Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961
Utlåtande 1967:Bu39
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961
1
Nr 39
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m.
Bankoutskottet avger härmed utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1967/68 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde
huvudtiteln). I utlåtandet behandlar utskottet även följande promemorior
och motioner, vilka jämte propositionen i nämnda del hänvisats till
bankoutskottet:
1) promemoria från riksdagens organisationsutredning angående riksdagsutskottens
resor till utlandet;
2) promemoria från riksdagens organisationsutredning angående inrättande
av ett internationellt sekretariat inom riksdagen samt den av promemorian
föranledda motionen II: 1063 av fru Ekendahl och herr Hammarberg;
3)
likalydande motionerna 1:592 av herr Torsten Andersson m. fl. och
II: 769 av herr Sterne angående bidraget till riksdagspartiernas kostnader
för gruppkanslier;
4) motionen II: 550 av fru Kristensson och herr Edlund angående riksdagsledamöternas
utrikes resor, m. m.
De under 1) och 2) angivna promemoriorna ingår — tillsammans med
missivskrivelse från riksdagens organisationsutredning till talmanskonferensen
— i bilaga 2 till detta utlåtande.
Utom av det material som ovan angivits har utskottet tagit del av de anslagsframställningar
som av riksdagens verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
samt av riksdagens interparlamentariska grupp ingivits till
riksdagens förvaltningskontor och som legat till grund för dettas anslagsberäkningar.
Innehållet i dessa skrivelser redovisas i det följande under de
särskilda punkterna.
Chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen anfört, att
riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningskontor med skrivelser den 15
och 22 november 1966 överlämnat beräkningar rörande de anslag under
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 39
2
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
huvudtiteln Riksdagen och dess verk in. m. som bör upptas i riksstaten för
budgetåret 1967/68. Förutom en sammanställning över anslagen har överlämnats
specifikation, innefattande förslag till stater m. m.
Beträffande innehållet i de nämnda skrivelserna hänvisas, försåvitt redogörelse
därför inte lämnas i det följande, till statsverkspropositionen år
1967, bilaga 16 (bilagorna 16.1 och 16.2).
Vissa gemensamma frågor
I sin ovannämnda skrivelse med överlämnande till Ivungl. Maj :t av beräkningar
rörande vissa av de anslag som uppföres i riksstaten för budgetåret
1967/68 under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. har styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor tagit upp till behandling vissa gemensamma
frågor. De frågor som berörs är vissa riktlinjer för budgetarbetet, kostnaderna
för vissa personalvårdande åtgärder m. in., inrättande av tjänster
samt anvisande av anslag till avlöningar.
I fråga om riktlinjerna för budgetarbetet anför styrelsen bl. a. att den, vid
fullgörandet av den förvaltningskontoret enligt 8 § gällande instruktion
åvilande skyldigheten att granska och sammanställa anslagsäskanden avseende
riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret, ansett
sig böra sakgranska de olika äskandena i materiellt hänseende och ej
begränsa sig till blott en mera teknisk formell granskning. Styrelsen har
därvid beaktat vissa uttalanden i riksdagens organisationsutrednings betänkande
angående riksdagens förvaltningsorganisation av innebörd att det
vore värdefullt om en mera materiell granskning kunde ske centralt innan
äskandena vidarebefordras till finansdepartementet.
Vidare erinrar styrelsen om att Ivungl. Maj :t genom cirkulär (SFS 1966:
381) givit vissa Ivungl. Maj :t underställda myndigheter rätt att av expensmedel
i viss utsträckning bestrida kostnaderna för vissa personalvårdande
åtgärder. Då något motsvarande medgivande inte synes föreligga inom
riksdagsförvaltningen har styrelsen som central budgetinstans och som
riksdagens personalnämnd uttalat att hinder ej förelegat att innevarande
budgetår tillämpa de i Ivungl. Maj :ts cirkulär angivna riktlinjerna inom
riksdagsförvaltningen och för riksdagens organ utom riksbanken. Åtgärden
har dock ansetts böra bringas till riksdagens kännedom. Styrelsen säger
sig avse att, såvida riksdagen inte har någon erinran däremot, med verkan
fr. o. in. nästa budgetår tills vidare inom den inre riksdagsförvaltningen
tillämpa respektive medgiva riksdagens berörda verk att tillämpa bestämmelserna
i nyss angivna cirkulär.
Vad gäller frågan om inrättande av tjänster erinrar styrelsen om nu
gällande bestämmelser därför beträffande dels förvaltningskontoret och
riksdagens verk, dels den Ivungl. Maj :t underställda förvaltningen. För riksdagsförvaltningens
del innebär dessa bestämmelser i korthet följande. Ordi
-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
3
narie tjänst inrättas av riksdagen. Extra ordinarie tjänst och extra tjänst
inrättas av vederbörande myndighet, dock att inrättande av vissa tjänster
(i vissa fall i lägst lönegrad Ae 23, i andra fall i lägst lönegrad Be 5 eller
Bg 6) skall prövas av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor. Vad beträffar
den Kungl. Maj :t underställda förvaltningen kommer fr. o. m. den
1 juli 1967 att gälla att inrättande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst
såsom chef för myndighet som inte lyder under annan myndighet samt ordinarie
eller extra ordinarie tj änster i lägst lönegrad C 1 skall kräva beslut av
riksdagen. Övriga ordinarie och extra ordinarie tjänster samt alla extra
tjänster och arvodestjänster inrättas av Kungl. Maj :t ensam med rätt för
Kungl. Maj :t att delegera beslutanderätten. Styrelsen anför att den avser att
i huvudsak anpassa nu gällande regler om inrättande av tjänster vid förvaltningskontoret
och riksdagens verk till de bestämmelser som Kungl. Maj :t
kan komma att utfärda.
Beträffande anvisande av anslag till avlöningar erinrar styrelsen om att
fr. o. m. nästa budgetår något behov av en av riksdagen fastställd avlöningsstat
inte kommer att föreligga inom den Kungl. Maj :t underställda
förvaltningen. Styrelsen har allmänt övervägt frågan om nuvarande ordning
för uppförande av anslag under fjortonde huvudtiteln är den mest ändamålsenliga
men funnit att frågan krävt en grundligare penetrering än som
varit möjlig vid budgetberedningen. Styrelsen antyder att den kommer att
närmare studera dessa frågor, varvid också frågan om införande av någon
motsvarighet till Kungl. Maj :ts beslut om disposition av anslag bör övervägas.
Styrelsen föreslår att specifikationen till avlöningsanslagen ändras
så att avlöningsstaterna fr. o. m. budgetåret 1967/68 upptar anslagsposter
för a) avlöningar till tjänstemän, b) arvoden och särskilda ersättningar och
c) i förekommande fall vissa andra poster.
Utskottet. I anslutning till vad styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
anfört om sin avsikt att också materiellt granska anslagsäskanden avseende
riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret vill
utskottet uttala att utskottet finner det lämpligt att en sådan granskningsker.
Liksom hittills kommer givetvis bankoutskottet att sedermera vid
utskottsbehandlingen noga pröva de olika anslagsönskemålen.
Styrelsen har vidare anmält att den föranstaltat om vissa personalvårdande
åtgärder i enlighet med riktlinjer som utfärdats för den Kungl. Maj :t
underställda förvaltningen. Utskottet finner det naturligt att samma riktlinjer
för de smärre personalvårdande åtgärder det här är fråga om bör
gälla för riksdagsförvaltningen som för den Kungl. Maj :t underställda förvaltningen.
Utskottet har därför ingen erinran mot vad styrelsen anfört och
tillstyrker att styrelsen med verkan fr. o. in. nästa budgetår får tillämpa
ifrågavarande bestämmelser inom den inre riksdagsförvaltningen respektive
medgiva riksdagens berörda verk att tillämpa dem.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Styrelsen har tagit upp till behandling frågan om ordningen för tillsättande
av vissa ordinarie och extra ordinarie tjänster samt anmält att
styrelsen har för avsikt att anpassa de regler som f. n. gäller för riksdagsförvaltningen
till de regler som Kungl. Maj :t kan komma att utfärda med
anledning av riksdagens beslut om delegering till Kungl. Maj :t i vissa fall
av beslutanderätten i fråga om tillsättande av tjänster. Utskottet finner i
och för sig skäl kunna anföras för att riksdagens inflytande över inrättande
av nya tjänster skall vara större när det gäller riksdagens egen organisation
än när det gäller den Kungl. Maj :t underställda förvaltningen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att enligt riksdagens i november
1966 fattade beslut (sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande
nr 2) i 30 § riksdagsstadgan är föreskrivet att ordinarie tjänst hos
riksdagens kamrar och utskott inrättas av riksdagen. Med hänsyn härtill
och därjämte också bl. a. till förestående omorganisation av riksdagens
ombudsmannaämbeten och riksdagens revisorers verksamhet förordar
utskottet att någon ändring av ordningen för inrättande av tjänster vid den
inre riksdagsförvaltningen och riksdagens verk icke genomföres nu. Hithörande
spörsmål torde senare få prövas i ett sammanhang.
Vad slutligen angår frågan om ordningen för uppförande av anslagen
under rubriken Riksdagen resp. Den inre riksdagsförvaltningen finner utskottet
det önskvärt att styrelsen, såsom den anmält sig ha för avsikt
att göra, närmare penetrerar härmed sammanhängande problem. Därvid
kan, som styrelsen framhåller, också frågan om införande inom riksdagsförvaltningen
av någon motsvarighet till Kungl. Maj :ts beslut om disposition
av anslag övervägas. I specifikationen till avlöningsanslagen för budgetåret
1967/68 har utskottet bibehållit särskilda anslagsposter för de arvoden
som utbetalas väsentligen till riksdagsledamöter i deras egenskap av
fullmäktige, styrelseledamöter etc. inom riksdagsförvaltningen.
Utskottet får sålunda
A. hemställa, att riksdagen må bemyndiga styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor att föranstalta om personalvårdande
åtgärder i enlighet med vad utskottet ovan anfört,
B. för riksdagen anmäla vad här i övrigt anförts.
De särskilda anslagen
l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 1—3 framställda förslag hemställer
utskottet.
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till
a) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett
förslagsanslag av 20 885 000 kr.;
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 5
b) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter
ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.;
c) Riksdagen: Utgivande av otrgckta ståndsprotokoll ett
reservationsanslag av 125 000 la-.
2:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.
Under punkten 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1967/68 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
I sin den 23 november 1966 dagtecknade anslagsframställning erinrar
styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp om att gruppen under
år 1967 kan fira sitt 75-årsjubileum. Styrelsen har övervägt att med anknytning
därtill utge en informationsskrift om den interparlamentariska unionen
och den svenska gruppen. Utskottet återkommer i det följande till
denna fråga.
Styrelsen beräknar gruppens utgifter för budgetåret 1967/68 på följande
sätt:
Deltagande i interparlamentariska unionens arbete
konferens m. m................................... 45 000
råds- m. fl. möten.................................. 18 000 63 000
bidrag till interparlamentariska unionen och dess general
sekretariat
.............................................. 16 500
deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets
arbete .................................................. 3 500
tidskrifter in. in............................................. 700
representation .............................................. 2 000
förvaltningskostnader ...................................... 12 500
extra utgifter .............................................. 2 400
Summa kronor 100 600
Dragés härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgifter,
återstår ett belopp av cirka 100 000 kr.
I anslutning till denna sammanställning lämnar styrelsen följande kommentarer
till de olika delposterna:
En allmän interparlamentarisk konferens skall nästa år hållas i Moskva.
Vid denna konferens —• till vilken den svenska gruppen har rätt att sända
tolv röstberättigade ombud — bör gruppen vara företrädd av sina båda
rådsmedlemmar samt minst sex särskilt utsedda medlemmar av gruppen,
vartill kommer en sekreterare. Styrelsen har ännu inte tagit slutlig ståndpunkt
till frågan om delegationens storlek. Vid ställningstagandet härvidlag
bör bl. a. beaktas värdet av en representativ sammansättning av delegationen
vid förevarande konferens. Styrelsen beräknar kostnaden för gruppens
representation vid konferensen till 45 000 kronor, med anteckningom
att ett väsentligt högre belopp äskats och anslagits för det löpande
budgetåret.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Interparlamentariska unionens råd och studiekommissionen sammanträder
regelbundet varje vår till möten av grundläggande betydelse för den
därpå följande konferensen. Dessa möten avses våren 1968 hållas i Dakar.
Gruppen bör härvid vara företrädd av sina båda rådsmedlemmar jämte en
sekreterare. Kostnaderna för gruppens representation vid ifrågavarande
möten kan beräknas till 18 000 kronor.
Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens generalsekretariat
är för löpande budgetår beräknat till 15 000 kronor. För det kommande
året har en tioprocentig höjning beslutits vid höstens interparlamentariska
konferens, varför styrelsen får beräkna ett belopp på 16 500 kronor.
Styrelsen anser sig, mot bakgrunden av förekomna överläggningar, inte
behöva i sitt förslag för nästa budgetår uppta några kostnader för ett nordiskt
interparlamentariskt delegerademöte men däremot väl för ett nordiskt
interparlamentariskt rådsmöte med 3 500 kronor.
Beträffande övriga poster beräknas utgifterna bli oförändrade i förhållande
till innevarande budgetår.
I skrivelse den 26 april 1967 har styrelsen upptagit den inledningsvis berörda
frågan om utgivande av en skrift i anknytning till interparlamentariska
gruppens 75-årsjubileum. Styrelsen anför:
Styrelsen vill härmed anmäla att beslut numera fattats om att utge ifrågavarande
skrift. Den avses omfatta dels ett textparti, innefattande eu redogörelse
för interparlamentariska unionens och den svenska gruppens historia,
verksamhet och arbetsformer, dels ett bihang, innefattande alla statuter,
reglementen in. m. av betydelse — de för unionen gällande i svensk
översättning — samt vissa uppgifter om personer, möten, medlemsstater
m. in. Det är styrelsens uppfattning att en sådan skrift har en viktig uppgift
att fylla både för att sprida ökad kännedom om unionen och gruppen
och för gruppens medlemmar i anslutning till deras deltagande i unionens
arbete.
Det är inte möjligt att redan nu precisera skriftens omfång och därmed
inte heller att ange dess kostnad. Något överskridande av det anslag som
gruppen erhållit för löpande budgetår eller av det som äskats för det nästföljande
kommer emellertid inte i fråga. Sådana dispositioner kommer att
företas att anslagen inte blir överskridna.
Med hänsyn till att någon särskild anslagspost alltså ej upptagits för
ifrågavarande skrift har styrelsen velat anmäla sina planer för bankoutskottet
i anslutning till budgetbehandlingen.
I motionen 11:550 av fru Kristensson och herr Edlund har bl. a. hemställts
att riksdagen till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp måtte bevilja ett förslagsanslag av 50 000 kr.
Motionärerna anser att värdet för riksdagen av den interparlamentariska
gruppens verksamhet kan ifrågasättas. Behovet av internationella kontakter
tillgodoses numera, anför de, på ett annat och bättre sätt än när gruppen tillkom
för 75 år sedan. Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.
Utskottet. Det förslag som i motionen II: 550 framförs beträffande anslag
till riksdagens interparlamentariska grupp utgår, att döma av vad motionä
-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
7
rerna anför, från önskemålet att gruppens verksamhet skall avvecklas. Motionärernas
uppfattning delas inte av utskottet, som bl. a. vill framhålla att
frågan om svenskt deltagande i internationella organisationers arbete torde
böra ses i något vidare perspektiv än det som motionärerna anlägger. En nedräkning
av förevarande anslag i enlighet med det i motionen framställda
förslaget skulle nödvändiggöra att antalet svenska deltagare i 1967 års interparlamentariska
konferens starkt begränsas. Utskottet finner det inte påkallat
att riksdagen gör ett sådant ingrepp i förutsättningarna för interparlamentariska
gruppens verksamhet. Därför avstyrker utskottet motionärernas
yrkande.
I sin anslagsframställning och i sin senare skrivelse till bankoutskottet
har interparlamentariska gruppens styrelse redovisat sina planer på att med
anlitande av anslagsmedel utge en skrift om interparlamentariska unionen
m. m. Utskottet kan inte underlåta att notera att den anslagsberäkning som
styrelsen gjort synes kännetecknas av en betydande flexibilitet, eftersom
den inom ett relativt begränsat belopp lämnar utrymme för den till sin storlek
icke kända utgift som det här är fråga om. Utskottet har emellertid
ingen erinran mot projektet som sådant och noterar styrelsens försäkran att
något överskridande av gruppens anslag inte kommer i fråga.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 4 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen med avslag på motionen II: 550, såvitt nu är
i fråga, må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp ett förslagsanslag
av 100 000 kr.
3:o) Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 5 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:
Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare ett
anslag av 20 000 kr.
4:o) Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier.
Under punkten 6 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1967/68 till Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier
anvisa ett förslagsanslag av 1 440 000 kr.
I motionerna I: 592 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 769 av herr
Sterne har hemställts att riksdagen måtte dels besluta att genomföra en
automatisk reglering av bidraget till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier,
dels uppdra åt styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att
8
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
framlägga förslag angående konstruktionen av en sådan automatik.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen
II: 769.
Utskottet. Riksstaten upptar varje år ett relativt stort antal anslag till privata
organisationer av olika slag. Med längre eller kortare mellanrum anpassas
dessa anslag i många fall med hänsyn till pris- och lönestegringar för att
bidragens reala värde inte skall urholkas. Någon automatisk anpassning till
exempelvis löneutvecklingen torde däremot, vad gäller dylika anslag, inte
förekomma. Enligt utskottets mening bör någon automatisk reglering inte
heller äga rum när det gäller bidrag till kostnaderna för riksdagspartiernas
gruppkanslier. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att någon sådan
inte förekommer i fråga om bidrag till politiska partier, för vilket ändamål
anslag anvisas under andra huvudtiteln.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Ivungl.
Maj :ts under punkten 6 framställda förslag hemställer utskottet,
dels att motionerna I: 592 och II: 769 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd,
dels att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till
Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för
gruppkanslier ett förslagsanslag av 1 440 000 kr.
5:o) Riksdagen: Bidrag till studieresor. Under punkten 7 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagen: Bidrag till
studieresor anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
I motionen II: 550 av fru Kristensson och herr Edlund har bl. a. hemställts,
att riksdagen till Riksdagen: Bidrag till studieresor måtte bevilja ett reservationsanslag
av 25 000 kr.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.
Utskottet vill först notera att talmanskonferensen den 25 maj 1966 antagit
regler för beviljande av stipendier från här förevarande anslag, till vilka
regler sedermera fogats en inledning rörande vissa allmänna grunder för
bidragsgivningen. I en den 3 januari 1967 dagtecknad »PM rörande fördelningen
av anslag för riksdagsmännens enskilda resor» konstateras sålunda
bl. a. följande.
Tilldelningen av bidrag kan inte påräknas som en rättighet, som tillkommer
varje riksdagsman, utan talmanskonferensen prövar fritt angelägenhetsgraden
av de ansökningar som inkommer. Stipendierna är icke avsedda att
täcka alla med resorna förenade kostnader. Vid sådana tillfällen då de i och
för sig berättigade anspråken blir betydligt större än tillgången på medel
kan kraftiga reduktioner behöva göras. Med hänsyn till riksdagsarbetets be
-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
9
höriga fullgörande är det angeläget att resorna i regel läggs på sådant sätt
att någon ledighet av betydelse från riksdagssessionen ej erfordras. Vid ansökan
skall fogas plan över resans uppläggning med angivande av dess syfte
och av det eller de speciella förhållanden som vederbörande ämnar studera.
Resans samband med riksdagsarbetet bör angivas. Några anslag avseende
resor som mera har karaktären av allmän orientering, enskilt eller gruppvis,
kan icke påräknas. Högsta bidrag som beviljas är 2 000 kr. Detta belopp kan
uppdelas på flera resor. Sökande kan icke påräkna att erhålla full täckning
för med resan förknippade utgifter utan bör utgå från att minst en fjärdedel
av kostnaden får bäras av sökanden själv eller anskaffas från annat håll.
Utan hinder av denna maximering kan dock bidrag beviljas med högst 3 000
kr., då resans ändamål eller resemålets belägenhet utanför Europa därtill
föranleder. Person som erhållit maximalt bidrag kommer under de närmast
därpå följande fem budgetåren normalt icke i fråga för nytt bidrag. Den
som erhållit bidrag skall utan dröjsmål till talmanskonferensen avge en berättelse
över de iakttagelser och rön som han gjort under sin resa.
Utskottet finner det lämpligt att medelsramen för ifrågavarande bidrag
under det kommande budgetåret fastställs till samma belopp som gäller för
det nu innevarande budgetåret. Utskottet har sålunda icke funnit skäl föreligga
för den kraftiga reduktion av anslaget som föreslagits i motionen
II: 550.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 7 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen för budgetåret 1967/68 må med avslag på
motionen II: 550, såvitt nu är i fråga, anvisa till Riksdagen:
Bidrag till studieresor ett reservationsanslag av 100 000 kr.
6:o) Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor. Under punkten 8 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagen:
Övriga omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.
I riksstaten för innevarande budgetår upptas under fjortonde huvudtiteln
ett anslag till Riksdagen: Övriga omkostnader. Från detta anslag
bestrids kostnaderna för utskottens studieresor samt för representation,
gratifikationer m. m.
Med skrivelse den 21 april 1967 har riksdagens organisationsutredning
överlämnat en promemoria angående riksdagsutskottens studieresor till utlandet
(se bilaga 2). I promemorian föreslås bl. a. att nuvarande anslag till
Riksdagen: Övriga omkostnader uppdelas på två anslag, nämligen ett anslag
rubricerat Riksdagen: Studieresor och ett anslag rubricerat Riksdagen:
Representation in. in. Båda anslagen föreslås få karaktären av förslagsanslag
samt anvisas med 500 000 kr. respektive 100 000 kr. Utredningen
förordar vidare att skyldighet föreskrivs för utskotten att till talmanskonfe
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
rensen anmäla planerad studieresa och de beräknade kostnaderna för denna.
Årsförbrukningen av anslagsmedlen skulle därigenom fortlöpande kunna
följas inom ett organ där samtliga medelsförbrukare är representerade.
Utredningen uttalar i sin promemoria även att utskotten bör sträva efter
att antalet deltagare i en studieresa i möjligaste mån begränsas.
I motionen II: 550 av fru Kristensson och herr Edlund har bl. a. hemställts
att riksdagen måtte uppdraga åt riksdagens organisationsutredning
att snarast framlägga förslag till principer för utskottens resor, varvid
möjligheterna till besparingar särskilt bör eftersträvas.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.
Utskottet kan i allt väsentligt instämma i de överväganden som riksdagens
organisationsutredning redovisat i sin promemoria angående riksdagsutskottens
studieresor till utlandet. Enligt utskottets mening är det väl
motiverat att kostnaderna för ifrågavarande studieresor bestrids från ett
särskilt anslag. Det av utredningen föreslagna budgeteringssystemet torde
kunna bidra till en mera realistisk anslagsberäkning än tidigare. Utskottet
vill i övrigt särskilt understryka vad utredningen framhållit om önskvärdheten
av att i möjligaste mån begränsa antalet deltagare i resorna.
Det i motionen II: 550 framförda förslaget om en utredning om utskottens
studieresor torde vara tillgodosett genom organisationsutredningens
här nämnda promemoria. Någon ytterligare åtgärd i anledning av detta
yrkande i motionen synes alltså icke vara erforderlig.
Från det nu föreslagna anslaget bör bestridas också de mera begränsade
kostnader som uppkommer genom utskottens studieresor inom Sverige.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
dels att motionen 11:550, såvitt nu är i fråga, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd,
dels att riksdagen med bifall till vad riksdagens organisationsutredning
föreslagit i sin förevarande promemoria
må för budgetåret 1967/68 till Riksdagen: Riksdagsutskottens
studieresor anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
7:o) Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet.
Riksdagens organisationsutredning har i sin promemoria angående inrättande
av ett internationellt sekretariat inom riksdagen, vilken promemoria
i huvudsak behandlas under punkten 9 nedan, anfört att vissa rese- och
traktamentslcostnader, som hittills bestritts från anslag under tredje huvudtiteln,
hädanefter bör belasta anslag under fjortonde huvudtiteln. I första
band anges detta gälla kostnader i anledning av riksdagsledamöters deltagande
i sammanträden i Europarådet.
Utskottet finner i likhet med riksdagens organisationsutredning skäl tala
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
11
för att de kostnader som sammanhänger med riksdagsledamöters deltagande
i Europarådets verksamhet i fortsättningen bör bestridas från anslag
under fjortonde huvudtiteln. Medelsanvisningen bör lämpligen äga rum
från ett särskilt anslag. Från utrikesdepartementet har utskottet under
hand inhämtat att utgifterna för det här angivna ändamålet uppgått till
drygt 150 000 kr. under budgetåret 1965/66 och att de kan beräknas uppgå
till ca 160 000 kr. under budgetåret 1966/67. Medelsbehovet för nästkommande
budgetår torde kunna beräknas till 150 000 kr.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:
Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet
ett förslagsanslag av 150 000 kr.
8:o) Riksdagen: Representation m. m. Under punkten 8 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagen: Övriga omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.
Från det på riksstaten för innevarande budgetår under fjortonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till Riksdagen: Övriga omkostnader bestrids
bl. a. kostnader för representation. Utskottet har ovan under punkten
6 berört en promemoria från riksdagens organisationsutredning i vilken
bl. a. föreslagits att utgifterna för representation, gratifikationer in. in.
fr. o. m. budgetåret 1967/68 skall bestridas från ett särskilt förslagsanslag
benämnt Riksdagen: Representation m. in.
Utskottet har under punkten 6 föreslagit riksdagen att anvisa medel till
utskottens studieresor från ett särskilt anslag för ändamålet. Anslaget för
kvarvarande kostnader bör omrubriceras enligt organisationsutredningens
förslag. Mot medelsberäkningen har utskottet intet att erinra.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:
Representation m.m. ett förslagsanslag av 100 000 kr.
9:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar. Under punkten 9 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen dels att inrätta en tjänst som byråchef i
Cr 1 hos riksdagens förvaltningskontor, dels att för budgetåret 1967/68 till
Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av
6 649 000 kr.
Sedermera har riksdagens organisationsutredning överlämnat en promemoria
angående inrättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen
(se bilaga 2).
I promemorian föreslås att en sekreterare för internationella ärenden skall
anställas för att fullgöra olika uppgifter som hänför sig till utrikesutskottet,
Europarådets rådgivande församlings svenska delegation, riksdagsutskot
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
tens och särskilda riksdagsgruppers studieresor, utländska parlamentarikers
studiebesök i Sverige samt svenska riksdagsledamöters stipendieresor
till utlandet. Tyngdpunkten i den föreslagna befattningshavarens arbetsuppgifter
anges vara att söka inom Europarådets verksamhetsfält. Utredningen
föreslår att den här avsedda tjänsten inrättas som heltidstjänst från
och med den 1 juli 1967. Tjänsten föreslås bli ordinarie och tillsättas med
förordnande tills vidare, dock för högst tre år. Utredningen väcker även förslag
beträffande lönegradsplaceringen av tjänsten, av innebörd att denna
i analogi med vad som gäller tjänster som departementssekreterare i statsdepartementen
skall vara placerad i högst Br 5.
Efter omnämnande av olika tänkbara alternativ förordas av praktiska skäl
att tjänsten uppföres på utrikesutskottets stat. Tjänstens innehavare skall
inom detta utskott vara biträdande sekreterare, en uppgift som hittills mot
ett mindre arvode omhänderhafts som bisyssla av en befattningshavare inom
utrikesdepartementet. Sekreterarbefattningen hos utrikesutskottet förutsättes
bibehållas som arvodestjänst av bisysslekaraktär.
I den av promemorian föranledda motionen II: 1063 av fru Ekendahl och
herr Hammarberg behandlas vissa spörsmål avseende det föreslagna internationella
sekretariatets relationer till Nordiska rådets svenska delegations
kansli. Bl. a. förordas, att alla funktioner inom riksdagsförvaltningen avseende
utrikesresor skall koncentreras på en hand såvitt gäller vissa serviceuppgifter.
Vidare önskar motionärerna få klarlagt, huruvida det nya
sekretariatet kommer att få en överkapacitet som kan utnyttjas för tillfälliga
insatser för Nordiska rådets räkning. Hemställan i motionen går ut
på att riksdagen vid sin behandling av organisationsutredningens förslag
skall beakta de i motionen anförda synpunkterna.
Beträffande den närmare innebörden av motionärernas förslag hänvisas
till motionen.
Utskottet. I likhet med styrelsen för riksdagens förvaltningskontor finner
utskottet det motiverat att kontorets personal förstärks med en kvalificerad
befattningshavare främst för uppgifter inom den arbetsenhet som svarar
för förhandlingsfrågor, personalärenden, författningsföreskrifter in. m. Utskottet
har ingen erinran mot att den tjänst som avses för denne befattningshavare
får karaktär av ordinarie byråchefstjänst i lönegrad Cr 1. Icke heller
mot vad förvaltningskontorets styrelse i övrigt anfört om erforderlig personalförstärkning
har utskottet någon erinran.
Utskottet delar organisationsutredningens uppfattning att skäl föreligger
att förstärka riksdagens personalorganisation med en befattningshavare speciellt
avsedd för handläggning av internationella ärenden. Vad gäller den
huvudsakliga inriktningen av denne tjänstemans verksamhet och den organisatoriska
lösningen är olika alternativ tänkbara.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
13
Yad först beträffar de i motionen II: 1063 anförda synpunkterna finner
utskottet det osannolikt att någon överkapacitet som kan ställas till Nordiska
rådets svenska delegations förfogande kommer att finnas. Därest mot utskottets
förmodan så skulle bli fallet skulle givetvis ett sådant arrangemang
som antyds i motionen ligga nära till hands. Vad motionärerna anfört om
organisationen av viss resetjänst har inte övertygat utskottet om att en samordning
mellan Nordiska rådets svenska delegation och den inre riksdagsförvaltningen
härvidlag skulle medföra fördelar. Uppslaget kan emellertid
beaktas av berörda parter.
Mot placeringen av tjänsten som sekreterare för internationella ärenden
på utrikesutskottets stat kan vägande invändningar riktas. Endast en ringa
del av arbetsuppgifterna kommer att avse utrikesutskottet; det blir emellertid
dettas ordförande och sekreterare som i första hand, på sätt föreskrivs
i 30 § riksdagsstadgan, kommer att fungera som förmän för befattningshavaren.
Utskottet som förutsätter att samråd äger rum mellan utrikesutskottets
presidium och sekreterare samt det internationella sekretariatets
övriga intressenter rörande arbetsinsatsernas fördelning på olika organ kan
med hänsyn till rådande omständigheter ansluta sig till denna lösning som
ett provisorium men avser att senare ta upp organisationsfrågan till förnyad
prövning.
Befattningshavarens löneställning torde icke böra ensidigt avgöras av
arbetsgivaren utan bli föremål för förhandlingar mellan riksdagens förvaltningskontor
och vederbörande personalsammanslutningar. Utskottet
inskränker sig därför till att föreslå att för här angivet ändamål inrättas
en ordinarie tjänst, att tillsättas med förordnande tills vidare, och att denna
tjänst placeras i högst viss lönegrad varom avtal i vederbörlig ordning får
träffas. En lösning enligt dessa riktlinjer bör möjliggöra för riksdagen att,
såsom förutsatts av utredningen, för en begränsad tidrymd, vilken bör vara
högst tre år, för befattningen förvärva en lämplig tjänsteman. Utskottet vill
kraftigt understryka vikten av att befattningen, såsom avsikten varit, blir
en genomgångsbefattning, och att vid dess tillsättande tillses att alla de
berörda är införstådda därmed. Det föreslagna systemet med högstlönegrad
möjliggör en individuell anpassning av lönen efter vederbörandes kvalifikationer.
Biträdeshjälp till det internationella sekretariatet torde tills vidare få
tillhandahållas av riksdagens skrivbyrå och av de övriga riksdagsorgan,
bl. a. kammarkanslierna, med vilka sekretariatet kommer att samarbeta.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
A) inrätta en tjänst som byråchef i lönegrad Cr 1 hos
riksdagens förvaltningskontor;
B) i anledning av vad riksdagens organisationsutredning
föreslagit i sin förevarande promemoria inrätta en tjänst
14
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
sam biträdande sekreterare hos utrikesutskottet, tillika sekreterare
för internationella ärenden, i enlighet med vad
utskottet ovan anfört;
C) besluta att motionen II: 1063 skall anses besvarad genom
vad utskottet ovan anfört;
D) anvisa för budgetåret 1967/68 till Den inre riksdagsförvaltningen:
Avlöningar ett förslagsanslag av 6 710 000 kr.
10:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket, in. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 10 och 11 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till
a) Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket
ett förslagsanslag av 2 450 000 kr.;
b) Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda
publikationer ett reservationsanslag av 1 000 kr.
11 :o) Den inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader. Under punkten
12 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till
Den inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 2 209 000 kr.
I skrivelse till utskottet den 6 april 1967 har styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor bl. a. anmält att den pågående renoveringen och tvättningen
av riksdagshusets fasader kunnat bedrivas i snabbare takt än som
från början förutsetts och att sålunda en förhållandevis större andel av
kostnaderna härför än tidigare beräknats kommer att falla på innevarande
budgetår-. Till följd härav bör enligt styrelsens mening den för budgetåret
1967/68 tidigare begärda medelsanvisningen av 300 000 kr. för dessa renoveringsarbeten
kunna nedräknas med 150 000 kr.
Utskottet, som i memorial nr 36 närmare redovisat ovanstående omständigheter,
föreslår i anslutning till vad styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
anfört, att anslaget nedräknas med 150 000 kr. i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Den
inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 2 059 000 kr.
12:o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten
13 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Allmänt
kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
15
13:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 14 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksgäldskontoret: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 2 885 000 kr.
På förslag av bankoutskottet (mem. nr 60) beslöt riksdagen år 1966 en
höjning av arvodena för bl. a. fullmäktige i riksgäldskontoret. Förevarande
anslag bör med hänsyn härtill uppräknas med 27 000 kr. och alltså upptas
med 2 912 000 kr.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksgäldskontoret:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 912 000 kr.
14:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m., m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 15 och 16 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till
a) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
in. m. ett förslagsanslag av 1 480 000 ler.;
b) Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 465 000 kr.
15:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 17 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 760 000 kr.
I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning föreslår
styrelsen för riksdagsbiblioteket, att anslaget till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
uppräknas med 160 000 kr. Styrelsen erinrar därvid om de resultat
av 1966 års löneförhandlingar som förelåg vid ingivandet av framställningen.
Ökningen i övrigt, anför styrelsen, har sin grund i beräkningen av behovet
av extra anställd personal och av ytterligare övertidsersättning.
Utskottet kan inledningsvis inte underlåta att notera att det underlag
för budgetgranskningen som styrelsen presenterat i sin anslagsframställning
knappast är tillräckligt för ett ställningstagande från utskottets sida.
Utskottet har emellertid underhand inhämtat kompletterande upplysningar
från riksdagsbiblioteket angående anslagsutvecklingen för bl. a.
innevarande och nästa budgetår. De sammanställningar utskottet tagit del
av visar att anslagsbelastningen för nästa budgetår med nuvarande personaluppsättning
kan beräknas till ca 760 000 kr. Härtill kommer att arvodena
till styrelsens ledamöter och suppleanter enligt riksdagens beslut (BoU
1966:60) höjts från innevarande års början.
Antalet tjänster vid riksdagsbiblioteket har, såsom utskottet konstaterat
i sitt utlåtande nr 24 angående verkställd granskning av bibliotekets styrelse
och förvaltning under år 1966, under en följd av år utökats betydligt
16
Banlcoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
i förhållande till den personalorganisation som riksdagen på grundval av
en särskild utredning fastställde år 1957. Såsom utskottet meddelat i
nämnda utlåtande har riksdagens revisorer upptagit bibliotekets personalorganisation
och vissa därmed sammanhörande frågor till granskning. I
avvaktan på att ämnet till följd av revisorernas ställningstagande ånyo
kommer under utskottets och riksdagens prövning avstår utskottet nu från
att framställa något förslag om ändring av personalorganisationen. Utskottet
förutsätter emellertid att biblioteket vid uppkommande vakans inte återbesätter
ledigbliven tjänst utan mycket noggrann prövning av behovet
därav. Utskottet erinrar vidare om att vid bifall till vad utskottet i sitt
memorial nr 37 föreslagit något behov av personalförstärkning på grund
av partiell flyttning av biblioteket inte bör uppkomma.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 17 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 andsa till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar ett förslagsanslag av 760 000 kr.
16:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Under punkten 18 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagsbiblioteket:
Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.
I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning föreslår styrelsen
att anslaget ökas från 60 000 till 75 000 kr. Som motiv härför anför
styrelsen:
Ökningen beror huvudsakligen dels på stegrade tryckningskostnader, som
endast delvis genom olika rationaliseringsåtgärder beräknas kunna motverkas,
och dels på det förhållande, att anskaffning och underhåll av material
eftersatts för bibliotekets del, sedan frågan om utflyttning för mer än ett år
sedan aktualiserats.
Utskottet finner sig kunna godtaga styrelsens beräkning av medelsbehovet.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 18 framställda förslag
hemställer utskottet sålunda,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Omkostnader ett förslagsanslag av 75 000 kr.
17:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Under punkten 19
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagsbiblioteket:
Bokinköp och bokbindning anvisa ett reservationsanslag av
275 000 kr.
I sin den 3 november dagtecknade anslagsframställning föreslår styrelsen
att anslaget ökas från 225 000 kr. till 275 000 kr. Styrelsens motivering härför
har följande lydelse:
Prisstegringen kan f. n. anslås till betydligt över 15 %. Härtill kommer de
ökade kostnaderna för anskaffning av litteratur till referensbibliotek och
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 17
Rifo samt länge eftersatt reparationsbehov av band i läsesalar och handbibliotek.
Utskottet har ingen erinran mot styrelsens medelsberäkning och hemställer
med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 19 framställda
förslag,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag
av 275 000 kr.
18:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68
till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 1 150 000 kr.
I sin den 15 november 1966 dagtecknade anslagsframställning erinrar
justitieombudsmannen om att förslag till organisatorisk förändring av verksamheten
hos riksdagens ombudsmän kan komma att framläggas. Då det på
grund härav inte varit möjligt att förutse den kommande utvecklingen
grundar sig justitieombudsmannens anslagsberäkning på oförändrad organisation
för budgetåret 1967/68.
Utskottet. Den av justitieombudsmannen berörda frågan om omorganisation
av riksdagens ombudsmannaämbete!! har behandlats i Kungl. Maj :ts proposition
nr 32 till årets riksdag. I propositionen föreslås att riksdagen prövar
vissa förslag till omorganisation och i första hand gör ett principiellt ställningstagande
till olika alternativ som föreligger i organisationsfrågorna.
Ett förslag har framlagts av 1963 års JO-utredning och ett alternativ förslag
av reservanter i utredningen. Vissa remissinstanser har vidare förordat
olika avvikelser från dessa förslag. Någon bedömning av de föreliggande
förslagen har inte skett från Kungl. Maj :ts sida. Riksdagens ställningstagande
kommer att ske först vid höstsessionen med årets riksdag. Något
underlag för en annan medelsberäkning än den justitieombudsmannen gjort
föreligger därför ännu inte. Om riksdagens beslut kommer att föranleda
ökat medelsbehov under nästkommande budgetår torde utskottet i särskild
ordning få återkomma till denna fråga. Utskottet har i övrigt ingen erinran
mot justitieombudsmannens förslag.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 20 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 150 000 kr.
19:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Under
punkten 21 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 39
18
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
anvisa till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 70 000 kr.
I sin den 15 november 196G dagtecknade anslagsframställning föreslår
justitieombudsmannen att anslaget uppräknas med 23 000 kr. till 70 000 kr.
Ökningen hänför sig nästan helt till delposten Expenser och beror på ökade
utgifter för bränsle, lyse, vatten, skrivmateriel, telefon etc. Vidare anses
tjänsterummen i stor utsträckning vara i behov av upprustning vad beträffar
möbler och textilier.
Utskottet, som i fråga om eventuell omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten
får hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten
18, har ingen erinran mot medelsberäkningen.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 21 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 70 000 kr.
20:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under punkten
22 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68
anvisa till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 496 000 kr.
I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har militieombudsmannen
anfört följande i avseende på nu förevarande anslag:
Anslaget till avlöningar till tjänstemän har liksom motsvarande anslag
för löpande budgetår beräknats under förutsättning att lnilitieombudsmannens
ställföreträdare tages i anspråk för tjänstgöring — utöver vad som föranledes
av militieombudsmannens semester — fyra månader. Vidare har
beaktats att enligt ramöverenskommelsen tjänsten som byrådirektör från
och med den 1 januari 1967 uppflyttas en lönegrad till lönegrad A 28.
Den biträdande jurist som sedan några år tillbaka varit anställd vid militieombudsmansexpeditionen,
senast med arvode motsvarande lön i B 3 (Cl),
har från och med den 15 augusti 1966 förordnats som byråchef i C 2 vid
expeditionen. I samband härmed har från och med den 1 juli 1966 anställts
en ny biträdande jurist, vilken åtnjuter arvode motsvarande lön i löneklass
A 26 ävensom särskild ersättning med 500 kronor för månad. Då anställningen
beräknas fortvara under budgetåret 1967/68, har medel för befattningshavarens
avlöning beräknats under avlöningsanslaget.
Vid beräkningen av ersättning till timavlönad personal och arvoden till
sakkunniga har beaktats utgifterna för sådana ändamål under de senaste
två budgetåren.
Utskottet, som i fråga om eventuell omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten
får hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten
18, har ingen erinran mot medelsberäkningen.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
19
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Maj :ts under punkten 22 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 496 000 kr.
21 :o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Under
punkten 23 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68
till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader anvisa ett
förslagsanslag av 38 000 kr.
I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har militieombudsmannen
föreslagit att anslaget uppförs med oförändrat 38 000 kr.
Utskottet, som i fråga om eventuell omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten
far hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten 18,
har ingen erinran mot medelsberäkningen.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj .ts under punkten 23 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 38 000 kr.
22:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten 24
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av
356 000 kr. Härvid har under förevarande anslag också upptagits arvoden
till revisorerna som i riksstaten för 1966/67 bestrids från anslaget Riksdagens
revisorer och. deras kansli i Arvoden till revisorerna.
I sm den 10 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har riksdagens
revisorer beträffande arvoden till revisorerna anfört följande:
Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget till 46 000 kronor.
Det under innevarande år av särskilda sakkunniga bedrivna utredningsarbetet
angående effektivisering av riksdagens revisorers verksamhet har
resulterat i ett betänkande del I, i vilket bl. a. föreslås att suppleant för
revisor skall beredas tillfälle att aktivt medverka i revisionsverksamheten
och i dylikt fall erhålla ersättning enligt kommittékungörelsen. Därest den
föreslagna nya ordningen kommer att tillämpas under nästkommande
budgetar, torde en förhöjning av anslaget med förslagsvis 6 000 kronor bli
pakallad. I avvaktan på beslut härom räknar revisorerna med oförändrat
anslagsbelopp.
I fråga om avlöningar till tjänstemän anför revisorerna:
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt
295 000 kronor — — —. För å personalförteckning uppförda ordinarie
och högre icke-ordinarie tjänstemän räknar revisorerna med den förhöjning
av anslagsbeloppet som föranledes av den under innevarande år beslutade
ändrade lönesättningen. Med denna beräkningsgrund erfordras för sagda
20
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
ändamål under nästkommande budgetår ett belopp av 254 000 kronor. För
övriga ersättningar (arvoden till biträdespersonal och ersättningar åt tillfälligt
anlitad arbetskraft) föreslås en uppräkning från 53 000 till 56 000 kronor.
Anslaget till avlöningar skulle alltså böra uppföras med (254 000 + 56 000 =)
310 000 kronor.
Utskottet. Med skrivelser den 2 september 1966 och den 8 mars 1967 har
utredningen angående riksdagens revisorers verksamhet till talmanskonferensen
överlämnat två betänkanden med förslag till effelctivisering av riksdagens
revisorers verksamhet. Riksdagsbehandlingen av dessa betänkanden,
vilka av kamrarna hänvisats i vissa delar till konstitutionsutskottet och i
andra delar till bankoutskottet, kommer att uppskjutas till höstsessionen
med innevarande års riksdag. Något underlag för en annan medelsberäkning
än den revisorerna gjort föreligger därför ännu inte. Utskottet har inte i
övrigt någon erinran mot de framställda förslagen.
Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 24 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag
av 356 000 kr.
23:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Under punkten
25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av
45 000 kr.
I sin den 10 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har riksdagens
revisorer i avseende på förevarande anslag anfört:
Till omkostnader har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt
39 000 kronor, fördelade med 400 kronor på anslagsposten Sjukvård m. in.,
med 25 000 kronor på anslagsposten Reseersättningar, med 13 000 kronor på
anslagsposten Expenser och med 600 kronor på anslagsposten Övriga utgifter.
Revisorerna föreslår att anslagsposten till reseersättningar uppräknas
med 5 000 kronor med hänsyn till de höjningar som innevarande år inträffat
i fråga om resekostnader och traktamentsbelopp (ca 12 %) samt med beaktande
av vad som ovan anförts rörande suppleanters medverkan vid revisionsarbetet.
De allmänna kostnadsstegringarna torde vidare motivera att
anslagsposten till expenser uppräknas med 1 000 kronor. Då övriga anslagsposter
synes böra upptagas med oförändrade belopp skulle för omkostnader
erfordras sammanlagt (400 + 30 000 + 14 000 + 600 =) 45 000 kronor.
Utskottet, som i fråga om framlagda förslag till effektivisering av riksdagens
revisorers verksamhet får hänvisa till vad utskottet anfört ovan under
punkten 22, har ingen erinran mot medelsberäkningen.
Under åberopande vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
under punkten 25 framställda förslag hemställer utskottet,
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
21
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag
av 45 000 kronor.
24:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under
punkten 26 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1967/68 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 340 000 kr.
I sin den 9 november 1966 dagtecknade anslagsframställning anför delegationen
bl. a. följande:
Som anmäldes i delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1966/67
reorganiserades delegationens kansli med verkan från och med den 1 september
1965, varvid personalen indelades på olika arbetsenheter. En stor del
av kanslichefens administrativa arbetsbörda avlastades därvid å den heltidsanställde
förste byråsekreteraren (numera byrådirektören). En särskild enhet
bildades för kassa och arkiv, en skrivsektion samt en expedition.
Under budgetåret 1965/66 har den förändringen i personalorganisationen
inträffat att fr. o. m. den 1 maj 1966 inrättats en tredjedelstjänst såsom extra
förste byråsekreterare i lönegrad A 25. Tjänsten inrättades i samförstånd
med rådets presidium för att möjliggöra ett bättre utnyttjande av den av
presidiet anställde sekreteraren i rådets socialpolitiska utskott, vilken förordnades
å tjänsten. I realiteten innebar åtgärden att delegationen övertog
viss del av ifrågavarande persons arbetstid. Bl. a. av lönetekniska skäl har
tjänsten fr. o. in. den 1 oktober 1966 omvandlats till en halvtidstjänst.
1966 års avtalsförhandlingar har föranlett lönegradsuppflyttningar för
flera av kansliets tjänstemän. Enligt vad delegationen har erfarit kommer
tjänstemannaorganisationerna att i samband med B-listeförhandlingarna för
1967 framställa yrkanden om lönegradsuppflyttningar beträffande åtskilliga
av tjänsterna vid kansliet. Delegationen har för egen del hos riksdagens
förvaltningskontor föreslagit eu förändring av tjänsten som förste kontorsskrivare
i Ae 15 till en tjänst såsom kamrerare i Ae 17. I sina anslagsäskanden
för budgetåret 1967/68 har delegationen emellertid utgått från de tjänster
och den personal, som för närvarande finnes vid kansliet, med beaktande
av redan beslutade lönegradsförändringar per den 1 januari 1967.
I föregående års petita redogjordes för genomförda utredningar rörande
rådets sekretariatsfråga. Dessa gav vid handen att någon mer betydande
ändring i rådets sekretariatsstruktur inte är aktuell. Delegationen räknar
därför med att den arbetsvolym, som härrör från rådets gemensamma angelägenheter
och som åvilar det svenska kansliet, under det kommande budgetåret
ej kommer att minska. Snarare kan en fortgående utvidgning av rådets
verksamhet skönjas. Icke minst torde rådet få påtaga sig upplysningsarbete
i utlandet om Norden. Marknadsfrågorna kan också väntas komma
att taga rådets resurser i anspråk i ökad omfattning under de närmaste åren.
År 1964 genomfördes provisoriskt en förändring av rådets arbetsformer.
Den nya ordningen har fungerat väl och kan beräknas komma att bli peraianent.
Hänsyn härtill har tagits vid anslagsberäkningarna.
Med avseende på avlöningsanslaget sammanfattar delegationen sin framställning
på följande sätt:
22
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Avlöningar | Budget 1966/67 | Förslag 1967/68 | |
1. | Arvoden för deltagande i sammanträden...... | 6 000 | 8 000 |
2. | Avlöningar till tjänstemän .................. | — | 332 000 |
3. | Arvode till sekreteraren och kanslichefen . . . . | 68 000 | _ |
4. | Avlöningar till icke-ordinarie personal........ Summa | 215 000 289 000 | 340 000 |
I anslutning till de olika punkterna i denna sammanfattning anför delegationen
bl. a. följande.
1) Arvoden för deltagande i sammanträden
Enligt beslut den 29 maj 1959 och den 29 maj 1964 tillämpas bestämmelserna
i kommittékungörelsen med avseende å ersättning till dem, som invalts
i Nordiska rådets kommittéer och utskott som representanter för Sverige,
för deras arbete i dessa organ. Arvode utgår jämväl vid deltagande i
presidiemöten. Med hänsyn till ökad mötesfrekvens torde ersättning efter
25 kronor för dag böra beräknas för uppskattningsvis 320 dagar. Under
denna post föreslås sålunda 8 000 kronor.
2) Avlöningar till tjänstemän
Hos delegationen beräknas den 1 januari 1967 finnas inrättade tjänster
och personal anställd enligt nedanstående uppställning:
Kanslichef .................. | Cr 3 | 75 012 |
Byrådirektör ................ | Ae 26:28 | 47 076 |
Byrådirektör ................ | Ag 28: 30 | 26 100 |
| (halvtid) | 3 600 |
Förste byråsekreterare........ | Ag 23: 25 | 20 160 |
Kassa och arkiv Förste kontor sskrivare........ | (halvtid) Ae 15: 17 | 26 676 |
Skrivsektion | ||
Kontorsskrivare.............. | Ae 13: 15 | 24 060 |
Kansliskrivare .............. | Ae 11: 13 | 21 696 |
Kanslibiträde ................ | Ae 7:9 | 17 640 |
Expedition | ||
Expeditionsförman .......... | Ae 13: 15 | 24 060 |
Vaktmästare ................ | Ae 9:11 | 19 596 |
Bitr. vaktmästare ............ | Ag 7:9 | 17 640 |
Vikariats- och övertidsersättningar m. in.............. | 323 316 | |
Tillfällig arbetskraftsförstärkning |
| ..... 5 000 |
Förestående belopp torde avrundas till 332 000 kronor. | 332 316 |
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
23
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 26 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 340 000 kr.
25:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.
Under punkten 27 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1967/68 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 201 000 kr.
I sin den 9 november 1966 dagtecknade anslagsframställning sammanfattar
delegationen sina förslag avseende omkostnadsanslaget på följande sätt:
Omkostnader
| Budget | Förslag |
| 1966/67 | 1967/68 |
1. Sjukvård m. m. . . | .......... 1 000 | 1 000 |
2. Reseersättningar | .......... 90 000 | no ooo |
3. Expenser ...... | .......... 48 000 | 60 000 |
4. Övriga utgifter . | .......... 20 000 | 30 000 |
| Summa 159 000 | 201 000 |
I fråga om anslagsposten till resersättningar framhåller delegationen
följande:
Under budgetåret 1967/68 kommer, såvitt nu kan bedömas, rådets sextonde
session att hållas med placering i Norge. Resekostnaderna för denna
kunna beräknas till cirka 55 000 kronor. Härtill komma resekostnader för
deltagande i utskotts- och presidiemöten samt andra sammankomster, vilka
kunna beräknas komma att uppgå till 55 000 kronor. Under denna post beräknas
därför totalt 110 000 kronor.
I anslutning till sitt förslag med avseende på anslagsposten till expenser
redovisar delegationen en tabell över anslagsbelastningen budgetåren 1964/65
och 1965/66. Som kommentar till sina förslag anför delegationen:
De ökade städningskostnaderna under budgetåret 1965/66 beror dels på
en övergång till varannandagsstädning (tidigare städades blott en gång per
vecka) dels på »storstädning» i samband med kansliets avflyttning från
riksdagshuset och inflyttning i nya lokaler.
Beståndet av skrivmaskiner är i behov av förnyelse, vilket bl. a. framgår
av de höga underhållskostnaderna för budgetåren 1964/65 och 1965/66. För
detta ändamål bör för budgetåret 1966/67 beräknas 5 000 kronor avseende
inköp av två elektriska skrivmaskiner.
Kostnadsökningen vad gäller delposten till inventarier i övrigt beror väsentligen
på inköp av heltäckande mattor för kansliets nya lokaler.
De stora kostnaderna under kontot bokinköp m. m. under budgetåret
1964/65 sammanhänger med produktion och inköp av ett bildband rörande
rådet och nordiskt samarbete avsett för skolbruk. Delegationen har till dags
dato beställt och betalat 235 exemplar av detta bildband, som successivt
försäljes till skolor i hela landet. Under budgetåret 1965/66 har influtit 4 125
24
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
kronor för försålda bildband, vilket förklarar den relativt låga utgiften under
delposten för detta budgetår.
Under beaktande av det anförda beräknas för det kommande budgetåret
under denna anslagspost åtgå för städning 6 000 kr., för skrivmateriel m. m.
15 000 kr., för telefon in. in. 17 000 kr., för inköp och underhåll av skrivmaskiner
in. in. 6 000 kr., för inventarier i övrigt 10 000 kr. samt för bokinköp
m. in. 6 000 kr. Under anslagsposten föreslås sålunda totalt 60 000 kr.
Vad beträffar den fjärde delposten, Övriga utgifter, anförs slutligen:
Denna anslagspost har tidigare främst avsett representation i samband
med utskottsmöten i Sverige. Från och med budgetåret 1965/66 uppföres
emellertid här även lokalkostnader. De faktiska utgifterna budgetåret 1965/66
uppgick till följande belopp:
a) Kostnader för tjänstedräkt............................ 1 484: 35
b) Diverse utgifter (representation) ...................... 20 928:69
c) Kostnader för delegationens lokaler i Västerlånggatan ... 4 319:25
d) Kostnader för delegationens lokaler i Jungfrugatan...... 21 676: 47
e) Flyttningskostnader .................................. 21 740:84
70 149: 60
Beloppet under d) avser riksgäldskontorets utgifter för hyra av den kontorslägenhet
med tillhörande utrymmen i fastigheten Jungfrugatan 15, som
riksgäldskontoret förhyrde från och med den 1 november 1965 i avsikt att
upplåta den till delegationen. Resultatet av riksdagens behandling av delegationens
lokalfråga blev emellertid att delegationens kansli den 1 mars
1966 flyttades till de nuvarande lokalerna å Västerlånggatan 27. Kontorslägenheten
å Jungfrugatan jämte en del av tillhörande arkivutrymmen stod
tom under åtskilliga månader, innan riksgäldskontoret lyckades uthyra dessa
utrymmen. Delegationen har belastats med hyreskostnaderna för lokalen
under denna tid.
Delegationen utgår från att kansliet under det kommande budgetåret kvarstannar
i de nuvarande lokalerna. Hyreskostnaderna kan då beräknas till ca
10 000 kr. per år.
Representationskostnaderna kan beräknas komma att uppgå till 20 000
kronor.
Under denna anslagspost föreslås totalt 30 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 22 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 201 000 kr.
26:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 28 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet anvisa ett förslagsanslag av 114 000 kr.
I sin anslagsframställning redovisar delegationen en preliminär budget
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
25
för år 1967. Utskottet har under hand inhämtat uppgifter om den definitiva
budgeten. Denna upptar följande belopp (kronor):
Arvoden och löner avseende
a) redaktören för rådets förhandlingar......
b) » » statistisk årsbok m. m. ....
c) redaktör för Nytt från Nordiska rådet ...
d) utskottssekrclerare ....................
e) diverse utredningsuppdrag ..............
Resor för gemensam personal.................
Tryck a) rådsförhandlingarna ................
b) Nordisk udredningsserie ............
c) porträttmatrikel, stadga in. in.......
Annat upplysningsmaterial än Nordisk Kontakt
Nytt från Nordiska rådet), utställningsmaterial
Konferenser ................................
40 | 000 |
|
|
10 | 000 |
|
|
6 | 500 |
|
|
53 | 000 |
|
|
2 | 000 |
|
|
|
| 26 | 000 |
210 | 000 |
|
|
70 | 000 |
|
|
28 | 000 | 308 | 000 |
|
| 39 | 500 |
|
| 25 | 000 |
Summa 510 000
I följande sammanställning upptages Sveriges andel beräknad som 16/e»
(23 %) av hithörande budgetposter (kronor):
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
1. Arvoden till gemensam personal ............................ 25 500
2. Reseersättningar in. m..................................... 6 000
3. Tryckningskostnader för rådets förhandlingar .............. 70 700
4. Informationsmaterial .................................... 9 100
5. Konferenser.............................................. 5 800
Summa 117 100
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
gemensamma kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag
av 117 000 kr.
27:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkterna 29—39 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till
a) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag
av 55 000 kr.;
b) Pensioner: Pensioner åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag
av 2 120 000 kr.;
c) Pensioner: Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän
ett förslagsanslag av 689 000 kr.;
26
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
d) Pensioner: Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl.
ett förslagsanslag av 1 210 000 kr.;
e) Pensioner: Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
m. fl. ett förslagsanslag av 190 000 kr.;
f) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 461 000 kr.;
g) Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
ett förslagsanslag av 1 300 000 la-.;
h) Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
ett förslagsanslag av 750 000 la.;
i) Kommittéer m. m. ett förslagsanslag av 20 000 kr.;
j) Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen
ett förslagsanslag av 241 000 kr.;
k) Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
ett förslagsanslag av 1 249 000 kr.
Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksstaten för budgetåret
1967/68 utgöra 53 706 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till gällande
riksstat med 9 157 000 kr. samt i förhållande till det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet med 491 000 kr. Specifikation av de beräknade
utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater är såsom
bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.
Stockholm den 24 maj 1967
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande
vid behandlingen av avsnittet Vissa gemensamma frågor samt punkten 7:
från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund
(h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep), Larfors (s) och
Lundberg (h);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Franzén i Motala (s),
Bengtsson i Landskrona (s), Löfgren (fp), Fridolfsson i Rödeby (s), Börjesson
i Falköping (ep), Gustavsson i Ängelholm (s) och Gustafson i Göteborg
(fp);
vid behandlingen av punkterna 1, 3, 10—li och 18—27:
från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Åkerlund (h), Hilding
(fp), Lundin (s), Larfors (s), fru Lundblad (s)* och herr Brundin (h)*;
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagriell (s)*, Franzén i
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 27
Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Löfgren (fp) och Gustavsson i
Ängelholm (s);
vid behandlingen av punkterna 2, 5, 6 och 8:
från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep)* och Lundberg (h);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund
(fp)*, Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona
(s), Larsson i Umeå (fp) och Gustavsson i Ängelholm (s);
vid behandlingen av punkten å:
från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Enarsson (h)*, Rönnberg (s)* och Mattsson
(ep)*;
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,
herrar Berglund (fp)*, Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona
(s), Larsson i Umeå (fp), Haglund (s) och Fridolfsson i Rödeby (s)*;
vid behandlingen av punkten 9, såvitt avser punkten A i hemställan:
från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s) Åkerlund
(h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep), Larfors (s) och
Lundberg (h);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i
Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Falköping (ep), Gustavsson
i Ängelholm (s) och Gustafson i Göteborg (fp);
vid behandlingen av punkten 9, såvitt avser punkterna B—D i hemställan:
från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund
(h), Hilding (fp), Lundin (s), Larfors (s), Brundin (h)* och Wikberg
(ep)*;
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund
(fp)*, Franzén i Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Falköping
(ep)*, Gustavsson i Ängelholm (s) och Gustafson i Göteborg (fp);
vid behandlingen av punkterna 15—17:
från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund
(h), Hilding (fp), Lundin (s), Larfors (s) och Brundin (h)*;
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Franzén i
Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp), Löfgren (fp),
Börjesson i Falköping (ep)* och Gustavsson i Ängelholm (s).
Ej närvarande vid justeringen.
28
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Specifikation
till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m.
för budgetåret 1967/68
Riksdagen
Kronor
1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
Första kammaren, förslagsvis................... 8 190 000
Andra kammaren, förslagsvis................... 12 695 000
2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag........
3. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag.
....................................... 125 100
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av ståndsprotokoll ............... —100
4. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag.
..................................................
5. Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare...............
6. Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier, förslagsanslag.
..................................................
7. Bidrag till studieresor, reservationsanslag.....................
8. Riksdagsutskottens studieresor, förslagsanslag.................
9. Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag
..............................................
10. Representation m. m., förslagsanslag.........................
Den inre riksdagsförvaltningen
11. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till ledamöter av förvaltningskontorets
styrelse och suppleanter för dessa, förslagsvis. . 37 000
Avlöningar till tjänstemän hos riksdagens kamrar
och utskott m. fl., förslagsvis................. 4 058 000
Avlöningar till tjänstemän vid riksdagens förvaltningskontor,
förslagsvis...................... 2 608 000
Arvoden i övrigt samt särskilda ersättningar...... 20 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning för utlånad personal............... —13 000
Bilaga 1
m.
Kronor
20 885 000
2 000 000
125 000
100 000
20 000
1 440 000
100 000
500 000
150 000
100 000
6 710 000-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
29
Kronor
12. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag
Utgifter
Tryckpapper, förslagsvis...................... 250 000
Riksdagshandlingar:
Tryckningskostnader, förslagsvis.............. 1 940 000
Bokbinderikostnader, förslagsvis............... 485 000
Kommittétryck, förslagsvis................... 35 000
2 710 000
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av riksdagstryck.................. — 260 000
13. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
Uppslagsboken över riksdagens verksamhet..... 2 000
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av särskilda publikationer.......... -—• 1 000
14. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Utgifter
Sjukvård m. m., förslagsvis................... 35 000
Reseersättningar, förslagsvis.................. 35 000
Reparationer och underhåll av riksdagshuset
m. m., förslagsvis.......................... 400 000
Ny strandskoning på »Puckeln» i Norrström, förslagsvis.
................................. 150 000
Expenser, förslagsvis......................... 1 324 000
Riksdagens restaurant, förslagsvis............. 50 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................... 65 000
Allmänt kyrkomöte
15. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag.............
Riksgäldskontoret
16. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för full -
mäktige, förslagsvis.......................... 78 300
Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 2 830 700
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis.... 3 000
17. Kostnader vid emission av statslån m. m.,
förslagsanslag
Obligationspapper, förslagsvis................... 47 000
Kronor
2 450 000
1 000
2 059 000
1 000
2 912 000
30
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Kronor Kronor
Värdepapperstryck, förslagsvis.................. 285 000
Annonsering m. m., förslagsvis.................. 1 120 000
Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis........ 45 000
1 497 000
Särskilda uppbördsmedel
Inkomster i samband med datamaskindragningar
m- m.................................... — 17 000 1 480 000''
18. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 17 000
Reseersättningar, förslagsvis.................... 13 000
Expenser, förslagsvis........................... 300 000
Publikationstryck, förslagsvis.............15 100
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av publikationer...........— 100 15 000
Kostnader för maskinell kontroll av inlösta
vinster, förslagsvis......................... 95 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................... 25 000 465 OOO
Riksdagsbiblioteket
19. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis.................................. 4 000
Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 756 000 760 000
20. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 1 000
Expenser, förslagsvis............. 40 000
Publikationstryck, förslagsvis................... 31 000
Övriga utgifter, förslagsvis...................... 3 000 75 000
21. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag................ 275 OOO
Justitieombudsmannen och hans expedition
22. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 1 050 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis____ 100 000 1 150 OOO
23. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 1 500
Reseersättningar, förslagsvis............... 10 000
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 31
Kronor Kronor
Expenser, förslagsvis........................... 58 000
Övriga utgifter, förslagsvis...................... 500 70 000
Militieombudsmannen och hans expedition
24. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 496 000
25. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 900
Reseersättningar, förslagsvis.................... 14 000
Expenser, förslagsvis........................... 23 000
Övriga utgifter, förslagsvis...................... 100 38 000
Riksdagens revisorer och deras kansli
26. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till revisorerna, förslagsvis.............. 46 000
Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 310 000 356 000
27. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 400
Reseersättningar, förslagsvis.................... 30 000
Expenser, förslagsvis........................... 14 000
Övriga utgifter, förslagsvis...................... 600 45 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli
28. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis 8 000
Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 332 000 340 000
29. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 1000
Reseersättningar, förslagsvis.................... 110 000
Expenser, förslagsvis........................... 60 000
Övriga utgifter, förslagsvis...................... 30 000 201 000
30. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
förslagsanslag
32
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Kronor
Utgifter:
Arvoden till gemensam personal, förslagsvis..... 25 500
Reseersättningar in. in., förslagsvis............ 6 000
Tryckningskostnader för rådets förhandlingar,
förslagsvis................................ 70 700
Informationsmaterial, förslagsvis.............. 9 100
Konferenser, förslagsvis...................... 5 800
117 100
Särskilda uppbördsmedel:
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna.... — 1001
31. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk
Kontakt, förslagsanslag
Utgifter:
Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt,
förslagsvis................................ 55 200
Särskilda uppbördsmedel:
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna 1001
Försäljning av Nordisk Kontakt ......... 1001 — 200
Pensioner
32. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag.................
33. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag........
34. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag........
35. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl., förslagsanslag
Diverse
36. Ersättning till statens allmänna fastighets fond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag....................
37. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag.
..................................................
38. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag
39. Kommittéer m. m., förslagsanslag...........................
40. Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen, förslagsanslag
41. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag.
..................................................
Summa
Kronor
117 000
55 000
2 120 000
689 000
1 210 000
190 000
461 000
1 300 000
750 000
20 000
241 000
1 249 000
53 706 000
1 Formellt belopp
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
33
Bilaga 2
Till Talmanskonferensen
Med skrivelse till talmanskonferensen den 21 oktober 1966 överlämnade
riksdagens organisationsutredning betänkande angående riksdagens personalorganisation.
I skrivelsen anmäldes att inom utredningen diskuterats
frågan om eventuellt inrättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen
men att utredningen i avvaktan på fortsatta överväganden inte var
beredd att då redovisa någon ståndpunkt härutinnan. Vidare anmälde utredningen
att en hos talmanskonferensen väckt fråga om utskottens resor
och kostnaderna härför, vilken enligt konferensens beslut skulle beredas
av organisationsutredningen, ännu icke kunnat behandlas och att resultatet
av utredningens överväganden i ämnet avsågs skola redovisas senare.
Övervägandena inom utredningen av nämnda båda spörsmål har numera
slutförts. Såsom resultat härav får utredningen härmed avlämna två promemorior,
den ena avseende inrättandet av ett internationellt sekretariat
inom riksdagen och den andra avseende utskottens studieresor till utlandet.
Utredningen hemställer att de i promemoriorna innefattade förslagen underställs
riksdagen för beslut.
Ytterligare har utredningen haft att behandla en av talmanskonferensen
till utredningen överlämnad framställning från ett antal riksdagsledamöter
angående läkarvårdsservice åt dessa. I detta ämne får utredningen anmäla
att utredningen tagit kontakt med riksdagens förvaltningskontor. Genom
dettas försorg har arbeten igångsatts för anordnande av sjukrum inom riksdagshuset.
Vidare har överläggningar inletts med en företrädare för serafimerlasarettet
angående anordnande av läkarservice för riksdagens ledamöter.
Slutligen har genom förvaltningskontoret igångsatts undersökningar
rörande anordnande av hälsokontroll för ledamöterna. Med hänsyn till vad
sålunda förekommit har organisationsutredningen ansett sig kunna utgå
från att syftet med den remitterade framställningen kommer i huvudsak att
tillgodoses genom riksdagens förvaltningskontors försorg. I enlighet härmed
finner utredningen berörda fråga inte föranleda någon vidare åtgärd från
utredningens sida.
Enligt sammansatt konstitutions- och bankoutskotts av riksdagen godkända
betänkande 1966: 2 har frågan om tjänstebenämningar för nya tjänster
inom riksdagens personalorganisation förutsatts skola ytterligare övervägas
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 sand. Nr 39
34
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
inom organisationsutredningen. Utredningen får i denna fråga anmäla att
utredningen vid sina överväganden kommit till det resultatet, att frågan
lämpligen bör upptas till prövning först i samband med den stundande författningsreformen.
I enlighet härmed framlägger utredningen inte något
förslag i ämnet.
Under åberopande av det anförda får organisationsutredningen härmed
anmäla att dess uppdrag är slutfört.
Stockholm den 21 april 1967
Fridolf Thapper
Erik Boheman
Ivar Johansson
Georg Pettersson
C. G. Regnéll
/N. af Malmborg
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 35
RIKSDAGENS
ORGANISATIONSUTREDNING
PM
angående inrättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen
I. Inledning
Med skrivelse till talmanskonferensen den 21 oktober 1966 överlämnade
riksdagens organisationsutredning betänkande angående riksdagens personalorganisation.
I skrivelsen anmälde utredningen bl. a. att inom utredningen
diskuterats frågan om eventuellt upprättande av ett internationellt sekretariat
inom riksdagen men att utredningen inte för det dåvarande var beredd
att redovisa någon ståndpunkt i frågan. Då fortsatta överväganden
härutinnan kunde komma att beröra även utrikesutskottets sekretariat var
utredningens förslag i sistnämnda del att betrakta som preliminärt.
Under den tid som gått sedan berörda betänkande avgavs har inom organisationsutredningen
fortsatta överväganden skett beträffande frågan om
upprättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen. Dessa överväganden
har slutförts och gett till resultat att förslag i ämnet numera kan
framläggas. Förslaget har sammanfattats i förevarande promemoria. Av densamma
framgår att det även berör utrikesutskottet.
II. Nuvarande förhållanden
Riksdagens och dess ledamöters utrikeskontakter sker f. n. på i huvudsak
följande sätt.
Utrikesutskottet består av 16 ordinarie ledamöter och samma antal suppleanter;
samtliga väljs till halva antalet från vardera kammaren. Utskottets
kansli består av en sekreterare och en biträdande sekreterare, vilka fullgör
sin tjänstgöring hos utskottet som bisyssla vid sidan av tjänst i utrikesdepartementet.
Riksdagens interparlamentariska grupp har en styrelse bestående av,
förutom ordförande och vice ordförande, sju ledamöter jämte suppleanter.
Dessutom finns en »verkställande sekreterare».
Samarbete sker med utrikesdepartementet beträffande den interparlamentariska
gruppens verksamhet.
Nordiska rådets svenska delegation består i sin parlamentariska del av
ordförande, vice ordförande och 14 övriga av riksdagen valda medlemmar
jämte suppleanter. Delegationen har ett fast organiserat kansli, som ingår
bland riksdagens verk och väsentligen innefattar tjänstemän med heltidstjänstgöring.
Sedan rätt lång tid tillbaka har innehavaren av den tjänst vid
utrikesdepartementets politiska avdelning som innefattar handläggning av
36
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Nordiska rådets ärenden varit anställd på halvtid vid delegationens kansli.
Detta ordnas på det sättet att tjänstemannen åtnjuter halv tjänstledighet
från sin departcmentstjänst.
Beträffande FN-ärenden handhar en särskild byrå inom utrikesdepartementet
kontakterna med de svenska parlamentariska delegaterna vid FN:s
generalförsamlingar. Det må här erinras om att de riksdagsledamöter som
ingår i den svenska FN-delegationen är företrädare för regeringen och således
inte i första hand representerar riksdagen eller ett politiskt parti.
Europarådet. F. n. tillhör 18 länder Europarådet, bland dem Sverige. Rådets
organ är ministerkommittén, som är rådets beslutande och verkställande
organ och består av medlemsländernas utrikesministrar, samt rådgivande
församlingen, som är rådets parlamentariska organ och består av
representanter utsedda av resp. parlament (från Sverige 6 ombud jämte
suppleanter). Dessutom finns ett sekretariat under ledning av en generalsekreterare.
I Sverige handläggs Europarådsfrågor inom utrikesdepartementet av en
tjänsteman på politiska avdelningen. Denne tjänstgör som sekreterare åt
den svenska Europarådsdelegationen, ett arbete som i flertalet medlemsstater
utförs av en parlamentstjänsteman. I uppgifterna ingår inte bara att
biträda delegationerna under de tre veckolånga sessionerna i Strasbourg och
vid förekommande utskottssammanträden i Sverige (vilkas organiserande
helt faller på honom) utan också att fungera som delegaternas kontaktman
i utrikesdepartementet i allmänhet. Delegationens sekreterare är också medlem
av den rådgivande församlingens utskott för informationsfrågor och
frågor rörande kontakten med de nationella parlamenten. Utskottet sammanträder
fem å sex gånger om året i Strasbourg och Paris, vanligen i anslutning
till andra sammanträden, samt två gånger om året på någon annan
plats.
Utöver dessa arbetsuppgifter som sekreterare åt de parlamentariska ledamöterna
i Europarådet handlägger vederbörande tjänsteman även en rad
uppgifter. Han är sålunda bl. a. Sveriges biträdande permanenta ombud hos
rådet.
Övriga former för utrikeskontakt. Vid sidan av de nämnda, fast organiserade
utrikeskontakterna har riksdagen under senare år fått vidgade utlandsförbindelser.
Utöver det officiella parlamentarikerutbytet gör riksdagsutskott
i allt större utsträckning studieresor till utlandet. Samtidigt kan
konstateras att utländska parlamentarikergrupper i ständigt ökande omfattning
kommer till Sverige på liknande besök. Slutligen har enskilda riksdagsmän
sedan några år tillbaka möjlighet att få resestipendier för utrikesresor.
Vad först beträffar riksdagsutskottens studieresor till
utlandet torde i allmänhet programmen göras upp av parlament och
myndigheter i värdlandet i samarbete med utrikesdepartementets utlands
-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
37
organisation. I regel — men inte alltid -—- förmedlas kontakten mellan riksdagen
och ambassaderna av nämnda departement. En rad olika avdelningar
och byråer på departementet har därvid fått fungera som förmedlande instans:
politiska avdelningen (särskilt när det gäller besök i öststaterna),
U-avdelningen, administrativa avdelningen och, när det gällt »besök i allmänhet»,
pressbyrån resp. informationsbyrån. Denna splittring har medfört
att det ofta varit svårt att säga vilken avdelning som handlägger ett visst
besök (om departementet över huvud varit inkopplat).
Genom beslut av talmanskonferensen har åt riksdagens organisationsutredning
uppdragits att bereda frågan om utskottens resor och kostnaderna
härför. Denna fråga, som endast berör utskottens utrikesresor, behandlar
utredningen i en särskild promemoria.
När det gäller utländska parlamentarikergruppers besök
i Sverige har den praxis utbildat sig att program görs upp av talmännen
med biträde av utrikesdepartementet (i regel informationsbyrån).
Det har ansetts vara av intresse för den svenska utlandsinformationen att
så betydelsefulla besöksgrupper som utländska parlamentariker tas om
hand av ett organ som har vana vid besöksärenden. Självklart är arrangemanget
emellertid ingalunda. Det vore kanske naturligare att dessa besök
sköttes av riksdagen. Oberoende av besöksgruppernas specialintressen (stadsplanering,
socialvård, arbetsmarknadsfrågor etc.) önskar de i regel träffa
svenska kolleger och höra något om den svenska riksdagen, dess arbetsformer
m. m. Riksdagen måste alltså under alla omständigheter kopplas in
på ärendet. Erfarenheten säger att utländska parlamentariker själva mycket
uppskattar att deras värd i Sverige är riksdagen.
En specialgrupp av utländska parlamentarikergrupper utgör de delegationer
vilkas resor bekostas av kollegiet för Sverigeinformation i utlandet
(tidigare upplysningsberedningen). Under det senaste året har tre sådana
resor ägt rum. I två av dessa fall var riksdagen värd för besökarna, vilket i
praktiken ordnades så att uppdraget att arrangera besöket anförtroddes en
tjänsteman i utrikesdepartementet.
Beträffande slutligen de enskilda riksdagsmännens stipendieresor
begärs stundom medverkan av utrikesdepartementet och
ambassaderna för arrangerande av program. Bidragen beviljas av talmanskonferensen,
som fastställt särskilda regler för fördelningen av det av riksdagen
för ändamålet anvisade anslaget. Den som erhållit resebidrag skall
till talmanskonferensen avge reseberättelse.
III. Utredningens överväganden
A. Inledning
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har riksdagen och dess ledamöter
mångskiftande och betydelsefulla utrikeskontakter. Det är emellertid
38
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
uppenbart att en viss splittring i handläggningen av hithörande ärenden är
för handen, något som försvårar lokaliseringen i det enskilda fallet och dessutom
är till men för enhetligheten. Även effektivitetssynpunkter talar till
förmån för en koncentration.
För organisationsutredningen — som tidigare framlagt numera genomförda
förslag rörande riksdagsarbetet samt riksdagens förvaltnings- och
personalorganisation — har det varit naturligt att ställa frågan huruvida
inte vissa av riksdagens utrikeskontakter av såväl formella som reella skäl
bör handhas av riksdagen själv genom ett dess eget organ och inte handläggas
utom riksdagen. Med utgångspunkt härifrån har utredningen undersökt
det ifrågavarande arbetsfältet för att få klarlagt i vad mån underlag
finns för att framställa förslag om att på riksdagens stat skulle inrättas ett
fast internationellt sekretariat.
B. Arbetsuppgifter för ett internationellt sekretariat
Mot bakgrunden av den tidigare lämnade redogörelsen för nuvarande förhållanden
vill utredningen framhålla att vissa av de angivna utrikeskontakterna
är av beskaffenhet att alltjämt böra administreras av organ utom
riksdagen och således inte direkt kommer i fråga när det gäller ett internationellt
sekretariats arbetsuppgifter. Hit hör i första hand FN-frågorna,
vilka synes böra även i fortsättningen handläggas på hittillsvarande sätt.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är de svenska FN-delegaterna
i första hand representanter för regeringen och inte för riksdagen.
Vidare må framhållas att i Nordiska rådets svenska delegations kansli
ingår en tjänsteman från utrikesdepartementet med halvtidstjänstgöring
isåväl därstädes som på nämnda kansli. Utredningen anser sig inte böra
förorda någon ändring i hittillsvarande praxis i detta hänseende, vilken
bestått sedan länge och varit motiverad av praktiska skäl. Härvid bör emellertid
påpekas att, i den mån arbetsuppgifter inom den nämnda delegationens
kansli av det slag varom nu är fråga tillfälligt kräver insatser utöver
dem som kan tillhandahållas av den ifrågavarande fast anställde tjänstemannen,
detta behov bör kunna i huvudsak tillgodoses genom anlitande av
riksdagens internationella sekretariat, om ett sådant kommer till stånd.
Tillräckliga skäl synes inte f. n. föreligga att förorda någon ändring i nuvarande
anordning beträffande sekreterargöromålens fullgörande hos riksdagens
interparlamentariska grupp.
Med utgångspunkt från det anförda avgränsar sig arbetsfältet för ett
ifrågasatt internationellt sekretariat inom riksdagen i första hand till att
avse utrikesutskottet, Europarådet, riksdagsutskottens och särskilda riksdagsgruppers
utrikesresor, utländska parlamentarikers studiebesök i Sverige
samt svenska riksdagsledamöters stipendieresor till utlandet.
Sekreterargöromålen inom utrikesutskottet fullgörs såsom tidigare
nämnts av en sekreterare och en biträdande sekreterare. Båda är i
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
39
denna egenskap arvodesanställda och fullgör utskottstjänstgöringen såsom
bisyssla vid sidan av tjänstgöring i utrikesdepartementet. En av dessa båda
tjänster bör enligt utredningens mening inkopplas vid bedömningen av behovet
av en sekreterare för internationella ärenden inom riksdagen. En dylik
tjänsteman torde enligt sakens natur komma att hämtas ur utrikeskarriären
i utrikesdepartementet. Man bör för viss tid, förslagsvis tre år, ställas helt
till riksdagens förfogande för att därefter återgå till tjänstgöring inom utrikesförvaltningen.
Med utgångspunkt härifrån synes det bl. a. av praktiska
skäl mindre ändamålsenligt att räkna med en kombination av funktionerna
som utrikesutskottets sekreterare och sekreterare för internationella ärenden
inom riksdagen. Däremot synes uppdraget som utrikesutskottets biträdande
sekreterare väl ägnat att ingå bland arbetsuppgifterna för ett internationellt
sekretariat. Utredningen förordar därför att arbetsuppgifterna som biträdande
sekreterare hos utrikesutskottet skall bestridas av den ifrågasatta
sekreteraren för internationella ärenden, därest en sådan kommer till stånd.
Tyngdpunkten i en internationell sekreterares blivande arbetsuppgifter
torde vara att söka inom Europarådets verksamhetsområde. Han bör
sålunda organisera den svenska delegationens dokumentarkiv och genom
övervakning av inkommande dokumentation följa frågornas utveckling i
görlig mån även i den rådgivande församlingens utskott, så att delegationens
medlemmar inför varje session och utskottsmöte kan få en orientering om
de frågor som står på dagordningen. Det synes därvid angeläget att sekreteraren
genom löpande kontakt med svenska myndigheter håller sig underrättad
om svenskt utrednings- och lagstiftningsarbete i förekommande frågor.
Beträffande svenska regeringens inställning till internationella frågor
och svenska ställningstaganden i Europarådets ministerkommitté och andra
internationella organisationer bör han på motsvarande sätt hålla kontakt med
utrikesdepartementet.
Under rådets församlingssessioner i Strasbourg bör sekreteraren bistå
delegationsmedlemmarna med utarbetande av inlägg, kontakter i sekretariatet
samt praktiska och andra arrangemang. Han bör också se till att erforderlig
dokumentation kommer dem till handa. Såvitt möjligt bör han söka
hålla sig underrättad om frågornas utveckling, inställningen hos olika nationella
och politiska grupper etc.
Under utskottsbesök i Sverige bör den ifrågavarande sekreteraren förbereda
dessas uppläggning i samråd med delegationens ordförande och de
delegationsmedlemmar som ingår i utskottet samt medverka vid genomförandet.
När det gäller svenska riksdagsledamöters utlandsresor
skulle ett internationellt sekretariat inom riksdagen kunna bli till stor
nytta som kontakt- och informationscentral. Utskott och andra riksdagsorgan
som önskar göra studier utomlands skulle ha att vända sig till sekretariatet,
vilket sedan skulle svara för kontakterna med utrikesdepartementet
40
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
och resp. ambassader samt i övrigt vara ett sammanhållande organ. Den nuvarande
splittringen av handläggningen av de utländska reseärendena i riksdagen
skulle härigenom upphöra.
I fråga om utländska parlamentarikergruppers besök
i Sverige må framhållas att hithörande spörsmål innefattar en typ av
ärenden för vilka riksdagen i första hand bör ha ansvaret. Dessa utländska
grupper torde allmänt sett finna det naturligare och mera tilltalande att
deras egna kolleger är värdar när de besöker vårt land. Det är därför naturligt
att härmed sammanhängande ärenden handläggs av ett internationellt
sekretariat.
Vad slutligen beträffar enskilda riksdagsmäns stipendieresor
till utlandet synes det uppenbart att ett internationellt sekretariat
skulle kunna verksamt bidra till att sådana resor ger ett så gott utbyte som
möjligt.
C. Sammanfattning och förslag
Den i det föregående gjorda genomgången av arbetsfältet för ett eventuellt
internationellt sekretariat inom riksdagen ger enligt organisationsutredningens
mening vid handen att tillräckligt underlag måste anses föreligga
för att förverkliga denna tanke. Utredningen vill därför förorda att ett dylikt
sekretariat inrättas.
Förutom de i det föregående angivna arbetsuppgifterna vill utredningen
framhålla, att den tjänsteman som här avses förutsatts skola stå till talmännens
och talmanskonferensens förfogande för biträde när det gäller internationella
kontakter. Genom tillkomsten av ett internationellt sekretariat
skapas också den organisatoriska ramen för ett effektivt och smidigt samarbete
mellan riksdagen och dess organ samt företrädare för utrikesförvaltningen.
Det må i detta sammanhang erinras om att genom den senaste departementsreformen
tillskapats internationella sekretariat i flera departement.
Utredningen föreslår att för här avsett ändamål inrättas en heltidstjänst
som sekreterare för internationella ärenden, vilken tjänst bör uppföras på
riksdagens stat fr. o. in. den 1 juli 1967. Vid övervägande av frågan om vilket
riksdagsorgan stat som härvid bör komma i fråga har utredningen närmast
haft att välja mellan riksdagens förvaltningskontors samt kamrarnas och
utskottens stat. Denna fråga är huvudsakligen av formell natur. Även med
beaktande av att den ifrågavarande sekreterarens funktion som biträdande
sekreterare hos utrikesutskottet kommer att innefatta den minst omfattande
delen av hans arbetsuppgifter anser sig utredningen likväl av praktiska skäl
böra förorda att tjänsten uppförs på utrikesutskottets — och sålunda under
kamrarnas och utskottens stat. Tjänstebenämningen föreslås vara biträdande
sekreterare, tillika sekreterare för internationella ärenden.
I fråga om utrikesutskottets sekretariat innebär utredningens förslag sålunda
dels att den nuvarande sekreterarbefattningen bibehålls som arvodes
-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
41
tjänst av bisysslekaraktär och dels att den nuvarande arvodestjänsten som
biträdande sekreterare omändras till en på utskottets stat upptagen heltidstjänst
med i det föregående angivna arbetsuppgifter och tjänstebenämning.
Tidigare har utredningen uttalat att en sekreterare för internationella
ärenden hos riksdagen torde böra hämtas ur utrikeskarriären inom utrikesförvaltningen
och efter viss tid återgå till densamma. I enlighet härmed förordar
utredningen att den ifrågavarande tjänsten organiseras som en ordinarie
tjänst tillsatt med förordnande tills vidare, dock högst 3 år. Lönegradsbeteckningen
föreslås vara År eller Br. I analogi med löneställningen för
departementssekreterare i statsdepartementen bör tjänsten placeras i högst
Br 5.
Erforderlig skrivhjälp och biträdeshjälp i övrigt torde, åtminstone tills
vidare i avvaktan på närmare erfarenheter, kunna tillhandahållas genom
kammarkansliernas och riksdagens förvaltningskontors försorg. I den mån
så befinns nödvändigt torde utökning av nuvarande kvalificerade biträdespersonal
inom riksdagen få ske. I detta sammanhang bör understrykas behovet
av goda språkkunskaper och i viss utsträckning speciell sakkunskap
för översättningsarbete.
Lönekostnaden för en tjänst i den högsta här avsedda lönegraden (Br 5)
enligt 1966 års löneläge utgör 59 604 kr. för år. Därjämte kan kostnad för
tillägg motsvarande s. k. hemmatillägg bli aktuell. Vidare kan uppkomma
kostnad för kvalificerad biträdeshjälp. Vid ett genomförande av förslaget
inbesparas å andra sidan arvode till biträdande sekreterare i utrikesutskottet.
Därjämte avlastas utrikesdepartementet vissa arbetsuppgifter som hittills
åvilat departementet men som rätteligen bör fullgöras i riksdagens regi.
Ytterligare må framhållas att vissa rese- och traktamentskostnader, som
hittills bestritts från anslag under tredje huvudtiteln, hädanefter bör belasta
anslag under fjortonde huvudtiteln. Detta gäller i första hand kostnader i
anledning av riksdagsledamöters deltagande i sammanträden i Europarådet.
42
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
RIKSDAGENS
ORGANISATIONSUTREDNING
PM
angående riksdagsutskottens studieresor till utlandet
I. Inleduing
I skrivelse till talmanskonferensen den 24 maj 1966 fäste andre vice talmannen
i andra kammaren L. Cassel konferensens uppmärksamhet på de
problem av ekonomisk art som riksdagsutskottens rätt att själva besluta om
sina resor, särskilt i utlandet, förde med sig. Till skrivelsen hade fogats en
av dåvarande riksdagens ekonomibyrå uppgjord sammanställning över kostnader
för utskottens utlandsresor åren 1961—1966. I skrivelsen framhölls
att under det budgetår som började den 1 juli 1966 ett flertal utskott syntes
planera tämligen omfattande resor med ett relativt stort antal deltagare.
Kostnaden för samtliga dessa resor syntes ej kunna rymmas inom det anslag
som upptagits i statsverkspropositionen för budgetåret 1966/67. Skrivelsen
utmynnade i krav på åtgärder för uppnående av bättre balans mellan resekostnader
och anslag.
Vid sitt sammanträde den 25 maj 1966 beslöt talmanskonferensen att den
väckta frågan skulle beredas av riksdagens organisationsutredning och återupptas
av konferensen vid dess första sammanträde under höstsessionen.
Sistnämnda tanke kunde emellertid inte förverkligas på grund av att frågan
vid nämnda tillfälle ännu ej hunnit behandlas av utredningen. Sedan utredningen
numera slutfört sina överväganden i ämnet upptas frågan till behandling
i förevarande promemoria.
Det resultat av utredningens undersökningar som i det följande redovisas
avser uteslutande studieresor till utlandet. Utredningen har nämligen för sin
del funnit att något behov inte föreligger av en undersökning med därav
eventuellt föranledda förslag rörande utskottens studieresor inom landet.
II. Nuvarande förhållanden
Enligt f. n. tillämpad ordning beslutar utskotten självständigt om de utlandsresor
som utskotten anser erforderliga för fullgörandet av sin uppgift.
Dylika resor företas i varierande utsträckning av praktiskt taget alla
utskotten.
Före budgetåret 1964/65 var antalet studieresor till utlandet ringa. Under
nämnda budgetår företogs 5 resor, under budgetåret 1965/66 8 resor och
under förra hälften av budgetåret 1966/67 6 resor. Då resorna numera som
regel är förlagda till förra hälften av ett budgetår talar sannolikheten för
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
43
att totala antalet studieresor till utlandet under budgetåret 1966/67 inte kommer
att överstiga antalet under närmast föregående budgetår.
Utomeuropeiska studieresor förekom första gången under budgetåret 1965/
66 (3 resor). Under förra hälften av budgetåret 1966/67 har 2 sådana resor
företagits.
Tidslängden för utskottens utlandsresor har varierat mellan 2 och 12
dagar vid europeiska samt mellan 10 och 23 dagar vid utomeuropeiska resor.
Beträffande antalet deltagare i utskottens studieresor må framhållas följande.
UU har företagit eu utomeuropeisk studieresa år 1966 med 13 deltagare.
Inom KU synes tendensen vara att antalsmässigt begränsa studiegrupperna
men i stället skicka ut flera grupper. År 1962 reste en grupp på 12
till Finland. Under år 1966 har tre grupper företagit resor, en grupp på 7
till Israel, en grupp på 7 till Holland och Belgien samt en grupp på 8 till
Finland.
Inom SU har avdelningarna ansetts vara naturliga enheter vid bestämmandet
av en studiegrupps storlek. Deltagarantalet i resorna har varierat
mellan högst 25 (4:e avd. till Italien år 1962) och lägst 11 (5:e avd. till
Geneve och Paris år 1966). Som en genomsnittssiffra kan anges 17, vilken
siffra mycket nära svarar mot avdelningarnas storlek.
BeU har under åren 1961—1966 företagit endast en resa (till Danmark
år 1966). Antalet deltagare var 5.
Det enda utskott som inte företagit någon studieresa till utlandet under
perioden är BaU.
Av lagutskotten har LiU företagit två resor, en till Västtyskland och Storbritannien
år 1961 samt en till Danmark år 1964. L2U har företagit en resa
till Schweiz och Frankrike år 1965. En resa har också L3U företagit, nämligen
till Storbritannien år 1966. Deltagarantalet i resorna har varit förhållandevis
stort, för LiU 25, för L2U 35 och för L3U 26.
Det sistnämnda gäller även ABU med dess två studieresor, en till Sovjetunionen
år 1965 samt en till Västtyskland, Belgien och Holland år 1966. Vid
bägge tillfällena var antalet deltagare 26.
Största deltagarantalet uppvisar JU, som företagit två resor, en till Västtyskland
år 1964 och en till Amerika år 1966. Deltagarantalet i dessa resor
var 50 resp. 37.
De fr. o. m. budgetåret 1964/65 bokförda kostnaderna för studieresor till
utlandet har självfallet stigit i takt med det ökade antalet resor. Under
nämnda budgetår uppgick de till i runt tal 214 000 kr., under budgetåret
1965/66 till avrundat 486 000 kr. och under förra hälften av budgetåret
1966/67 till ca 406 000 kr.
Under åren 1961—1966 har de europeiska resorna kostat tillhopa 582 500
kr. Större delen av detta belopp faller på SU, nämligen 221 000 kr. (8 resor).
44
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
Närmast följer ABU med 95 200 kr. (2 resor), JU med 75 700 kr. (1 resa)
och L2U med 74 000 kr. (1 resa).
De utomeuropeiska resorna har kostat tillhopa 640 300 kr. Även beträffande
dessa resor ligger SU högst med 299 000 kr. (2 resor), närmast följt
av JU med 258 000 kr. (1 resa) och UU med 66 600 kr. (1 resa).
Sammanlagt har utskottens studieresor till utlandet under åren 1961—1966
kostat 1 222 800 kr.
III. Redogörelse för förhållandena i
I samband med fullgörandet av sitt uppdrag har organisationsutredningen
ansett det vara av värde att få kännedom om vissa förhållanden inom några
främmande länders parlament rörande resor av motsvarande slag som
avses i organisationsutredningens uppdrag. Härvid har utredningen avsett
våra grannländer Danmark, Finland och Norge och vidare Nederländerna,
Schweiz, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Utredningen
har fördenskull genom utrikesdepartementets försorg införskaffat
vissa uppgifter från nämnda länder. I det följande lämnas en kort sammanfattning
av det material som sålunda föreligger.
Inledningsvis kan konstateras att allmänna föreskrifter eller riktlinjer
för utskottsresor inte utfärdats i något av de undersökta länderna. Den normering
som i viss utsträckning iakttas har uppkommit som resultat av
praxis.
Beslut om en utskottsresas företagande fattas antingen av vederbörande
utskott självt eller av parlamentets presidium. I ett par fall av det förstnämnda
slaget har uppgetts att beslut av visst överordnat parlamentsorgan
erfordras därest utgifterna skall bestridas av parlamentet.
I fråga om resefrekvensen har från flertalet länder uppgetts att resor av
här avsett slag är relativt sällsynta. Ett undantag utgör Förbundsrepubliken
Tyskland, varifrån anmälts att ca Vs av förbundsdagens ledamöter årligen
deltar i studieresor i samband med utskottsarbete.
Med avseende på resornas ändamål må framhållas att resorna i regel avsett
studium av särskilda objekt i anslutning till visst under behandling
varande ärende inom ramen för vederbörande utskotts arbetsområde. Inom
Förbundsrepubliken Tyskland förekommer emellertid även s. k. allmänna
goodwillresor. I sistnämnda land avgörs totalantalet resor av »Ältestenrat»
(25 led.).
Deltagarantalet vid utskottsresor har i flertalet undersökta fall varit begränsat
till 3—7 personer, i andra fall innefattat utskottet i dess helhet.
Beträffande redovisade kostnader för utskottsresor kan anmärkas att de
genomgående är lägre än hos oss. Kommensurabla siffror beträffande de
med undersökningen närmast avsedda kostnaderna har emellertid ej kunnat
åstadkommas.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
45
Slutligen kan noteras att bidrag från parlamentet till enskild ledamots
studieresa utomlands ej utgår i de undersökta länderna utom i Förbundsrepubliken
Tyskland, där bidrag kan utgå för föredragsresa.
IV. Utredningens överväganden
Diskussionen om behovet av studieresor till utlandet har pågått ungefär
lika länge som sådana resor företagits. Skäl har anförts både för och emot
resorna.
Det har framhållits att pappersinformation alltid måste kompletteras med
verklighetskontakt i en modern demokrati. Eftersom förhållandena utomlands
utgör ett viktigt led i denna kontakt menar man att folkets valda förtroendemän
bör få tillfälle att bilda sig en egen uppfattning om dessa förhållanden.
Riksdagsledamöterna har minst samma behov av utländska studieresor
som exempelvis affärs- och industrimän. Det anses därför rimligt
att riksdagen disponerar medel för seriösa studieresor.
Kritiska röster har emellertid gjort sig hörda och därvid främst vänt sig
mot de stigande kostnaderna för utskottens studieresor till utlandet. Man
har talat om slöseri med allmänna medel, kamouflerade nöjesresor in. in.
Det kan antecknas att förslag framkommit om bättre planering av studieresorna,
noggrannare individuella förberedelser och en mera kritisk kostnadsgenomgång.
För utredningen står det klart att utskottens studieresor till utlandet fyller
ett viktigt behov. De ger lärdomar, de skapar kontakter och de ger den enskilde
deltagaren ett bättre underlag för bedömningen av många frågor än
som kan erhållas på annat sätt. Att konstatera detta innebär emellertid inte
att utredningen anser att allt är gott och väl med de studieresor till utlandet
som företas av utskotten i vår riksdag.
Att kostnaderna för utskottens studieresor till utlandet inte får stiga hur
mycket som helst behöver inte närmare utvecklas. Viktigare är vad som kan
anses vara rimlig kostnad för dylika resor. Ytterst är detta en omdömesfråga.
En avrundning uppåt av kostnaderna för studieresor till utlandet under
löpande och närmast föregående budgetår ger 500 000 kr. I och för sig kan
detta belopp inte betecknas som uppseendeväckande högt.
Huruvida kostnaderna för utskottens studieresor till utlandet framöver
kommer att stanna vid 500 000 kr. för budgetår är en öppen fråga. Men även
om stigande kostnader kan tolereras är det angeläget att medelsanvisningen
sker med belopp som någorlunda svarar mot medelsbehovet.
En möjlighet att åstadkomma balans mellan medelsanvisning och medelsförbrukning
är att införa ett system med budgetering av kostnaderna för
studieresor till utlandet. Förfaringssättet skulle i så fall bli följande.
Under november varje år har utskotten att i samband med beräkningen
av sina anslagsbehov för nästkommande budgetår kostnadsberäkna de stu
-
46
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
dieresor till utlandet som planeras för budgetåret. Detta borde inte bereda
några större svårigheter. Om man nämligen utgår från att utländska studieresor
inte bör företas under pågående session, blir det naturligt att förlägga
resorna till augusti eller september. Planeringen skulle alltså komma att ske
åtta eller nio månader i förväg, en anordning som mycket väl bör kunna
tillämpas. Skulle det i enstaka fall visa sig nödvändigt att företa en studieresa
under juni bör detta vara möjligt även om resan inte ingått i anslagsberäkningen.
Vederbörande anslag förutsätts nämligen vara förslagsanslag.
Efter det att varje utskott kostnadsberäknat sin eller sina studieresor inger
utskottet sina »petita» till förvaltningskontorets styrelse. Denna har därefter
att behandla ärendet på samma sätt som övriga budgetärenden.
Att det här skisserade systemet innebär vissa fördelar är ostridigt. Men
det är också förenat med nackdelar. Lämpligheten av att föra in studieresorna
till utlandet i det årliga budgetarbetet kan ifrågasättas. Medvetet eller
omedvetet kan utvecklingen leda till att studieresorna kommer att betraktas
som ett årligen återkommande normalt inslag i utskottsarbetet. Risk föreligger
för att man försöker leta upp studieobjekt för att i förväg försäkra
sig om del i de medel som kan komma att anvisas.
Utredningen anser av angivna skäl att nackdelarna med systemet är så
pass stora att utredningen inte anser sig böra förorda detsamma.
En annan möjlighet att åstadkomma jämvikt mellan medelsanvisning och
utgifter är att med ledning av de faktiska utgifterna försöka komma fram
till vad som skulle kunna rubriceras som normalförbrukning. Systemet
förutsätter en samlad överblick över studieresorna.
Ett sätt att åstadkomma denna överblick är att ålägga utskotten att anmäla
planerad studieresa och de beräknade kostnaderna för resan till något
riksdagens organ. Vid valet av sådant organ kommer såväl talmanskonferensen
som styrelsen för riksdagens förvaltningskontor i betraktande. När utredningen
stannat för att förorda talmanskonferensen har detta skett därför
att samtliga utskott är genom sina ordförande representerade i konferensen.
En fördel med ett sådant anmälningsförfarande är att årsförbrukningen
av anslagsmedlen kan fortlöpande följas inom en krets där samtliga medelsförbrukare
är representerade. Förutsättningar skapas därigenom för att på
ett smidigt sätt hålla medelsförbrukningen inom anvisad ram, bl. a. genom
överenskommelser om tidpunkt för och samordning av olika resor.
Härtill kommer att det för utskotten säkerligen skulle vara av värde om
en sådan praxis kunde utvecklas att talmanskonferensen yttrade sig över
planerade studieresor i analogi med vad som nu sker beträffande uppskovsärenden.
Något beslut av talmanskonferensen beträffande utskottens studieresor
ifrågasätts däremot inte. Liksom hittills bör beslutanderätten ligga hos
utskotten.
Av den ståndpunkt utredningen sålunda intagit följer att ett särskilt
anslag till studieresor bör upptas i riksstaten. Det nuvarande anslaget till
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
47
Övriga omkostnader — från vilket bestrids kostnader för både studieresor
och representation, gratifikationer m. m. — skulle alltså utgå. I stället skulle
uppföras ett anslag rubricerat Studieresor och ett annat rubricerat Representation
m. m. Bägge anslagen bör ha karaktären av förslagsanslag.
Utredningen föreslår att förstnämnda anslag för budgetåret 1967/68 uppförs
med 500 000 kr., vilket belopp i stort sett svarar mot den faktiska medelsförbrukningen
under budgetåret 1965/66 och den beräknade för innevarande
budgetår. Beträffande anslaget till Representation m. m. föreslår
utredningen för nästa budgetår ett belopp av 100 000 kr.
Det syns utredningen lämpligt att från reseanslaget också bestrids kostnaderna
för utskottens studieresor inom landet och kostnaderna för de »talmansresor»
som beslutas av talmanskonferensen.
Enligt utredningens mening bör det framdeles åligga styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor att beräkna medelsbehovet i fråga om berörda
bägge anslag och framlägga därav föranledda förslag.
Av betydelse i skilda hänseenden är frågan om antalet deltagare i utskottens
studieresor. Av de tidigare lämnade uppgifterna framgår att praxis i
detta hänseende är mycket varierande utskotten emellan.
En diskussion om det lämpligaste antalet deltagare i en studieresa till
utlandet kan givetvis föras enbart i avsikt att begränsa kostnaderna. Viktigare
synes emellertid vara att diskussionen förs med tyngdpunkten lagd
på möjligheterna att få ut bästa möjliga resultat av studieresorna. Om så
sker kommer ändamålet att spela en viss roll. Som exempel härpå kan nämnas
att en »teknisk» fråga om exempelvis formerna för riksdagens kontrollfunktion
kan med fördel studeras av en relativt liten grupp, medan ett studium
av u-hjälpens praktiska utformning inom ett land ger bättre utbyte
om studiegruppen är större.
Även politiska synpunkter kan spela in. Det är sålunda viktigare att de
olika partierna har flera representanter vid studiet av förhållanden av betydelse
för en politiskt kontroversiell fråga än då avsikten med en studieresa
är information om förhållanden av mera neutralt slag.
Att närmare penetrera frågan om hur litet antalet deltagare i en studieresa
får vara förefaller onödigt. Däremot kan finnas skäl att undersöka om
en begränsning uppåt bör ske. Att därvid fastslå ett antal som inte får överskridas
synes mindre lämpligt. Beträffande exempelvis SU med dess särskilda
avdelningsorganisation kan vara naturligt att betrakta avdelningen
(ledamöter och suppleanter) som ett mått på en studiegrupps storlek. Självfallet
får detta inte betyda att man schablonmässigt går in för detta antal.
Från fall till fall bör prövas hur stor gruppen skall vara för att bästa möjliga
resultat av studieresan skall erhållas.
För andra utskott är det svårare att bestämma studiegruppens storlek.
Vill man hålla antalet deltagare i en sådan grupp inom inte alltför vida gränser
— självfallet dock utan att värdet av studieresan riskeras — kan antalet
48 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967
ordinarie ledamöter i utskottet uppställas som det tal som inte bör överskridas.
För utredningen förefaller det naturligt att utskotten framgent liksom
hittills bestämmer studiegruppernas storlek. Som allmän riktpunkt bör därvid
gälla att utskotten bör sträva efter att antalet deltagare i en studieresa
i möjligaste mån begränsas.
ESSELTE AB. STHLM 67
714810