Bankoutskottets utlåtande nr 25 (Utlåtande 1947:Bu25 bu)

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

Nr 25.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
rörande inköp av nya maskiner för riksbankens sedeltryckeri
m. m.

Med överlämnande av en från riksbankens industristyrelse inkommen skrivelse
angående ökad maskinutrustning för sedeltryckeriet ha fullmäktige i
riksbanken, som biträtt vad i skrivelsen anförts och föreslagits, hemställt, att
bankoutskottet ville hos riksdagen utverka bemyndigande för riksbanken att
för inköp av nya maskiner för tryckeriet samt för erforderliga ändringsarbeten
inom tryckeribyggnaden använda ett belopp av förslagsvis 570 000 kronor.

Industristyrelsens skrivelse är av följande innehåll:

»Enligt beslut av 1938 års riksdag (se BU :s uti. nr 49) bemyndigades fullmäktige
i riksbanken att för anskaffande av nya maskiner för riksbankens
sedeltryckeri av riksbankens medel taga i anspråk ett belopp av förslagsvis
277 000 kronor. Med stöd av detta bemyndigande anskaffades för sedeltryckeriet
två rotationsmaskiner för koppartryck jämte två boktryckspressar, därav
en för tvåfärgstryck (en s. k. tvåturstvåfärgsmaskin) och en för enfärgstryck
samt en torkningsanläggning. Kostnaden för dessa maskiner uppgick till sammanlagt
ca 234 000 kronor.

I sin framställning till bankoutskottet angående anvisande av medel för
ändamålet framhöllo fullmäktige som skäl för ifrågavarande maskinanskaffning,
att den utelöpande sedelstocken under de då sist förflutna åren stegrats
samtidigt som riksbankens förråd av riksbankssedlar nedgått. Därjämte åberopades
att den dåvarande maskinparken var av föråldrad konstruktion med
för låg kapacitet. Sedan dess har sedelomloppet undergått en ännu starkare
ökning än vad tidigare varit fallet, vilket belyses av härvid fogade uppställning.
1 Såsom av uppställningen framgår utgjorde sedelomloppet vid 1938 års
slut, i sedelenheter2 räknat, 52,7 milj., medan vid utgången av år 1946 den i
sedelomloppet ingående sedelmängden stigit till 115,5 milj. enheter. Därav
utgjorde småsedlar — för vilka omloppstiden är kortare än för storsedlar —
66,9 miljoner sedelenheter, d. v. s. betydligt mer än hela antalet utelöpande
sedelenheter vid utgången av år 1938.

Den nuvarande maskinuppsättningen vid sedeltryckeriet är för knapp för
att tillfredsställande fylla behovet, särskilt om skiftsarbete skall kunna undvikas.
För en ekonomisk drift av sedeltryckeriet är det också angeläget att
tryckeriet äger sådan kapacitet att tillfredsställande reservlager av sedlar kunna
hållas; därigenom möjliggöres nämligen att tillverkningen sker i stora serier, vil -

1) Se Bilaga vid detta utlåtande.

2) En 10- eller 5-kronesedel = 1 gedelenhet.

» 50- » 100- » — 2 sedelenheter.

» 1 000- » = 4 »

Bihang Ull riksdagens protokoll 1947. 8 samt. Nr So.

B ankout skottets utlåtande nr 25.

ket onödiggör att tid och kostnader spillas på relativt tiita ombyten av plåtar
in. m. Härtill kommer, att möjlighet att övergå till ny sedeltyp knappast torde
föreligga vid nuvarande sedelomlopp utan att sedeltryckeriets kapacitet väsentligt
ökas. Detta gäller i varje fall om ej övergångstiden skall bli mycket
lång.

De nuvarande rotationsmaskinerna för koppartryck hava en teoretisk kapacitet
vid full drift och 44 timmars arbetsvecka av 40 å 45 miljoner sedelenheter
per år. Tvåturstvåfärgsmaskinen utnyttjas därvid till 75 å 90 % och
den ena enfärgsmaskinen till 45 å 55 % samt den andra enfärgsmaskinen, vilken
användes för nummertryck, till 60 å 70 %. Boktryeksmaskinerna hava
följaktligen för närvarande en viss överkapacitet, som utnyttjas för annat kvalificerat
tryck.

Om ytterligare en rotationsmaskin för koppartryck anskaffas, stiger sedeltryckeriets
kapacitet per år till 60 å 70 milj. sedelenheter, under förutsättning
att ytterligare en enfärgsmaskin tillkommer. De för sedelframställning
avsedda boktryeksmaskinerna komma då att utnyttjas för sedeltryckning till
i medeltal cirka 65 %, med undantag av maskinen för nummertryck, vilkens
kapacitet helt blir tagen i anspråk.

I och för sig skulle det för det aktuella behovet kunna vara tillräckligt, om
tryckeriets kapacitet ökades på sätt nu angivits, under förutsättning att inga
skador som draga längre tids reparation uppkomma på koppartrycksmaskinerna
och numreringsmaskinen. Emellertid anser industristyrelsen, att två nya rotationsmaskiner
böra anskaffas, varigenom en fördubbling av den nuvarande kapaciteten
skulle åstadkommas. Vid normal drift skulle med andra ord kapaciteten
komma att uppgå till mellan 80 och 90 miljoner sedelenheter per år. En förutsättning
är dock, att maskinparken utökas med en tvåtursfärgsmaskin samt
en ny nummertrycksmaskin. Skälet för en dylik utvidgad anskaffning är i första
hand, att det ur beredskapssynpunkt är angeläget att tryckeriets maskinpark
för sedeltryck hålles större än som är oundgängligen erforderligt. Detta är
för övrigt en princip som torde vara vedertagen inom sedeltryckerierna även i
andra länder. Ett annat skäl är vad ovan framhållits om de ökade krav på
tryckeriet, som övergången till ny sedeltvp kommer att medföra under en övergångsperiod.

Industristyrelsen har låtit undersöka möjligheterna att erhålla lämpliga nya
maskiner. Dessa utredningar ha givit vid handen, att endast en leverantör av
koppartrycksrotationsniaskiner —- en fransk firma — för närvarande åtager
sig leverans inom rimlig tid. Ehuru den maskintyp, som firman levererar, i
och för sig synes tillfredsställande, torde man emellertid icke för närvarande
höra reflektera på ett inköp från firman, eftersom det begärda priset måste
anses vara för högt i svenskt mynt. Möjligt är dock att priset kan komma att
reduceras, så att ett inköp kan ifrågakomma. En annan möjlighet, som överväges,
är att låta tillverka rotationsmaskiner av lämplig typ inom Sverige.
Oavsett vilken lösning, som efter ytterligare undersökningar visar sig mest
ändamålsenlig, torde man kunna räkna med att kostnaden för en ny rotationsmaskin
för koppartryck kommer att bli icke obetydligt högre än för sedeltryckeriets
nuvarande rotationsmaskiner. Dessa betingade ett medelpris av cirka
80 000 kronor. Såvitt nu kan bedömas, torde man emellertid våga utgå från att
kostnaden kommer att hålla sig inom 125 000 kronor för en koppartryeksmaskin.
Huruvida ett samtidigt inköp av två dylika maskiner kommer att reducera'' kostnaden
per maskin räknat, kan icke nu bedömas, men man torde vara på den

Banko-utskottets utlåtande nr 25.

säkra sidan om man uppskattar kostnaden för båda maskinerna till sammanlagt
omkring 250 000 kronor. En ny tv åt urs t v åfärg s ma s kin bör helst vara av samma
typ som den, vilken för närvarande är i drift vid tryckeriet (en s. k. Miehelpress).
Denna har nämligen visat sig vara ytterligt driftsäker och användbar.
Kostnaden för en ny dylik maskin (av amerikansk typ) kan beräknas till omkring
65 000 kronor. Något fast anbud har emellertid icke kunnat erhållas.

De två enfärg smaskiner na — den ena avsedd för sedelnumrering ■— böra
vara av samma märke som de nuvarande (amerikanska s. k. »Kellypressar»),
Något fast anbud å dessa maskiner har icke heller kunnat införskaffas men
kostnaden torde per styck komma att belöpa sig till högst 27 000 kronor eller
alltså för två maskiner sammanlagt 54 000 kronor.

De mest komplicerade konstgravyrerna för de nuvarande 10-kronesedlarna
framställdes i Ungern och Tyskland. Sedeltryckeriets maskinutrustning möjliggjorde
nämligen icke att arbetet utfördes därstädes och icke heller något annat
företag inom landet ägde nödiga förutsättningar härför. Sedeltryckeriet innehar
visserligen en guillochermaskin (en tysk maskin av märket Kemp), men
dess användningsområde är begränsat till endast vissa slag av konstgravyr.
Med hänsyn till nu rådande förhållanden torde man vara nödsakad räkna
med att framställning av konstgravyrer till en ny sedeltyp måste försiggå inom
sedeltryckeriet. Härför erfordras anskaffande av en ny s. k. guillochermaskin.

Efter ett ingående studium av förefintliga typer av dylika maskiner har
industristyrelsen kommit till den uppfattningen, att en maskin av typen
Nadherny-Mahly, tillverkad av firman Castagna i Wien, bäst skulle motsvara
tryckeriets behov. Maskinen, som utvecklats under flera, årtionden, är allmänt
i bruk vid de större sedeltryckerierna. Kostnaden för en ny guillochermaskin av
här avsedd typ utgör enligt inkommet anbud 37 000 kronor. Till jämförelse må
nämnas, att den nuvarande maskinen, vilken inköptes 1931, betingade ett pris
av 18 400 kronor.

Uppsättningen av skärmaskiner bör vidare ökas med en. Vilken typ, som
därvid bör väljas, kan nu icke angivas. Med kännedom om de priser, som tilllämpas
för skärmaskiner av det slag som kan ifrågakomma, torde kostnaden
komma att uppgå till högst 10 000 kronor.

Sedan flera år tillbaka, närmare bestämt från och med mars 1939, ombesörjer
sedeltryckeriet tryckningen av lottsedlarna till statens penninglotteri.
Innan tryckeriet åtog sig ifrågavarande tryckning anskaffades en specialpress,
som i olika arbetsmoment verkställer tryckningen i dess helhet, alltså även
nummertrycket. Med hänsyn till ökningen av antalet lotter för varje dragning
måste lottpressen arbeta dygnet runt (alltså på 3 skift) under fem av veckans
dagar och på 1 skift under lördagar. Skulle något allvarligare fel på pressen
uppkomma eller skulle upplagan ytterligare ökas, föreligger stor risk att lotterna
icke hinna färdigställas i tid. Sedeltryckeriet har undersökt möjligheterna
att anskaffa en annan snabbare maskin. Efter förhandlingar har en svensk;
firma erbjudit sig att tillverka en snabbgående rotationsmaskin, som likaledes
ombesörjer samtliga tryckmoment, för ett pris av 116 000 kronor. Firman har
förut anlitats för tillverkning av tryckerimaskiner och då gjort ett fullgott
arbete. Anbud har även inkommit från en amerikansk firma, slutande å cirka
115 000 kronor, men anbuden äro ej fullt jämförliga och det svenska förefaller
obetingat vara att föredraga.

Verkställda kalkyler giva vid handen, att anskaffande av ny lottpress av
den konstruktion, som avses i den svenska firmans anbud, lorde minska arbets -

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

TJtsTcottet.

kostnaden vid lottryckningen med omkring 35 000 kronor per år, om man utgår
från nuvarande lottupplagor. Maskinen bör följaktligen kunna avskrivas inom
ett fåtal år.

Den utökning av sedeltryckeriets maskinutrustning, som industristyrelsen
anser sig böra föreslå, kan följaktligen beräknas betinga en kostnad av (250 000
+ 65 000 + 54 000 + 37 000 + 10 000 + 116 000 =) 532 000 kronor. Härtill
bör läggas ett belopp av cirka 4 000 kronor för elektrisk utrustning. Sammanlagda
kostnaden för maskinanskaffning skulle följaktligen komma att uppgå till
536 000 kronor, vilket belopp med hänsyn till ovissheten beträffande priserna
på vissa av maskinerna torde böra avjämnas till 550 000 kronor. Vid denna
beräkning har man utgått från nuvarande priser inom och utom landet.

Den utvidgade maskinutrustningen kan med vissa relativt små ändringar
inrymmas i sedeltryckeriets byggnad. Vissa omdispositioner torde emellertid
bli nödvändiga. Kostnaderna härför kunna ännu ej beräknas men torde komma
att hålla sig inom ett relativt blygsamt belopp. Härtill kommer montagekostnader.
Sammanlagda kostnaden för ändrings- och montagearbeten torde ej
behöva beräknas högre än till 20 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda får industristyrelsen hemställa, att. fullmäktige
ville utverka riksdagens medgivande för riksbanken att för inköp av
nya maskiner för sedeltryckeriet samt erforderliga ändringsarbeten i tryckeribyggnaden
använda ett belopp av förslagsvis 570 000 kronor.»

Riksbankens industristyrelse har framhållit, att den nuvarande maskinuppsättningen
vid riksbankens sedeltryckeri behöver förstärkas med hänsyn till
det föreliggande behovet av sedlar. Sedan maskinparken senast förnyades år
1938, har sedelomloppet stigit från 53 till 116 miljoner sedelenheter vid slutet
av år 1946. För en ekonomisk drift är det vidare nödvändigt att ett tillfredsställande
reservlager av sedlar hålles, så att tillverkningen kan ske i stora
serier. Vid nuvarande sedelomlopp och kapacitet är det dessutom knappast
möjligt att på ett tillfredsställande sätt genomföra den planerade övergången
till ny sedeltyp. Slutligen är det önskvärt, att nuvarande skiftarbete i
möjligaste mån undvikes. Enligt styrelsens uppfattning är det vidare ur beredskapssynpunkt
angeläget, att tryckeriets maskinpark för sedeltryck hålles
större än vad som är oundgängligen erforderligt med hänsyn till det aktuella
behovet.

Från dessa utgångspunkter föreslår styrelsen en nyanskaffning av maskiner
till sedeltryckeriet, innebärande att tryckeriets maskinpark för sedeltryck praktiskt
taget skulle fördubblas. Till inköp föreslås sålunda två rotationspressar
för koppartryck, en tvåturstvåfärgsmaskin, två enfärgsmaskiner, en guilloehermaskin
(för konstgravyr) och en skärmaskin. Vidare skulle ytterligare en
press för tryckning av lottsedlar till statens penninglotteri anskaffas. Kostnaderna
för ifrågavarande nyanskaffning beräknas — inklusive utgifter för elektrisk
utrustning samt ändrings- och montagearbeten — till 570 000 kronor.

Vid granskning av industristyrclsens av fullmäktige biträdda förslag har
utskottet blivit övertygat om, att den ifrågasatta nyanskaffningen vid sedeltryckeriet
är nödvändig för att ernå erforderlig ökning av tillverkningskapa -

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

citeten. Såsom framgår av styrelsens skrivelse, torde det icke i nuvarande läge
vara möjligt att annat än successivt anskaffa ifrågavarande maskiner. Även
om de framlagda planerna, såvitt nu kan bedömas, måhända först på längre
sikt kunna genomföras, synes det dock lämpligt att de för investeringarna
erforderliga medlen redan nu ställas till fullmäktiges förfogande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förevarande
framställning, må bemyndiga fullmäktige att för inköp
av maskiner för riksbankens sedeltryckeri ävensom för erforderliga
ändringsarbeten inom tryckeribyggnaden av riksbankens
medel taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 570 000
kronor.

Stockholm den 11 april 1947.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Andersson i Rossvik, Leander, Edin, Petersson
i Karlskrona, Fahlander, Andersson i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen
och Persson i Vinslöv*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,
Fröderberg, Sundberg, von Seth, Nilsson i Landskrona och Persson
i Norrby*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

Bilaga.

Tablå, utvisande de utelöpande sedlarnas fördelning på olika valörer.

Antal sedelenheter.

V telöpande

enheter 10 000 kr . 1000 » . 100 » . 50 » . 10 » . 5 » .		1037 538 224 7 722 502 6 073 520 26 078 330 9 094 400	1038 574 556 8 672 800 6 545 600 27 507 300 9 390 000	1939 720 817 864 12 650 340 8 289 360 32 157 700 10 654 800	1940 4 200 739 960 13 621 240 8 869 160 32 665 900 11109 600	1941 7 212 802 180 15 602 460 10 535 000 37 213 900 12 837 400
	Summa	49 506 976	52 690 256	64 570 784	67 010 060	76 998 152
		1942	1943	1944	1945	1946
10 000 kr .		8 440	12 068	13 828	13 448	11188
1000 » .		953 660	1 115 904	1 333 852	1517 832	1 384 908
100 » .		18 762 760	21 792 520	24 267 940	27 673 512	29 574 332
50 » .		12 889 280	14 147 680	15 000 800	17 043 534	17 673 568
10 3» .		42 014 500	43 372 700	45 399 800	47 351 342	49 388 200
5 » .		14 843 200	15 683 600	16 132 400	16 778 336	17 503 500
	Summa	89 471 840	96 124 472	102 148 620	110 378 004	115 535 696
En 10-	eller 5-kronesedel = 1	sedelenhet.
» 50-	» 100-	» =2	sedelenheter.
»	1000-	» =4	»

Caslon Press Boktryckeri, Stockholm 1947