Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965 (Utlåtande 1965:Bu64 - höst bu)

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

Nr 64

Utlåtande i anledning av framställning från delegerade för riksdagens
verk angående vissa bemyndiganden och författningsändringar
m. m., föranledda av statstjänstemannalagens
ikraftträdande.

Delegerade för riksdagens verk har i skrivelse till bankoutskottet den 18
november 1965 framlagt förslag beträffande sådana bemyndiganden och
författningsändringar m. m. avseende riksdagens verk, som föranleds av
att statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 274), vilken träder i kraft
den 1 januari 1966, blir tillämplig på tjänstemän vid dessa verk. Till delegerades
framställning är fogad en av delegerades sekreterare upprättad
promemoria, vari bakgrunden till och innebörden av de föreslagna åtgärderna
närmare redovisas. Till denna promemoria har i sin tur såsom bilaga
fogats dels förslag till tjänstemannastadga för riksdagens verk, dels förslag
till erforderliga ändringar i instruktioner och reglementen för riksdagens
olika verk.

I framställningen hemställer delegerade, att bankoutskottet måtte föreslå
riksdagen att

1) besluta att delegerade tills vidare beträffande tjänstemän vid riksdagens
verk skall äga samma befogenheter som tillkommer statens avtalsverk
beträffande tjänstemän vid statsförvaltningen i övrigt;

2) bemyndiga delegerade att utfärda tjänstemannastadga för riksdagens
verk i huvudsaklig överensstämmelse med en vid promemorian fogad bilaga
samt att vidtaga ändringar i stadgan i sak överensstämmande med
ändringar som Kungl. Maj :t kan vidtaga i statstjänstemannastadgan;

3) bemyndiga delegerade att i övrigt meddela bestämmelser för tjänstemän
vid riksdagens verk, i sak överensstämmande med bestämmelser som
Kungl. Maj :t kan komma att utfärda för den allmänna statsförvaltningen;

4) bemyndiga delegerade att vidtaga de övriga åtgärder som i promemorian
föreslagits eller som eljest erfordras med anledning av övergången till
ett nytt lönesystem för tjänstemännen vid riksdagens verk;

5) godkänna, med tillämpning från och med den 1 januari 1966, ändringar
i

a) bankoreglementet,

b) reglementet för riksgäldskontoret,

c) reglementet för riksdagsbiblioteket,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 64

Bankontskottets utlåtande nr 64 år 1965

d) instruktionen för riksdagens ombudsmän,

e) instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken,

f) reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

av den lydelse som framgår av vid promemorian fogade bilagor;

6) upphäva från och med den 1 januari 1966 dels de av 1936 års riksdag
godkända föreskrifterna angående skyldighet för tjänsteman vid riksdagens
verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning in. m. och dels de av
1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag ändrade bestämmelserna
angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens verk;

7) besluta att lönenämndens för riksdagens verk verksamhet skall upphöra
vid utgången av år 1965 med undantag för ärenden som hänför sig till
nu gällande lönesystem;

8) uttala sig om statstjänstenämndens sammansättning vid behandling
av konfliktfrågor rörande tjänstemän vid riksdagens verk.

Delegerades framställning jämte den därtill hörande promemorian har
såsom bilaga 9 fogats till detta utlåtande. Av de till promemorian anslutna
bilagorna har här endast förslaget till tjänstemannastadga för riksdagens
verk medtagits. De övriga, som avser förslag till ändringar i reglementen
och instruktioner för riksdagens verk, är med två undantag identiska med
utskottets motsvarande förslag. Undantagen är reglementet för riksdagsbiblioteket
och instruktionen för riksdagens revisorer. De av utskottet förordade
avvikelserna från delegerades förslag härvidlag redovisas i det
följande.

över framställningen har utskottet inhämtat remissyttranden från fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret, styrelsen för riksdagsbiblioteket,
justitieombudsmannen, inilitieombudsmannen, riksdagens revisorer
och Nordiska rådets svenska delegation. Utskottet har vidare berett vederbörande
personalorganisationer tillfälle att yttra sig, till följd varav yttranden
inkommit från Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO) och TCO:s statstjänstemannasektion
(TCO-S). SACO har därvid som sitt eget översänt ett yttrande av Sveriges
juristförbund. Civilförvaltningens personalförbund har inte begagnat det
givna tillfället att avge remissyttrande.

Av remissinstanserna har bankofullmäktige, styrelsen för riksdagsbiblioteket,
justitieombudsmannen, militieombudsmannen och riksdagens revisorer
inskränkt sig till att uttala, att de inte har någonting att erinra mot
delegerades förslag.

Mera allmänna synpunkter på ämnet har främst framförts av TCO-S,
som säger sig förutsätta att det även fortsättningsvis bör eftersträvas att i
tillämpliga delar åstadkomma ensartade anställningsvillkor för tjänstemän
anställda av riksdagen och för statstjänstemän i övrigt. Även med beaktan -

Bankoutskottets utlåtande nr 6‘4 år 1965

de av riksdagens speciella ställning och funktioner anser TCO-S såväl principiella
som praktiska skäl tala för en anknytning till förhandlingsmetodiken
för statstjänstemän i övrigt. Detta torde, säger TCO-S, enklast uppnås
genom uppdrag till statens avtalsverk att även i detta sammanhang vara
avtalsslutande part på den statliga arbetsgivarsidan. TCO-S kan för sin del
inte finna att pågående utredning om riksdagens förvaltnings- och personalorganisation
skall anses motivera ett senareläggande av ett sådant beslut.
Tvärtom anses omställningsproblemen när det gäller att i avtalsform reglera
villkoren för de anställda tala för en direkt anknytning till de former som
berör övriga statstjänstemän.

Nordiska rådets svenska delegation säger sig vilja understryka det i
promemorian gjorda uttalandet, att vid förhandlingar rörande tjänstemän
vid verk, som ej är representerat i delegerade, företrädare för detta verk
bör beredas tillfälle att närvara vid eller framföra sina önskemål i samband
med förhandlingarna. Delegationen finner det angeläget att förhandlaren
på arbetsgivarsidan får kännedom om de delvis speciella arbetsförhållanden
som råder vid delegationens kansli.

Delegationen yttrar vidare:

y Det anmärkes i promemorian att med »vederbörande myndighet» är för
Nordiska rådets svenska delegations vidkommande att förstå dess arbetsutskott.
Detta uttalande är icke helt korrekt. Delegationens högsta beslutande
organ är delegationen själv in pleno med dess sexton medlemmar. Delegationens
arbetsutskott har emellertid enligt § 4 reglementet för delegationen
att ombesörja delegationens löpande angelägenheter samt i övrigt handlägga
de ärenden, som av delegationen hänskjutits till utskottet. I praxis har arbetsutskottet
utan särskilt beslut därom kommit att omhänderha alla ärenden,
som sammanhänger med personaladministrationen. Därest delegationen
önskar i något ärende utöva den myndigheten tillkommande beslutanderätten,
torde den emellertid vara oförhindrad därtill, för såvitt saken icke
kan betraktas som en löpande angelägenhet.

De tre personalorganisationerna berör alla de i förslaget till tjänstemannastadga
intagna bestämmelserna om ledigförklarande av tjänst (9 §).
TCO-S säger sig utgå från att det av delegerade angivna stadgandet icke föranleder
ändring i nu tillämpad praxis beträffande ledigförklarande av tjänst.
SR anser att undantag från skyldigheten att lcdigförklara ordinarie tjänst
bör gälla endast sådan tjänst »som är placerad i lönegrad 3 eller högre på
löneplan B». SACO yttrar följande:

Enligt § 9 i förslaget till tjänstemannastadga skall ordinarie tjänst som
ar placerad på löneplan B (jämte vissa andra tjänster) tillsättas utan ledigtörklaring.
Såvitt avser statstjänsten i övrigt ankommer tillsättning av
tjänster på denna nivå i regel på Kungl. Maj :t, dock att enligt framlagt förslag
tillsättning av avdelningsdirektörstjänstcr i B 1 i avsevärd utsträckning
skall ankomma på myndigheterna. Ledigförklaring torde vara regel beträfiandc
tjänster som tillsätts av myndigheterna och, på grund av föreskrifter

4 Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1065

i verksinstruktioner eller motsvarande, även beträffande sådana tjänster på
B-planen, som tillsättes av Kungl. Maj :t. Vid riksdagens verk skulle enligt
förslaget tjänstetillsättning sålunda komma att äga rum utan föregående
kungörelseförfarande i väsentligt större utsträckning än inom andra grenar
av statsförvaltningen. Något skäl för en sadan avvikelse har icke förebiagts
och torde heller icke föreligga. De rättssäkerhets- och andra synpunkter som
gör ledigförklaring av även B-planstjänster angelägna bör anläggas även på
dylika tjänster vid riksdagens verk. Att så bör ske beträffande tjänster under
byråchefsnivån synes uppenbart. I största möjliga utsträckning bör jämväl
byråchefstjänster (motsvarande) kungöras till ansökan lediga.

Vissa andra detaljer i förslaget till tjänstemannastadga har också uppmärksammats
vid remissbehandlingen. När det gäller tjänstemans i 16 §
berörda skyldighet att utöva tjänst hos »myndighet inom samma verksamhetsområde»
säger sig TCO-S utgå från att härmed avses blott riksdagen
och dess verk. Organisationen, som förklarar att den principiellt inte accepterar
disciplinär behandling genom löneavdrag, ifrågasätter vidare nödvändigheten
av att införa ett stadgande om disciplinbot genom löneavdrag vid
riksbanken och riksgäldskontoret, där såvitt den har sig bekant nuvarande
system har fungerat utan erinran.

Med avseende på formerna för tjänstetillsättning vid riksdagens verk yrkar
SR, att förordnandetiden i förekommande fall skall ändras från »högst
tre år i sänder» till »högst sex år i sänder», något som förutsätter ändring
av de föreliggande förslagen beträffande bankoreglementet och reglementet
för riksgäldskontoret.

Riksgäldsfullmäktige och SR berör båda bankoutskottets funktion som
besvärsinstans och framhåller det önskvärda i att möjligheten att få besvär
prövade står öppen hela året.

Utskottet. Den av årets riksdag antagna statstjänstemannalagen (SFS nr
274), som träder i kraft den 1 januari 1966, blir tillämplig även på tjänstemännen
vid riksdagen och dess verk. Detta innebär bl. a. att hittillsvarande
offentligrättsliga reglering av deras anställningsvillkor till väsentliga delar
skall upphöra och ersättas av en reglering genom kollektivavtal. 1 detta
sammanhang måste en rad åtgärder vidtagas för att anpassa förvaltningsorganisation
och författningsbestämmelser till det nya rättsläget. I sin förevarande
framställning har delegerade för riksdagens verk upptagit hithörande
frågor till behandling och väckt ett flertal förslag syftande till att den
beslutade reformen i fråga om tjänstemännens ställning skall kunna genomföras
för riksdagsverkens del i samma mån som beträffande den Kungl.
Maj :t underställda förvaltningen. Med avseende på riksdagens egna tjänstemän
framlägger utskottet i sitt memorial nr 65 förslag om vissa motsvarande

åtgärder.

Riksdagens förvaltningsorganisation prövas för närvarande av riksdagens
organisationsutredning, som väntas avge betänkande därom under vårsessionen
1966. De förslag som delegerade för riksdagens verk nu framlägger ar

Bankoutskottets utlåtande nr Gå av 1965

därför delvis av provisorisk karaktär, och riksdagen torde inom en nära
framtid ånyo få taga ställning till i vilken ordning kollektivavtal och därtill
anslutande bestämmelser skall komma till stånd såväl vad gäller riksdagsverkens
personal som vad gäller riksdagens egna tjänstemän.

I statstjänstemannalagen förutsättes, att ytterligare föreskrifter skall meddelas
för tillämpningen av lagen. Kungl. Maj :t har, med giltighet från den
1 januari 1966, utfärdat en statstjänstemannastadga (SFS nr 601), där ett
flertal sådana tillämpningsföreskrifter sammanförts. Delegerade föreslår
att en liknande stadga, tjänstemannastadgan för riksdagens verk, skall få
utfärdas av delegerade i huvudsaklig överensstämmelse med ett av dem
framlagt förslag. Utskottet tillstyrker att en sådan stadga kommer till
stånd. Med hänsyn såväl till arten av vissa bestämmelser vilka föreslås ingå
i stadgan som till att en omprövning av riksdagens förvaltningsorganisation
förestår torde emellertid stadgan böra utfärdas av utskottet, som också
torde erhålla befogenhet att vidtaga erforderliga ändringar i stadgan. Om
riksdagen godkänner vad utskottet här har uttalat avser utskottet att utfärda
tjänstemannastadga för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse
med det utkast som fogats som bilaga 1 till detta utlåtande. Utkastet,
som utgör en väsentligen redaktionell bearbetning av delegerades förslag till
sådan stadga, överensstämmer i huvudsak med den av Kungl. Maj :t utfärdade
statstjänstemannastadgan. Avvikelserna från denna är delvis betingade
av att det gäller att meddela vissa för riksdagens verk specifika bestämmelser,
exempelvis om vilken instans som skall fatta beslut som eljest ankommer
på Kungl. Maj :t.

Delegerades avsikt har varit att sakliga ändringar i hittills gällande bestämmelser
inte skall företagas i detta sammanhang, utom i den mån statstjänstemannalagens
föreskrifter gör dem nödvändiga.

Utskottet ansluter sig i huvudsak till denna princip. När det gäller det
av SACO och SR vid remissbehandlingen väckta förslaget om föreskrift att
tjänster skall ledigförldaras i vidare utsträckning än som för närvarande
sker, anser utskottet emellertid en viss modifikation av delegerades författningstext
vara motiverad. Enligt utskottets mening bör undantag från ledigförklarande
icke gälla för tjänst som har lönegradsbeteckningen ABp eller
År och ej heller för tjänst i lönegrad B 1 eller B 2.

Avsikten att nu undvika sakliga ändringar kan komma i konflikt med
avsikten att, när inte starka skäl talar i motsatt riktning, låta enhetliga
regler gälla för såväl tjänstemän vid riksdagen och dess verk som tjänstemän
vid den övriga statsförvaltningen. Utskottet finner det lämpligt att
disciplinbestämmelserna vid riksdagens verk anpassas till dem som eljest
gäller och anser sig därför inte böra beakta vad TCO-S anfört gentemot
införande av löneavdrag såsom disciplinstraff. I fråga om vad samma
remissinstans yttrat beträffande uttrycket »myndighet inom samma verksamhetsområde»
vill utskottet uttala, att skyldighet för tjänsteman vid

Bankoulskottets utlåtande nr 6i år 1965

ett riksdagens verk att utöva tjänst hos annan myndighet icke synes kunna
avse tjänstgöring utanför riksdagen och dess verk. Av vad förut sagts
följer att utskottet inte nu finner skäl att föreslå ändring av förordnandetidens
längd vid riksbanken och riksgäldskontoret.

De av utskottet framlagda förslagen till ändringar i bankoreglementet,
reglementet för riksgäldskontoret, instruktionen för riksdagens ombudsmän
och reglementet för Nordiska rådets svenska delegation överensstämmer
med delegerades och är till största delen föranledda av att vissa bestämmelser
i dessa författningar ersätts av generella bestämmelser i statstjänstemannalagen
och tjänstemannastadgan för riksdagens verk. Utskottet vill särskilt
påpeka, att genom dessa ändringar samt föreslagen ändring i reglementet
för riksdagsbiblioteket särskilt forum vid talan om ämbetsbrott avskaffas
för ytterligare tjänstemän utöver dem som behandlats i propositionerna
nr 146 och 167 (L2U:s uti. nr 36, BoU:s uti. nr 55). I det sistnämnda reglementet
synes böra bibehållas en uttrycklig föreskrift om att tjänsten som
överbibliotekarie innan den tillsättes skall kungöras ledig till ansökan. Utskottet
har på denna punkt kompletterat delegerades förslag. I instruktionen
för riksdagens revisorer bör utöver den ändring av § 5 som delegerade
föreslagit göras en formell konsekvensändring i § 11.

Utskottet tillstyrker, att delegerade tills vidare beträffande tjänstemän
vid riksdagens verk får samma befogenheter som tillkommer statens avtalsverk
beträffande tjänstemän vid statsförvaltningen i övrigt. Likaledes tillstyrker
utskottet, att delegerade bemyndigas att i samband med förhandlingsrättsreformen
meddela andra erforderliga bestämmelser avseende tjänstemän
vid riksdagens verk och i sak överensstämmande med bestämmelser som
Kungl. Maj :t kan komma att utfärda med avseende på den allmänna statsförvaltningen.
Delegerade torde även böra bemyndigas att vidtaga de övriga
åtgärder som föreslagits i den till deras framställning fogade promemorian
eller som eljest erfordras med anledning av övergången till ett nytt
lönesystem för tjänstemännen vid riksdagens verk.

Delegerade, som redan förut haft vittgående bemyndiganden att fatta
beslut i frågor om anställningsvillkor, får enligt förslaget ytterligare ansvarsfulla
uppgifter. Därvid uppkommer givetvis frågan om en ändring
av delegerades instruktion. Enligt bankoutskottets instruktion åligger det
utskottet att utfärda instruktion för delegerade. I händelse av bifall till vad
utskottet i detta utlåtande hemställer avser utskottet att utfärda sådan instruktion
i huvudsaklig överensstämmelse med det utkast, vilket fogats till
utlåtandet såsom bilaga 8.

Vid ikraftträdandet av statstjänstemannalagen och av tjänstemannastadgan
för riksdagens verk bör 1936 års föreskrifter angående skyldighet för
tjänsteman vid riksdagens verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning
m. m. samt 1938 års bestämmelser angående förhandlingsrätt för
tjänstemän vid dessa verk upphävas. Utskottet tillstyrker alltså förslaget
härom.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

Lönenämnden för riksdagens verk torde vid utgången av innevarande år
kunna helt upphöra med sin verksamhet. De uppgifter som från och med den
1 januari 1966 kunnat tillfalla lönenämnden torde i huvudsak kunna fullgöras
av delegerade.

Utskottet förutsätter att delegerade på grundval av erhållna bemyndiganden
kommer att upptaga förhandlingar med vederbörande personalorganisationer
med sikte på att en kollektivavtalsreglering av anställningsförhållandena
för tjänstemän vid riksdagens verk skall kunna komma till
stånd före det instundande årsskiftet. I detta sammanhang aktualiseras
också frågan om ett huvudavtal avseende riksdagens verk efter mönster av
det huvudavtal som slutits beträffande den Kungl. Maj :t underställda statsverksamheten.
Därest ett sådant huvudavtal kommer till stånd och upptager
bestämmelser om att en särskild tjänstenämnd skall tillsättas för
att förhindra samhällsfarliga konflikter vid riksdagens verk, torde det få
ankomma på bankoutskottet att utse arbetsgivarpartens företrädare i denna
nämnd.

Utskottet vill slutligen beröra de synpunkter som framförts på utskottets
funktion som besvärsinstans. Det bör i detta sammanhang noteras att hinder
icke lärer föreligga för utskottet att i mån av behov sammanträda även
under tiden mellan vår- och höstsession. Hithörande problem torde för
övrigt beaktas av riksdagens organisationsutredning.

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av delegerades för riksdagens
verk förevarande framställning måtte

1. besluta att delegerade tills vidare beträffande tjänstemän
vid riksdagens verk skall äga befogenheter motsvarande
dem som tillkommer statens avtalsverk beträffande
statsförvaltningen i övrigt;

2. bemyndiga bankoutskottet att utfärda tjänstemannastadga
för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse
med bilaga 1 till detta utlåtande samt vidtaga erforderliga
ändringar i denna stadga;

3. bemyndiga delegerade att i enlighet med vad utskottet
ovan anfört i övrigt meddela med förhandlingsrättsreformen
sammanhängande bestämmelser och vidtaga därav föranledda
åtgärder;

4. godkänna, med tillämpning från och med den 1 januari
1966, ändringar i

a) bankoreglementet,

b) reglementet för riksgäldskontoret,

c) reglementet för riksdagsbiblioteket,

d) instruktionen för riksdagens ombudsmän,

e) instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, bankooch
riksgäldsverken,

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

f) reglementet för Nordiska rådets svenska delegation
av den lydelse som framgår av de till detta utlåtande fogade
bilagorna 2—7;

5. upphäva från och med den 1 januari 1966 dels de av
1936 års riksdag godkända föreskrifterna angående skyldighet
för tjänsteman vid riksdagens verk att i vissa fall
underkasta sig läkarundersökning m. m. och dels de av
1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag ändrade
bestämmelserna angående förhandlingsrätt för tjänstemän
vid riksdagens verk;

6. besluta att lönenämnden för riksdagens verk skall upphöra
vid utgången av år 1965;

7. bemyndiga bankoutskottet att utse företrädare för arbetsgivarparten
i tjänstenämnd som på grund av huvudavtal
mellan delegerade och arbetstagarorganisationerna
kan komma att tillsättas i syfte att förhindra samhällsfarliga
arbetskonflikter vid riksdagens verk.

Stockholm den 9 december 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Åke Larsson, Palm,
Augustsson, Risberg, Lundberg och Wikberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Berglund, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Glömminge
och Fridolfsson i Rödeby.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 1

Utkast

till

Tjänstemannastadga för riksdagens verk

Inledande bestämmelser
1 §•

Denna stadga gäller sådan anställning vid riksdagens verk på vilken
statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 274) är tillämplig.

2 §•

Stadgan gäller endast i den mån annat ej föreskrives av bankoutskottet
eller myndighet som utskottet bestämmer.

3 §•

I stadgan avses

med statligt reglerad tjänst förutom tjänst hos riksdagen eller dess verk
även annan statlig tjänst samt tjänst på vilken kommunal tjänstemannalagen
den 3 juni 1965 (nr 275) är tillämplig och för vilken avlöningsförmånerna
fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som
Kungl. Maj :t bestämmer,

med göromålsförordnande förordnande som utan att avse vikariat innebär,
att någon skall bestrida göromål vilka ankomma på innehavare av
tjänst av visst slag,

med arvodestjänst tjänst som icke är ordinarie, extra ordinarie eller extra
tjänst eller göromålsförordnande.

Vid tillämpning av stadgan på lönegradsplacerade tjänster anses den
tjänst vara högst vars lönegradsnummer är högst men tjänst på löneplan B
högre än tjänst på löneplan A.

4 §■

I fråga om göromålsförordnande gäller vad som föreskrives om vikariat.

Villkor för tjänst

5 §.

Ordinarie tjänst må endast den inneha som fyllt 21 år.

Extra ordinarie tjänst må endast den inneha som fyllt 19 år.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

6 §■

Endast den som företett läkarintyg om sitt hälsotillstånd må utses till
innehavare av tjänst.

Om icke särskilda skäl föranleda annat, gäller detta icke i fråga om den
som tidigare erhållit tjänst förenad med rätt till statlig pension eller den
som ifrågakommer till icke-ordinarie anställning, vilken beräknas vara så
kort tid eller bli förenad med tjänstgöring av så ringa omfattning att rätt
till statlig pension icke inträder.

7 §•

Läkarintyg som avses i 6 § skall vara utfärdat av läkare som myndigheten
godkänner.

Intyg som företes i samband med ansökan till tjänst skall vara utfärdat
tidigast sex månader före ansökningstidens utgång. Annat läkarintyg skall
vara utfärdat tidigast sex månader innan myndigheten begärde intyget.

Intyg skall vara avfattat enligt formulär som fastställes eller godkännes
av medicinalstyrelsen.

Tillsättning av tjänst

8 §•

Ordinarie tjänst med beteckningen Bo eller Ao tillsättes med konstitutorial.

Ordinarie tjänst med beteckningen p tillsättes med förordnande för bestämd
tid.

Ordinarie tjänst med beteckningen r tillsättes med förordnande tills
vidare. Förordnandet må meddelas att gälla längst till viss tidpunkt. 9

9 §•

Bestämmelsen i 6 § första stycket statstjänstemannalagen att tjänst
som myndighet tillsätter skall kungöras ledig till ansökan gäller icke, utom
i den mån annorlunda stadgas i reglemente eller instruktion för vederbörande
myndighet,

1. tjänst som är placerad i lönegrad 3 eller högre på löneplan B;

2. extra ordinarie eller extra tjänst som

a) är placerad i lönegrad 18 eller lägre på löneplan A,

b) är tjänst i högstlönegrad och må placeras i högst lönegrad 18 eller lägre
på löneplan A,

c) ingår i reglerad befordringsgång;

3. arvodestjänst.

Tjänst, som är inrättad som personlig tjänst, tillsättes utan att tjänsten
kungjorts ledig till ansökan.

På tj änst, som tillsättes med förordnande för bestämd tid, må förnyat förordnande
meddelas utan att tjänsten kungjorts ledig till ansökan.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 är 1965

10 §.

När myndighet skall tillsätta annan tjänst än som avses i 9 §, kungöres
tjänsten ledig till ansökan genom att myndigheten utfärdar kungörelse i
Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid,
räknat från dagen för kungörandet. Kungörelsen anslås i myndighetens lokal.

11 §•

Tillkännagivande om myndighets beslut om tillsättning av tjänst, vilken
kungjorts ledig, eller beslut att icke tillsätta sådan tjänst anslås genast i
myndighetens lokal med uppgift om den dag då anslaget skedde.

12 §.

Tillkännagivande om myndighets beslut om tillsättning av tjänst, vilken
icke kungjorts ledig, anslås genast i myndighetens lokal med uppgift om
den dag då anslaget skedde. Detta gäller dock icke när fråga är om

a) befordran i reglerad befordringsgång,

b) tillsättning av tjänst som avses i 9 § andra stycket,

c) tillsättning av arvodestjänst,

d) tillsättning av tjänst med någon som är anställd som aspirant på
tjänsten,

e) tillfällig anställning.

13 §.

När tjänst kungöres ledig på nytt, anses den som sökt tjänsten vid det
föregående tillfället och icke återkallat sin ansökan kvarstå som sökande.
Om särskilda skäl föreligga, äger myndigheten föreskriva att sökande, som
icke återkallat sin ansökan och som önskar kvarstå som sökande, skall
meddela detta till myndigheten före ansökningstidens utgång. Föreskriften
skall framgå av kungörelsen, om icke myndigheten på annat sätt underrättat
varje kvarstående sökande om föreskriften.

Tillsättning av vikariat m.m.

14 §.

Vikariat på ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst, vilket beräknas
vara minst sex månader i följd med minst halvtidstjänstgöring (långtidsvikariat),
tillsättes i samma ordning som tjänsten.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke när förordnande på långtidsvikariat
meddelas tjänsteman som enligt 16 § är skyldig att utöva tjänsten
utan tidsbegränsning eller som omedelbart dessförinnan innehaft sådant
vikariat på tjänsten eller på annan lika hög tjänst med väsentligen likartade
arbetsuppgifter.

Förordnande på långtidsvikariat må meddelas endast den som är behörig
att inneha tjänsten.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

15 §.

När innehavare av tjänst innehar långtidsvikariat på högre statligt reglerad
tjänst, är han tjänstledig från den tjänst han innehar utan särskilt
beslut därom.

Skyldighet att utöva annan tjänst

16 §.

Innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst är skyldig att
med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva annan ordinarie, extra
ordinarie eller extra statlig tjänst hos riksdagen underställd myndighet eller
inrättning inom samma verksamhetsområde eller bestrida göromål som
ankomma på innehavare av sådan tjänst hos myndighet eller inrättning
inom området. Deltidsanställd tjänsteman är icke skyldig att fullgöra tjänstgöring
av större omfattning än som åligger honom i hans egen tjänst.

Tjänsteman är dock icke skyldig att under längre tid än sammanlagt
tre månader av samma kalenderår utöva högre tjänst eller bestrida göromål
som ankomma på innehavare av sådan tjänst. Detta gäller icke när
aspirant på ordinarie eller extra ordinarie tjänst förordnas att utöva nämnda
tjänst eller när innehavare av tjänst i reglerad befordringsgång förordnas
att utöva tjänst med likartade arbetsuppgifter i högst samma lönegrad som
den högsta tjänsten i befordringsgången.

Disciplinstraff m. m.

17 §.

Bestämmelserna i 18 § första stycket statstjänstemannalagen skola äga
tillämpning å innehavare av tjänst som byråchef eller därmed jämställd
eller högre tjänst vid riksdagens verk.

18 §.

Löneavdrag som avses i 19 § statstjänstemannalagen bestämmes för dag
till belopp motsvarande de procent av tjänstemannens lön för dag i 30-dagarsmånad som anges i följande tabell. Belopp som icke slutar på helt
tiotal ören jämkas till närmast lägre hela tiotal.

Lön för månad i kronor	Procenttal
1 600 ................................	16
1 601 2 900..................................	18
2 Q01 4 200 ................................	20
4 201— ..................................	22

Med lön för månad avses för den som innehar eller uppehåller lönegradsplacerad
tjänst månadslönebeloppet enligt den för honom tillämpliga löne -

Bankoutskottets utlåtande nr 6t år 1965 13

klassen och för annan tjänsteman en på motsvarande sätt beräknad månadslön.

Läkarundersökning enligt 27 §
statst jänstemannalagen

19 §.

Fråga om läkarundersökning enligt 27 § statst jänstemannalagen av tjänsteman
prövas beträffande tjänsteman hos riksbanken, riksgäldskontoret,
riksdagens justitieombudsman eller riksdagens militieombudsman av vederbörande
fullmäktige eller ombudsman. Beträffande tjänsteman hos annat
riksdagens verk prövas sådan fråga, om den gäller tjänsteman som ej
kan dömas till disciplinstraff, av delegerade för riksdagens verk och i annat
fall av vederbörande myndighet.

20 §.

Innan myndighet beslutar om läkarundersökning, skall myndigheten inhämta
utlåtande från verks-, anvisnings- eller konsultationsläkare, huruvida
tjänstemannen bör underkastas läkarundersökning. Sedan utlåtandet
inkommit, skall myndigheten inhämta utlåtande i frågan från medicinalstyrelsen,
om det icke är uppenbart att anledning saknas därtill.

Tillfälle skall beredas tjänstemannen att skriftligen eller, om han påfordrar
det eller det eljest finnes lämpligt, muntligen uttala sig i ärendet.
Därvid äger han anlita biträde.

21 §.

Läkarundersökning verkställes av läkare som medicinalstyrelsen utser.

22 §.

Visar intyg över läkarundersökningen att tjänstemannen lider av sjukdom,
vanförhet, lyte eller annat därmed jämförligt förhållande, må myndigheten
föreskriva att tjänstemannen efter viss tid skall förete nytt intyg
om sitt hälsotillstånd av den läkare som utfärdat det förra intyget eller av
annan läkare som medicinalstyrelsen utser.

23 §.

Intyg över läkarundersökning enligt 19 eller 22 § skall vara avfattat enligt
formulär som medicinalstyrelsen fastställer. Åberopar tjänstemannen
mot sådant intyg annat läkarintyg, skall myndigheten inhämta utlåtande
från medicinalstyrelsen.

24 §.

Deltaga flera i avgörandet av fråga som avses i 19 §, 20 § första stycket
eller 22 §, äga rättegångsbalkens regler om omröstning i överrätt i fråga om
ansvar motsvarande tillämpning.

Bankoutskottets utlåtande nr 6A år 1965

Avstängning

25 §.

Fråga om avstängning enligt 26 eller 27 § statstjänstemannalagen av
tjänsteman prövas av den myndighet som enligt vad i 19 § denna stadga
sagts äger besluta om läkarundersökning av tjänstemannen.

I ärende om avstängning enligt 27 § statstjänstemannalagen äga bestämmelserna
i 20 § andra stycket och 24 § denna stadga motsvarande tillämpning.

Förening av tjänster

26 §.

Tjänsteman må endast i de fall som anges i 27 och 28 §§ samtidigt inneha
mer än en statligt reglerad tjänst.

27 §.

Tjänsteman må samtidigt inneha

a) ordinarie tjänst, som tillsättes med fullmakt eller konstitutorial, eller
extra ordinarie tjänst och ordinarie statlig tjänst, som tillsättes med förordnande
tills vidare,

b) ordinarie tjänst och högre extra ordinarie tjänst,

c) ordinarie eller extra ordinarie tjänst och högre extra tjänst,

d) två extra ordinarie eller extra halvtidstjänster.

Förening av tjänster enligt a), b) eller c) må dock ske endast om tjänstemannen
skall utöva den av de båda tjänsterna som nämnts sist. Tjänstemannen
är tjänstledig från den andra tjänsten utan särskilt beslut därom.

Tjänsteman må i annat fall än som avses i d) samtidigt inneha ordinarie
eller extra ordinarie tjänst och lika hög eller lägre extra tjänst, om tjänstledighet
beviljas från den ordinarie eller extra ordinarie tjänsten.

28 §.

Tjänsteman må samtidigt inneha ordinarie, extra ordinarie eller extra
tjänst och arvodestjänst eller mer än en arvodestjänst, om han utan tjänstledighet
kan utöva båda tjänsterna eller erhåller den tjänstledighet som behöves
för att kunna utöva dem.

29 §.

När innehavare av tjänst åtnjuter tjänstledighet för att inneha annan
tjänst, skall han vid tillämpningen av 14 § andra stycket, 16 § andra stycket,
19 § och 25 § behandlas som om han innehade endast den senare tjänsten.

Anställningars upphörande

30 §.

I fråga om tjänst eller vikariat prövas fråga om anställnings upphörande
enligt 30 eller 31 §, 32 § första stycket a) eller b) eller 35 eller 36 § stats -

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

tjänstemannalagen av den myndighet hos vilken tjänstemannen är anställd.

Fråga om anställnings upphörande enligt 32 § första stycket c) eller andra
stycket statstjänstemannalagen samt om sådan förflyttning av tjänsteman
som avses i 37 § andra stycket första punkten statstjänstemannalagen prövas
av delegerade för riksdagens verk.

31 §.

Om innehavare av tjänst, som tillsatts med konstitutorial eller förordnande
tills vidare, blir innehavare av annan statligt reglerad tjänst och förening
av tjänsterna ej må ske, upphör den förra anställningen utan iakttagande
av eljest gällande bestämmelser om uppsägning.

32 §.

Långtidsvikariat som tillsatts med förordnande tills vidare upphör utan
iakttagande av eljest gällande bestämmelser om uppsägning, om tjänstemannen
är eller blir innehavare av lika hög eller högre statligt reglerad
tjänst eller långtidsvikariat på sådan tjänst och skall utöva tjänsten eller
det senare vikariatet. Detsamma gäller beträffande annat vikariat som tillsatts
med förordnande tills vidare, om tjänstemannen är eller blir innehavare
av statligt reglerad tjänst eller vikariat på sådan tjänst och skall utöva
tjänsten eller det senare vikariatet.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke, när tjänstemannen utan tjänstledighet
kan utöva såväl vikariatet som tjänsten eller båda vikariaten.

T jänstgöringsintyg

33 §.

Myndighet skall på begäran av tjänsteman utfärda intyg om hans tjänstgöring
hos myndigheten.

Särskild bestämmelse

34 §.

Har Konungen meddelat förordnande enligt 40 § andra stycket statstjänstemannalagen
äga delegerade för riksdagens verk meddela motsvarande
förordnande för tjänstemän vid riksdagens verk.

Denna stadga träder i kraft den 1 januari 1966.

Om tjänst kungjorts ledig till ansökan före stadgans ikraftträdande, skola
äldre bestämmelser om tillsättning av tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet.
Detsamma gäller beträffande tillsättning av vikariat som kungjorts ledigt
till ansökan före stadgans ikraftträdande.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 dr 1965

BILAGA 2

Förslag

till

ändring i bankoreglementet

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

§ 16.

Mom. 5. Envar av
Därjämte utgå —
Är fullmäktig — -

- 10 500 kronor.

- för år.

som deputerad.

Beträffande den avlöning, som —
utöver i förekommande fall utgående
arvode såsom fullmäktig — tillkommer
riksbankschefen och vice
riksbankschefen, stadgas i avlöningsreglementet
för riksdagens verk.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst
med lönegradsbeteckningen Ao tillsättes,
skall tjänsten till ansökan kungöras
ledig genom anslag inom bankens
samtliga kontor samt dessutom,
beträffande tjänst i någon av lönegraderna
Ao 15—26, genom tillkännagivande
i Post- och Inrikes Tidningar.
Ansökningstiden må ej understiga
fjorton dagar. Kungörelse
skall såvitt möjligt avse tjänst i viss
lönegrad.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon
lämplig och skicklig sökande, skall
ny ansökningstid utsättas.

Till ledig tjänst skall den sökande
utses, som är för tjänsten mest lämplig
och skicklig.

§ 31.

§ 32.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 33.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige.

För ordinarie tjänstemän med löneg
radsbeteckningen A o utfärdas
konstitutorial.

Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen
ABp eller Bp förordnas
för viss tid, högst tre år i
sänder.

Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen
År eller Br förordnas
tillsvidare.

§ 36.

Beträffande tjänstemännens avlönings-
och pensions förhållanden är
särskilt stadgat.

§ 37.

Fullmäktige äga uppdraga åt di-n
rektionen, industristyrelsen, styrelse
vid avdelningskontor, bankdirektör
eller avdelningschef vid huvudkontoret
samt direktören vid sedeltryckeriet
eller pappersbruket att besluta
om tjänstledighet för dem underordnad
personal ävensom att förordna
om uppehållande av ledigbliven
tjänst.

§ 38.

Tjänsteman, som förklaras omyndig,
skall avhållas från tjänstgöring
så länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen
icke hävd inom två år, skall han
från tjänsten skiljas; dock äga fullmäktige,
om omyndighetstillståndet
föranletts av sjukdom, att efter omständigheterna
förfara.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 saml. Nr 64

Ordinarie tjänster tillsättas av
fullmäktige; tjänster med lönegradsbeteckningen
ABp eller Bp genom
förordnande för högst tre år i sänder.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 39.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts
i konkurs, skall genast avhållas från
tjänstgöring och skall från tjänsten
skiljas, om han icke senast ett år
efter det tiden för bevakning av
fordran i konkursen gått till ända,
eller, där konkursen blivit avskriven
jämlikt 185 § konkurslagen, från
det beslut om avskrivning meddelades,
styrker sig vara befriad från
borgenärernas krav.

Mom. 2. Om tjänstemans ekonomiska
ställning blivit sådan, att fullmäktige
finna hans fortsatta bestridande
av tjänsten icke böra äga rum,
äga fullmäktige avhålla honom från
t jänstgöring, till dess hans ställning
blivit ordnad.

§ 40.

Mom. 1. Om ordinarie tjänsteman
begått mindre förseelse i tjänsten eller
visat vanvördnad eller ohörsamhet
mot förman och ej låter sig rätta
av ledamots av direktionen eller vederbörande
kontorsstyrelses tillsägelser
och föreställningar, eller om
sådan tjänsteman gör sig skyldig till
större fel eller försummelse i sin
befattning eller beträdes med ovärdigt
uppförande i allmänna levernet,
skall detta anmälas för fullmäktige.
Sedan för sakens bedömande erforderliga
upplysningar infordrats samt
t jänstemannen beretts tillfälle att
sig förklara, skall han inför fullmäktige
tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. Därest tjänsteman, som
sålunda erhållit varning, ej därav låter
sig rätta utan gör sig skyldig
till ny förseelse, skall, efter anmälan

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

härom hos fullmäktige, hans skriftliga
förklaring infordras, och äga
därefter fullmäktige att med hänsyn
till förekommande omständigheter
avhålla honom från tjänstgöring under
viss tid med förlust av lönen, så
framt ej jämlikt 28 §, III. avlöningsreglementet
för riksdagens verk finnes
skäligt låta honom uppbära någon
del därav.

Mom. 3. Skulle tjänsteman, vilken
förut för tjänsteförsummelse eller
annat i mom. 1 här ovan omförmält
förhållande avhållits från tjänstgöring,
ånyo göra sig skyldig till dylik
förseelse, ankommer på fullmäktige
att efter anmälan härom och infordrande
av tjänstemannens skriftliga
förklaring, med hänsyn till förseelsens
beskaffenhet antingen ytterligare
avhålla honom från tjänstgöring,
dock under minst 6 månader
med förlust av lönen eller, i fråga om
tjänsteman tillsatt medelst konstitutorial,
förflytta honom till tjänst i
lägre lönegrad, därvid bestämmelserna
i 25 § 2 mom. avlöningsreglementet
skola äga tillämpning, eller
ock skilja tjänstemannen från tjänsten.

Mom. i. Extra ordinarie tjänsteman,
som gjort sig skyldig till fel
eller försummelse i tjänsten eller låtit
klandervärt uppförande komma
sig till last och ej låter sig av ledamots
av direktionen, vederbörande
kontorsstyrelses eller direktörs vid
sedeltryckeriet eller pappersbruket
tillsägelser och föreställningar rätta,
må, där förseelsens art så anses påkalla,
omedelbart skiljas från riksbankens
tjänst, ändock att viss upp -

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sägningstid kan hava blivit bestämd.

Mom. 5. Om tjänstefel är av sådan
beskaffenhet, att i anledning
därav anmälan sker för anställande
av åtal, må fullmäktige i sammanhang
härmed avhålla vederbörande
tjänsteman från tjänstgöring.

Mom. 6. Beslut, varigenom tjänsteman
enligt denna paragraf avhålles
från tjänstgöring, förflyttas till
tjänst i lägre lönegrad eller skiljes
från tjänsten, skall jämte besvärshänvisning
honom skriftligen meddelas.

§''

Över beslut av fullmäktige, vilka
grunda sig på stadgandena i §§ 29—
32 eller 37—40 i detta reglemente
eller avse tillämpning av gällande
avlöningsbeståmmelser för tjänstemän
vid riksbanken eller pensionsbestämmelser
för sådana tjänstemän
eller deras efterlevande eller vilka
innefatta vägran att utlämna allmän
handling, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med-------

Besvären skola--------

Besvär, som —--------

Mom. 1. För arbetarna vid sedeltryckeriet
och pappersbruket äga
fullmäktige att fastställa lön och övriga
förmåner.

Mom. 2. Arbetarnas pensionsförhållanden
äro angivna i 1947 års
tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare samt av delegerade
för riksdagens verk utfärdade

över beslut av fullmäktige, vilka
grunda sig på statst jänstemannalagen
eller bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen eller

grunda sig på stadgandena i §§ 29
och 30 i detta reglemente eller
innefatta vägran att utlämna allmän
handling,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

--offentligen tillkännagivet.

--till fullmäktige.

— till bankoutskottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

övergångsbestämmelser för riksbankens
arbetare.

över beslut av fullmäktige i ärenden,
som avse tillämpning av förenämnda
pensionsreglementen och
övergångsbestämmelser, må besvär
anföras hos bankoutskottet.

Beträffande anmälan om missnöje
med sådant beslut samt tiden för besvärs
ingivande till fullmäktige ävensom
rörande yttrande över besvären
skola bestämmelserna i § 41 äga
motsvarande tillämpning.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 3

Förslag

till

ändring i reglementet för riksgäldskontoret

(Nuvarande lydelse)

Över fullmäktiges beslut i ärenden,
som röra tjänstemännen i riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå
eller andra enskilda personer, äger
den eller de, på vilkas rätt dessa beslut
kunna inverka, att hos bankoutskottet
anföra besvär.

Missnöje med —--------

Besvären skola-------—

(Föreslagen lydelse)

19.

över fullmäktiges beslut i ärenden,

som grunda sig på statstjänstemannalagen
eller bestämmelse som
meddelats med stöd av lagen eller
som eljest, utan att avse ingående
eller tillämpning av kollektivavtal,
röra enskild person,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

---offentligen tillkännagivet.

---till bankoutskottet.

§ 21.

Beträffande avlöning till riksgäldsdirektören
och riksgäldsdirektörens
ersättare stadgas i avlöningsreglementet
för riksdagens verk.

§ 61.

1. Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå
tillsättas av fullmäktige, tjänst i
lönegraden B 1, efter anmälan av riksgäldsdirektören
och tjänst med lön
enligt löneplan A, sedan densamma
kungjorts till ansökan ledig.

2. Kungörelse om ledig tjänst skall
ske genom anslag inom riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå
samt dessutom, beträffande tjänst
i någon av lönegraderna A 14—27,

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå
tillsättas av fullmäktige; tjänst med
lönegradsbeteckningen Bp genom
förordnande för högst tre år i sänder.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

genom tillkännagivande i Post- och
inrikes tidningar. Ansökningstiden
må ej understiga fjorton dagar. Kungörelsen
skall såvitt möjligt avse
tjänst i viss lönegrad.

Till ledig tjänst skall den sökande
utses, som är för tjänsten mest lämplig
och skicklig.

Anmäler sig icke någon lämplig
och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.

3. Pröva fullmäktige ledigbliven
tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättning därav anstå
ävensom, därest fullmäktige anse
tjänst lämpligen kunna ersättas med
tjänst i lägre lönegrad, förordna om
tillsättande av sådan tjänst.

§ 62.

För ordinarie tjänsteman med lönegradsbeteckningen
Ao eller Bo utfärdas
konstitutorial.

Ordinarie tjänsteman med lönegradsbeteckning
Bp förordnas för
högst tre år i sänder.

§ 63.

1. Om ordinarie tjänsteman begått
mindre förseelse i tjänsten eller visat
vanvördnad eller ohörsamhet mot
förman och ej låter sig rätta av riksgäldsdirektörens
tillsägelser och föreställningar,
eller om sådan tjänsteman
gör sig skyldig till större fel
eller försummelse i sin befattning
eller beträdes med ovärdigt uppförande
i allmänna levernet, skall detta
anmälas för fullmäktige. Sedan för
sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordrats samt tjänstemannen
beretts tillfälle att sig för -

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

klara, skall han inför fullmäktige
tillrättavisas och varnas.

2. Därest tjänsteman, som sålunda
erhållit varning, ej därav låter sig
rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse,
skall, efter anmälan härom
hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring
infordras, och äga därefter
fullmäktige att med hänsyn till förekommande
omständigheter avhålla
honom från tjänstgöring under viss
tid med förlust av lönen, såframt
ej jämlikt § 28 III andra stycket avlöningsreglementet
för riksdagens
verk finnes skäligt låta honom uppbära
viss del därav.

3. Skulle tjänsteman, vilken förut
för tjänsteförsummelse eller annat i
mom. 1 här ovan omförmält förhållande
avhållits från tjänstgöring,
ånyo göra sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att
efter anmälan härom och infordrande
av tjänstemannens skriftliga förklaring
med hänsyn till förseelsens
beskaffenhet antingen ytterligare avhålla
honom från tjänstgöring, dock
under minst 6 månader med förlust
av lönen, eller förflytta honom till
tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna
i § 25 mom. 2 avlöningsreglementet
skola äga tillämpning,
eller ock skilja honom från
tjänsten.

4. Extra ordinarie tjänsteman, som
gjort sig skyldig till fel eller försummelse
i tjänsten eller låtit klandervärt
uppförande komma sig till last
och ej låter sig av riksgäldsdirektörens
tillsägelser och föreställningar
råtta, må, där förseelsens art så anses
påkalla, omedelbart skiljas från

Bankoutskottets utlåtande nr 6t år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riksgäldskontorets tjänst, ändock att
viss uppsägningstid kan hava blivit
bestämd.

5. Om tjänstefel är av sådan beskaffenhet,
att i anledning därav anmälan
sker för anställande av åtal,
må fullmäktige i sammanhang härmed
avhålla vederbörande tjänsteman
från tjänstgöring.

6. Beslut, varigenom tjänsteman
enligt denna paragraf avhålles från
tjänstgöring, förflyttas till tjänst i
lägre lönegrad eller skiljes från tjänsten,
skall jämte besvärshänvisning
honom skriftligen meddelas.

§ 64.

På fullmäktiges prövning beror,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,
som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare
bibehålla och utöva sin befattning.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 4

Förslag

till

ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket

(Nuvarande lydelse)

Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket
tillsättas eller antagas av styrelsen.
Ordinarie tjänstemän tillsättas
genom konstitutorial.

Vid ledighet å tjänst utfärdar styrelsen
kungörelse, som införes i allmänna
tidningarna och anslås i bibliotekets
lokaler i riksdagshuset, med
föreläggande av tre veckors ansökningstid,
räknat från dagen för kungörandet
i allmänna tidningarna.

Tillkännagivande om styrelsens beslut
skall ofördröjligen anslås i bibliotekets
lokaler i riksdagshuset tilllika
med uppgift å den dag, då anslaget
skedde.

Anmäler sig icke någon lämplig
och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.

Vad i andra stycket sägs skall icke
gälla tjänst i reglerad befordringsgång.

Ansökan om avsked eller entledigande
prövas och avgöres av styrelsen.

Om avsked och entledigande är i
övrigt stadgat i särskilda författningar
om tjänstepension.

Beträdes överbibliotekarien med
ämbetsbrott, som i 25 kap. 1—4 §§

(Föreslagen lydelse)

18.

Tj änstemän vid riksdagsbiblioteket
tillsättas eller antagas av styrelsen.

Tjänsten som överbibliotekarie
skall liksom annan tjänst, om vilken
så är stadgat, innan den tillsättes
kungöras ledig till ansökan.

22.

23.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

strafflagen omförmäles, sker åtal
därför vid Svea hovrätt.

§ 24.

Åsidosätter annan tjänsteman än
överbibliotekarien av försummelse,
oförstånd eller oskicklighet vad honom
åligger enligt detta reglemente,
arbetsordning eller annan författning,
särskild föreskrift eller tjänstens
beskaffenhet eller visar han
klandervärt uppförande i tjänsten eller
vanvördnad mot förman, må styrelsen
efter omständigheterna döma
honom till varning eller till löneavdrag
under högst trettio dagar eller
till suspension i högst tre månader
från tjänst och lön. Har tjänsteman
gjort sig skyldig till fel av svårare
beskaffenhet eller har han icke låtit
sig rätta av tidigare ådömd bestraffning,
må han dömas till avsättning.

Löneavdrag skall bestämmas till
belopp motsvarande A-avdrag enligt
statens grundlöneförordning eller,
därest denna icke är tillämplig på
tjänstemannen, det motsvarande avdrag
som skulle hava bestämts om
tjänstemannen varit löneplansanställd.

Innan styrelsen prövar fråga om
disciplinär bestraffning av tjänsteman,
skall denne beredas tillfälle
att antingen skriftligen eller, om han
det påfordrar eller så prövas lämpligt,
vid muntligt förhör inför styrelsen,
uttala sig om vad som åberopas
mot honom. Han må därvid
anlita biträde av försvarare.

§ 25.

Styrelsen åligger att till åtal anmäla
i § 24 avsedd tjänsteman, som är

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse)
skäligen mistänkt för brott som avses
i 25 kap. 1—3 §§ strafflagen eller
för annat brott i tjänsten varå enligt
lag kan följa frihetsstraff.

Oaktat sådant fall som i första
stycket sägs icke föreligger, åligger
det styrelsen att till åtal anmäla
tjänsteman, som är skäligen misstänkt
för brott i tjänsten, såvida enskild
målsägande finnes eller skadestånd
eljest kan ifrågakomma, så ock
då tjänstemannen bestrider vad som
lägges honom till last och tillfredsställande
utredning icke kan åstadkommas
genom styrelsens försorg.

Vidtages åtgärd för att anställa
åtal eller inleda disciplinärt förfarande
mot tjänsteman, äger styrelsen,
om särskilda skäl därtill äro,
avstänga honom från utövning av
tjänsten, dock icke längre än till dess
lagakraftägande dom eller beslut föreligger.

över styrelsens beslut i mål, som
röra bibliotekets tjänstemän eller innefatta
vägran att utlämna allmän
handling äger den, på vars rätt beslutet
kan inverka, att hos bankoutskottet
anföra besvär.

Missnöje med--------

Besvären skola-------

(Föreslagen lydelse)

26.

27.

Över styrelsens beslut som grunda
sig på statstjänstemannalagen eller
bestämmelse som meddelats med stöd
av lagen eller som innefatta vägran
att utlämna allmän handling, må besvär
anföras hos bankoutskottet.

--offentligen tillkännagivet.

- ---till bankoutskottet.

Bankoutskoitets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 5

Förslag

till

ändring i instruktionen för riksdagens ombudsmän

(Nuvarande lydelse)

Ombudsman antager--—--

Ansökan om avsked eller entledigande
prövas av ombudsman.

Tjänsteman vid ombudsmans expedition
vare skyldig att efterkomma
ombudsmannens föreskrifter i
tjänsten, och äge denne att mellan
tjänstemännen fördela göromålen.
Ombudsman må bemyndiga kanslichef
och byråchef att på eget ansvar
vidtaga åtgärd för ärendes beredande.

Beträdes kanslichef eller byråchef
eller därmed jämställd eller högre
tjänsteman vid ombudsmans expedition
med ämbetsbrott, som i 25
kap. 1—4 §§ strafflagen omförmäles,
sker åtal därför vid Svea hovrätt.

Åsidosätter annan tjänsteman vid
ombudsmans expedition än i 29 §
sägs av försummelse, oförstånd eller
oskicklighet vad honom åligger enligt
lag, denna instruktion eller annan
författning, särskild föreskrift
eller tjänstens beskaffenhet eller visar
han klandervärt uppförande i

(Föreslagen lydelse)

§•

— sin expedition.

§■

Ombudsman äger bemyndiga kanslichef
och byråchef att på eget ansvar
vidtaga åtgärd för ärendes
beredande.

§•

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse)
tjänsten eller vanvördnad mot förman
må den ombudsman, under vilken
han lyder, efter omständigheterna
döma honom till varning eller till
löneavdrag under högst trettio dagar
eller till suspension i högst tre månader
från tjänst och lön. Har tjänsteman
gjort sig skyldig till fel av
svårare beskaffenhet eller har han
icke låtit sig rätta av tidigare ådömd
bestraffning, må han dömas till avsättning.

Löneavdrag skall bestämmas till
belopp motsvarande A-avdrag enligt
avlöningsreglementet för riksdagens
verk.

Innan ombudsman prövar fråga
om disciplinär bestraffning av tjänsteman,
skall denne beredas tillfälle
att antingen skriftligen eller, om han
det påfordrar eller så prövas lämpligt,
vid muntligt förhör inför ombudsmannen,
uttala sig om vad som
åberopas mot honom. Han må därvid
anlita biträde av försvarare.

31 §.

Vidtages åtgärd för att anställa
åtal eller inledes disciplinärt förfarande
mot tjänsteman vid ombudsmans
expedition, äge ombudsman,
om särskilda skäl därtill är o, med
omedelbar verkan avstänga honom
från utövning av tjänsten, dock icke
för längre tid än till dess lagakraftägande
dom eller beslut föreligger.

32 §.

Vad i 30 och 31 §§ stadgas om
tjänsteman gäller icke den som i sin
tjänst hos ombudsman är underkastad
ansvar såsom krigsman.

(Föreslagen lydelse)

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 6

Förslag

till

ändring i instruktionen den 22 maj 1925 (nr 144) för riksdagens revisorer av
stats-, banko- och riksgälds verken

(Nuvarande lydelse) Föreslagen lydelse)

§ 5.

Till revisorernas-------tre år.

Biträdes- och----— — riksdagens ekonomibyrå.

Den personal, som härutöver Den personal, som härutöver pröprövas
erforderlig, anställes av re- vas erforderlig, anställes av revisovisorerna,
vilka även bestämma er- rerna.
sättningen för sådan personal.

I mån-------särskilda sakkunniga.

Avlöningarna till-------av riksgäldskontoret.

Utom den av revisorerna bestämda
ersättning till i § 5 oinförmälda tjänstemän
och vaktpersonal må revisorerna
på riksgäldskontoret anvisa ersättning
för kostnader, som kunna
föranledas av verkställda resor, samt
andra för revisionsarbetet nödiga utgifter.

Över beslut av revisorerna, vilka
grunda sig på statstjänstemannalagen
eller bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen, må besvär
anföras hos riksdagens bankoutskott.
Dessa skola ingivas till revisorerna,
som ha att, jämte utlåtande
däröver, så snart ske kan överlämna
besvären till bankoutskottet. Besvärstiden
beräknas beträffande sådant
beslut om tjänstetillsättning, som
tillkännagivcs genom anslag, från
den dag då beslutet anslogs.

11.

Till i § 5 omförmälda tjänstemän
och vaktpersonal må revisorerna på
riksgäldskontoret anvisa ersättning
för kostnader, som kunna föranledas
av verkställda resor, samt andra för
revisionsarbetet nödiga utgifter.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 dr 1965

BILAGA 7

Förslag

till

ändring i reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 5-

Delegationen och — — — -— —- — kansli (kanslichef).

För kansliets tjänstemän skall i
fråga om tjänsteförsummelse m. m.
vad som är föreskrivet i §§ 23—26
reglementet för riksdagsbiblioteket
äga motsvarande tillämpning; därvid
skall vad som är stadgat om överbibliotekarien
gälla kanslichefen och
om styrelsen delegationen.

Över delegationens beslut i ärenden,
som röra kansliets tjänstemän
eller innefatta vägran att utlämna
allmän handling, må besvär anföras
hos riksdagens bankoutskott. Dessa
skola ingivas till delegationen, som
har att, jämte utlåtande däröver,
så snart ske kan överlämna besvären
till bankoutskottet. Besvärstiden beräknas
beträffande sådant beslut om
tjänstetillsättning, som tillkännagives
genom anslag, från den dag då
anslaget skedde.

över delegationens beslut som
grunda sig på statstjänstemannalagen
eller bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen eller som innefatta
vägran att utlämna allmän
handling, må besvär anföras hos
riksdagens bankoutskott. Dessa skola
ingivas till delegationen, som har
att, jämte utlåtande däröver, så snart
ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.
Besvärstiden beräknas
beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,
som tillkännagives genom
anslag, från den dag då beslutet
anslogs.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 8

Utkast

till

Instruktion för delegerade för riksdagens verk

§ I 1.

Delegerade för riksdagens verk utgöras av två av fullmäktige i riksbanken
och två av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka vederbörande fullmäktige
inom sig utse för ett år i sänder, samt ordföranden i styrelsen för
riksdagsbiblioteket. Vardera fullmäktige och riksdagsbibliotekets styrelse
utser dessutom inom sig en suppleant, att inträda vid förfall för delegerad,
som utsetts av vederbörande institution.

Gäller fråga, som enligt reglementet skall av delegerade avgöras, tjänsteman
vid justitieombudsmansexpeditionen eller militieombudsmansexpeditionen,
skall vederbörande ombudsman beredas tillfälle att deltaga i ärendets
avgörande.

2. Delegerade utse inom sig ordförande och vice ordförande.

3. Ersättning till delegerade utgår enligt grunder, som bestämmas av
riksdagens bankoutskott.

§ 2.

Delegerade äro central myndighet för förhandling om anställningsvillkor
för tjänstemän vid riksdagens verk.

Delegerade ha därjämte att till prövning och avgörande upptaga ärenden,
som av riksdagen hänskjutas till delegerade eller som det eljest ankommer
på delegerade att handlägga jämlikt bestämmelser, utfärdade med stöd av
riksdagens bemyndigande.

§ 3.

Delegerade skola inom sitt verksamhetsområde söka åstadkomma överensstämmelse
med vad som i fråga om anställningsvillkor gäller beträffande
närmast jämförliga tjänstemän vid den Kungl. Maj:t underställda statsförvaltningen.

§ 4.

Angår förhandlingsfråga visst riksdagens verk bör verket beredas tillfälle
att låta sig representeras vid förhandlingarna.

Vid förhandlingar som avse fråga av större vikt böra delegerade samråda
med statens avtalsverk.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. S saml. Nr 64

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

§ 5.

Är kollektivavtal som delegerade träffa av beskaffenhet att böra godkännas
av riksdagen skall i avtalet intagas förbehåll om sådant godkännande.

§ 6.

Delegerade ha att meddela de föreskrifter och anvisningar som behövas
för tillämpningen av kollektivavtal som delegerade slutit eller avtal om
anställningsvillkor i överensstämmelse med sådant kollektivavtal. Vad nu
sagts gäller även när delegerade på annat sätt än genom kollektivavtal enhetligt
reglerat tjänstemäns anställningsvillkor.

§ 7.

Delegerade äga överlämna till myndighet vid riksdagens verk att handlägga
avtalsfråga som ankommer på delegerade och icke är av sådan beskaffenhet
att den skall underställas riksdagen. Det åligger myndighet att
underrätta delegerade om beslut som myndigheten fattar i sådan fråga.

§ 8.

1. Delegerade sammanträda på kallelse av ordföranden eller, vid förtall
för denne, av vice ordföranden.

2. Delegerade äro beslutföra, då minst fyra av dem äro tillstädes. Brådskande
ärenden må dock avgöras av tre delegerade, därest de äro om beslutet
ense.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

3. Vid sammanträde föres protokoll.

4. Ärendena föredragas av delegerades sekreterare, som har att till protokollet
anteckna avvikande mening.

5. Andra utgående expeditioner än protokollsutdrag undertecknas av ordföranden
och kontrasigneras av delegerades sekreterare.

6. Delegerade må överlämna åt delegerades ordförande att på föredragning
av sekreteraren avgöra ärende eller grupp av ärenden, som är av mindre
vikt och ej avser slutande eller uppsägning av kollektivavtal. Även i sådant
ärende skall föras protokoll.

§ 9.

Delegerade äga antaga sekreterare och övrig kanslipersonal. Ersättning till
sekreteraren bestämmes av bankoutskottet på förslag av delegerade.

§ 10.

Delegerade äga att av riksdagens vederbörande verk erhålla de upplysningar
och det biträde, som erfordras för delegerades verksamhet.

Delegerade må ock, genom hänvändelse till vederbörande myndighet, för
överläggning tillkalla tjänstemän vid riksdagens verk. Den resekostnads -

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

och traktamentsersättning samt den gottgörelse till vikarie, som därav kan
föranledas, gäldas direkt av vederbörande verks medel.

Delegerade äga vid behov tillkalla sakkunniga samt bestämma ersättning
till dem. Ersättningen bör, om ej särskilda skäl till annat föranleda, utgå
enligt de grunder som angivas i gällande kommittékungörelse.

§ 11.

Den som icke åtnöjes med delegerades beslut äger däri hos bankoutskottet
söka ändring genom besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas
hos delegerade inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden erhållit
del av beslutet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till delegerade, vilka ha att så snart ske kan överlämna besvären
jämte eget utlåtande till bankoutskottet.

§ 12.

Efter varje års slut skola delegerade till riksdagens bankoutskott avgiva
berättelse över verksamheten under det gångna kalenderåret och samtidigt
överlämna delegerades protokoll för året.

§ 13.

Kostnaderna för delegerades verksamhet skola, efter godkännande av
delegerade eller deras ordförande, förskottsvis bestridas av riksbanken samt
vid slutet av varje kalenderår fördelas med tre fjärdedelar å riksbanken och
återstoden å riksgäldskontoret.

36 Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

DELEGERADE FÖR RIKSDAGENS VERK

BILAGA 9

Till

Riksdagens Bankoutskott

Genom att den av årets riksdag antagna och av Kungl. Maj :t den 3 juni
1965 utfärdade statstjänstemannalagen (SFS nr 274) från och med den
1 januari 1966 blir tillämplig även på tjänstemän vid riksdagen och dess
verk uppkommer en rad frågor som kräver sin lösning vid riksdagsförvaltningen.
Dessa frågor har i vad avser riksdagens verk närmare avhandlats i
bifogade på uppdrag av delegerade för riksdagens verk upprättade promemoria.
De däri framlagda förslagen har under hand delgivits vederbörande
verk.

Delegerade ansluter sig till vad i promemorian anförts och föreslagits.
Enligt vad som föreslås i promemorian skall delegerade provisoriskt i avvaktan
på att den pågående utredningen om riksdagens förvaltnings- och
personalorganisation avslutas ha att för riksdagens verk utöva de befogenheter
beträffande tjänstemännen som vid den övriga statsförvaltningen
tillkommer statens avtalsverk. Därvid har förutsatts att riksdagens lönedelegations
bemyndigande att godkänna träffade kollektivavtal skall komma
att omfatta även tjänstemännen vid riksdagens verk. Förslagen avser
också att delegerade i analogi med vad som nu gäller skall erhålla befogenhet
att meddela bestämmelser på löne- och pensionsområdet för riksdagsverkens
tjänstemän i sak överensstämmande med vad Kungl. Maj :t kan
komina att föreskriva för den civila statsförvaltningen.

Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga delegerade att utfärda
tjänstemannastadga för riksdagens verk i huvudsaklig anslutning till promemorian
bifogat förslag och att vidtaga ändringar i stadgan motsvarande
dem som kan komma att genomföras i en blivande statstjänstemannastadga.
Därjämte har uppgjorts förslag till de ändringar i bankoreglementet och
övriga för riksdagens verk gällande, av riksdagen fastställda reglementen
och stadgar som föranledes av tillkomsten av statstjänstemannalagen och
den föreslagna tjänstemannastadgan för riksdagens verk. Slutligen innehåller
promemorian förslag om upphävande av vissa av riksdagen godkända
bestämmelser som från och med den 1 januari 1966 kommer att ersättas
av den nya lagstiftningen på tjänstemannaområdet, m. m. 1 promemorian
har även berörts frågan om statstjänstenämndens sammansättning vid behandling
av konfliktfrågor rörande tjänstemännen vid riksdagens verk (jfr
prop. 1965:60, bil. C).

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

Under hänvisning till det sagda och till vad i promemorian närmare anföres
och föreslås får delegerade för riksdagens verk hemställa, att Bankoutskottet
måtte föreslå riksdagen

l:o) besluta att delegerade tillsvidare beträffande tjänstemän vid riksdagens
verk skall äga samma befogenheter som tillkommer statens avtalsverk
beträffande tjänstemän vid statsförvaltningen i övrigt;

2:o) bemyndiga delegerade att utfärda tjänstemannastadga för riksdagens
verk i huvudsaklig överensstämmelse med den vid promemorian
fogade bilaga A samt att vidtaga ändringar i stadgan i sak överensstämmande
med ändringar som Kungl. Maj :t kan vidtaga i statstjänstemannastadgan; 3:o)

bemyndiga delegerade att i övrigt meddela bestämmelser för tjänstemän
vid riksdagens verk, i sak överensstämmande med bestämmelser som
Kungl. Maj :t kan komma att utfärda för den allmänna statsförvaltningen;

4:o) bemyndiga delegerade att vidtaga de övriga åtgärder som i promemorian
föreslagits eller som eljest erfordras med anledning av övergången
till ett nytt lönesystem för tjänstemännen vid riksdagens verk;

5:o) godkänna, med tillämpning från och med den 1 januari 1966, de
ändringar i

a) bankoreglementet,

b) reglementet för riksgäldskontoret,

c) reglementet för riksdagsbiblioteket,

d) instruktionen för riksdagens ombudsmän,

e) instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken,

f) reglementet för Nordiska rådets svenska delegation av den lydelse
som framgår av de vid promemorian fogade bilagorna B—G;

6:o) upphäva från och med den 1 januari 1966 dels de av 1936 års riksdag
godkända föreskrifterna angående skyldighet för tjänsteman vid riksdagens
verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning m. m. och
dels de av 1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag ändrade bestämmelserna
angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens
verk;

7 :o) besluta att lönenämndens för riksdagens verk verksamhet skall upphöra
vid utgången av år 1965 med undantag för ärenden som hänför sig till
nu gällande lönesystem;

8:o) uttala sig om statstjänstenämndens sammansättning vid behandling
av konfliktfrågor rörande tjänstemän vid riksdagens verk.

Stockholm den 18 november 1965

Å Delegerades vägnar:

AXEL STRAND

/Hjalmar Ekengren

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

P.M.

angående åtgärder, som bör vidtagas i anledning av övergången till avtalssystem för
tjänstemännen vid riksdagens verk från och med den 1 januari 1966.

I. Redogörelse för redan vidtagna åtgärder

I anledning av Kungl. Maj :t proposition nr 60 till årets riksdag angående
reform av de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt in. in. jämte i
ämnet väckta motioner beslöt riksdagen att bl. a. antaga förslag till statstjänstemannalag,
innehållande grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens
rättsställning. Lagen innebär att statstjänstemännen från
och med den 1 januari 1966 erhåller förhandlingsrätt enligt i princip samma
regler, som gäller för andra arbetstagare. Lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal,
lagen samma dag om arbetsdomstol samt lagen den 11 september
1936 om förenings- och förhandlingsrätt, vilka lagar redan nu gäller
för arbetare i statens tjänst, blir med andra ord tillämpliga även å statstjänstemännen.
Lön och andra ekonomiska anställningsvillkor kan därmed
regleras i kollektivavtal; strejk och lockout erkännes som tillåtna stridsmedel
vid intressekonflikt mellan staten och tjänstemannaorganisation.
Vissa frågor har emellertid ansetts ej böra regleras i kollektivavtal utan har
helt förbehållits staten såsom arbetsgivare. Dessa frågor har närmare angivits
i 3 § andra stycket statstjänstemannalagen. Denna lag, som av Kungl.
Maj :t utfärdats den 3 juni 1965 (SFS 274), träder i kraft den 1 januari
1966. Lagen äger tillämpning icke blott på tjänstemän vid den Kungl. Maj:t
underställda statsförvaltningen utan även på tjänstemän hos riksdagen
och dess verk, dock med undantag såvitt avser riksdagsförvaltningen av
riksdagens ombudsmän.

Vid förenämnda proposition var fogat ett mellan staten å ena samt statstjänstemännens
huvudorganisationer å andra sidan den 3 september 1963
träffat h u v u d a v t a 1. Detta avtal innehåller bestämmelser bl. a. om förhandlingsordning,
om åtgärder till förebyggande av samliällsfarliga konflikter
inom statstjänstemannaområdet samt om inrättande för sådant
ändamål av en särskild för parterna gemensam nämnd, statstjänstenämnden.
Avtalet, som icke kan anses vara gällande för den riksdagen underställda
förvaltningen, avses träda i kraft den 1 januari 1966.

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

Enligt 41 § statst jänstemannalagen ankommer det på Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer att utfärda föreskrifter för lagens
tillämpning. Avsikten är att flertalet tillämpningsföreskrifter till statstjänstemannalagen
skall sammanföras i en statstjänstemannastadga.
Förslag till dylik stadga har remitterats till olika myndigheter, bl. a. delegerade
för riksdagens verk. Enligt förslaget skall stadgan träda i kraft den
1 januari 1966. Stadgan har dock ännu ej utfärdats. Vissa andra föreskrifter
torde komma att ingå i en ny allmän verksstadga eller i verlcsinstruktionerna
m. fl. författningar.

I proposition 1965:156 angående vissa författningsändringar m. in.
som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen har omnämnts det
planerade utfärdandet av statstjänstemannastadgan. I propositionen har
Kungl. Maj :t begärt riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att under
de förutsättningar som närmare anges i propositionen vidtaga sådana åtgärder
i fråga om författningar och andra föreskrifter som sammnahänger
med nämnda reform. Här avses sådana bestämmelser av offentligrättslig
natur rörande anställningsvillkor för statstjänstemän, som för närvarande
är intagna i andra av riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med stöd
av riksdagens beslut utfärdade författningar eller föreskrifter än lag (jfr
vidare nedan). Propositionen har ännu ej slutbehandlats av riksdagen.

Jämlikt beslut av årets riksdag har från och med den 1 juli 1965 inrättats
ett särskilt ämbetsverk, statens avtals v er k, för den statliga
förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor. Verket har att
förhandla och träffa avtal för tjänstemän vid den Kungl. Maj :t underställda
statsförvaltningen.1 Däremot är riksdagsförvaltningen jämlikt beslut av
årets riksdag vid vårsessionen tills vidare undantagen från avtalsvcrkets
verksamhetsområde. Detta sammanhänger med att riksdagen då beslöt att
riksdagens lönedelegation tills vidare icke skulle ha att taga
befattning med riksdagsförvaltningens område i avvaktan på den pågående
översynen av riksdagens förvaltnings- och personalorganisation (jfr statsutskottets
uti. 1965: 106).

Enligt vad som inhämtats föreligger inom konstitutionsutskottet nu planer
på alt föreslå riksdagen att ändra sistnämnda beslut. Däremot lär tanken
vara att riksdagen vid årets höstsession icke skall ta ställning till frågan
om avtalsverket skall inkopplas på riksdagsverkens avtalsområde. Denna
promemoria utgår därför från att väl riksdagens lönedelegation men ej
statens avtalsverk kommer alt i år få ta befattning med tjänstemännen vid
dessa verk.

I promemorian har den begränsningen skett, att de däri avhandlade frågorna
har avseende endast å tjänstemännen vid de riksdagen underställda
verken. Däremot har motsvarande spörsmål för de tjänstemän som lyder

1 Ang. instruktion för statens avtalsverk se SFS 1965: 462.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

direkt under riksdagen ej berörts i promemorian, eftersom delegerade ej
har att taga befattning med dessa tjänstemän.1

De frågor, som måste finna sin lösning beträffande tjänstemännen vid
riksdagens verk i så god tid, att de nya reglerna kan bli tillämpliga från och
med den 1 januari 1966, kan sammanföras under fem huvudgrupper:

A. Vilken myndighet (vilka myndigheter) skall ha att träffa huvudavtal
och övriga kollektivavtal beträffande tjänstemännen vid riksdagens verk?

B. Vad bör en motsvarighet till statstjänstemannastadgan innehålla och
vem skall utfärda denna stadga?

C. Vilken eller vilka bör vid riksdagens verk utöva de befogenheter, som
enligt statstjänstemannalagen tillkommer Konungen?

D. Vilka ändringar erfordras i gällande reglementen eller stadgar för
riksdagens verk?

E. Vem skall det tillkomma att, med upphävande av avlöningsreglementet
m. fl. författningar som berör frågor vid riksdagens verk vilka från och
med den 1 januari 1966 blir föremål för kollektivavtal, utfärda offentligrättsliga
bestämmelser, som nu ingår i dessa reglementen m. m. och som
fortfarande kan erfordras efter nämnda tidpunkt?

Nedan angivna förslag beträffande dessa olika frågor är att betrakta som
provisoriska i avvaktan på slutförandet av den pågående utredningen
angående riksdagens förvaltnings- och personalorganisation.

A. Avtalsslutande myndighet

Det är nödvändigt att riksdagen vid årets höstsession beslutar om vilken
eller vilka myndigheter, som bör agera när det gäller att träffa kollektivavtal
angående avlönings- och anställningsfrågor vid riksdagens verk. Bl. a.
måste ett huvudavtal med i huvudsak samma innehåll, som det som ingåtts
för tjänstemännen vid den övriga statsförvaltningen, föreligga och träda i
kraft vid årsskiftet 1965/66. Då det knappast kan vara lämpligt att flera
myndigheter vid riksdagens verk blir avtalsslutande part, i vart fall icke
under ett provisorium och när det gäller huvudavtalet, synes en myndighet
böra få här avsedda befogenhet. Godtages denna uppfattning, vill det synas
som om under nuvarande förhållanden endast delegerade för riksdagens
verk kan ifrågakomma. Delegerade består av två fullmäktige i riksbanken
och två fullmäktige i riksgäldskontoret samt ordföranden i riksdagsbibliotekets
styrelse. Eftersom ett av delegerade träffat huvudavtal för riksdagens
verk kommer att beröra även personalen vid JO:s och MO:s expeditioner

1 Ehuru statstjänstemannalagen gäller även för riksdagens egna tjänstemän har det
förutsatts, att det icke skall bli aktuellt att träffa något huvudavtal eller andra kollektivavtal
för dessa tjänstemän innan riksdagen fått tillfälle att avgöra hur förevarande frågor
skall mera definitivt lösas för riksdagsförvaltningen i dess helhet. Med hela frågekomplexet
för här avsedda tjänstemän synes därför kunna anstå till nästa år, då riksdagen
har möjlighet att ompröva spörsmålet om statens avtalsverks och riksdagens lönedelegations
uppgifter beträffande ifrågavarande förvaltningsområde i dess helhet.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

skall enligt gällande bestämmelser JO och MO beredas tillfälle att deltaga i
ärendets avgörande (17 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk
samt 1 § i den av bankoutskottet den 1 juli 1948 fastställda instruktionen
för delegerade).

Enligt 1 § förenämnda huvudavtal av den 3 september 1963 har överenskommits
om att parterna i syfte att förhindra samhällsfarliga konflikter
inom statlig verksamhet skall tillsätta en nämnd, statstjänst enämnden,
med vissa i avtalet närmare preciserade uppgifter. Nämnden
består av åtta ledamöter, varav staten utser fyra samt var och en av de
fyra huvudorganisationerna en. Dylik nämnd bör fungera även vid riksdagens
verk. Med hänsyn till de väsentliga intressen som nämnden har att
tillgodose för dessa verk, inte minst för riksbanken och riksgäldskontoret,
vill det synas lämpligt, att statsrepresentanterna när det gäller riksdagsförvaltningen
utses av riksdagen eller något dess organ. Såsom sådant organ
kan tänkas bankoutskottet.

Vad angår lönevillkoren m. m. för tjänstemännen vid riksdagens verk
synes det också under ovan angiven förutsättning lämpligast att delegerade
erhåller befogenhet att provisoriskt träffa avtal, detta för att i möjligaste
mån få enhetlighet de olika verken emellan och med vad som kommer att
gälla inom den övriga statsförvaltningen. Därvid torde få förutsättas att
delegerade skall kunna uppdraga åt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret att, när det gäller riksbanken respektive riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå, själva eller genom ombud föra förhandlingarna.

Oavsett om avtalsförhandlingarna förs av delegerade eller av vederbörande
fullmäktige eller ombud för fullmäktige bör förhandlingarna ske i
nära kontakt med statens avtalsverk, i varje fall när det gäller en fråga av
principiell räckvidd eller av större ekonomisk betydelse. Avser en avtalsförhandling
tjänstemän vid ett riksdagens verk, som icke är representerat
i delegerade, torde man få förutsätta att delegerade bereder företrädare för
detta verk tillfälle att närvara vid eller eljest framföra sina önskemål i
samband med förhandlingarna.

I de fall då riksdagens (riksdagens lönedelegations) godkännande förutsättes
för att ett ingånget avtal skall bli gällande måste detta träffas under
förbehåll av dylikt godkännande. Det får då ankomma på delegerade att
göra framställning härom hos riksdagen (lönedelegationen).

Även övriga befogenheter, som enligt instruktionen för statens avtalsverk
(SFS 1965:462) tillkommer detta verk, torde när det gäller riksdagsförvaltningen
få utövas av delegerade. Godkännes detta förslag kommer delegerade
under övergångstiden att för samtliga riksdagens verk få besluta
bl. a. i frågor om lockout eller annan stridsåtgärd. Skulle dylik fråga uppkomma,
förutsättes att delegerade nära samarbetar med den berörda myndigheten
och med statens avtalsverk.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

När det gäller arbetare vid riksdagens verk ifrågasättes ingen ändring
i det nuvarande systemet, som i princip överensstämmer med vad som
tillämpas och kommer att tillämpas vid den övriga statsförvaltningen. Detta
innebär att även i fortsättningen den myndighet, där arbetaren är anställd,
har att träffa avtal (jfr kungörelsen 1965:465 om vissa statliga kollektivavtal
m. m.). I praxis har riksbanken vid sina förhandlingar om kollektivavtal
för arbetare vid sedeltryckeriet och Tumba bruk hittills anlitat biträde
av statens avtalsnämnd respektive statens avtalsverk, och delegerade utgår
från att denna möjlighet jämväl i fortsättningen skall stå till förfogande för
riksbanken och riksdagens övriga verk.

B. Tjänstemannastadga m. m.

Såsom förut nämnts föreligger ett inom civildepartementet upprättat förslag
till statstjänstemannastadga, över vilket delegerade avgivit yttrande.
Avsikten har varit att däri så långt möjligt sammanföra bestämmelser berörande
frågor som nu finnes i avlöningsreglementen, allmänna verksstadgan
eller olika specialförfattningar och som hör till den offentligrättsliga
delen av statstjänstemännens anställningsförhållanden men inte är av så
allmän eller principiell natur att de bör regleras i lag. Den föreslagna statstjänstcmannastadgan
gäller enligt 1 § andra stycket icke anställning hos
riksdagen eller dess verk. De bestämmelser, som meddelas i stadgan, bör
dock i tillämpliga delar bli gällande även vid dessa verk. Därvid förutsättes
att befogenhet, som enligt stadgan förbehållits Kungl. Maj :t, i stället bör tillkomma
delegerade. Vissa bestämmelser, som saknar tillämpning i riksdagsförvaltningen,
kan emellertid utgå. Bl. a. erfordras ej bestämmelser om tillsättning
med fullmakt, eftersom denna anställningsform numera icke förekommer
vid riksdagens verk.

Å andra sidan torde en blivande tjänstemannastadga för riksdagens verk
böra kompletteras i vissa avseenden. Sålunda bör, då tveksamhet uttalats
beträffande möjligheterna att betrakta riksdagens verk som centrala förvaltningsmyndigheter
i statstjänstemannalagens mening, i stadgan infogas
en bestämmelse som utsäger att reglerna i 18 § statstjänstemannalagen om
att brott i tjänsten av vissa högre tjänstemän beivras efter åtal skall ha
tillämpning även för riksdagsverkens del. Ytterligare har i enlighet med
vad nedan anföres i tjänstemannastadgan för riksdagens verk tillagts en
bestämmelse om beslutanderätten i avstängningsärenden och om tjänstemäns
förflyttning, m. m. (se sid. 8).

Förslag till tjänstemannastadga för riksdagens verk, upprättad enligt
ovannämnda grunder bifogas (Bilaga A). Skulle statstjänstemannastadgan
i sin slutliga utformning komma att avvika från det nu tillgängliga förslaget
till dylik stadga, bör motsvarande jämkningar vidtagas i det här bifogade
förslaget.

Statstjänstemannastadgan kommer att utfärdas av Kungl. Maj :t utan
riksdagens hörande. Frågan är vid sådant förhållande, om riksdagen bör

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

lastställa tjänstemannastadga för riksdagens verk eller om det är tillräckligt
att förslag till dylik stadga delges riksdagen. I sistnämnda fall förutsättes
att bemyndigande att utfärda denna stadga anförtros åt något riksdagens
organ med iakttagande av de ändringar som riksdagen kan finna påkallade.
Det kan därvid tänkas att bankoutskottet skulle erhålla ifrågavarande befogenhet.
Ett annat alternativ, som i den föreliggande situationen torde vara
att föredraga, är att befogenheten anförtros åt delegerade, som nu har bemyndigande
av riksdagen att bl. a. genomföra ändringar i avlöningsreglementet
för riksdagens verk, i sak överensstämmande med ändringar som
Kungl. Maj :t efter beslut av riksdagen vidtar i statens allmänna avlöningsreglemente
(Saar). För det senare alternativet kan tala — förutom ovissheten
om statstjänstemannastadgan utkommer av trycket i sådan tid att
utskottet kan hinna utfärda stadgan för riksdagsverkens tjänstemän — att
ändringar i statstjänstemannastadgan utan tidsutdräkt och utan att riksdagen
behöver besväras med detaljfrågor kunde överföras till tjänstemannastadgan
för riksdagens verk.

C. Beslutande myndighet enligt statstjänstemannalagen

Beslutande myndighet enligt 2 § statst jänstemannalagen skall, då det
gäller befogenheter som enligt sagda lag tillkommer Konungen, i fråga om
tjänstemän vid riksdagen eller dess verk utövas av riksdagen eller organ
som riksdagen utser. Eftersom av tekniska skäl riksdagen näppeligen kan
utöva samtliga här ifrågavarande befogenheter, torde beslut om delegering
av beslutanderätten beträffande vissa i lagen avsedda ärenden böra ske. Utfärdas
tjänstemannastadga för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse
med vad ovan anförts har spörsmålet lösts för vissa grupper av ärenden.
Beträffande dessa och övriga frågor som här åsyftas må anföras följande.

Det synes kunna anförtros åt delegerade att besluta i ärende som
avses i lagens 20 § sista stycket, d. v. s. i ärende, som gäller befrielse från
skyldighet för myndighet vid riksdagens verk att anmäla tjänsteman för
brott i tjänsten mot 13 kap. 6 § första stycket brottsbalken (allmän vårdslöshet,
som ej bedömes som grov). Vidare torde delegerade böra erhålla befogenhet
besluta om avstängning av tjänsteman som icke kan dömas till
disciplinstraff (26 § andra stycket), d. v. s. innehavare av tjänst som byråchef
eller därmed jämställd eller högre tjänst. I fråga om tjänstemän i riksbanken
och riksgäldskontoret liksom hos riksdagens ombudsmän synes dock
respektive fullmäktige och ombudsmän böra givas sådant bemyndigande.
Likaledes torde fråga om anställningens upphörande enligt 32 § första stycket
c) eller andra stycket statstjänstemannalagen böra avgöras av delegerade
(jfr 37 § lörsta stycket). 32 § första stycket c) avser tjänsteman som
genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till brott, varå avsättning
kunnat följa, men enligt 33 kap. 2 § brottsbalken överlämnats för särskild
vård, dömts till böter eller skyddstillsyn eller förklarats fri från påföljd.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

Andra stycket utsäger, att tjänsteman som är anställd med konstitutorial
är skyldig att avgå från tjänsten om han är ursåndsatt att fullgöra tjänsten
tillfredsställande och högst fem år återstår till dess han äger avgå med ålderspension.
Delegerade bör vidare bemyndigas besluta om förflyttning av
tjänsteman till annat riksdagens verk; när fråga uppkommer om förflyttning
av tjänsteman inom det egna verket beslutar vederbörande myndighet
(se lagens 34 § jämförd med 37 § andra stycket). Stadgande om att delegerade
har att besluta i nämnda ärenden torde lämpligen kunna införas i statstjänstemannastadgan
för riksdagens verk (so ovan sid. 6). Tjänstemannastadgan
i den föreslagna lydelsen innehåller såsom förut nämnts vissa bestämmelser
om tjänstetillsättningar, ledigförklaring av tjänst och i vissa
fall av vikariat, skyldighet för tjänsteman att utöva annan statlig tjänst
m. m., avstängning, läkarundersökning och anställningens upphörande. Om
tjänstemannastadga utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda
förslag, regleras beslutanderätten vid riksdagens verk i de fall, där
det enligt 4 § andra stycket (beträffande ålder eller hälsotillstånd som
villkor för innehav av tjänst), 6 § första och tredje stycket, 9 § första stycket,
11 §, 19 § sista stycket, 26 § andra stycket samt 27 § andra stycket
statstjänstemannalagen ankommer på Konungen att för den allmänna statsförvaltningen
utfärda föreskrifter eller meddela beslut.

Enligt statstjänstemannalagen kan Konungen anförtro åt Vederbörande
myndighet att besluta i vissa ärenden. Detta gäller enligt
12 § ärenden om skyldighet för tjänsteman att bo i anvisad tjänstebostad.
Vid riksdagens verk har frågan numera mycket ringa betydelse, eftersom
förefintliga bostäder — bortsett från en i riksdagshuset -— uthyres enligt
allmänna hyresavtal. I de fall då dylikt ärende uppkommer bör liksom hittills
vederbörande myndighet äga besluta. Det torde vidare böra tillkomma
sådan myndighet att avgöra, om det i något fall skulle bli fråga om tillstånd
för tjänsteman hos myndigheten att uppbära med tjänsten förenade gåvoeller
donationsmedel eller därmed jämförlig förmån (jfr 14 § statstjänstemannalagen).
Enligt 23 § statstjänstemannalagen beslutar den myndighet,
under vilken tjänstemannen lyder, om disciplinstraff enligt 19 §, åtalsanmälan
enligt 20 § och flyttningsskyldighet enligt 22 §, därest Konungen ej
annat bestämmer. Vid riksdagens verk torde något undantag ej böra göras
från myndighets beslutanderätt i ärenden, som här avses.

Vederbörande myndighet vid riksdagens verk1 torde därjämte böra anförtros
att — i analogi med vad hittills varit fallet — besluta om tjänstemans
skiljande från tjänsten med stöd av bestämmelse i statstjänstemannalagen
(29 §). På vederbörande myndighet1 bör likaledes ankomma att be -

1 Med vederbörande myndighet förstås: vid riksbanken bankofullmäktige, vid riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå riksgäldsfullmäktige, vid JO:s och MO:s kansli
resp. ombudsman, vid riksdagsbiblioteket dess styrelse, vid statsrevisorernas kansli revisorerna
och hos Nordiska rådets svenska delegation arbetsutskottet.

Bankoutskoitets utlåtande nr 64 år 1965

sluta om avstängning enligt 26 § andra stycket statstjänstemannalagen beträffande
tjänsteman som kan ådömas disciplinstraff. Bemyndigande att
besluta härvidlag torde böra lämnas i tjänstemannastadgan.

I 39 § statstjänstemannalagen stadgas, att bestämmelser om talan mot
beslut av riksdagens organ meddelas av riksdagen eller organ som riksdagen
utser.

Enligt nu gällande reglementen, stadgar eller instruktioner för riksdagens
verk må besvär över beslut av vederbörande myndighet — bankofullmäktige,
riksgäldsfullmäktige etc. — i vissa särskilt angivna grupper av ärenden
anföras hos bankoutskottet. Någon saklig ändring härutinnan torde icke nu
vara aktuell. Med hänsyn till tillkomsten av statstjänstemannalagen samt de
ändringar i övrigt i avlöningssystemet som förutsätts träda i tillämpning
från och med ingången av nästa år bör emellertid nu ifrågavarande bestämmelser
i formellt avseende ändras med giltighet från sagda tidpunkt. För de
ändringar som här åsyftas redogöres närmare under rubriken D. Stadgar och
Reglementen vid riksdagens verk.

I 40 § statstjänstemannalagen stadgas bl. a. att i den mån Konungen så
förordnar tjänsteman icke utan tillstånd må lämna tjänsten, när riket är i
krigsfara. Med hänsyn till den situation, varom här är fråga, kan det vara
lämpligt att riksdagen bemyndigar delegerade att, om Kungl. Maj :t utfärdat
dylikt förordnande, besluta att förordnandet skall äga tillämpning
även å tjänstemän vid riksdagens verk. Särskild bestämmelse härom har
intagits i förslaget till tjänstemannastadga (36 §).

D. Stadgar och reglementen vid riksdagens verk

Statstjänstemannalagen innehåller såsom förut nämnts vissa bestämmelser
som har sin motsvarighet i de reglementen och stadgar, som gäller för
riksdagens verk. Detta nödvändiggör ändringar i ifrågavarande reglementen
m. m.

I detta sammanhang må nämnas att någon för riksdagens verk gemensam
stadga motsvarande allmänna verksstadgan saknas. Vissa
bestämmelser i verksstadgan har emellertid motsvarighet i vid riksdagens
verk gällande reglementen in. in., medan så icke är förhållandet beträffande
andra föreskrifter i verksstadgan. Statstjänstemannalagen respektive förslaget
till tjänstemannastadga för riksdagens verk kommer att i väsentliga
delar ersätta verksstadgans bestämmelser. Om en ny allmän verksstadga
skulle komma att utfärdas, innefattande kompletterande regler, torde få
övervägas om någon motsvarande stadga kan bli erforderlig vid riksdagens
verk. I så fall torde det få ankomma på delegerade att ta initiativ.

Beträffande de ändringar i gällande reglementen in. in. som
föranleds av statstjänstemannalagen och förslaget till tjänstemannastadga
för riksdagens verk, må anföras följande. 1

1 (Se not å föregående sida)

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

1. Bankoreglementet

De bestämmelser i bankoreglementet som kan beröras av det nya systemet
återfinnes i § 16 mom. 5 sista stycket samt under rubrikerna C. Tjänstemännen
(§§ 31—33 samt 36—41) och D. Arbetarna vid sedeltryckeriet och
pappersbruket (§42).

I § 16 mom. 5 sista stycket erinras om att beträffande avlöning som tillkommer
riksbankschefen och vice riksbankschefen stadgas i avlöningsreglementet
för riksdagens verk. Som sistnämnda reglemente icke torde
komma att gälla efter utgången av innevarande år bör här avsedda stycke
upphävas.

Bestämmelserna i § 31, som avser ledigförldarande av tjänst, motsvaras av
6 § statstjänstemannalagen samt 10 § förslaget till tjänstemannastadga för
riksdagens verk. Det är att märka att ansökningstiden enligt nämnd förslag,
i likhet med vad som föreslås i statstjänstemannastadgan, skall utgöra tre
veckor, medan i § 31 bankoreglementet angives att ansökningstiden ej må
understiga fjorton dagar. Någon anledning att i fortsättningen inom riksbanken
tillämpa annan ansökningstid än som gäller inom den övriga statsförvaltningen
synes ej föreligga. Bestämmelsen i bankoreglementet om att
ledigförklarande såvitt möjligt skall avse tjänst i viss lönegrad saknar motsvarighet
i statstjänstemannastadgan och torde kunna slopas. Om så sker
bör detta dock icke innebära hinder för bankofullmäktige (riksbankens direktion)
att även i fortsättningen kungöra tjänst i viss lönegrad om så anses
lämpligt i det särskilda fallet. Första mom. kan därför upphävas. Jämväl
mom. 2, som upptar en självklar regel om utsättande i vissa fall av ny ansökningstid,
kan såsom obehövligt utgå.

Enligt § 32 skall till ledig tjänst den sökande utses som är för tjänsten
mest lämplig och skicklig. Denna bestämmelse motsvarar 28 § sista stycket
regeringsformen, där det stadgas om förtjänst och skicklighet som grund
för tjänstetillsättning. Genom att hänvisning till detta stadgande i regeringsformen
gjorts i 4 § statstjänstemannalagen kommer stadgandet att bli gällande
även för riksdagens verk. Med hänsyn härtill torde även § 32 bankoreglementet
böra utgå.

§ 33 innehåller i första stycket bestämmelse om att ordinarie tjänster tillsättes
av fullmäktige. Enligt 5 § statstjänstemannalagen tillsättes tjänst av
Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, om annat ej är särskilt
föreskrivet. Vid den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen bestämmes
i instruktionen för vederbörande verk omfattningen av verksmyndighets
befogenhet på förevarande område. I konsekvens härmed torde bestämmelsen
i § 33 första stycket böra tillsvidare kvarstå.

Stadgandena i andra, tredje och fjärde styckena i § 33 avser tillsättningsfor
merna och motsvaras i sak av § 8 i förslaget till tjänstemannastadga
för riksdagens verk. Någon föreskrift om förordnandetidens
längd då det gäller ABp- eller Bp-tjänster meddelas emellertid icke i nyss -

Bankoutskottets utlåtande nr 6“4 år 1965

nämnda förslag. I konsekvens med vad som tillämpas vid den Kungl. Maj :t
underställda statsförvaltningen, där förordnandetidens längd anges i instruktionen
för vederbörande verk, bör bestämmelsen härom kvarstå i
bankoreglementet.

Ordinarie tjänster vid riksdagens verk, vilka skall tillsättas med förordnande
på viss tid eller tillsvidare (Bp, resp. Br och Ar-tjänster) bär enligt
gällande besttämmelser förordnats utan ansökningsförfarande. Någon ändring
härutinnan bör ej ske. Med hänsyn till avfattningen av 6 § statstjänstemannalagen
har en uttrycklig föreskrift intagits i 9 § förslaget till tjänstemannastadga,
enligt vilken kungörelseförfarandet när det gäller ordinarie
befattningar begränsas till konstitutorialtjänster på löneplan A.

Vid bifall till vad ovan föreslagits kommer följaktligen att i § 33 kvarstå
bestämmelsen om att fullmäktige tillsätter ordinarie tjänster. I konsekvens
härmed bör bibehållas bestämmelsen i § 3i, som anger vem som äger att
besluta om anställning av icke ordinarie tjänstemän.

Bestämmelsen i § 36, som lyder: »Beträffande tjänstemännens avlöningsoch
pensionsförhållanden är särskilt stadgat», ger från och med den 1
januari 1966 icke ett fullt adekvat uttryck för då rådande förhållanden.
Bestämmelsen torde lämpligen böra utgå.

I § 37 ges bemyndigande för bankofullmäktige att delegera sin beslutanderätt
i ärenden om tjänstledighet och uppehållande av ledigbliven tjänst.
Bestämmelsen torde få anses obehövlig, eftersom fullmäktige utan uttryckligt
stadgande får anses äga dylik befogenhet.

I §§ 38 och 39 stadgas möjlighet att avstänga tjänsteman från tjänstgöring
i de fall, då han förklaras omyndig, försättes i konkurs eller eljest får en
sådan ekonomisk ställning, att han bedömes ej vidare böra bestrida tjänsten.
Blir omyndighets- eller konkurstillståndet mera varaktigt kan enligt samma
paragrafer tjänstemannen i vissa fall även skiljas från tjänsten.
Under förarbetena till statstjänstemannalagen har uppmärksammats de
särskild bestämmelser, bl. a. just bankoreglementet, som sålunda ger möjlighet
att skilja tjänsteman från tjänsten vid omyndigförklaring eller konkurs.
Allmän enighet har emellertid rått om att sådana bestämmelser bör
upphävas, och denna uppfattning har givits uttryck i 29 § statstjänstemannalagen.
I den mån §§ 38 och 39 ger möjlighet att skilja tjänsteman från
tjänsten strider de alltså mot nämnda lagrum och måste upphävas. — En
annan fråga är i vad mån paragraferna bör upphävas även i vad avser
avstängning av tjänsteman vid omyndigförklaring och konkurs. I 28 §
statstjänstemannalagen förutsättes, att tjänsteman, som förklaras omyndig
eller försättes i konkurstillstånd, skall kunna vara skyldig att frånträda utövningen
av tjänsten om så följer av särskilda i lag eller annan författning
meddelade bestämmelser. Bestämmelserna om avstängning i §§ 38 och 39
skulle alltså kunna bibehållas med erforderliga redigeringsändringar. Det
är emellertid att märka, att allmänna regler om avstängning av tjänsteman

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

som försatts i konkurs ges i 199 § konkurslagen, medan däremot generella
bestämmelser om avstängning av tjänsteman som omyndigförklarats ej,
bortsett från rättegångsbalkens bestämmelse härom avseende domare, torde
komma att utfärdas. Anledning saknas att i förevarande avseende genomföra
en specialreglering för riksbankens tjänstemän. För vinnande av överensstämmelse
med de allmänna reglerna för statsförvaltningen i övrigt bör
sålunda §§38 och 39 helt upphävas.

Bestämmelserna i § 40 om disciplinär bestraffning av tjänsteman
har ersatts av regler härom i statstjänstemannalagen (19—24 §§).
Paragrafen bör därför utgå.

I § 47 första stycket anges att besvär må anföras hos bankoutskottet
över beslut av fullmäktige, vilka grundar sig på stadgandena i §§ 29—32
eller 37—40 i reglementet eller avser tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser
för tjänstemän vid riksbanken eller pensionsbestämmelsr för
sådana tjänstemän eller deras efterlevande eller vilka innefattar vägran att
utlämna allmän handling. Paragrafens bestämmelser om besvär över pensionsbeslut
är numera föråldrade. I enlighet med beslut av 1964 års riksdag
(riksdagens skrivelse nr 346) har beslutanderätten i pensionsärenden från
och med den 1 januari 1965 överflyttats på statens personalpensionsverk.
Besvär över beslut av personalpensionsverket skall anföras direkt hos bankoutskottet.
Med hänsyn till förslagen om att §§ 31 och 32 samt §§ 37—40
skall utgå ur bankoreglementet blir hänvisningen i § 41 till dessa paragrafer
utan saklig innebörd. § 41 första stycket torde därför lämpligen böra erhålla
en avfattning, som bibehåller besvärsrätten i fråga om beslut vilka grundar
sig på § 29 eller § 30 eller avser vägran att utlämna allmän handling och
som i övrigt ansluter sig till stadgandet i 39 § statstjänstemannalagen.

Bestämmelserna i § 41 andra—fjärde styckena, vilka avser förfarandet i
besvärsärenden, torde kunna bibehållas oförändrade.

Bestämmelsen i § 42 1 mom., som lämnar fullmäktige rätt att »fastställa»
lön och övriga förmåner för arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket,
har länge varit missvisande så tillvida, att löneförmånerna bestämts genom
kollektivavtal, som å riksbankens vägnar, med stöd av bemyndigande av
fullmäktige, träffats av riksbankens industristyrelse under medverkan av
statens avtalsnämnd (statens avtalsverk) och sedan godkänts av fullmäktige.
Eftersom för arbetarna någon ändring nu icke kommer att genomföras,
när det gäller sättet att bestämma deras lönevillkor, innebär det nya lönesystemet
i och för sig ej någon anledning att ändra eller upphäva bestämmelsen.
Då det utan vidare torde vara klart att fullmäktige äger att — själva
eller genom industristyrelsen eller annan befullmäktigad — träffa kollektivavtal
för ifrågavarande arbetare synes dock bestämmelsen såsom sakligt
betydelselös kunna utgå.

Enligt § 42 mom. 2 första stycket är arbetarnas pensionsförhållanden angivna
i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglemente. Denna bestämmelse
är redan nu föråldrad — för arbetarna liksom för tjänstemännen gäller för

Bankoutskottets utlåtande nr Öb år 1965

närvarande statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SFS 1959:287
med senare ändringar). Pensionsförhållandena förutsättes i fortsättningen
bli reglerade genom kollektivavtal. Bestämmelsen torde därför kunna upphävas
utan att ersättas av något annat stadgande.

Även andra och tredje styckena i § 42 mom. 2 innehåller bestämmelser
som numera saknar tillämpning. Såsom förut nämnts har nämligen beslutanderätten
i pensionsärenden jämlikt beslut av 1964 års riksdag överlämnats
till statens personalpensionsverk.

Hela paragrafen torde följaktligen böra utgå ur reglementet.

De ändringar i bankoreglementet, s«m föranledes av de ovan återgivna
förslagen, framgår av härvid fogade bilaga B1.

2. Reglementet för riksgäldskontoret

I reglementet för riksgäldskontoret återfinnes vissa bestämmelser som
motsvarar stadganden i bankoreglementet och som i sak väsentligen är av
samma innebörd. Här åsyftas §§ 19, 21 och 61—64. (Beträffande lydelsen
av §§ 21 och 61 2 mom., se BoU 1964: 40 samt av § 61 1 mom. och § 62 se
BoU 1957: 32.)

1) § 19 innehåller bestämmelser om besvärsrätt över beslut av riksgäldsfullmäktige
samt om förfarandet i besvärsärende. Paragrafen bör i vad avser
överklagande av fullmäktiges beslut i ärenden som röra tjänstemännen omformuleras
i anslutning till 39 § statstjänstemannalagen. Enligt § 19 första
stycket tillkommer besvärsrätt endast den eller de, på vilkas rätt ett beslut
inverkar. Ett motsvarande stadgande har icke medtagits i förslaget till ny
lydelse av första stycket, då det av allmänna grunder får anses följa, att
endast den må besvära sig vars rätt är beroende av beslutet. Det särskilda
stadgandet bör därför, till åstadkommande av överensstämmelse mellan
riksdagsverksstadgorna i förevarande avseende, utgå.

2) § 21 erinrar om att i avlöningsreglementet för riksdagens verk meddelas
bestämmelser angående avlöning till riksgäldsdirektören och till dennes
ersättare. Paragrafen bör utgå.

3) och 4) § 61 meddelar föreskrifter i 1 och 2 mom. om ledigförklarande
av ordinarie tjänster vid riksgäldskontoret och ekonomibyrån samt i 3 mom.
om rätt för riksgäldsfullmäktige att tills vidare vakanssätta tjänst. § 62
innehåller stadgande angående tillsättningsformerna. Dessa paragrafer
torde böra sammanföras till en och ändras i överensstämmelse med vad
ovan föreslagits beträffande § 33 bankoreglementet.

5) § 63 innehåller bestämmelser om disciplinär bestraffning, in. m. Paragrafen
bör utgå.

6) § 6’4 ger riksgäldsfullmäktige befogenhet att avgöra, om tjänsteman i
riksgäldskontoret som råkat i konkurstillstånd, må bibehålla och utöva sin
befattning. Även denna paragraf bör utgå (jfr vad ovan anförts beträffande
§ 39 bankoreglementet). * 4

1 Här ej återgiven

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. fi. sand. Nr 64

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

Förslag till erforderliga ändringar i reglementet för riksgäldskontoret
bifogas (bilaga C1)-

3. Reglementet för riksdagsbiblioteket

Även i reglementet för riksdagsbiblioteket (se BoU 1957:35) torde vissa
ändringar bli erforderliga i anledning av statstjänstemannalagen samt förslaget
till tjänstemannastadga för riksdagens verk m. m. De bestämmelser
som här åsyftas återfinnes i §§ 18 samt 22—27.

§ 18: I § 18 bör första punkten, som stadgar att tjänster vid riksdagsbiblioteket
skall tillsättas av styrelsen, kvarstå. Andra punkten i första
stycket, som föreskriver att ordinarie tjänstemän skall tillsättas genom
konstitutorial, kan däremot utgå med hänsyn till att motsvarande stadgande
lämnas i förslaget till tjänstemannastadga. De övriga fyra styckena, vilka
innehåller bestämmelser om ledigförklarande av tjänst, ersättes av 6 § statstjänstemannalagen
samt (§§ 8—13) förslaget till tjänstemannastadga. Dessa
stycken kan därför utgå ur reglementet.

§ 22: Stadgandet i § 22 första stycket om att ansökan om avsked eller
entledigande avgöres av bibliotekets styrelse kan utgå (se 37 § statstjänstemannalagen
samt 32 § förslaget till tjänstemannastadga för riksdagens
verk). Även andra stycket, som innehåller hänvisning till särskilda författningar
om tjänstepension, bör utgå.

§ 23: Bestämmelsen i § 23, som föreskriver Svea hovrätt som forum om
överbibliotekarien beträdes med ämbetsbrott, bör upphävas. Årets riksdag
torde komma att besluta ändrade bestämmelser om forum privilegiatum.
(Se prop. 1965: 146.)

§§ 2b—26: De i §§ 24—26 givna reglerna om disciplinär bestraffning och
om angivande till åtal kommer att ersättas av bestämmelserna i 19—21
samt 23, 24 och 26 §§ statstjänstemannalagen samt anslutande bestämmelser
i tjänstemannastadgan och bör följaktligen utgå ur reglementet.

§§ 27—28: Bestämmelsen i § 27 om besvärsrätt över biblioteksstyrelsens
beslut har ändrats på samma sätt som motsvarande bestämmelse i reglementena
för riksbanken och riksgäldskontoret. Föreskrifterna i § 28, som innehåller
regler om besvärshänvisning vid disciplinär bestraffning, in. m.,
förefaller ej i och för sig erforderliga men påverkas ej direkt av nu gjorda
författningsändringar. Stadgandet har därför bibehållits.

Förslag till ändring av reglementet för riksdagsbiblioteket i enlighet med
vad sålunda föreslagits bilägges (bilaga D■)•

4. Instruktionen för riksdagens ombudsmän

Statstjänstemannalagens ikraftträdande bör föranleda ändringar i 27—
32 §§ instruktionen för riksdagens ombudsmän den 24 maj 1957 (SFS
nr 165).

27 §. Med hänsyn till avfattningen av 5 § statstjänstemannalagen bör stad -

1 Här ej återgiven

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

gandet i 27 § första stycket om ombudsmännens befogenhet att själva anställa
sin personal kvarstå.

I 27 § andra stycket sägs att ansökan om avsked prövas av ombudsman.
Stadgandet härom kan utgå med hänsyn till att motsvarande bestämmelse
ges i den föreslagna tjänstemannastadgan för riksdagens verk.

28 §. 10 § statstjänstemannalagen innehåller ett allmänt stadgande om
tjänstemäns skyldigheter. Denna bestämmelse torde helt täcka vad i 28 §
första punkten instruktionen sägs om tjänstemans skyldighet att efterkomma
ombudsmannens föreskrifter i tjänsten.

I samma punkt talas om ombudsmännens befogenhet att fördela göromål
mellan sina tjänstemän. Att ombudsmännen såsom chefer för sina expeditioner
äger fördela arbetet mellan sina underordnade säger sig självt och
torde inte behöva uttryckligen omnämnas i instruktionen.

Paragrafens första punkt kan därför utgå. Den andra punkten bör dock
kvarstå, eventuellt med den ändringen att »må» ersättes av »äger».

29 §. I denna paragraf stadgas om åtal för ämbetsbrott av byråchef eller
därmed jämställd eller högre tjänsteman vid ombudsmansexpedition samt
om forum privilegiatum för sådan tjänsteman.

Frågan om vilka högre tjänstemän som ej kan bli föremål för disciplinär
bestraffning regleras i statstjänstemannalagen och tjänstemannastadgan
för riksdagens verk. Någon bestämmelse härom behövs följaktligen ej i förevarande
instruktion.

Även stadgandet om forum privilegiatum för ifrågavarande tjänstemän
bör utgå.

Paragrafen kan därför helt upphävas.

30 32 §§. I dessa paragrafer ges bestämmelser om disciplinstraff och avstängning,
vilka kommer att ersättas av statstjänstemannalagens bestämmelser
härom. Paragraferna bör därför utgå.

Förslag till ändring av instruktionen för riksdagens ombudsmän i enlighet
med vad sålunda föreslagits bilägges (bilaga El). 5

5. Instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgälds verken.

(SFS 1925: 144, omtryckt se SFS 1949: 358 och därefter ändrad

1961:670)

Instruktionen för riksdagsrevisorerna är anmärkningsvärt knapphändig
i fråga om regler för hos revisorerna anställd personal. Den enda bestämmelse
som har avseende å revisorernas tjänstemän meddelas i § 5, där det
i första stycket stadgas att till revisorernas förfogande slår ett av dem i
enlighet med särskild personalförteckning tillsatt kansli med eu kanslichef
såsom ledare. Kanslichefen skall, enligt vad i samma stycke vidare sägs,
utses för en tid av högst tre år. Ändring i vad sålunda stadgas synes ej påkallad.

Efter stadgande i § 5 andra stycket om att biträdes- och vaktpersonal er -

1 Här ej återgiven.

Bankoutskottets utlåtande nr 6A år 1965

hålles från riksdagens ckonomibyrå föreskrives i tredje stycket av samma
paragraf, att den personal, som härutöver prövas erforderlig, anställes av
revisorerna, vilka även bestämmer ersättningen för sådan personal. I vad
sålunda stadgats torde, med hänsyn till övergången till avtalssystem, böra
göras den ändringen, att föreskriften om att revisorerna bestämmer ersättningen
utgår.

Vid en jämförelse med reglementen för övriga riksdagens verk framstår
som anmärkningsvärt, att instruktionen för riksdagsrevisorerna saknar bestämmelse
om besvär till bankoutskottet i ärenden rörande tjänstemännen.
Med hänsyn till att i 39 § första stycket statstjänstemannalagen stadgas, att
rätten att föra talan mot myndighets beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelse
som meddelats med stöd av lagen ej må inskränkas, torde erfordras,
att instruktionen för revisorerna i likhet med övriga reglementen för
riksdagens verk förses med en fullföljdsbestämmelse. Ett sådant stadgande,
som i fråga om sättet för fullföljd utformats i överensstämmelse med motsvarande
regel i reglementet för Nordiska rådets svenska delegation, föreslås
skola införas som en ny paragraf i instruktionen, betecknad § 5 a.

Förslag till ändring i instruktionen för revisorerna i enlighet med vad
sålunda föreslagits bilägges (bilaga Fl).

6. Reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

Reglementet för Nordiska rådets svenska delegation (BoU 1959: 37) synes
bli berört i följande avseenden.

§5. I andra stycket av förevarande paragraf hänvisas till §§ 23—26 reglementet
för riksdagsbiblioteket. De bestämmelser vartill sålunda hänvisas
har emellertid under 3) ovan föreslagits skola upphävas, då de på grund av
de ändringar som ske genom statstjänstemannalagen och slopande av forum
privilegiatum förlorar sitt innehåll. Som sistnämnda ändringar kommer att
direkt avse även tjänstemännen vid Nordiska rådets svenska kansli bör
hänvisningen till reglementet för riksdagsbiblioteket helt utgå utan att ersättas
av någon motsvarande bestämmelse.

§ 8. Denna paragraf, som ger föreskrift om besvär till bankoutskottet bl. a.
»över delegationens beslut i ärenden, som röra kansliets tjänstemän», bör
jämkas till överensstämmelse med motsvarande besvärsstadganden i övriga
reglementen för riksdagens verk.

Förslag till ändring av reglementet för Nordiska rådets svenska delegation
i enlighet med vad sålunda föreslagits bilägges (bilaga G1).

E. Vissa författningsfrågor som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen I

förenämnda proposition 1956: 156 har Kungl. Maj :t begärt riksdagens
bemyndigande att utfärda vissa författningar, vilka sammanhänger med
förhandlingsrättsreformen och ej innefattas i befogenheter som lämnats

1 Här ej återgiven

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

Kungl. Maj :t redan genom statstjänstemannalagen eller beslut av riksdagen
i anledning av propositionen 1965: 108. Bl. a. erinras i propositionen om
att gällande föreskrifter om inrättande av tjänster i allmänhet ingår i avlöningsreglementena
vilka förutsätts skola upphävas i samband med att
kollektivavtalsreglering genomföres. Under hänvisning till att behov därför
kommer att föreligga att utfärda nya föreskrifter föreslås i propositionen
att Kungl. Maj :t skall äga att i detta sammanhang utfärda sådana föreskrifter
med ett i princip oförändrat sakinnehåll, föredragande departementschefen
har i anslutning härtill anmält att Kungl. Maj :t torde komma
att underställa riksdagen frågan om ändrade grunder för tjänsters inrättande.

Det synes lämpligt att delegerade erhåller motsvarande befogenheter för
riksdagens verk som i propositionen föreslås skola tillkomma Kungl. Maj :t
beträffande statsförvaltningen i övrigt. Detta skulle endast innebära en
konsekvens av att delegerade jämlikt riksdagens bemyndiganden dels utfärdat
nu gällande avlöningsreglemente för riksdagens verk jämte tilläggsbestämmelser
— ett reglemente som förutsättes skola upphävas i samband
med att kollektivavtalsreglering av lönerna vid dessa verk genomföres —•
och dels förordnat om tillämpning vid riksdagens verk av statens pensionslöneförordning,
statens allmänna tjänstepensionsreglemente och förordnandepensionskungörelsen,
in. m. Bemyndigandet för delegerade torde även
i fortsättningen kunna ges den formen, att delegerade erhåller befogenhet
att meddela bestämmelser i fråga om tjänstemän vid riksdagens verk, i sak
överensstämmande med bestämmelser som Kungl. Maj :t — med eller utan
riksdagens medverkan — utfärdat beträffande motsvarande anställningshavare
vid den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen.

Det av delegerade den 20 juli 1948 med stöd av riksdagens bemyndigande
(se BoU 1948:51) utfärdade avlöningsreglementet för riksdagens verk innehåller
bestämmelser i 16 § om lönenämnden för riksdagens verk samt i
17 § om delegerade för dessa verk och om överklagande av delegerades beslut.
Enahanda bestämmelser om delegerades sammansättning som meddelas
i 17 §, lämnas också i § 1 i den av bankoutskottet den 1 juli 1948 utfärdade
instruktionen.

Eftersom man får förutsätta att lönenämnden icke har någon plats i det
nya lönesystemet torde bestämmelserna om nämnden kunna utgå från och
med den 1 januari 1966. Därav följer att den av bankoutskottet fastställda
instruktionen för lönenämnden bör upphävas från sagda tidpunkt samt att
§ 8 i instruktionen för bankoutskottet bör ändras i anslutning härtill. Den
nuvarande lönenämnden bör dock kunna fortsätta att fungera jämväl efter

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

den 1 januari 1966 beträffande eventuellt uppkommande ärenden rörande
nuvarande avlöningsreglemente.

Vad angår delegerade synes det, såsom i annat sammanhang omnämnts,
vara tillräckligt att bestämmelser om sammansättningen, arbetsuppgifterna
m. m. meddelas på ett håll, nämligen i instruktionen för delegerade.1 På
grund av den nyordning på löne- och pensionsområdet, som kommer att genomföras
per den 1 januari 1966, torde § 2 i instruktionen böra undergå
viss omformulering, därvid hänsyn får tagas till de arbetsuppgifter som
kommer att anförtros delegerade.

På förslag av delegerade godkände 1936 års riksdag (se BoU:s utlåtande
1936: 72) ett av delegerade i anslutning till Kungl. kungörelsen 1935:459
framlagt förslag till föreskrifter angående skyldighet för tjänsteman vid
riksdagens verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning. Dessa
föreskrifter gäller fortfarande. Från och med den 1 januari 1966 kommer
de emellertid att ersättas av stadgandena i 27 § statstjänstemannalagen
samt 21—25 och 27 §§ i den föreslagna tjänstemannastadgan. De av 1936
års riksdag godkända föreskrifterna bör följaktligen upphävas.

De av 1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag delvis ändrade
bestämmelserna angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens
verk måste upphöra att gälla vid utgången av innevarande år. Genom ändring
av 1 § lagen den 11 september 1936 (nr 506) om förenings- och förhandlingsrätt
kommer nämligen sagda lag att från och med den 1 januari
1966 bli tillämplig även å tjänstemännen vid riksdagens verk (se SFS
1965:277).

I propositionen 1965: 156 har Kungl. Maj :t hemställt om riksdagens yttrande
över vad chefen för civildepartementet anfört angående storleken av
löneavdrag som disciplinstraff. Departementschefen föreslår, att avdraget
bestämmes till viss procent av tjänstemannens lön under 30-dagarsmånad
och att de utgör i huvudsak lika stor del av lönen som för närvarande. Enligt
gällande bestämmelser skall löneavdraget uppgå till dubbelt A-avdrag,
d. v. s. 16 % av daglönen i 30-dagarsmånad i löneklasserna A 1—12, 18 % i
löneklasserna A 13—23, 20 % i löneklasserna A 24—30 och 22 °/0 i löneklasserna
B 1—10.

För riksbanken och riksgäldskontoret finns för närvarande inga bestämmelser
om löneavdrag som disciplinbot. Däremot är så fallet för JO:s och
MO:s kanslier samt riksdagsbiblioteket, ehuru bestämmelserna för dessa
förvaltningsområden är delvis föråldrade (se härom bilagorna D och E2).

Bestämmelser om löneavdrag som disciplinstraff har intagits i 19 § förslaget
till tjänstemannastadga för riksdagens verk.

1 § 1 i instruktionen torde böra kompletteras med bestämmelser om besvär över beslut
av delegerade (se 17 § 2 mom. avlöningsreglementet).

2 Här ej återgivna

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

JO och MO

Även för JO och MO kommer 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt
att gälla från och med den 1 januari 1966. Däremot är ombudsmännen
såsom förut nämnts undantagna från statstjänstemannalagen.

I propositionen 1965: 156 har Kungl. Maj :t uttalat, att de offentligrättsliga
anställningsvillkoren för bl. a. högsta domstolens och regeringsrättens
ledamöter samt justitiekanslern framdeles bör få regleras av Kungl. Maj :t
utan riksdagens medverkan, trots att statstjänstemannalagen ej gäller för
dem. Det kunde med hänsyn till JO:s och MO:s ställning tänkas att riksdagen
skulle förbehålla sig att själv besluta i hithörande frågor beträffande
dem. Av praktiska skäl synes det emellertid vara lämpligt att delegerade
tillägges befogenhet att besluta om sådana anställningsvillkor för JO och
MO som nu meddelas i avlöningsreglementet och tjänstepensionsreglementet
i den mån ej annat kan föranledas av att 1936 års förenings- och förhandlingsrättslag
är tillämplig å dem. Delegerade har nämligen hittills haft
befogenhet att utfärda bestämmelser i här avsedda hänseenden utan särskilt
beslut av riksdagen i varje särskilt fall, när det gällt att genomföra
ändringar eller tillägg motsvarande sådana som skett i avlönings- och pensionsbestämmelserna
för den allmänna statsförvaltningen.

Stockholm den 18 november 1965

Hjalmar Ekengren
Delegerades sekreterare.

Bankoutskottets utlåtande nr 6''4 år 1965

Bilaga till bilaga 9

Förslag

till

Tjänstemannastadga för riksdagens verk

Inledande bestämmelser

1 §•

Denna stadga gäller sådan anställning vid riksdagens verk på vilken statstjänstemannalagen
den 3 juni 1965 (nr 274) är tillämplig.

2 §•

Stadgan gäller endast i den mån annat ej föreskrives av delegerade för
riksdagens verk eller myndighet som delegerade bestämma.

3 §•

Med vikariat likställes i stadgan förordnande som utan att avse vikariat
innebär, att någon skall bestrida göromål vilka ankomma på innehavare av
tjänst av visst slag (göromålsförordnande).

Tjänst som icke är ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst eller göromålsförordnande
benämnes i stadgan arvodestjänst.

4 §•

Vid tillämpning av stadgan på lönegradsplacerade tjänster anses den
tjänst vara högst vars lönegradsnummer är högst men tjänst på löneplan B
högre än tjänst på löneplan A.

Villkor för tjänst

5 §•

Ordinarie tjänst må endast den inneha som fyllt 21 år.

Extra ordinarie tjänst må innehas endast av den som fyllt 19 år.

6 §•

Endast den som företett läkarintyg om sitt hälsotillstånd må utses till
innehavare av tjänst.

Om icke särskilda skäl föranleda annat, gäller detta dock icke i fråga om
den som tidigare erhållit tjänst förenad med rätt till statlig pension eller
den som ifrågakommer till icke-ordinarie anställning, vilken beräknas vara
så kort tid eller bli förenad med tjänstgöring av så ringa omfattning att rätt
till statlig pension icke inträder.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

7 §•

Läkarintyg som avses i 6 § skall vara utfärdat av läkare som myndigheten
godkänner.

Intyg skall vara avfattat enligt formulär som fastställes eller godkännes
av medicinalstyrelsen.

Tjänstetillsättning

8 §•

Ordinarie tjänst med beteckningen Bo eller Ao tillsättes med konstitutorial.

Ordinarie tjänst med beteckningen p tillsättes med förordnande för bestämd
tid.

Ordinarie tjänst med beteckningen r tillsättes med förordnande tills vidare.
Förordnandet må meddelas att gälla längst till viss tidpunkt.

9 §•

Bestämmelsen i 6 § första stycket statstjänstemannalagen att tjänst som
myndighet tillsätter skall kungöras ledig till ansökan gäller icke

1. ordinarie tjänst som är placerad på löneplan B eller har lönegradsbeteckningen
ABp eller År;

2. extra ordinarie eller extra tjänst som

a) är placerad i lönegrad 18 eller lägre på löneplan A,

b) må placeras i högst lönegrad 18 eller lägre på löneplan A, eller

c) ingår i reglerad befordringsgång;

3. arvodestjänst.

Tjänst, som är inrättad som personlig tjänst, tillsättes utan att tjänsten
kungjorts ledig till ansökan.

10 §.

11 §•

Tillkännagivande om myndighets beslut om tillsättning av tjänst, vilken
kungjorts ledig, eller beslut att icke tillsätta sådan tjänst anslås genast i
myndighetens lokal.

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

12 §.

a) befordran i reglerad befordringsgång,

b) tillsättning av personlig tjänst,

c) tillsättning av arvodestjänst,

d) tillsättning av tjänst med någon som är anställd som aspirant på tjänsten
eller

e) tillfällig anställning.

13 §.

När tjänst kungöres ledig på nytt, anses den som sökt tjänsten vid det
föregående tillfället och icke återkallat sin ansökan kvarstå som sökande.
Myndigheten må dock, om särskilda skäl föreligga, i kungörelsen förelägga
sådan sökande att, om han önskar kvarstå som sökande, underrätta myndigheten
om detta före ansökningstidens utgång.

Tillsättning av vikariat

14 §.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke när förordnande på långtidsvikariat
meddelas tjänsteman som enligt 16 § är skyldig att utöva tjänsten
utan tidsbegränsning eller som omedelbart dessförinnan varit innehavare av
sådant vikariat på tjänsten eller på annan lika hög tjänst med väsentligen
likartade arbetsuppgifter.

Förordnande på långtidsvikariat må meddelas endast den som är behörig
att inneha tjänsten.

15 §.

När innehavare av tjänst innehar långtidsvikariat på högre allmän tjänst
för vilken avlöningsförmånerna fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t
eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer eller på högre tjänst vid riksdagen
eller dess verk, är han tjänstledig från den tjänst han innehar utan
särskilt beslut därom.

Skyldighet att utöva annan tjänst

16 §.

Innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst är skyldig att
utöva annan ordinarie, extra ordinarie eller extra statlig tjänst hos myndig -

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

het inom samma verksamhetsområde eller bestrida göromål som ankomma
på innehavare av sådan tjänst hos myndighet inom området. Deltidsanställd
tjänsteman är icke skyldig att fullgöra tjänstgöring av större omfattning än
som åligger honom i hans egen tjänst.

Tjänsteman är icke skyldig att under längre tid än sammanlagt tre månader
av samma kalenderår utöva högre tjänst eller bestrida göromål som
ankomma på innehavare av sådan tjänst. Detta gäller icke när innehavare
av extra tjänst som är aspirant förordnas att utöva motsvarande ordinarie
eller extra ordinarie tjänst eller när innehavare av tjänst i reglerad befordringsgång
förordnas att utöva tjänst med likartade arbetsuppgifter i högst
samma lönegrad som den högsta tjänsten i befordringsgången.

När tjänsteman utövar annan tjänst enligt första eller andra stycket, är
han befriad från skyldighet att utöva sin egen tjänst.

17 §.

Tjänsteman som entledigats enligt 33 § första stycket statstjänstemannalagen
är skyldig att utöva statlig tjänst, i den mån det beslutas av delegerade.

Om disciplinstraff, m. m.

18 §.

Bestämmelserna i 18 § första stycket statstjänstemannalagen skola äga
tillämpning å innehavare av tjänst som byråchef eller därmed jämställd
eller högre tjänst vid riksdagens verk.

19 §.

Lön för månad
i kronor

—1 600

1 601—2 900

2 901—4 200
4 201—

Procenttal

16 procent
18 procent
20 procent
22 procent

Med lön för månad avses för den som innehar eller uppehåller lönegradsplacerad
tjänst månadslönebeloppet enligt den för honom tillämpliga löneklassen
och för annan tjänsteman en på motsvarande sätt beräknad månadslön.

20 §.

Beslut om avstängning av tjänsteman enligt 26 eller 27 § statstjänstemannalagen
meddelas beträffande tjänsteman hos riksbanken, riksgälds -

Bankoutskottets utlåtande nr 64 åt 1965

kontoret, riksdagens justitieombudsman eller militieombudsmart av vederbörande
fullmäktige eller ombudsman. Beträffande tjänsteman hos annat
riksdagens verk meddelas sådant beslut, om fråga är om tjänsteman som ej
kan dömas till disciplinstraff, av delegerade och i annat fall av vederbörande
myndighet.

Läkarundersökning enligt 27 § statstjänstemannalagen m. in.

21 §.

Fråga om läkarundersökning enligt 27 § statst jänstemannalagen av
tjänsteman prövas av den myndighet som enligt vad i 20 § sagts äger besluta
om avstängning av tjänstemannen.

22 §.

Innan myndighet beslutar om läkarundersökning, skall myndigheten inhämta
utlåtande från verks-, anvisnings- eller konsultationsläkare, huruvida
tjänstemannen bör underkastas läkarundersökning. Sedan utlåtandet inkommit,
skall myndigheten inhämta utlåtande i frågan från medicinalstyrelsen,
om det icke är uppenbart att anledning saknas därtill.

Tillfälle skall beredas tjänstemannen att skriftligen eller, om han påfordrar
det eller det eljest finnes lämpligt, muntligen uttala sig i ärendet.
Därvid äger han anlita biträde.

23 §.

Läkarundersökning verkställes av läkare som medicinalstyrelsen utser.

24 §.

Visar intyg över läkarundersökningen att tjänstemannen lider av sjukdom,
vanförhet, lyte eller annat därmed jämförligt förhållande, må myndigheten
föreskriva att tjänstemannen efter viss tid skall förete nytt intyg om
sitt hälsotillstånd av den läkare som utfärdat det förra intyget eller av annan
läkare som medicinalstyrelsen utser.

25 §.

Intyg över läkarundersökning enligt 21 eller 24 § skall vara avfattat enligt
formulär som medicinalstyrelsen fastställer. Åberopar tjänstemannen mot
sådant intyg annat läkarintyg, skall myndigheten inhämta utlåtande från
medicinalstyrelsen.

26 §.

Deltaga flera i avgörandet av fråga som avses i 21 §, 22 § första stycket
eller 24 §, äga rättegångsbalkens regler om omröstning i överrätt i fråga om
ansvar motsvarande tillämpning.

Bankoutskoitets utlåtande nr 64 år 1965

27 §.

I ärende om avstängning enligt 27 § statstjänstemannalagen äga bestämmelserna
i 22 § andra stycket och 26 § denna stadga motsvarande tillämpning.

Förening av tjänster

28 §.

Tjänsteman må endast i de fall som anges i 29 och 30 §§ samtidigt inneha
mer än en allmän tjänst, varmed här avses tjänst hos riksdagen och dess
verk eller tjänst för vilken avlöningsförmånerna fastställas under medverkan
av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

29 §.

Tjänsteman må utan särskilt tillstånd samtidigt inneha

a) ordinarie tjänst, som tillsättes med fullmakt eller konstitutorial, eller
extra ordinarie tjänst och ordinarie statlig tjänst, som tillsättes med förordnande
tills vidare,

b) ordinarie tjänst och högre extra ordinarie tjänst,

c) ordinarie eller extra ordinarie tjänst och högre extra tjänst,

d) två extra ordinarie eller extra halvtidstjänster.

Förening må ske av ordinarie eller extra ordinarie tjänst med lika hög
eller lägre extra tjänst, om tjänstledighet beviljas från den ordinarie eller
extra ordinarie tjänsten.

30 §.

Tjänsteman må samtidigt inneha ordinarie, extra ordinarie eller extra
tjänst och arvodestjänst eller mer än en arvodestjänst, om han erhåller den
tjänstledighet som behöves för att förena tjänsterna.

31 §.

När innehavare av tjänst åtnjuter tjänstledighet för att inneha annan
tjänst, skall han vid stadgans tillämpning behandlas som om han innehade
endast den senare tjänsten.

Anställnings upphörande

32 §.

I fråga om tjänst eller vikariat prövas fråga om anställnings upphörande
enligt 31 §, 32 § första stycket a) eller b) eller 35 § statstjänstemannalagen
av den myndighet hos vilken tjänstemannen är anställd.

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

Fråga om anställnings upphörande enligt 32 § första stycket c) eller andra
stycket samt om sådan förflyttning av tjänsteman som avses i 37 § andra
stycket första punkten statstjänstemannalagen prövas av delegerade.

33 §.

Om innehavare av tjänst, som tillsatts med konstitutorial eller förordnande
tills vidare, blir innehavare av annan tjänst hos riksdagen eller dess
verk eller av allmän tjänst för vilken avlöningsförmånerna fastställas under
medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer
och förening av tjänsterna ej må ske, upphör den förra anställningen utan
iakttagande av eljest gällande bestämmelser om uppsägning.

34 §.

Långtidsvikariat, som tillsatts med förordnande tills vidare, upphör utan
iakttagande av eljest gällande bestämmelser om uppsägning, om tjänstemannen
är eller blir innehavare av lika hög eller högre statlig tjänst eller
långtidsvikariat på sådan tjänst och skall utöva tjänsten eller det senare
vikariatet. Detsamma gäller beträffande annat vikariat som tillsatts med
förordnande tills vidare, om tjänstemannen är eller blir innehavare av statlig
tjänst eller vikariat på sådan tjänst och skall utöva tjänsten eller det
senare vikariatet.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke, när tjänstemannen utan
tjänstledighet kan utöva såväl vikariat som tjänsten eller båda vikariaten.

Tjänstgöringsintyg

35 §.

Myndighet skall på begäran av tjänsteman utfärda intyg om hans tjänstgöring
hos myndigheten.

Särskild bestämmelse

36 §.

Har Konungen meddelat förordnande enligt 40 § andra stycket statstjänstemannalagen
äga delegerade meddela motsvarande förordnande för
tjänstemän vid riksdagens verk.

Denna stadga träder i kraft den 1 januari 1966.

ESSELTE AB. STHLM 69
514826