & reservstat.

Lönegrad	Levnadsår
1 2,3	50
OaRs < 4, 5	55
1 6	60
ObRs	60
UORs 1, 2	50
CaRs 22, 26, 28	63

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För här---65 år.

För extra---— ordinarie tjänstemän.

För innehavare av vissa i civila och militära avlöningsreglementena avsedda
befattningar ävensom för innehavare av vissa beställningar å reservstat
skall utan hinder av vad under A—C här ovan sägs gälla den pensionsålder,
som angives i den såsom bilaga A till reglementet fogade pensionsåldersförteckningen.

För ovan---särskild pensionsålder.

4 mom. För beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet och
manskapsavlöningsreglementet, ävensom för beställningar å reservstat inträder
pensionsåldern, där den i 2 morn. avsedda levnadsåldern uppnås under

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

tiden 1 oktober—-31 mars, vid utgången av mars månad, men eljest vid utgången
av september månad.

För övriga---levnadsålder uppnås.

16 §.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,
utgöra tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda
lönegraderna eller löneklasserna angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila aviöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära aviöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

8,580

8,820

9,372

8,268

8,820

C. Beställningar & reservstat.

Löneklass	Tjänstepen- sionsunderlag kronor	Löneklass	Tjänstepen- sionsunderlag kronor	Löneklass	Tjänstepen- sionsunderlag kronor
OaRs	4	2,352	OaRs 8	3,624	OaRs 12	5,472
1	5	2,628	» 9	4,068	> 13	5,760
»	6	2,916	» 10	4,500	> 14	6,048
»	7	3,228	» 11	4,992	» 15	7,008
ObRs		8,112
UORs	1	1,620	UORs 4	1,992	UORs 7	2,532
I	2	1,716	» 5	2,172
1	3	1,836	y 6	2,352
CaRs	22	3,468	CaRs 26	4,524	CaRs 30	5,616
1	23	3,720	» 27	4,800	» 31	5,880
>	24	3,984	• 28	5,064
>	25	4,248	» 29	5,340

D. Beställningar, som avses i manskapsavltfningsregiementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För tjänsteman---8,016 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 8,268 kronor samt

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska med ikokirurgiska
institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk
radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk
diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska
institutionens i Lund entomologiska avdelning 6,696 kronor.

I fråga---särskilt tjänstepensionsunderlag.

17 §.

1 mom. Såsom tjänstår må, i den mån ej annat följer av vad i 4 mom
andra stycket sägs, tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under
vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen---kontanta avlöningsförmåner.

Tid, under---i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet
i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder tjänsteman
varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente
innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med
därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt,
vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser
med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast
underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna
i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, örn och
i vad mån tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller
utom statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning
ej må ske enligt vad ovan i denna paragraf eller eljest är stadgat.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning----särskild avgångstjänst.

Såsom inskränkning i vad i 1 och 2 mom. samt nästföregående stycke

stadgats gäller, att av tid varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat
må vid bestämmande av pensionsförmån för befattning av annat slag
tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt
ej Kungl. Maj:t annat medgiver. 24

24 §.

1 mom. Ordinarie tjänsteman---sistnämnda lagrum.

Innehavare av —--uttryckt önskan.

I denna---30 år.

Bestämmelserna i---uttryckt önskan.

Jämväl i annat fall än ovan sagts äger tjänsteman, vilken samtidigt med
frånträdande av tidigare innehavd, med rätt till förordnandepension förenad
befattning tillträtt och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan befattning,
vid avgång rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,
under förutsättning att han skulle hava varit berättigad till dylik pension

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 57

för den tidigare befattningen, om han kvarstått i denna intill tiden för avgången.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment likställes med ur statens
tjänst avgången befattningshavare den, som efter avgång från befattning, vilken
avses i denna paragraf, kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,
vilken icke är förenad med tjänstepensionsrätt.

Vad i---paragraf avses.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen,
som nedan under b) sägs, ävensom där avgången är föranledd av olycksfall
i tjänsten, det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget (grundbelopp
av hel pension);

b) där tjänsteman, som innehaft tjänsten minst 12 men icke 18 år och ej
uppnått en levnadsålder av 55 år, på grund av därom av honom uttryckt
önskan får förordnandet upphävt eller vid utlöpande av förordnandet icke
får detsamma förnyat, tjänstepensionsunderlaget minskat med en sjättedel
för varje påbörjat antal av fem år, varmed levnadsåldern vid avgången
understiger 55 år, dock med högst tre sjättedelar (grundbelopp av avkortad
pension vid frivillig avgång);

c) eljest tjänstepensionsunderlaget minskat med Vi6o-del för varje full
fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/ieodelar
(grundbelopp av avkortad pension).

I fråga---innehavda tjänsten.

Där pensionsrätten är grundad på föreskriften i 1 mom. femte stycket,
skall grundbeloppet, oavsett ovan meddelade bestämmelser, beräknas som om
tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i den tidigare befattning,
som i nämnda författningsrum avses.

Vad i---denna paragraf.

4 morn. Tjänstepensionsunderlagen för---följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet-S

Löneplan	Lönegrad	Tjänste- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Tjänste- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Tjänste- pensions- underlag kronor
C	1	6,000	7	8,040	13	10,080
	2	6,180	8	8,280	14	10,200
	3	6,420	9	8,520	15	10,200
	4	7,020	10	8,820	16	10,920
	6	7,800	11	9,120	17	10,920
	6	7,800	12	9,840
E	1	6,420	6	7,020	11	7,800
	2	6,720	7	7,020	12	7,800
	3	6,720	8	7,020	13	7,800
	4	6,720	9	7,020	14	7,800
	5	6,720	10	7,800

58 Bankoutskottets utlåtande nr 70.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan	Lönegrad	Tjänste- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Tjänste- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Tjänste- pensions- underlag kronor
Ob	3	8,520	6	10,080
	5	9,840	7	10,200
Cb	3	8,520	4	8,820	5	9,840

C. övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 10,200 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 8,280 kronor.

26 §.

1 mom. Den som---folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning---nyss sagts.

Där tjänsteman---en tjänstelivränta.

Med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom i första stycket
förmäles, likställes den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt förenad
befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,
vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt.

31 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén,
marinen, flygvapnet och kemiska anstalten.

1. I fråga---pensionsålderns inträde.

2. Där i enlighet med beslut av Kungl. Majit och riksdagen innehavare
av medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst
förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,
som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall vid reglementets
tillämpning iakttagas, dels att tjänstepensionsavdrag verkställas allenast i
förordnandebeställningen, dels ock, där avgång samtidigt sker från båda beställningarna,
att allenast en tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå
ävensom att grundbeloppet av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara
det högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade beloppen.

3. Beställningshavare, som avses i militära avlöningsreglementet eller
manskapsavlöningsreglementet, ävensom beställningshavare å reservstat må,
oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår tillgodoräknas följande tid, nämligen a)

officer (musikdirektör)---sådan tid;

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

b) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsendet
eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av andra
graden eller marinläkarstipendiat, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i
sådan anställning; samt

c) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid såsom
lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid försvarsväsendet.

Annan icke-ordinarie---manskap vid försvarsväsendet.

Vid tjänstårsberäkning---till efterrättelse.

4. För beställningshavare å reservstat skall grundbeloppet av sjukpension
utan avseende å bestämmelserna i 20 § motsvara grundbeloppet av den
ålderspension, som skulle hava tillkommit beställningshavaren, därest han
under oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning till pensionsålderns
inträde. Sjukpensionens grundbelopp må likväl icke överstiga grundbeloppet
av den sjukpension, som skulle hava utgått, om beställningshavaren
intill avgången kvarstått å aktiv stat och innehaft beställning å sådan stat
tillhörande lönegrad motsvarande den, till vilken hans reservstatsbeställning
är hänförlig, eller, såvitt angår till lönegraden ObRs hänförlig beställningshavare,
innehaft beställning å aktiv stat tillhörande lönegraden Ob 2 militära
avlöningsreglementet.

5. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär
personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension
eller med förordnandepension i andra fall än i 24 § 1 mom. första
stycket b) avses pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven
intill fyllda 70 år, örn han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder
av 65 år eller som tillsättes medelst förordnande för viss tid, och i
annat fall intill fyllda 65 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring
i enlighet med vad därom av Kungl. Maj:t stadgas.

Erhåller pensionstagare---anställningen upphör.

Har pensionstagare--— främmande tjänst.

Där tjänstepension —--- två tredjedelar.

6. Har den---erhålla tjänstelivränta.

2 mom. Försvarets läroverk.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i
fråga om rektorsbefattning skola de i 33 § meddelade bestämmelserna äga
motsvarande tillämpning.

3 mom. Karolinska sjukhusets garnisonsavdclningar och garnisonssjukhusen.

Bestämmelserna i 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning beträffande
beställningshavare, vilken är underkastad militära avlöningsreglementet.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

32 §.

Femte huvudtiteln.

5 mom. Poliskåren i Boden.

Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare tillhörande lönegraden
A 18, Eo 18 eller lägre lönegrad, är efter avgång från tjänsten med
ålders- eller förtidspension pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå
i reserven intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl.
Majit därom förordnar.

Därest pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,
då skyldigheten att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från
anställningen i reserven eller, utan att hava erhållit avsked, upphör att
vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande
makts krigstjänst, skall gälla vad för sådant fall föreskrives i 31 § 1 mom.
5 punkten andra, tredje och fjärde styckena.

33 §.

Åttonde huvudtiteln.

De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola,
folkskoleseminarierna, småskoleseminaricrna, läroanstalterna för blinda,
vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt de
tekniska läroverken.

3. Beträffande innehavare---äga tillämpning.

I fråga —---skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension
för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 24 § 1 mom. första stycket
b) och c) samt 24 § 1 mom. sista stycket stadgas, att tjänstemannen jämväl
är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

b) att, där---beräknade beloppen.

4. övergår rektor---äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under
minst 12 år i oavbruten följd, äger dock tjänstemannen, såframt han inom
viss av Kungl. Majit fastställd tid anmäler sin önskan därom, kvarstå vid
rektors tjänstepensionsrätt. I sådant fall skall dels med avseende å tjänstepensionsavdrag
fortfarande tillämpas vad som gäller för den frånträdda rektorstjänsten,
dels ock med avseende å den tjänstepension eller tjänstelivränta,
vartill tjänstemannen må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens
grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga det belopp,
vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill avgången ur tjänst
alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande och med avseende å allmänna
tjänstepensionsreglementets tillämpning från och med nämnda dag å häradshövding
skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

1. Reglementet skall, oavsett stadgandet i 1 § 1 mom. d), icke äga tillämpning
å sådan beställningshavare å reservstat, vilken åtnjuter avlöning enligt
förordningen den 23 juli 1936 (nr 474) angående arméns reservstater eller
förordningen samma dag (nr 476) angående kustartilleriets reservstat.

2. Häradshövding, för vilken lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension omedelbart före den 1 juli 1943 gällt
i sin lydelse före den 1 juli 1935, äger utan hinder av stadgandet i 8 § 1 mom.
a) kvarstå i tjänst intill fyllda 70 år, om han den 1 juli 1943 eller dessförinnan
fyllt 67 år, intill fyllda 69 år, örn han vid sistnämnda tidpunkt fyllt
64 men ej 67 år, och intill fyllda 68 år, om han vid samma tidpunkt fyllt 61
men ej 64 år. Härigenom göres likväl ej ändring i den jämlikt nämnda författningsrum
gällande skyldigheten att avgå från tjänsten för den, som under
tillhopa sex månader efter den i reglementet stadgade pensionsålderns inträde
åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt
uppdrag.

3. För innehavare av beställning såsom generalfältläkare skall i fråga örn
tjänstepensionsavdrag, pensionsålder och tjänstepensionsunderlag gälla vad i
reglementet i dess lydelse omedelbart före den 1 juli 1943 stadgats med avseende
å beställning tillhörande lönegraden Cb 3 militära avlöningsreglementet.

4. Vid reglementets tillämpning å den, som innehade beställning å reservstat
såsom major omedelbart innan reglementet blev för honom gällande,
skall iakttagas, att tjänstepensionsunderlaget för beställningen ej må understiga
den pension jämte procentuellt dyrtidstillägg därå vid indextalet 156
(juli 1914 = 100), som enligt därom gällande föreskrifter skolat tillkomma
beställningshavaren, om han ej blivit underkastad reglementet.

5. För den, som innehaft beställning å reservstat utan att detta reglemente
därvid ägt tillämpning, må tid för sådant tjänstinnehav, ändå att detta ej följer
av reglementets bestämmelser, tillgodoräknas såsom tjänstår i samma omfattning
som om reglementet under nämnda tid varit för honom gällande.

6. Bestämmelserna i 24 § 3 mom. första stycket i dess hittillsvarande lydelse
skola alltjämt äga tillämpning, där den befattning, från vilken avgång
sker, tillträtts före den 1 juli 1943 och pensionsrätten är grundad på annan
föreskrift i 24 § 1 mom. än den i femte stycket meddelade.

7. Vid bestämmande av tjänstepension eller tjänstelivränta för lärare, för
vilken omedelbart före den 1 juli 1943 enligt därom meddelade bestämmelser
tillämpats tjänstepensionsavdraget för av honom tidigare innehavd rektorsbefattning,
skall iakttagas, att pensionens grundbelopp respektive livrän -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

tans belopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava bestämts,
om reglementet alltjämt gällt i sin tidigare lydelse.

8. Den i 10 punkten av de vid reglementet fogade övergångsbestämmelserna
förekommande hänvisningen till 31 § 2 punkten reglementet skall efter
denna kungörelses ikraftträdande avse 31 § 1 mom. 3 punkten reglementet.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Pensionsåldersförteckning tillhörande allmänna tjänste''
pensionsreglementet.

För innehavare---angivna levnadsålder.

A. Befattningshavare i allmänhet.1

Befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Eldare av 2:a klass..................

Kansliskrivare ......................

B. Befattningshavare vid vissa verk.1

	Lev-		Lev-
Verk och befattningar	nads- ålder,	Verk och befattningar	nads- ålder,
	år		år
1. Allmänna civilförvaltningen		Marinförvaltningen.
och försvarsväsendet.		Andre kemist på övergångsstat ......	63 63
Andra huvudtiteln.		Försvarsstaben.
			63
Tredje huvudtiteln.		Armén.*
Utrikesdepartementet.		Löjtnant vid intendenturkåren........ Musikdirektör ......................	55 55
Kanslist............................	63	Kapten vid fälttygkåren ............	55
Beskickningar och konsulat.		Kapten vid fortifikationskåren........	55
Kanslist............................	63	Kapten vid intendenturkåren........	55
Sergeant vid fortifikationskåren......	55
Fjärde huvudtiteln.		Fanjunkare vid fortifikationskåren....	55
	Poliskonstapel ......................	55
Försvarets civilförvaltning.		Polisöverkonstapel ..................	55
	63	Bataljonsveterinär ..................	60
	Bataljonsläkare......................	60
Arméförvaltningen.		Regementsveterinär..................	60
Förrådsförman......................	63		60

1 För befattning, som uppförts å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare
tidpunkt, tillämpas samma pensionsålder som gällt omedelbart före överflyttningen till övergångsstat
eller, örn lägre pensionsålder gäller för befattning å ordinarie stat med samma tjänstebenämning,
sistberörda pensionsålder. För å övergångsstat tidigare uppförd befattning med
samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen, gäller i förteckningen för
vederbörande befattning upptagen pensionsålder.

* För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,
gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Verk och befattningar

Fältveterinär...........

Fältläkare.............

Överfältläkaren .......

Överfältveterinären.....

Marinen.1

Lev nads ålder,

år

Verk och befattningar

Lev nads ålder,

år

Sjökarteverket.

Gravör ................

Ritare..................

Förste gravör ..........

Förste ritare............

Löjtnant vid marinintendenturkåren..

Musikdirektör ......................

Kapten vid marinintendenturkåren ..
Kommendörkapten av 2. graden vid

marinintendenturkåren............

Kommendörkapten av 1. graden vid

marinintendenturkåren............

Marinö verintendenten................

Underofficer av 2. graden............

Flaggunderofficer....................

Polisöverkonstapel, tillika poliskommissarie.
.............................

Mariningenjör av 2. graden..........

Marinläkare av 1. graden, annan än

sjukhusläkare ....................

Mariningenjör av 1. graden..........

Specialingenjör av 3. graden..........

Förste mariningenjör................

Specialingenjör av 2. graden..........

Marindirektör av 2. graden..........

Specialingenjör av 1. graden..........

Marindirektör av 1. graden..........

Garnisonssj ukh lisen.

Sjuksköterska .............

Bataljonsläkare.............

Femte huvudtiteln.

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona
och statens alkoholistanstalt
därstädes.

Sjuksköterska på övergångsstat

Statens alkoholistanstalt d Venngarn.

Statens skyddshem.

Folkskollärare.......................

Rektor .............................

Avdelningsföreståndare, tillika lärare..
Avdelningsföreståndare, tillika redogörare
............................

Landsfiskalerna.

Flygvapnet.1

Musikdirektör ......................

Kapten i intendenturbefattning......

Major i intendenturbefattning........

Överstelöjtnant i intendenturbefattning

Chefen för krigsflygskolan............

Chef för flygflottilj..................

Verkmästare av 2. klassen ..........

Verkmästare av 1. klassen ..........

Flygläkare av 1. graden..............

Flygingenjör av 3. graden............

Flygingenjör av 2. graden............

Förste flygläkare....................

Flygingenjör av 1. graden............

Flygdirektör av 2. graden............

Flygöverläkaren.....................

Flygdirektör av 1. graden............

Landsfiskal .....................

Poliskåren i Boden.

Konstapel .......................

Inspektionskonstapel .............

Kriminalkonstapel ...............

Överkonstapel ...................

Poliskommissarie.................

Stadsfiskal.......................

Sjätte huvudtiteln.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Järnvägsinspektor ...............

Luftfartsinspektör ...............

Vägförvaltningarna.

Ritare...........................

Vägmästare .....................

1 För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,
gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Verk och befattningar	Lev- nads- ålder, år	Verk och befattningar	Lev- nads- ålder, år
övervägmästare ....................	63	Statens veterinärmedicinska anstalt.
Ingenjör ............................	63
Vägingenjör ........................	63
Sjunde huvudtiteln.		Tionde huvudtiteln.
Åttonde huvudtiteln.		2. Statens affärsdrivande
		verk.
Chalmers tekniska högskola.		Postverket.
	63		_
Maskinist ..........................	63
De allmänna läroverken.		Telegr atverket.
Lärare i gymnastik med lek och idrott	63
Lärare i musik.....................	63
övningsskollärare ..................	63	Statens järnvägar.
Nionde huvudtiteln.		Statens vattenfallsverk.
Veterinärhögskolan.		Domänverket. ---------

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 8 sami. Nr 70.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Tjänstålderaförteckning tillhörande allmänna tjänste''
pensionsreglementet.

För följande---utgöra 25.1

Verk och befattningar	Verk och befattningar
1. Allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet.	Bataljonsläkare Regementsläkare Fältläkare
Andra huvudtiteln.	Överfältläkaren
	Marinen.*
Fjärde huvudtiteln.	Löjtnant, annan än vid marinintendenturkåren
Försvarets sjukvårdsförvaltning. Andre byråläkare Förste byråläkare Byråöverläkare	Kapten, annan än vid marinintendenturkåren Flaggkorpral Mariningenjör av 2. graden Marinläkare av 1. graden Mariningenjör av 1. graden
Försvarsstaben.	Specialingenjör av 3. graden
Föreståndare för fotografiska centrallabora-toriet på övergångsstat	Förste mariningenjör Specialingenjör av 2. graden Marindirektör av 2. graden
Armén.1 * 3	Specialingenjör av 1. graden
Fänrik	Förste marinläkare
Löjtnant, annan än vid intendenturkåren Kapten, annan än vid fälttygkåren, fortifika-	Marindirektör av 1. graden
tionskåren och intendenturkåren	Flygvapnet.4
Ryttmästare	Löjtnant
Sergeant, annan än vid fortifikationskåren	Kapten, annan än i intendenturbefattning
Musiksergeant	Sergeant
Fanjunkare, annan än vid fortifikationskåren	Fanjunkare
Styckjunkare	Flygläkare av 1. graden
Musikfanjunkare	Flygingenjör av 3. graden
Musikstyckjunkare	Flygingenjör av 2. graden
Poliskonstapel	Förste flygläkare
Polisöverkonstapel	Flygingenjör av 1. graden

1 För befattning, som uppförts å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare

tidpunkt, skall det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25, såframt nämnda

tjänstålder för hel pension antingen gällt för befattningen omedelbart före överflyttningen till
övergångsstat eller ock gäller för befattning å ordinarie stat med samma tjänstebenämning.

4 För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i tjänståldersförteckningen,
skall det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Verk och befattningar

Flygdirektör av 2. graden
Flygöverläkaren
Flygdirektör av 1. graden

Kemiska anstalten.

Professor

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.
Regementsläkare

Garnisonssj ukh usen.
Sjuksköterska
Bataljonsläkare
Regementsläkare

Femte huvudtiteln.

Barnmorskeläroanstalterna.

Överlärare

Poliskåren i Boden.

Konstapel

Inspektionskonstapel

Kriminalkonstapel

Överkonstapel

Åttonde huvudtiteln.

Verk och befattningar

Lunds universitet.

Föreståndare för den zoologiska institutionens
entomologiska avdelning
Observator

Lärare i fysikalisk diagnostik
Lärare i ortopedi
Lärare i radioterapi
Lärare i röntgendiagnostik
Professor

Tandläkarinstilutel.

Professor

Nionde huvudtiteln.

Tionde huvudtiteln.

2. Statens affärsdrivande verk.

Telegrafverket.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Bilaga C.

Förslag

Ull

kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1009).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 och 2 morn., 6 §, 7 § 1 morn., 10 §
1 morn., 11 och 12 §§, 15 § 1 och 2 mom. och 19 § allmänna familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, dels att en ny paragraf, betecknad 20 §, av nedan angivna lydelse
skall införas i reglementet, dels ock att nuvarande 20—25 §§ samma reglemente
skola betecknas 21—26 §§, varefter 21 § 4 morn., rubriken till 22 §
och 3 punkten samma paragraf samt 24 § 2 mom. skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad allmänna
tjänstepensionsreglementet;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension
enligt allmänna tjänstepensionsreglementet; samt

c) den som, efter att hava blivit underkastad allmänna tjänslepensionsreglementet,
avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället
innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt nämnda reglemente,
under förutsättning att tjänstemannen under sammanlagt minst tre
år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad
med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under---nyss sagts.

2 mom. Utöver vad---tjänstepensionsreglementet; samt

d) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1
mom. c) förmäles, likställes dels den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt
förenad befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av
befattning, vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt, dels den, som
efter erhållet avsked från beställning vid försvarsväsendet kvarstår såsom
lönlös över stat, dels ock den, som erhållit pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet
men på grund av vad i 14 § 2 mom. andra stycket, 31 §
1 mom. 5 punkten, 31 § 3 mom. eller 32 § 5 mom. nämnda reglemente stadgas
vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

1 Senaste lydelse av 6 § 2 morn., 11 § 2 mom. och 15 § 2 morn., se SFS 1942: 691.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

6 §•

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i
2 eller 3 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft
under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie---innehade befattningen.

Vad i---lägre familjepensionsavdrag.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,
skola, där ej annat följer av vad här nedan sägs, familjepensionsavdragen
för år räknat för de särskilda lönegraderna utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila aviöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan	Lönegrad	Familje- pensions- avdrag kronor	Lönegrad	Familje- pensions- avdrag kronor	Lönegrad	Familje- pensions- avdrag kronor
Ob	1	474	4	576	7	627
	2	504	5	606
	3	465	6	618
Cb	1	435	3	465	5	606
	2	504	4	504

C. Beställningar & reservstat.

Lönegrad	Familjepen- sionsavdrag kronor	Lönegrad	Familjepen- sionsavdrag kronor	Lönegrad	Familjepen- sionsavdrag kronor
OaRs 2	192	OaRs 4	324	OaRs 6	435
» 3	267	T> 5	366
ObRs	504
UORs 1	132	UORs 2	153
CaRs 22	249	CaRs 26	327	CaRs 28	369

D. Beställningar, som avses i manskapsaviöningsregiementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

Oavsett vilken lönegrad beställningen tillhör skall dock för överste å reservstat,
till vilken omedelbart före överflyttningen till sådan stat utgått lön enligt
löneplan Ob, tillämpas det familjepensionsavdrag, som vid tiden för överflyttningen
varit för honom gällande, samt för underofficer å reservstat, som
överflyttats till sådan stat från beställning såsom furir på aktiv stat, tillämpas
ett familjepensionsavdrag för år av 69 kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

För tjänsteman — — — 411 kronor.

För extra--— ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 435 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska
institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk
radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk
diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens
i Lund entomologiska avdelning 327 kronor,

för sakkunnig---lönegraden A 26.

I fråga---särskilt familjepensionsavdrag.

4 mom. För tjänsteman---delbara tal.

7 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer
efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial;
ävensom

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch
fondinspektionen samt sparbanksinspektionen;

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i tjänst
eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet.

10 §.

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes---respektive 25.

11 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som
enligt 2 eller 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning
tjänstemannen innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått
med rätt till pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan, skola,
där ej annat följer av vad här nedan sägs, familjepensionsunderlagen för
de särskilda lönegraderna utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsregiementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsregiementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pesionns-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

3,156

3,264

3,492

3,036

3,264

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 71

C. Beställningar å reservstat.

Lönegrad	Familjepen- sionsunderlag kronor	Lönegrad	Familjepen- sionsunderlag kronor	Lönegrad	Familjepen- sionsunderlag kronor
OaRs 2	1,752	OaRs 4	2,520	OaRs 6	3,036
» 3	2,232	» 5	2,724
ObRs	3,264
UORs 1	1,224	UORs 2	1,392
CaRs 22	2,148	CaRs 26	2,532	CaRs 28	2,736

D. Beställningar, som avses i manskapsavlönlngsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

Oavsett vilken lönegrad beställningen tillhör skall dock för överste å reservstat,
till vilken omedelbart före överflyttningen till sådan stat utgått lön
enligt löneplan Ob, tillämpas det familjepensionsunderlag, som vid tiden för
överflyttningen varit för honom gällande, samt för underofficer å reservstat,
som överflyttats till sådan stat från beställning såsom furir på aktiv
stat, tillämpas ett familjepensionsunderlag av 792 kronor.

För tjänsteman--- 2,928 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 3,036 kronor, samt

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska
institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk
radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk
diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens
i Lund entomologiska avdelning 2,532 kronor.

I fråga---särskilt familjepensionsunderlag.

12 §.

Såsom tjänstär---av familjepension

a) tid, som---allmänna tjänstepensionsreglementet,

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under
a), samt

c) tid, som —--åtnjöt förtidspension.

Därest det---tjänstepensionsreglementet avses.

15 §.

1 mom. Beträffande familjepension---förra befattningen.

Där den avlidne åtnjöt tjänstepension enligt 24 § 1 mom. femte stycket
allmänna tjänstepensionsreglementet, skall familjepensionstalet, oavsett Bestämmelserna
i övrigt i denna paragraf, beräknas som örn tjänstemannen
intill avgången ur statens tjänst kvarstått i den tidigare befattning, som i
nämnda författningsrum avses.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för---följande belopp:

Bankoutskottets utlåtande nr 70•

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlönlngsreglementet.

Löneplan	Lönegrad	Familje- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Familje- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Familje- pensions- underlag kronor
C	1	2,328	7	2,940	13	3,732
	2	2,388	8	3,036	14	3,780
	3	2,448	9	3,132	15	3,780
	4	2,640	10	3,264	16	4,020
	5	2,868	11	3,384	17	4,020
	6	2,868	12	3,660
E	1	2,448	6	2,640	11	2,868
	2	2,544	7	2,640	12	2,868
	3	2,544	8	2,640	13	2,868
	4	2,544	9	2,640	14	2i868
	5	2,544	10	2,868

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlönlngsreglementet.

Löneplan	Lönegrad	Familje- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Familje- pensions- underlag kronor	Lönegrad	Familje- pensions- underlag kronor
Ob	3	3,132	6	3,732
	5	3,660	7	3,780
Cb	3	3,132	4	3,264	5	3,660

C. övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 3,780 kronor,
chefen för sparbanksinspektionen: 3,036 kronor.

19 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2—4 avd. stadgas skola
i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan
under 20—25 §§ meddelas.

20 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Arméförvaltningen och armén.

Där i enlighet med beslut av Kungl. Majit och riksdagen innehavare av
medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst
förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,
som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall familjepensionsavdrag
verkställas allenast i förordnandebeställningen.

Där avliden beställningshavare vid frånfälle innehade familjepensionsrätt
enligt detta reglemente såväl för fullmaktsbeställning som för förord -

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

nandebeställning, må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en
familjepension eller en familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda
förmån skall motsvara det högsta av de för de särskilda beställningarna
beräknade familjepensionstalen.

2 mom. Försvarets läroverk.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 22 § meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.

21 §.

Femte huvudtiteln.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 10 § 1 mom. stadgas, familjepensionstalet
motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet tjänstår
uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet
motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/$0 för varje full fjärdedel
av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

22 §.

Åttonde huvudtiteln.

De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola,
folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,
vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt de
tekniska läroverken.

3. Beträffande avliden---äga tillämpning.

Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning
under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 33 § 4 punkten andra stycket
allmänna tjänstepensionsreglementet sägs kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt,
skall han jämväl kvarstå vid rektors familjepensionsrätt. I sådant
fall skall dels med avseende å familjepensionsavdrag fortfarande tillämpas
vad som gäller för den frånträdda rektorstjänsten, dels ock med avseende
å den familjepension eller familjelivränta, vartill rätt må föreligga efter
tjänstemannens frånfälle, iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga
det tal, vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill dödsfallet
eller avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 70-

Bankoutskoltets utlåtande nr 70.

24 §.

Tionde huvudtiteln.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 22 § meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande den, som innehar eller innehaft beställning å någon av
krigsmaktens reservstater och för vilken allmänna familjepensionsreglementet
omedelbart före den 1 juli 1943 varit tillämpligt, skall reglementet, såframt
han icke är underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet, alltjämt tilllämpas
i sin omedelbart före nämnda dag gällande lydelse.

2. Beträffande innehavare av beställning såsom generalfältläkare skall i
fråga om familjepensionsavdrag och familjepensionsunderlag gälla vad i
allmänna familjepensionsreglementet i dess lydelse omedelbart före den 1
juli 1943 stadgats med avseende å beställning tillhörande lönegraden Cb 3
militära avlöningsreglementet.

3. Beträffande den, som innehade beställning å reservstat såsom generalmajor
omedelbart innan allmänna tjänstepensionsreglementet blev för honom
gällande, skola för nämnda beställning tillämpas ett familjepensionsavdrag
av 576 kronor och ett familjepensionsunderlag av 3,492 kronor.

4. Vid allmänna familjepensionsreglementets tillämpning beträffande den,
som innehaft beställning å reservstat utan att allmänna tjänstepensionsreglementet
därvid ägt tillämpning, må tid för sådant tjänstinnehav tillgodoräknas
såsom tjänstår, ändå att detta ej följer av förstnämnda reglementes bestämmelser.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Bilaga D.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt
14 § 2 och 4 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18

juli 1942 (nr 699).

Härigenom förordnas, att 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt 14 § 2 och 4 mom.
folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 skola hava ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

1 mom. Fråga om---reglemente prövas

a) i fall som avses i 6 § 3 mom. och 10 § 2 mom. av Kungl. Majit; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller---statens pensionsanstalt.

9 §■

1 mom. Beslut om befattningshavares avsked eller entledigande må icke
meddelas utan att frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller
i samband med beslutet avgöres.

Underlåter befattningshavare--— entlediga befattningshavaren.

14 §.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet
i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder befattningshavare
varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente
innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser
med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i
övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra
tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda
varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats
enligt föreskrifterna i 1 mom.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning — — — av befattningarna.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats
gäller, att av tid, varunder befattningshavaren innehaft beställning å någon
av krigsmaktens reservstater, må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen
fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Majit annat medgiver.

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

För den, som innehaft beställning å reservstat utan att därvid vara underkastad
allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008),
må tid för sådant tjänstinnehav, ändå att sådant icke följer av bestämmelserna
i detta reglemente, tillgodoräknas såsom tjänstår, dock med den inskränkning,
som angives i 14 § 4 mom. andra stycket.

Bilaga E.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente
den 18 luli 1942 (nr 700).

Härigenom förordnas, att 12 § folkskolans familjepensionsreglemente den
18 juli 1942 skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som---folkskolans tjänstepensionsreglemente,

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under
a), samt

c) tid, som---pensionsålderns inträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

Såvitt angår den, som innehaft beställning å någon av krigsmaktens reservstater
och därvid åtnjutit avlöning antingen enligt föreskrifterna i förordningen
den 23 juli 1936 (nr 474) angående arméns reservstater eller förordningen
samma dag (nr 476) angående kustartilleriets reservstat eller ock enligt
tidigare meddelade föreskrifter, må tid för sådant tjänstinnehav tillgodoräknas
såsom tjänstår, ändock att detta icke följer av vad i 12 § a) sägs.

438289. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.