Bankoutskottets Utlåtande N:o 6 (Utlåtande 1897:Bu6 bu)

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

-^•yni in'' >!l c. ■ i i liV^ ii n
1k1ji7 ioMOvhtii ,ii

•y<\-yf\nÅ< i;i; gi;i
> u i lu.,-i-igj; nifobli; i S

N:o 6.

• ■■ ■ i !. ,• v ■ iii/i.i.;

i löjlig ini" ■: tir.iiom :''■»(< i:i-rn i.: «>!! j: > i-nig! i i n t* Å i! eg: i i''i i;v (; in; ,<\\

Ant. till Riksd. kansli den 2 april 1897, kl. 1 e. m.

-lir In , ■ > i ■ i; ;;i •• ■! It; •- i.--: ''.ir i1'':- ::i- . ivöing -1 r''; i;. i ij / i ■> i <; t

IJ»|oIoJ^-llill.'',lh; -M'' T-i(‘j< f;: .CU-ili/li .i-tllM:! *''j -11 »|l: i-f< |I ■ i '' < i ■:. -1''

Utlåtande, med anledning dels af framställningar om ändring i
aflöning sstaterna vid riksbankens kontor i Göteborg och
Malmö och dels af väckta motioner om åtskiljande aj
kamrers- och kassör stjensterna vid de s. k. mindre af delning
skontor en.

Sedan från afdelningskontoren i Göteborg och Malmö till fullmägtige
i riksbanken inkommit framställningar om reglering af tjenstemännens
aflöningsförmåner, hafva fullmägtige hos utskottet i särskilda
skrifvelser åt den 11 och 26 mars 1897 hemstält om utverkande hos Riksdagen
af dess godkännande å nya aflöningsstater för tjenstemännen och
vaktbetjeningen vid de nämnda båda kontoren, hvilka skrifvelser med
dertill hörande bilagor, i hvad angår tjenstemännen, hafva det innehåll,
som framgår af Bil. A och B till detta utlåtande.

Till behandling i sammanhang härmed har utskottet förehaft jemväl
de motioner, som blifvit väckta dels i Första Kammaren af herr
Söderberg (motion n:o 34) och dels i Andra Kammaren af herrar Elowson
och Kardell (motioner n:is 89 och 99), om åtskiljande af de enligt
nu gällande aflöningsstater förenade kamrers- och kassörstjensterna vid
riksbankens s. k. mindre afdelningskontor.

öfver dessa motioner hafva fullmägtige den 5 mars 1897 afgifvit
yttrande af den lydelse, Bil. C utvisar; och då fullmägtiges skrifvelse
Bili. till Kikad. Prot. lHd?. 0 Stim!. 1 Afd. G Hiift. (.N:o G.J 1

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Aflöningsstaterna
vid
kontoren i
Göteborg och
Malmö.

i ämnet innehåller förslag till väsentlig ändring i nu gällande aflöningsstater
vid de ifrågavarande 13 afdelriingskontoren, har utskottet velat
meddela innehållet ej allenast af nämnda skrifvelse, utan äfven af fullmägtiges
i samma ämne under 1896 års riksdag aflåtna skrifvelse
(Bil. D) samt af de uttalanden, som gjorts af 11 afdelningskontors
styrelser, hvilka vid den tid, då yttrandena af fullmägtige begärdes,
voro i verksamhet. Dessa skrivelser och uttalanden återfinnas i Bil.
Ca) — l) och utskottet tillåter sig att till dem hänvisa.

Hvad först angår afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, åsyfta
de framställningar, som af fullmägtige, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad kontorsstyrelserna hemstält, nu blifvit gjorda (se Bil. A och
B), att åvägabringa likställighet i aflöningsförmåner mellan å ena sidan
de båda afdelningskontorens tjenstemän och å andra sidan hufvudkontorets
i motsvarande grader, på sätt närmare visas af följande, af utskottet
upprättade tablå, hvilken upptager tjenstemännens aflöningsbelopp
enligt nu gällande stater och de föreslagna nya, jemförda med de aflöningar,
som utgå enligt hufvudkontorets stat för motsvarande grader:

Å lönestnt:

Tjensteman i lista graden (1 ålderstillägg å 500)

» > 2:dra » (2 d:o ä 500)

» » 3:dje » (2 d:o å 500)

Ombudsmannen ...............................................

Å arfvode sstat:

Tjenstgöringspenningar :

Tjensteman i lista graden .................................

» » 2:dra » .................................

» » Bidje » .................................

Ombudsmannen .................................................

Hufvud-kon-torets stat (re-glerad 1892).	Kontoret i Göteborg enligt	Kontoret i Malmö enligt
nu gällande stat.	1897 års förslag till stat.	nu gällande stat.	1897 års förslag till stat.
1,500	1,000	1,500	1,000	1,500
2,000	2,000	2,000	2,000	2,000
3,000	3,000	3,000	3,000	3,000
(3:dje graden).	(2: dr a graden).	(2:dra graden).	1,500	1,500
800	600	800	600	800
1,000	800	1,000	800	1,000
1,200	1,000	1,200	1,000	1,200
(3:dje graden).	(2:dra graden).	(2:dra graden).	500	500

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

	Hufvud- kon-	Kontoret i Göteborg enligt	Kontoret i Malmö enligt
	torets stat (re-glerad 1892).	nu gällande stat.	1897 års förslag till stat.	nu gällande stat.	1897 års förslag till stat.
Missräknings pennin gar: Kassör (2:dra graden).........................................	1,500	1,500	1,500	800	1,500
Arfvoden *):
Arfvoden för värd af låne- och säkerhetshandlingar m. m..........................................................	22 å 750	lä 600	2 ä 750	_	1 ä 750; 1 å 500

Vidkommande vaktbetjeningen äro vid afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö för närvarande följande aflöningsförmåner bestämda, nemligen
vid Göteborgskontoret åt hvardera af två vaktmästare: lön 600
kronor och tjenstgöringspenningar 125 kronor jemte bostad och vedbrand
eller såsom ersättning derför 300 kronor, hvarjemte åt en husdräng
lön är anslagen till belopp af 600 kronor jemte bostad och vedbrand
eller motsvarande ersättning, samt vid Malmökontoret åt en vaktmästare:
lön 600 kronor och tjenstgöringspenningar 100 kronor samt
åt en husdräng lön 400 kronor äfvensom åt såväl vaktmästaren som
liusdrängen fri bostad och vedbrand.

Fullmägtige föreslå enhälligt, att vaktmästarne vid båda kontoren
erhålla 1 ålderstillägg å lönen efter 5 år å 100 kronor samt tjenstgöringspenningar
200 kronor.

I fråga om de nya aflöningsstater, som föreslagits för kontorens i Göteborg
och Malmö tjenstemän, hafva fullmägtige likaledes varit enhälliga i
sin tillstyrkan af allt hufvudsakligt i de framställningar, som af kontorsstyrelserna
gjorts. Med afseende härpå och då enahanda skäl, som år 1892
föranledde en lönereglering vid hufvudkontoret, i allt väsentligt torde få
anses gälla äfven beträffande två så betydande kontor som de i Göteborg
och Malmö, hvilkas verksamhet erhållit en mer och mer ökad
omfattning, finner utskottet sig böra understödja fullmägtiges förslag.

*) Nu gällande afiöningsstatcr för kontoren i Göteborg och Malmö upptaga särskilda anslag (7,500
kr. vid Göteborgs- och 3,000 kr. vid Malmökontoret), afsodda till extra arbeten, somestervikariat och flitpenningar
för ordinarie och extra ordinarie tjenstemän. I do nya statförslagon upptagas dessa anslag till
7,500 och 3,500 kr., mon få, enligt dessa förslag, ej användas till arfvoden (fiitponningar) åt ordinarie
tjonstomän.

Ban ko utskottets Utlåtande N:o 6.

Ett bifall till dessa skulle åstadkomma ett upphäfvande vid dessa kontor
af den der ännu qvarstående olämpliga löneform, enligt hvilken
ordinarie tjensteman erhålla en del af sin aflöning i s. k. flitpenningar.
Samma skäl, som föranledt dessas afskaffande vid hufvudkontoret
i hvad angår dess ordinarie tjenstemän, förefinnas naturligtvis och
böra få göra sig gällande äfven med afseende på Göteborgs- och Malmökontoren.
Hvad särskildt angår detta senare, innefattar fullmägtiges
förslag dessutom upphäfvande af den derstädes hittills bibehållna rätten
till särskild godtgörelse för utförande af kommissionsgöromål, hvaremot
naturligtvis ingen erinran är att göra.

Mot framställningen i fråga om vaktmästarne vid de båda kontoren
har utskottet ej någon erinran.

Allenast i fråga om tiden för tillämpning af de nya lönestaterna
finner utskottet sig ega anledning till någon afvikelse från hvad fullmägtige
föreslagit, i det utskottet anser denna tid, i öfverensstämmelse
med hvad fullmägtige föreslagit i fråga om de nya lönestaterna vid de
mindre riksbankskontoren, lämpligen böra bestämmas till 1898 års början.

Af hvad nu anförts framgår, att utskottet i hufvudsak instämmer
med fullmägtige i fråga om löneregleringen vid kontoren i Göteborg
och Malmö. Utskottet får dock fästa uppmärksamheten derå, att, ehuru
fullmägtige, i olikhet med hvad som skedde vid den år 1892 föreslagna
och beslutade löneregleringen vid hufvudkontoret, icke beträffande kontoren
i Göteborg och Malmö stält den för dessa kontor åsyftade löneregleringen
i ett visst samband med utsträckning af expeditionstiden,
det likväl torde få antagas, att, derest en sådan utsträckning skulle
visa sig önskvärd vid Göteborgs- och Malmökontoren, liksom år 1892
vid hufvudkontoret, en sådan åtgärd bör företagas vid läglig tidpunkt.

Slutligen vill utskottet framhålla, att de aflöningsstater, som nu af
utskottet tillstyrkts, äro uppgjorda under antagande af fortvaron af de
förhållanden, under hvilka kontoren i Göteborg och Malmö för närvarande
arbeta med hänsyn till sina distrikts omfattning. I fall vid
förestående inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken den ordning
skulle komma att följas, som fullmägtige i sitt i utskottets utlåtande
n:o 4 intagna yttrande antydt såsom lämplig, nemligen den,
att de län, som äro hufvudstaden närmast, sist komme att med riksbankskontor
tillgodoses, skulle alltså under den närmare framtiden i
första rummet förestå inrättande af kontor i, bland andra, Hallands
och Elfsborgs0) samt Kristianstads län, af hvilka de två förstnämnda
nu tillhöra Göteborgskontorets och det sistnämnda Malmökontorets

*) Af Elfsborgs län är Redvägs härad nu tillagdt afdelningskontorets i Jönköping distrikt.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

distrikt. Det synes utskottet icke vara osannolikt, att, när de nämnda
kontorens distrikt minskats genom frånskiljande af sagda län, göromålen
vid kontoren skola blifva mindre omfattande än de nu äro och
således kräfva en mindre talrik personal än som för närvarande erfordras.
Detta förhållande antager utskottet komma att beaktas vid de
åsyftade nya kontorens inrättande, men fråga kan vara, om icke den
skyldighet, som i § 74 i bankoreglementet finnes bestämd för, bland
andra, de ordinarie tjenstemännen vid afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö att underkasta sig förflyttning under viss tid till tjenstgöring
vid hufvudkontoret eller annat af nämnda afdelningskontor bör
utsträckas, beträffande lista gradens tjenstemän, till skyldighet att
mottaga förordnande å högre eller lika aflönad befattning vid blifvande
nya kontor i län, som frånskiljas Göteborgs- eller Malmökontorens nuvarande
distrikt, derest en eller flere af dessa tjenster vid nämnda
kontor då finnas kunna indragas. Något förslag till sådan ändring af
nämnda § i reglementet har utskottet emellertid icke ansett behöfligt
att nu framställa, enär, om utskottets antagande finnes vara rigtigt,
fullmägtige icke lära sakna utvägar att på ett tillfredsställande sätt
ordna denna sak, å hvilken utskottet dock funnit uppmärksamheten böra
fästas.

Utskottet får, under åberopande af hvad ofvan anförts, hemställa,

l:o.

att Riksdagen må, beträffande tjenstemännen och
vaktbetjeningen vid afdelningskontoret i Göteborg, fastställa
följande aflöningsstat, att tillämpas från början
af år 1898:

: g;m;ui ''\ ■■■»11 i! tornur/tu.

»2. Tjenstemännen.

A länsstat:

tre i första tj enstegraden, kontorsskrifvare, hvardera kronor 1,500
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ............................... » 2,000

sex i andra tj enstegraden, ombudsman, bokhållare,

kassörer, registrator, hvardera.................................. J> 2,000

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ............................................. kronor 2,500:

efter tio års till.............................................................. » 3,000:

en i tredje tjenstegraden, kamrerare............................... » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ............................................. » 3,500:

efter tio års till............................................................... » 4,000:

Å arfrodesstat:

Tjenstgöring spenningar :

till tjenstemännen i första graden hvardera ................. kronor 800:

» » i andra » » ..........» 1,000:

» tjenstemännen i tredje » ................................... » 1,200:

Missräkning spenning ar:

till kassörerna, hvardera......................................................... kronor 1,500:

Arfvoden:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och

säkerhetshandlingar samt andra behållningar ...... kronor 750:

till föreståndaren för kommissionsgöromålen.................. » 750:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar

för extra ordinarie tjensteman ......................... » 7,500:

»3. Vaktbetjeningen:

två vaktmästare, hvardera, lön........................................... kronor 600:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till » 700:

samt tjenstgöringspenningar ..................................... » 200:

en huBdräng, lön ...................................................,............ » 600:

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att åtnjuta fri bostad
och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmåner ett belopp
för hvardera af 300 kronor om året».

att Riksdagen må, beträffande tjenstemännen och
vaktbetjeningen vid afdelningskontoret i Malmö, fastställa
följande aflöningsstat, att tillämpas från början
af år 1898:

»2. Tjenstemännen:

A länsstat:

två i första tjenstegraden, hvardera ................................ kronor 1,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst i graden till ........................................... » 2,000: —

två i andra graden, bokhållare, kassör, hvardera......... » 2,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst i graden till ............................................. » 2,500: —

efter 10 års till............................................................... » 3,000: —

en i tredje graden, kamrerare............................................. » 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst i graden till ............................................. » 3,500: —

efter 10 års till............................................................. » 4,000: —

ombudsmannen................................................................. » 1,500: —

Å arfvodcsstat:

Tjenstgöringspenningar :

till tjenstemännen i första graden, hvardera................. kronor 800: —

» » i andra » » » 1,000: —

» tjenstemännen i tredje » » 1,200: —

» ombudsmannen ............................................................ » 500: —

Missräkning spenningar:

till kassören ....................................................................... kronor 1,500: —

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

»!;>]-'' ni f*. i i: i; • f f i; Ml: » ■ ••.ri ii idii; 111 A i''. •; ifh^. : • i i i M i'' li;7 t,;>. *ini /ii

it Arfvoden: \ !..n;-niI

till kamreraren för vård af kontorets låne- och säker hetshandlingar

samt andra behållningar.................. kronor 750: —

till en tjensteman i 2:a graden för vården af kommissionsanstaltens
kontanta medel och värdehandlingar.
................................................................ » 500: —

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar

till e. o. tjensteman .............................. » 3,500: —».

»3. Yaktbetjenlngen:

en vaktmästare, lön................................................................. kronor 600:

som efter fem års ordinarie tjenst och derunder

ådagalagdt välförhållande kan höjas till................. » 700:

och tjenstgöringspenningar ................7,., » 200:

jemte fri bostad och vedbrand,

en husdräng, lön .................................................. ... » 400:

jemte fri bostad och vedbrand».

:1 >! ■ t■.'' ij■ i itit:tv i i>*ij; 1■ M''ii:i,

iinr.M ,n

Vidare och i enlighet med hvad bankofullmägtige ock tillstyrkt får
utskottet hemställa,

!! JO. i''

3:o

11 i.i

att Riksdagen — vid bifall till hvad i punkterna
l:o och 2:o föreslagits — må besluta, att § 15 mom. 4
i bankoreglementet skall erhålla följande ändrade lydelse: "Mom.

4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret,
kamrerare eller tjenstemän i första eller andra graden
vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt

— — — — — — (oförändradt) — — —-rf--;

dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
ej ega att erhålla semester förr, än de kommit i åt -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

njutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst
på ordinarie stat i minst fem år.»

Utskottet öfvergår nu till den med anledning af ofvanberörda
motioner af bankofullmägtige gjorda framställningen om åtskiljande af
de vid riksbankens mindre afdelningskontor för närvarande förenade
kamrers- och kassörstjenstema; och får utskottet, beträffande såväl
motiveringen som lydelsen af fullmägtiges regleringsförslag, hänvisa till
de detta utlåtande vidfogade bilagorna C, D samt Ca)—l), af hvilka
den förstnämnda äfven innehåller utdrag af fullmägtiges protokoll den
5 mars 1897, utvisande de skiljaktiga meningar, som vid ärendets behandling
hos fullmägtige förekommit.

Vid 1896 års riksdag pröfvades framställningar i samma ämne, som nu
åter bragts på tal; och får utskottet om den behandling, dessa framställningar
då undergingo, erinra, att bankoutskottet i sitt utlåtande den 27 april 1896
afstyrkte de väckta motionerna och fullmägtiges af desamma föranledda
framställningar, hufvudsakligen af följande skäl. Utskottet erinrade, att
förslag voro å bane i syfte att åt riksbanken bereda en vidsträcktare och
delvis förändrad verksamhet genom öfvertagandet af all sedelutgifning.
När detta, förr eller senare, skett och å riksbankens verksamhet således
komme att tillämpas delvis andra former, kunde, enligt hvad 1896
års Riksdags bankoutskott förestälde sig, sådant komma att hafva inflytande
äfven på afdelningskontoren och deras verksamhet, hvilken
åtminstone hos vissa af dem kunde få ett helt annat omfång än för
närvarande. Utskottet förmälde sig derför icke kunna undgå att finna
tidpunkten (1896) mindre lämplig för en mera genomgripande reorganisation
af dessa kontors tjenstepersonal och deraf betingade större
rubbningar i lönestaterna. Vidare erinrade utskottet, att hos 1888 års
Riksdag enskild motionär väckt förslag i ämnet, men att detta förslag,
som icke vann understöd af dåvarande bankofullmägtige, icke föranledde
till någon Riksdagens åtgärd.

Genom den utredning, som numera kommit denna fråga till del
och om hvilken fullmägtiges förnyade framställning och dertill hörande
yttranden från elfva afdelningskontors styrelser bära vittne, anser utskottet,
att frågan kommit i ett läge, som bör föranleda från utskottets
sida en förnyad undersökning af förhållandena. Härvid befinnes att,
jemte det principiella skäl oemotsägligen tala för rigtigheten af den

Bih. till Riksd. Prat. 1897. C Sami. 1 Afd. (J Käft. 2

Åtskiljande
af kamrersoch
kassörstjensterna

samt lönereglering
vid
des. k. mindre
riksbankskontoren
i
orterna för
tjensteman
och vaktbetjening.

Bankoutskottets Utlåtande M:u 6.

Kontorens
indelning i
gruppen-.

åsigt, att en anordning, enligt hvilken kamrers- och kassörsgöromål
äro på en hand förenade, icke är lämplig, afdelningskontorens
verksamhet onekligen, åtminstone vid flere af dem, erhållit eu sådan
omfattning, att det ur expeditionssynpunkt svårligen skulle låta sig
försvaras att nu åter lemna de föreliggande framställningarna från fullmägtige
och kontorsstyrelserna utan afseende. På grund häraf finner
utskottet sig ej nu böra intaga samma ståndpunkt till förslagen som
år 1896, enär det till följd af de upplysningar, som sammanstämmande
lemnats af alla i frågan hörda, måste erkännas, att den ifrågasatta
förändringen icke har det samband med riksbankens omorganisation
till ensam sedelutgifvande bank, som år 1896 antogs, utan att det
redan under nu rådande förhållanden torde vala nödvändigt tillmötesgå
krafven på såväl anordning af den tillförlitligare kontroll, som möjliggöres
genom kamrers- och kassörstjensternas åtskiljande, som ock den
förstärkning och lämpligare fördelning af arbetskrafter, som visats vara
behöflig, om den allmänhet, som i allt mer ökad omfattning i Inne-,
vexlings- och postvexelangelägenheter anlita kontoren, skall blifva någorlunda
snabbt och säkert och i öfrig! på tillfredsställande sätt betjenad.

Då utskottet alltså med hänsyn till hvad numera i förevarande
ärende förekommit, anser sig icke kunna undandraga fullmägtiges framställningar
i motionernas syfte sitt understöd, återstår att pröfva, hvilka
utgifter den åsyftade omorganisationen skäligen bör få medföra. I
sådant afseende inhemtas af fullmägtiges skrifvelse i ämnet, att, enligt
fullmägtiges mening, de 13 afdelningskontor, som här afses, borde indelas
i fyra grupper, omfattande

lista gruppen: kontoren i Jönköping, Karlstad, Örebro;

2:dra » » i Falun, Hernösand, Luleå, Östersund;

''Ldje » » i Kalmar, Linköping, Mariestad, Umeå, Vexiö;

4:de » kontoret i Visby.

Såsom skäl för en sådan gruppindelning hafva fullmägtige åberopat
de bestämda olikheter, som kontorens verksamhet och rörelse
förete, och mot fullmägtiges förslag i denna del har utskottet ej funnit
anledning till annan erinran än att det synes utskottet, att ifrågavarande
gruppindelning tills vidare lämpligen bör kunna jemkas på sätt
af två bland fullmägtige yrkats, nemligen så, att dels de för året nyinrättade
kontoren i Linköping och Mariestad och dels det under år
1896 öppnade kontoret i Umeå hänföras till 4:de gruppen; och får utskottet
här nedan tillfälle att uppvisa hvilka ändringar i aflöningsstaterna,
sådana de af fullmägtige framlagts, som den af utskottet
ifrågasatta jemkningen i gruppindelningen föranleder.

]Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Vidkommande derefter de afl önings förmåner, som böra tilldelas Afloningstjenstemännen
vid de, med iakttagande af kamrers- och kassörs- formänerna
tjensteman åtskiljande, omorganiserade kontoren, har utskottet i åtskilliga
afseenden, som dock endast angå tjenstemännen (ej vaktbetjeningen),
funnit sig böra afvika från fullmägtiges förslag och i stället
delvis upptaga hvad af eu reservant inom fullmägtige ifrågasatts.

Hvilka dessa jemkningar äro och huru de verka med afseende på slutsummorna
för de olika grupperna, framgår af följande fyra tablåer:

lista gruppen

afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad, Örebro.

! ......________

'''' 1 - ----= .►•1 . j •:«..!	Fullmägtiges förslag.		Bankoutskottets förslag.
	Lön.	Tjenst- görings-	Missräk- nings-	Arf-	Summa.	Lön.	Tjenst- görings-	Missräk- nings-	Arf-	Summa.
	pen-	pen-	vode.			pen-	pen-	vode.
I }*''l		ningar.	ningar.			i	ningar.	ningar.
	2,000	1,250		750	4,000	1,800	1,200		600	3,600
(2 ålderstillägg å lönen . å 500).

Kassören........................	1,600	800	600	—	3,000	1,400	800	600	—	2,800
(2 ålderstillägg å lönen å 400). !
Registrator», tillika bok-
hållare..................m (1 ålderstillägg å lönen å 400).	1,300	700			2,000	1,300	700			2,000
Ombudsmannen.............	800	—	—	—	800	800	—	—	—	800
Vaktbetjenten (jemte bo-
stad och ved)............	400	200		—	600	400	200	—	—	600
(1 ålderstillägg å lönen
a 100>.
1 kontor: Summa	—	—	—	—	10,400	—	—	--	—	9,800
3 v >	—	—	-	—	31,200	—	—	—	—	29,400

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

2:dra gruppen

afdelningskontoren i Falun, Hernösand, Luleå, Östersund.

''■''i.'' L ;7 >• i ''< • * ‘i- '' i; \ t... u i ; .1 i\> ii’M

	Fullmägtiges förslag.		Bankoutskottets förslag.
	Lön.	Tjenst- görings- pen- ningar.	Missräk- nings'' pen- ningar.	Arf- vode.	Summa.	Lön.	Tjenst- görings- pen- ningar.	Missräk-na) gs-pen-ningar.	Arf- vode.	Summa.
Kamreraren........... (2 ålderstillägg å lönen å 500).	2,000	1,200	—	600	3,800	1,800	1,000	—	600	3,400
Kassören........................ (2 ålderstillägg å lönen å 400).	1,500	700	600	—	2,800	1,300	700	600	—	2,600
Begistratom, tillika bok-
hållare..................... (1 ålderstillägg å lönen å 400).	1,200	G00			1,800	1,200	600			1,800
Ombudsmannen..............	800	—	—	—	800	800	—	—	—	800
Vaktbetjenten (bostad och
ved)......................... (1 ålderstillägg å lönen å 100).	400	200			600	400	200			600
1 kontor: Summa	—	—	—	—	9,800	—	—	_	—	9,200
4 » >	—	—	—	—	39,200	—	—		—	36.800

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

3:dje gruppen

, . ■ ''! - \ \

afdelningskontorcn i Kalmar och Vexiö.

(Enligt fullmägtiges förslag skulle till denna grupp höra äfven kontoren i Linköping,
Mariestad och Umeå, som af utskottet förts till 4:de gruppen.)

	Fullmägtiges förslag.		Bankoutskottets förslag.
	Lön.	Tjenst- göringB—	Missräk- nings-	Arf-	Summa.	Lön.	Tjenst- göring*-	Missräk- nings-	Arf-	Summa.
	pen-	pen-	vode.		pen-	pen-	vode.
		ningar.	ningar.				ningar.	ningar.
Kamrerare!!........• i............	2,000	1,200		600	3,800	1,800	1,000		600	3,400
(2 ålderstillägg å lönen å 500).										'' i t /
Kassören........................	1,500	700	600	—	2,800	1,300	700	600	—	2,600
(2 ålderstillägg å lönen å 400).										i J
Ombudsmannen..............	800	—	—	—	800	800	—	—	—	800
Vaktbetjenten (bostad och
ved)......................... (1 ålderstillägg å lönen å 100).	400	200			600	400	200			600 i
1 kontor: Summa	’ TT"	—	—	—	8,000	—	—	— ,	—	7,400
2 » »	—	—	—	—	16,000	—	—	'' —	—	14,800
5 »	—	—	—	—	40,000	—	. v-/1	—	—	—

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

4:de gruppen

afdelningsbontoren i Linköping, Mariestad, Umeå, Visby.

(Endast Visbykontoret är i fullmägtiges förslag tilldeladt 4:de gruppen.)

	Fullmägtiges förslag (för Visbykontoret).		Bankoutskott^- förslag.
L. . '' 1		Tjenst-	Missräk-		Summa.	tutt	Tjenst-	Missräk-	Arf- vode.	Summa.
	bön.	gonngs- pen- liingar.	nings- pen- ningar.	vode.		Lön.	görings- pen- ningar.	nings- pen- ningar.
i i. . ! „ Kamretfaren.................... (2 ålderstillägg å lönen å 500).	‘ 1,800	800	4-	600	3,200	1,800	800	—	600	3,200
i KassörénOn................:a (2 ålderstillägg å lönen å 400).	1,400	700	500		2,600	1,300	700	400		2,400
Ombudsmannen.............	600	—	i		600	600		—	—	''600
Vaktbetjenten (bostad och ved).............	400	200	j		600	400	200			600 S , , 1 rf''; , 4 f
(1 ålderstillägg å lönen å 100).
1 kontor: Summa . 4 »		—	f-	—	7,000 (28,000)	—		—	—	6,800 i 27,200 1

Ålderstilläggen äro i dessa tablåer endast anmärkningsvis antydda,
men icke inberäknade. Olikheterna mellan fullmägtiges och utskottets
förslag med afseende på slutsummorna äro således följande:

Fullmägtiges förslag: Utskottets förslag:

lista	gruppen	kr.	31,200: -	— (3 kontor)	kr.	29,400: -	— (3 kontor)
2: dra	v		39,200: -	- (4	»	)		36,800: -	- (4	»	)
3:dje	y>	»	40,000: -	- (5	»	)	»	14,800: -	- (2		)
4: de		»	7,000: -	- (1		)	»	27,200: -	- (4		)
		kr.	117,400: -				kr.	108,200: -

liankoiitskottcts Utlåtande N:o 6. IT)

Till de belopp, som bär ofvan omförmälts, komma emellertid
ytterligare två anslagsposter, som verka till ökning i de nyss angifna
slutsummorna å staterna enligt fullmägtiges och utskottets förslag.

Såsom af fullmägtiges skrifvelse framgår, har den af dem föreslagna
regleringen till syfte jemväl att göra det möjligt att afskaffa
den särskilda ersättning, som, enligt nu gällande bestämmelser, tilldelas
tjenstemän vid samtliga nu ifrågavarande afdelningskontor för
bestyret med kommissionsgöromålen. Om de olägenheter, som äro
förenade med såväl bestämmandet af denna ersättnings belopp som med
fördelningen af de för hvart kontor bestämda beloppen mellan vederbörande
tjenstemän, livilka tagit del i bestyren, yttrade fullmägtige i
sitt under 1896 års riksdag afgifna utlåtande öfver då väckta motioner
om kamrers- och kassörstjensternas åtskiljande:

»För ombesörjande af kommissionsbestyren, hvilka ansetts ligga
utom den vanliga tjenstgöringen, har lemnats ersättning, som helt
naturligt ökats i förhållande till den tilltagande mängden af uppdrag,
dock så, att den beräknade godtgörelsen för hvarje uppdrag i det hela
blifvit mindre, då antalet uppdrag i betydligare män tillväxt. Den sålunda
till kontoren utanordnade ersättningen har mest för kamrernkassören
och dernäst för registrator!! blifvit en afsevärd del af aflöningen,
hvilken, såsom lätt inses, utan sådant bidrag skulle hafva
varit alltför knapp för en person, särskildt i en bankkamrers ställning.
Klart är emellertid, att en så beskaffad form för aflöningen icke kan
betraktas såsom lämplig. I följd af förhållandenas natur måste den
vara underkastad vexling, och om äfven ersättningen i allmänhet stigit
med den ökade rörelsen, så har dock på vissa håll, der rörelsen nedgått,
saken stält sig annorlunda. För öfrigt är ett sådant slag af inkomst
uppenbarligen ovisst äfven derutinnan, att tjensteinnehafvaren
icke får vid sjukdomsfall åtnjuta, hvad han kan hafva påräknat såsom
stadig inkomst. Bestämmandet af de belopp, som skola utgå till de
olika kontoren, är också förenadt med svårigheter, beroende på beräkningsgrunden,
och fördelningen af arfvodet emellan tjenstemännen
vid hvarje särskildt kontor har stundom varit föremål för meningsskiljaktigheter.
Dertill kommer, att godtgörelsen för de ifrågavarande
bestyren, hvars storlek bör rätta sig efter det besvär och den möda,
som desamma medföra, verkar till en olikhet i aflöningsförmaner,
hvilken visst icke alltid motsvaras af skilnaden i tjenstegöromålens omfattning
i det hela för det ena och andra kontoret. Det kan nemligen
lätt inträffa, att vid ett kontor kommissionsgöromålen äro mera betydande,
medan vid ett annat rörelsen på platsen är vida litligare och

Ytterligare
tillkommande
poster:

a) gemensam
stat,

b) öfrcrgängsstat.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

tager tjeustemännens tid mer i anspråk. Slutligen synes med fullt
skäl kunna ifrågasättas, huruvida det icke är med god ordning öfverensstämmande,
att verksamheten med kommissioners ombesörjande, hvilken
i sjelfva verket nu tillhör och är oskiljaktig från riksbankens rörelse,
skall vid de smärre afdelningskontoren, såsom fallet är vid hufvudkontoret
samt vid Göteborgskontoret, införlifvas med tjenstgöringen
för öfrigt och på samma sätt som denna blifva ett tjensteåliggande,
för hvilket ingen särskild ersättning lemnas.»

Lika med hvad fullmägtige i sitt nyssnämnda utlåtande af år 1896
uttalat, anser äfven utskottet det vara billigt, att nuvarande tjensteinnehafvare,
så länge de qvarstå i samma tjenst, få uppbära i det närmaste
samma belopp, som hittills kommit dem till godo, till följd
hvaraf det varder nödvändigt att å öfvergängsstat anvisa ett särskilt
belopp att användas till utbetalning åt de tjenstemän, som, intill dess
de vinna befordran, efter fullmägtiges pröfning, finnas böra komma i
åtnjutande af något tillskott såsom ersättning för mistadt arfvode. Det
härför erforderliga belopp är af fullmägtige uträknadt till 3,000 kronor,
men, då, på sätt ofvan närmare förmälts, utskottet ansett, att de enligt
stat anvisade aflöningsbeloppen kunde nedsättas under hvad fullmägtige
föreslagit, följer deraf att öfvergångsstatens summa, såsom äfven uttryckligen
antydts af reservanten hos fullmägtige, måste något höjas.
Enligt hvad utskottet under hand inhemtat, skulle den sålunda behöfliga
höjningen, som svårligen kan exakt beräknas, utgöra i jemn!
tusental 5,000 kronor, och anslagsbeloppet å öfvergångsstaten i sin
helhet således böra bestämmas till 8,000 kronor.

Detta anslag, från hvilket lämpligen synes böra utgå den ersättning
af 200 kronor, hvilken, enligt hvad samme reservant framhållit, bör
tillgodokomma ombudsmannen vid Umeåkontoret på grund deraf, att
detta kontor i utskottets förslag nedflyttats från 3:dje till 4:de gruppen
och i sammanhang dermed aflöningen till ombudsmannen nedsatts från
800 till 600 kronor, måste småningom kunna minskas och slutligen ur
aflöningsstaten alldeles uteslutas.

I nu gällande aflöningsstater för riksbankens mindre afdelningskontor
finnes i hvarje stat upptaget ett anslagsbelopp, afsedt till »extra
biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat». Medel till dessa
ändamål äro naturligtvis fortfarande behöfliga, men, i stället för anslagens
uppförande å hvarje kontors stat, hafva fullmägtige — i denna
del enhälligt — nu föreslagit, att de skulle upptagas på eu gemensam
stat för samtliga ifrågavarande kontor, samt hafva beräknat samma medel
för de 13 kontor, hvilka dels redan trädt och dels under innevarande

Bankoutskottets Utlåtande N:o 0.

år skola träda i verksamhet, till sammanlagdt 26,000 kronor, eller i
medeltal 2,000 kronor för hvarje kontor. Fullmägtige framhålla dock
uttryckligen, att det ena kontoret kräfver mer och det andra mindre,
hvaraf följer, att meningen icke är att för det ena eller andra kontoret
fastslå någon viss summa till ifrågavarande ändamål, utan att fullmägtige
skola hafva i sin hand att, allt efter behofvet vid det ena eller
andra kontoret, använda mer och vid andra åter mindre än det beräknade
medelbeloppet, 2,000 kronor; dock naturligtvis så, att totalsumman
icke öfverskrides.

Mot fullmägtiges framställning i denna del har utskottet ej anledning
till någon erinran.

Såsom ofvan blifvit visadt, skulle genomförandet af den reglering,
som nu ifrågasatts, medföra utgifter med afseende på kontorens tjenstemän
och vaktbetjening (ålderstillägg och öfvergångsstat oräknade):

enligt fullmägtiges förslag enligt utskottets förslag

kronor 117,400: — kronor 108,200: —
samt på gemensam stat ........... » 26,000: — j> 26,000: —

tillsammans kronor 143,400: — kronor 134,200: — .

Enligt nu gällande stater utgå för 13 kontor aflo ningar

(ålderstillägg oräknade) med .................. » 104,500: —

hvartill kommer ersättning för kommissionsbestyr,

beräknad till................................................................. » 31,400: —

.u<>; summa kronor 135,900:—.

Om fullmägtiges förslag genomfördes skulle alltså (öfvergåhgsstaten
och ålderstillägg oräknade) uppstå en förhöjning i utgifterna med 7,500
kronor, hvaremot enligt utskottets förslag skulle vinnas en minskning i
utgiftssumman af 1,700 kronor. Utskottets förslag, i förhållande till
fullmägtiges, medför alltså (öfvergångsstaten och ålderstilläggen alltid
oräknade) en besparing af 9,200 kronor.

Med anledning af de i ärendet väckta motionerna, livilka utskottet
genom hvad ofvan anförts anser sig hafva besvarat, får utskottet alltså
hemställa,

4:o

att Riksdagen måtte fastställa följande allöningsstater
att tillämpas från och med 1898 års början för
Dill. till llihsd. Vrot. 1891. C Sami. 1 Afd. G Häft. 3

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens nedannämnda
afdelningskontor, nemligen:

A. (grupp 1.)

vid kontoret i Jönköping:

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................... » 1,200: —

och kassavårdarearfvode........................................... » 600: —

Kassören, lön ......................................................................... » 1,400: —

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ......................t........» 800: —

och missräkningspenningar ........................................ » 600: —

Registratorn, tillika bokhållare, lön....................................... » 1,300: —

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................... » 700: —

Ombudsmannen, lön .............................................................. » 800: —

Vaktbetjenten, lön .................................................................... j> \iVt) 400: ,-r—

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar.......................................» 200: -h-s jemte

fri bostad och vedbrand

B (grupp 1.)
vid kontoret i Karlstad:

Kamreraren — — — (lika med A) — — — och vedbrand, ^

C (grupp 1.)
vid kontoret i Örebro:

Kamreraren — — — (lika med A) — — — och vedbrand.

Banlcoutskottets Utlåtande N:o 6.

D (grupp 2.)

vid kontoret i Falun:

Kamreraren, lön .................................................................... krön

hvilket belopp efter 5 års ordinäre tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................... »

och kassavårdarearfvode.......................................... »

Kassören, lön..................... »

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................... »

och missräkningspenningar .......................................... »

Registrator^, tillika bokhållare, lön........................... »

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ..................................... »

Ombudsmannen, lön ....................... »

Vaktbetjenten, lön ................................................................»

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar.................................................. »

jemte fri bostad och vedbrand.

or 1,800: —

1,000: —
600: —
1,300: —

700: —
600: —
1,200: —

600: —
800: —
400: —

200:

E (grupp 2.)

vid kontoret i Hernösand:

Kamreraren — — — (lika med D'') — — — och vedbrand.

F (grupp 2.)
vid kontoret i Luleå:

Kamreraren---(lika med D) —--och vedbrand.

Bankoutsliottets Utlåtande N:o 6.

G (grupp 2.)

vid kontoret i Östersund:

Kamrer ar en — — — (lika med D) — — — och vedbrand.

It (grupp 3.)
vid kontoret i Kalmar:

Kamreraren, lön .....................................................J.“ kronor 1,800:

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .....................................

och kassavårdarearfvode ............................................

Kassören, lön ....................................................................

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .......................................

och missräkningspenningar .........................................

Ombudsmannen, lön ....................................................

Vaktbetjenten, lön......................................................................

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar....................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

I (grupp 3.)
vid kontoret i Vexla:

Kamreraren---(lika med H)---och vedbrand.

K (grupp 4.)

vid kontoret i Linköping:

Kamrer aren, lön ...................................................................... kronor 1,800:

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan

1,000

600

1,300

700:

600:

800:

400:

200:

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6. -21

• *| förhöjas, med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................... kronor 800: —

och kassavårdarearfvode...................I.).''.''............ ... » 600: —

Kassören, lön ...''..ui.Va.v;.......................................................... » 1,300: —

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytter -

ligare 400 kronor,

t >1'' samt tjenstgöringspenningar ... ...,..!..i:.;....!.. v.i!.!.,.v..:... » 700: —

gi och missräkningspenningar .......................................... y> 400: —

Ombudsmannen, lön ..... » 600: —

Vaktbetjenten, lön.....:.''.............„....:........''.....i .......... » 400: —

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar................................................ » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

L (grupp 4.)

vid kontoret i Mariestad:

Kamreraren — — — (lika med K) — — — och vedbrand.

M (grupp 4.)
vid kontoret i Umeå:

Kamreraren — — — (lika med Ii) — — — och vedbrand.

tf (gruPP 4.)
vid kontoret i Visby:

Kamreraren — — — (lika med K) — — — och vedbrand.

Slutligen får utskottet, under hänvisning till hvad om den gemensamma
staten samt om öfv er gängss ta t en blifvit i förestående utlåtande
anfördt, hemställa,

5:o)

att Riksdagen, vid bifall till hvad i punkten 4:o
hemstälts, må

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

a) å gemensam stat från år 1898 och till- den fördelning,
som fullmägtige ega bestämma, för samtliga
riksbankskontoren i orterna, med undantag af kontoren
i Göteborg och Malmö, anvisa till extra biträde
vid kontorsgöromälen och semestervikariat ett belopp,
motsvarande i medeltal 2,000 kronor för hvarje af de
i grupper indelade kontoren; samt

b) å öfvergångsstat från år 1898 till fullmägtiges
disposition, för bestridande af ersättning vare sig för
aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad under
1897, men som, till följd af kontorens indelning i
grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden
för kommissionsbestyr åt de tjenstemän, som pröfvas
deraf böra komma i åtnjutande, anvisa 8,000 kronor.

Stockholm den 30 mars 1897.

På bankoutskottets vägnar:

G. H. SPENS.

Reservationer:

af herr Falk, som anfört:

»I likhet med utskottets flertal anser äfven jag, att, såsom motionärerna
herrar Söderberg, Elowson och Kardell ifrågasatt, kamrerare- och
kassörstjensterna vid riksbankens mindre afdelningskontor böra, så snart
sådant lämpligen kan ske, särskiljas. Men jag skiljer mig från detta
flertal derutinnan, att jag icke anser det närvarande ögonblicket val
valdt för att till Riksdagen göra framställning rörande de förändringar
i afdelningskontorens personal och lönestater, som måste blifva en följd
af ett dylikt särskiljande.

Bankontskottet framhöll under förlidot års riksdag — i utlåtande
den 27 april med anledning af herrar bankofullmägtiges yttrande rörande
jemväl vid nämnda riksdag väckta motioner om kamrerare- och kassörstjensternas
särskiljande — med eftertryck, att, med fästadt afseende

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

å de förslag, som vore å bane i syfte att bereda riksbanken en vidsträcktare
och delvis förändrad verksamhet genom öfvertagande af all
sedelutgifning, för hvilken verksamhet delvis andra former då torde
komma att tillämpas, hvilket åter kan komma att hafva inflytande på
afdelningskontoren, utskottet ansåg den dåvarande tidpunkten mindre
lämplig för en genomgripande reform af tjenstepersonalen och deraf
betingade större rubbningar i lönestaterna för afdelningskontoren. De
väckta motionerna blefvo äfven på denna grund af utskottet afstyrka.
Om nämnda skäl således redan förliden riksdag gjorde sig gällande
och föranledde afslag å de ifrågavarande motionerna, borde de väl i
ännu högre grad gälla under innevarande riksdag, enär den väntade
och förlidet år bebådade bankreformen nu ryckt ett så betydande steg
närmare sin lösning, att ett definitivt förslag till ny lag för riksbanken
ligger på Riksdagens bord och när som helst kan väntas blifva i kamrarne
behandladt. Under sådana förhållanden har jag ansett, att, då
Riksdagens beslut rörande den föreslagna banklagen är omedelbart förestående,
utskottet bort afvakta detta beslut, innan framställning skett
med anledning af herr Söderbergs in. flis motioner. Om ifrågavarande
lagförslag, hvilket är afsedt att träda i kraft den 1 januari 1899, vinner
Riksdagens bifall, är det nemligen uppenbart, att det måste åligga
1898 års Riksdag att utfärda nytt reglemente för riksbanken — antagligen
torde äfven nya tjenstgöringsstadgar för såväl hufvudkontoret
som afdelningskontoren blifva af nöden — jemte ny lönestat för fullmägtige,
och, i sammanhang härmed, lärer då lämpligast företagas frågan
om särskiljande af kamrerare- och kassörstjensterna vid afdelningskontoren
och om de förändringar i dessas lönestater, som deraf betingas.
Blifver åter det föreliggande lagförslaget ogilladt, och det således
kan antagas, att riksbankens nuvarande organisation åtminstone
under några år blifver oförändrad, då inträffar, enligt min åsigt, rätta
punkten att för innevarande Riksdag framlägga förslag angående åtskiljande
af kamrerare- och kassörstjensterna vid afdelningskontoren.

Min mening är sålunda den, att utskottet saknat ättledning frångå
den vid förlidet års riksdag intagna ståndpunkt i här berörda fråga,
och att utskottet icke bort till Riksdagen göra framställning om förändrade
föreskrifter rörande afdelningskontorens personal och lönestater,
förr än klarhet vunnits angående den organisation af riksbanken, å
hvilken dessa föreskrifter skola tillämpas.»;

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

vid punkten 4:o: ’■

af herrar grefve Spens, Hetta/, Falk, Östergren, Almgren och Ekströmer,
som ansett bankofullmägtiges förslag till aflöningsstater inom de olika
grupperna ega företräde beträffande kamrerare och kassörer framför
utskottets förslag samt derför yrkat, att utskottets hemställan i nämnda
punkt skulle affattats sålunda:

4:o.

att Riksdagen måtte fastställa följande aflöniugsstater
att tillämpas från och med 1898 års början
för tjenstemannen och vakthetjeningen vid riksbankens
nedannämnda afdelningskontor, nemligen:

A (grupp 1)

vid kontoret i Jönköping:

Kamreraren, lön ..!i...!.i•..:.................-‘.V.....''.........;....:................

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................;.....

och kassavårdarearfvode................................................

Kassören, lön.............................A..............................................

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................J...........

och missräkningspenningar..........................................

Registratorn, tillika bokhållare, lön.......................................

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ..................................

Ombudsmannen, lön ..................................................................

Vaktbetjenten, lön ...............................„ i A..............!.............

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar...............................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor 2,000:

» 1,250:

» 750:''1

» 1,600:1

» 800:

» 600:

» 1,300:-''

f> 700:

v 1 800:''-

» 400:

» 200:

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

15 (grupp 1)

vid kontoret i Karlstad:

Kamreraren — — — (lika med A) — — — och vedbrand.

Kamreraren

C (grupp 1)
vid kontoret i Örebro:

— (lika med A) — — —■ och vedbrand.

• vvtvoi

i) (grupp 2)
vid kontoret i Falun:

Kamreraren, lön .................................................................

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .......................................

och kassavårdarearfvode ..............................

Kassören, lön ......................................................................

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

kronor 2,000:

1,200

600

1,500

samt tjenstgö ringspenningar .............		y>	700	__
och missräkningspenningar ................		»	600	—
Registratorn, tillika bokhållare, lön....................................... hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor,	»	1,200
samt tjenstgöringspenningar ..............		»	600	—
Ombudsmannen, lön .........		»	800	_
Vaktbetjenten, lön .......................................... hvilket belopp kan förhöjas efter 5 tjenst med 100 kronor,	års ordinarie	»	400	—
tjenstgöringspenningar .......................... jemte fri bostad och vedbrand. Bill. till liihd. Prat. Vidi. (j Samt. I A/d.	U Väft.	»	200	4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

E (grupp 2)

vid kontoret i Hernösand:

Kamreraren —---(lika med D) — — — och vedbrand.

F (grupp 2)
vid kontoret i Luleå:

Kamrer ar en — — — (lika med D) —--och vedbrand.

G (grupp 2)

vid kontoret i Östersund:

Kamreraren — — — (lika med D) — — och vedbrand.

H (grupp 3)
vid kontoret i Kalmar:

Kamreraren, lön ....................................................................... kronor 2,000:

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..................................... »

och kassavårdarearfvode................................................ »

Kassören, lön ...................................................................... »

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med
ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................i....;.......... »

och missräkningspenningar........................................ »

Ombudsmannen, lön..................................................... »

Vaktbetjenten, lön ........ »

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar...................... ))

jemte fri bostad och vedbrand.

I (grupp 3)
vid kontoret i Vexiö:

Kamreraren -- — — (lika med H) — — — och vedbrand.

1,200

600

1,500

700

600

800

400

200:

Bankoutskottets Utlåtande N:o €.

: i A v. hiv

-v-n

K (grupp 4)

vid kontoret i Linköping:

i(!''

Kamreraren, lön ..................................................................... kronor 1,800: —

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan
förhöjas med 500 kronor och efter , 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .....................i......... »

800

600

1,400

och kassavårdarearfvode.

Kassören, lön ...... i).,

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsoih
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med
ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................... » 700

och missräkningspenningar........................................ » 500

Ombudsmannen, lön.................................................................. » 600

Vaktbetjenten, lön wrv.,v.\...........>åu\> -un 1400: —

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie < , . i.

tjenst med 100 kronor, ■ i;j; j ni t.bmuiW;

tjenstgöringspenningar.........................................» i 200: •+-

jemte fri bostad och vedbrand.

ir '' , . uiifi im(!;_• ifI''fI )•>; liveJ ''liv Idiot ib) r.vV.d

_ , j ,j.; !t-,u.iili,fu*i!-»d f*.oiltu! ■!, i

L (grupp 4)

vid kontoret i Mariestad:

— — och vedbrand.

Kamreraren —

(lika med K)

M (grupp 4)
vid kontoret i Umeå:

Kamreraren — — — (lika med K) — — — och vedbrand.

N (grupp 4)
vid kontoret i Visby:

— — (lika med K) — — —

Kamreraren —

och vedbrand;

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

vid punkten 5 b):

af herrar grefve Spens, Rettig, Falk, östergren, Almgren och Ekströmer,
som yrkat, att utskottet skulle hafva hemstält,

att Riksdagen, vid bifall till hvad i punkten 4:o
hemstälts, må:

b) å öfver gång sstat från år 1898 till fullmägtiges
disposition, för bestridande af ersättning vare sig för
aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad undfer
år 1897, men som, till följd af kontorens indelning
i grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden
för kommissionsbestyr åt de tjenstemän, som pröfvas
deraf böra komma i åtnjutande, anvisa 4,000 kronor.

Herrar Moberg, och grefve Hamilton samt Holmgren och Nyländer,
som blifvit valda till ledamöter i särskilda utskottet,''hafva, till följd af
arbetena i nämnda utskott, ej deltagit i behandlingen inom bankoutskottet
af detta ärende.

Herrar Anders Hansson i Solberga och J. P. Nilsson i Käggla
hafva till följd af beviljad ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit
i den slutliga behandlingen af detta ärende.

i )0«.!

5:o

K»

i jo**»»niotf

■ t

BILAGOR

liih. till lliksd. Prat. 1837. 6 Sund. 1 Afd. G lläft.

H •

''i- * -''ital *

-.''A

v,U. \ A .\ .Vv*Y

;-A ,.A A''''A

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. A.

Framställningar

angående reglering af aflöningsstaten för tjenstemännen vid
afdelningskontoren i Göteborg och Malmö.

ko. Göteborg.

Till bankoutskottet.

Till fullmägtige har styrelsen för afdelningskontoret i Göteborg rf(^™deaf
öfverlemnat en af kontorets tjensteman ingifven förnyad framställning „/!öningsförom
reglering af deras aflöningsförmåner, dervid styrelsen yttrat, att
densamma vid noggrann pröfning af berörda framställning funnit de nen vid riksaf
tjenstemännen till stöd för en löneförbättring anförda skäl och om- J™hdngsständigheter
vara desto mera behjertansvärda, som göromålen vid kon- kontor i
toret i följd af bankrörelsens oafbrutna tillväxt i högst väsentlig grad Göteborg.
ökats, hvadan under sådana förhållanden och då det torde vara med
billighet och rättvisa öfverensstämmande, att tjenstemännen vid afdelningskontoret,
hvilka före den år 1892 af Riksdagen för riksbankens
hufvudkontor faststälda lönestat varit i allt väsentligt likstälda med
tjenstemännen i motsvarande grad vid hufvudkontoret, jemväl skola
komma i åtnjutande af en löneförbättring, hvars befogenhet genom
nyssnämnda lönestat af Riksdagen blifvit i princip erkänd, styrelsen
för sin del på det varmaste förordade bifall till ifrågavarande ansökning.

Då fullmägtige, i likhet med styrelsen, anse hvad tjenstemännen
i sin berörda, härhos bifogade framställning till stöd för densamma
anfört vara af beskaffenhet att förtjena afseende, och då riktigt synes
vara att återinföra den likställighet med hufvudkontoret i fråga om
aflöningsförhållandena, som före den 1892 verkstälda regleringen vid
sistnämnda kontor egt rum och varit afsedd för kontoren i Göteborg
och Malmö, hafva fullmägtige funnit sig böra hemställa _ om sådan
ändring i staten för afdelningskontoret i Göteborg att, med iakttagande
det flitpenningar ej vidare skulle få tilldelas ordinarie tjenstemän,
nämnda stat koinme att upptaga för

Tjenstemännen.

Å lönestat:

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera kronor 1,500: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ...................................................... » 2,000'' —

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

sex i andra tjenstegraden, ombudsman, bokhållare,

kassörer, registrator, hvardera................................... kronor 2,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ............................................ » 2,500: _

efter tio års till............................................................. » 3,000: _

en i tredje tjenstegraden, kamrerare .............................. » 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till............................................. » 3,500: —

efter tio års till.............................................................. » 4,000: _

A arfvodesstat.

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden hvardera................. kronor 800: —

» » i andra » » » 1,000: —

» tjenstemännen i tredje » » 1,200: —

Missräkning spenning av:

till kassörerna, hvardera......................................................... .kronor 1,500: —

Årfvoden:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och

säkerhetshandlingar samt andra behållningar ...... kronor 750: —

till föreståndaren för kommissionsgöromålen......... » 750: —

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
för extra ordinarie tjensteman ................. » 7,500: —

Slutligen hafva fullmägtige velat fästa uppmärksamheten derå, att,
i sammanhang med den föreslagna ändringen i staten, som, om den
bifalles, synes lämpligen böra tillämpas från och med den 1 nästkommande
juli, samma inskränkning i afseende å tjenstemännens rätt till
semester, som i § 75 mom. 4 af bankoreglementet är för hufvudkontoret
föreskrifven, torde böra stadgas och sålunda bestämmas, att
dylik rätt ej tillkommer tjensteman i första graden, förr än han kommit
i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie
stat i minst fem år.

Stockholm den 11 mars 1897.

Pehr Ehrenheim.

J. W. Arnherg.

R. Törnebladh.
Olof Jonsson.

Tom Liljewalch.
Rob. Almström.

Bankoutslottets Utlåtande N:o 6.

Bilaga till l:o.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

’ ''(:• IlV-iöt'' låg''," Vf-H- >•*>« ! i :.Vj} i; >>! !•!! f‘ /l

Undertecknade, tjensteman vid riksbankens afdelningskon tor i Göteborg,
tillåta sig härmed vördsamt i år förnya den ansökan om löneförbättring,
som vi utan framgång gjort vid 1893, 1894 och 1895 års
riksdagar, enär vi förmoda, att utgången berott derpå, att vi måhända
ej nog tydligt framstäf de skäl och omständigheter, som kunnat leda
till bifall.

Den för afdelningskontoret nu gällande staten faststäldes af 1875
års Riksdag, det vill säga för mer än 20 år sedan, och var till år 1892
i öfverensstämmelse med hufvudkontorets stat, hvadan väl tidsförhållandena
nu äfven för oss kunna påkalla en förbättring i inkomsterna af
liknande skäl som för hufvudkontorets tjenstemän, i synnerhet som
kontoret hufvudsakligen genom staden Göteborgs snabba tillväxt haft
en oafbrutet växande rörelse.

Af vidfogade tablå n:o 1, gällande för de senaste 10 åren, synes
huru betydlig ökningen endast på denna tidrymd varit i åtskilliga
rörelsegrenar, särskildt hvad beträffar diskonterade vexlar, hypotekslån
samt postvexel och foliorörelsen.

Som den år 1889 inrättade vexlingskassan numera ständigt sysselsätter
1 kassör jemte 2 å 3 biträden och personalen sedan ej ökats,
är det lätt att förstå, huru mycket mer ansträngande vårt arbete blifvit.

Den skäliga tillökning i inkomsterna, som de ordinarie och med
dem likstälde tjenstemännen förr haft att påräkna utaf anslaget å kronor
7,500 (till semestervikariat och flitpenningar), har emellertid allt
mer och mer minskats, då kontoret till följd af rörelsens omfång sedan
år 1888 haft 6 extra ordinarie tjenstemän att aflöna.

Närslutna tablå n:o 2 visar äfven huru beloppet af flitpenningar,
som kunnat tilldelas de ordinarie och tillförordnade tjenstemännen, år
från år nedgått, hvilket i synnerhet för dem i lista graden kännes
ganska betungande. Tablån n:o 3 visar, huru inkomsterna för lista
gradens tjenstemän minskas.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6''.

De senaste åren har ingen tjensteman i 2:dra graden åtnjutit flitpenningar.

Som våra göromål utan tvifvel i omfång och vigt äro fullt jemförliga
med dem, som åligga tjenstemännen i motsvarande lönegrader
vid hufvudkontoret, våga vi derför förutsätta, att från den synpunkten
sedt vår framställan om löneförbättring ej kan anses obillig.

Hvad lefnad somkostnaderna beträffar är det kändt, att hyror och
pris på lifsförnödenheter i Göteborg äro fullt ut lika höga som i
Stockholm.

Kommunalskatten i Göteborg utgår nästa år per bevillningskrona
med kronor 5,37 exclusive kyrkoskatt, i Stockholm med kronor 3,so.
Skilnaden är känbar nog för en person med små inkomster.

Den nu ifrågasatta löneförhöjningen skulle i främsta rummet komma
de lägst aflönade ordinarie och med dem likstälde tjenstemännen tillgodo,
det vill säga de i l:sta graden, beträffande h vilka tjenstemän det
väl vore behjertansvärdt, att åt dem bereddes en i ekonomiskt afseende
tryggare ställning, än hvad nu är fallet, helst dessa tjenstemän, såsom
af nuvarande förhållanden framgår, först efter många års tjenstgöring
såsom extra ordinarier kunnat vinna befordran som tillförordnade eller
ordinarie kontorsskrifvare.

Äfven för tjenstemännen i 2:dra graden kunna de nu föreslagna
löneförbättringarna anses ganska behöfliga, i synnerhet som utsigterna
för dessa tjenstemän att här vinna befordran äro särdeles ringa, enär
endast en tjenst i 3:dje lönegraden, nemligen kamererarens, finnes upptagen
i afdelningskontorets stat. Dessutom hafva såsom förut påpekats,
flitpenningarna till dessa tjenstemän på senare åren upphört.

Vi tillåta oss här framlägga följande jemförelse mellan afdelningskontorets
stat, sådan den nu är och sådan den skulle blifva, för så
vidt vår ansökan beviljas.

Bankoutskottets Utlutande N:o C.

Nuvarande aflöningsstat.	Föreslagen ny aflöningsstat.
För 3 tjänster i l:sta graden:			För 3 fenster i lista graden:
lön............. å 1,000:— kr. 3,000: —			lön............. å 1,500: — kr. 4,500: —
tjenstgörings-			tjenstgörings-
pennin gar å 600: — » 1,800:	4,800		penningar å 800: — » 2,400: —	6,900	—
För 6 fenster i 2:dra graden:		• För 6 tjenster i 2:dra graden:
lön........... å 2.000: — kr. 12,000: —			lön........... å 2,000: — kr. 12,000: —
tjenstgörings-			tjenstgörings-
penningar å 800: — » 4,800: —	16,800	_	penningar å 1,000: — » 6,000: —	18,000	—
För 1 tjenst i 3:dje graden:		För 1 tjenst i 3:dje graden:
lön ............... kr. 3,000: —			lön ...................... kr. 3,000: —
tienstgöi-ingspenningar » 1,000: —	4,000		t.ienstgöringspenningar » 1,200: —	4,200	—
För två kassörer:		För 2 kassörer:
missräkningspenningar ... ä 1,500: —	3,000	—	missräkningspenningar ... ä 1,500: —	3,000
Föreståndaren för kommissions-			Föreståndaren för kommissions-
anstalten:			anstalten:
missräkningspengar........................	500	—	arfvode........................................	750	~
Kamreraren:			Kamreraren:
arfvode såsom kassavårdare...........	600	—	arfvode.....................................	750	—
Till semestervikariat och flitpenning åt			Till semestervikariat och flitpenningar
åt ordinarie och extra ordinarie tjenste			åt extra ordinarie tjenstemän ........	7,500	—
	7,50C	>-
Summa krono!	■ 37,200	)-	Summa kronoi	41,100]—

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Skulle vår vördsamma anhållan bifallas, komme afdelniugskontorets
stat således att ökas med

lön å 500 kronor för 3 tjänster i l:sta graden............ kronor

samt tjenstgöringspenningar å 200 kronor för d:o d:o »
vidare med tjenstgöringspenningar å 200 kronor för

6 tjenster i 2:dra graden............................................. »

och tjenstgöringspenningar å 200 kronor för 1 tjenst

i 3:dje graden ................................................................. j,

arfvode åt föreståndaren för kommissionsanstalten...... »

arfvode åt kamreraben............................................... ^

Summa kronor

1,500:

600:

1,200:

200:

250:

150:

3,900:

På grund af det anförda och då godkännandet af vår ansökan icke
är förenadt med någon synnerligt stor kostnad för riksbanken, våga vi
hoppas, att herrar fullmägtige hos Riksdagen täcktes göra framställan
om och utverka antagandet deraf med tillämpning från den 1 januari
1897 eller från annan tidpunkt, som herrar fullmägtige derför finna
lämplig.

Vi äro lika villige som skyldige att, i händelse vår ansökan bifalles,
underkasta oss samma vilkor, som gälla vid hufvudkontoret, dels
beträffande upphörandet af rättighet till semester för de tjenstemän
i l.sta graden, hvilka ej kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden
innehaft tjenst pa ordinarie stat i minst 5 år, dels i fråga om
utsträckning af expeditionstiden utöfver den nu bestämda, om samkulle
pröfvas nödigt.

Göteborg den 30 december 1896.

A. J. Lundström.

T. f. kamrerare.

V. E. Warvik.

Kassör.

Ernst Hallberg.

Kassör.

G. Eneroth. Carl Krön.

Föreståndare för kommissionsanstalten. T. f. registrator.

Ch. Lambér. Ch:s Stockelberg.

Kontorsskrifvare. T. f. kontorsskrifvare.

G. W. Backman.

T. f. revisor.

C. Nordenberg.

T. f. kontorsskrifvare.

Emil Wolff.

Ombudsman.

P. Norberg.

Tjensteman i andra graden vid riksbankens
afdelningskontor i Göteborg, styrelseledamot
för den dagliga förvaltningen
vid afdelningskontoret
i Karlstad.

Bih. till Riksd. Prot 1897. 6 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

Tablå N:o 1

offer de rigtigaste rörelsegrenarne Tid Åfdelningskontoret omfattande åren 1887—1896.


		1887	1888	1889	1890	1891	1892	1893	1894	1895	1896
Diskonterade vexlar.........................	st.	4,941	5,238	4,482	5,776	6,285	7,127	5,384	5,919	7,799	9,528
Beviljade hypotekslån......................	>	498	504	500	531	589	666	737	844	934	1,026
> afbetalningslån.................	>	2,822	2,517	2,170	2,025	1,988	2,286	2,138	2,300	2,077	2,197
Utfärdade postvexlar.......................	T>	2,878	3,104	3,038	3,161	3,931	4,423	3,914	4,133	4,489	4,986
Infriade » .......................	i	955	1,124	1,384	1,010	1,933	2,148	2,088	2,521	3,059	2,978
Insättningar å Kreditiv....................	Tt>	4,342	4,318	4,436	4,511	5,185	5,442	5,011	4,894	4,635	4,351
Uttagningar å > ....................	»	5,301	5,242	5,362	5,902	6,665	6,912	6,393	6,341	6,953	5,919
Insättningar å upp- och afskrifning	>	1,213	1,364	1,374	1,483	1,388	1,483	1,378	1,657	1,534	1,698
Uttagningar å d:o	>	1,727	1,899	1,943	2,186	2,147	2,345	2,208	2,228	2,006	2,163
Insättningar å folio.........................	»	491	460	474	494	467	489	562	605	880	1,074
Uttagningar 4 » ........................	>	395	265	281	288	373	380	417	362	510	624

<X>

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Tablå N:o 2

utvisande beloppen af de flitpenningar, som tilideiats ordinarie och e. o. tjensteman

sedan 1887.

	1887	1888	1889	1890	1891	1892	1893	1894	1895	1896
Flitpenningar åt ordinarie och tillförordnade tjenste-man ..............................	1,075		963	91	1,900		1,425		1,504	18	1,425		966	66	700		625		700
D:o åt e. o. tjensteman samt semesterarfvoden.	3,925	—	3,536	09	4,900	_	6,575	_	6,095	82	6,675	_	6,533	34	6,800	_	6,875	_	6,800
Öfverskott till följande år	—	—	500	—	1,200	—	700	—	600	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	5,000	—	5,000	—	8,000	—	8,700	—	8,200	—	8,100	—	7,500	—	7,500	—	7,500	—	7,500	—

Tablå n:o 3

utvisande de 3 tjcnstemännens i lusta graden resp. inkomster åren 1887—1896.

	1887	1888	1889	1890	1891	1892	1893	1894	1895	1896
OJi.» t. »''ST. i. Kronor....... ...	2,841	66	2,453	90	2,608	34	2,604	17	2,629	17	2,604	17	2,704	17	2,646	12	2,641	67	2,495	82
	med ålders-													mod ålders-	med ålders-	med ålders-
	tillägg 500													tillägg 500	tillägg 500	tillägg 500
	kr. inber.													kr. inber.	kr. inber.	kr. inber.
» ____	2,168	06	2,094	72	2,041	64	2,075	—	2,125	—	2,096	67	2,179	15	2,183	33	2,183	33	1,925	—
> ........	1,950	—	2,000	03	2,000	—	2,037	51	2,116	69	2,090	85	2,112	51	1,700	—	1,704	16	1,850	—

Bankoutskottets Utlåtande N:o

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6,

Bil. B.

2:o. Malmö.

Till bankoutskottet.

I sammanhang med förslaget till ändrade bestämmelser i fråga
om vissa tjenster vid riksbankens mindre afdelningskontor i förening
med inordnande af kommissionsgöromålen i den öfriga expeditionen
hafva fullmägtige fäst sin uppmärksamhet på önskvärdheten af ändring
i förhållandena vid kontoret i Malmö, så att den särskilda ersättningen
för kommissionsbestyren skulle upphöra och lönerna bestämmas med
hänsyn dertill. Fullmägtige hafva i det afseendet anmodat styrelsen
för kontoret att afgifva förslag till den ändring i aflöningsstaten, som
kunde blifva nödig i sammanhang dermed, att de särskilda ersättningarna
för kommissionsbestyren upphörde och de belopp, som hittills
för sådant ändamål anvisats, kunde ingå i lönestaten. Till följd deraf
har styrelsen inkommit med det yttrande och förslag, som innefattas i
närlagda skrifvelse. Farligt detsamma skulle den ifrågasatta nya staten
ej uppgå till mer än 50 kronor utöfver den nuvarande, när till densamma
lägges det belopp, som under senare åren anvisats för kommissionsgöromålen,
hvarvid styrelsen dock fäst uppmärksamheten dels
å önskvärdheten deraf, att, i likhet med hvad för Göteborgskontoret
är bestämdt, något arfvode anvisas åt den, som hufvudsakligast får sig
sistnämnda bestyr ålagda, dels ock å behöfligheten af någon höjning af
de för extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar anslagna belopp.

Med afseende å det af fullmägtige i yttrande till utskottet såväl
sistlidet som innevarande år framhållna önskemålet, att särskild ersättning
för kommissionsgöromålen måtte upphöra, och då framställning
om afdelningskontorens i Göteborg och Malmö fortfarande likställighet
i aflöningsförmåner med hufvudkontorets tjensteman, på sätt före den
för sistnämnda kontor vidtagna lönereglering egde rum, kan synas ega
fog för sig, särskildt med hänsyn till den likartade gradindelning, som
bestämts för hufvudkontoret och kontoren i Göteborg och Malmö samt
den tjenstemännen enligt reglementet åliggande skyldigheten att underkasta
sig förflyttning från ett till annat af dessa kontor, hafva full -

Ångåendc
reglering af
aflöningsstaten
för
kontoret i
Malmö.

BanJcoutskottets Utlåtande N:o 6.

mägtige, som i fråga om kontoret i Göteborg göra särskild framställning
i ämnet, funnit sig hafva all anledning att förorda det framstälda
förslaget till ny stat för afdelningskontoret i Malmö.

Härvid anse fullmägtige dock, att för omhänderhafvandet af penningar
och värdehandlingar något arfvode, som fullmägtige föreslå till
500 kronor, bör, såsom vid hufvudkontoret och vid kontoret i Göteborg,
bestämmas för den tjensteman, åt hvilken kommissionsgöromålen
komme att till väsentligaste delen anförtros, hvarjemte det till extra
arbeten, semestervikariat och flitpenningar utgående belopp synes, med
afseende å den af kontorsstyrelsen lemnade redovisning öfver användningen
af dessa medel, böra lämpligen höjas med 500 kronor och således
bestämmas till 3,500 kronor eller ej fullt hälften af hvad som
är för ändamålet anvisadt för afdelningskontoret i Göteborg, der tjensternas
antal ock är dubbelt så stort som vid Malmökontoret.

Häremot skulle, i likhet med hvad vid regleringen af hufvudkontorets
stat bestämts, de ordinarie tjenstemännen ej få erhålla del
af flitpenningsanslaget samt i afseende å semester stadgas, att tjensteman
i l:a graden ej eger erhålla sådan, förr än han kommit i åtnjutande
af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat
i minst fem år, hvarom bestämmelse borde i mom. 4 af § 75 införas.

I enlighet härmed föreslå fullmägtige, att, med tillämpning från
den 1 nästkommande juli, staten för afdelningskontoret i Malmö, i hvad
rör tjenstemännen, måtte få följande lydelse:

2:o) Tjenstemännen.

A lönestat:

två i första tjenstegraden, hvardera .................................

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie

tjenst i graden till........................................................

två i andra graden, bokhållare, kassör, hvardera........

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie

tjenst i graden till.......................................................

efter 10 års till...............................................................

en i tredje graden, kamrerare............................................

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie

tjenst i graden till........................................................

efter 10 års till.............................................................

ombudsmannen..............................................................

kronor 1,500: —

» 2,000: —

» 2,500: —

» 3,000: —

» 3,500: —

» 4,000: —

» 1,500: —

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6. 13

Å arfrodesstat.

Tjenstgöringspenningar :

till tjenstemännen i första graden, hvardera.................. kronor 800: —

)) » i andra » » » 1,000: —

» tjenstemännen i tredje » » 1,200: —

» ombudsmannen ................................................................. » 500: —

Missräkningspenningar :

till kassören ............................................................................ kronor 1,500: —

Arfvoden:

till en tjensteman i 2:a graden för vården af kommission
sanstaltens kontanta medel och värdehandlingar
..................................................................... kronor 500: —

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
till e. o. tjensteman.......................................... » 3,500: —.

Stockholm den 11 mars 1897.

R. Törnebladh.

Pehr Ehrenlieim.
J. W. Arnberg.
Olof Jonsson.

Tom Liljewalch.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Bilaga till 2:o.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Sedan herrar fullmägtige, på sätt ett den 30 sistlidne oktober hit
ankommet utdrag af herrar fullmägtiges protokoll för den 22 i samma
månad utvisar, beslutat äfven från härvarande afdelningskontor infordra
yttrande och förslag till den ändring i aflöningsstaten, som kunde
blifva nödig i sammanhang dermed, att de särskilda ersättningarne för
kommissionsbestyren upphörde och de belopp, som hittills för sådant
ändamål anvisats, kunde ingå i lönestaten, får styrelsen, till fullgörande
af det densamma sålunda lemnade uppdrag, härigenom vördsamt afgifva
följande förslag:

	Förslag till ny aflönings-stat.	Nuvarande aflönings- stat.	Tillökning.
Första gradens tjensteman.
Registrator n: Lön......................................................*................ samt nu varande ålderstillägg kr. 500: —	1,500	—	1,000	—	500	—
Tjenstgöringspenningar..........................................	800	—	600	—	200	—
Kontor sskrifvar en: Lön.......................................................................	1,500		1,000		500
samt nu varande ålderstillägg kr. 500: —
Tjenstgöringspenningar..........................................	800		600		200
Transport	4,600	—	3,200	—	1,400	—

~Barikoutskottets Utlåtande N:o 6.

	Förslag till	Nuvarande
	ny aflönings-s tat).	aflönings- stat.	Tillökning.
Transport Andra gradens tjensteman. Kassören:	4,G00	—	3,200	—	1,400	—
Lön...................................................................... samt nu varande 2:ne ålderstillägg å kr. 500: — hvardera.	2.000		2,000
Tjenstgöringspenningar...........................................	1,000	—	800	—	200	—
Missräkningspenningar............................................ Bokhållaren:	1,500		800		700
Lön....................................................................... samt nu varande 2;ne ålderstillägg å kr. 500: — hvardera.	2,000		2,000
Tjenstgöringspenningar........................................... Tredje gradens tjensteman. Kamreraren:	1,000		800		200
Lön....................................................................... samt nu varande 2:ne ålderstillägg å kr. 500: — hvardera.	3,000		3,000
Tjenstgöringspenningar........................................... Arfvode för vård om kontorets kassor, låne- och säkerhetshandlingar samt för kontroll af kommis-	1,200		1,000		200
sionsgöromålen................................................. Vaktmästaren.	750				750
Lön......................................................................	700	—	000	—	100	—
Tjenstgöringspenningar...........................................	200	—	100	—	100	—
Summa kronor	17,950		14,300	-	3,650	—

Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 6.

Enligt ofvanstående förslag skulle tillöknirigen i aflöningen blifva
ungefär lika med det åt kontoret såsom godtgörelse för kommissionsbestyren
för sistlidna år anvisade belopp 3,600 kronor samt tjenstemännens
löner komma att blifva öfverensstämmande med dem, som för
närvarande äro faststälda för kufvudkontorets tjenstemän, hvilket äfven
förut i hufvudsak varit förhållandet från år 1875 till år 1892, då ny
lönereglering egde rum vid hufvudkontoret.

Då styrelsen ej trott sig ega befogenhet att i någon afsevärd mån
öfverskrida det för ifrågavarande lönereglering afsedda belopp och den
ofvan föreslagna fördelningen af detsamma synes styrelsen vara den
lämpligaste, samt styrelsen i följd deraf ej kunnat, såsom den önskat,
i ofvanuppgjorda förslag intaga något belopp såsom arfvode eller missräkningspenningar
åt den 2:dra gradens tjensteman, för närvarande
bokhållaren, som kommer att utföra de hufvudsakligaste göromålen och
penningaffärerna i följd af de till kontoret genom skriftvexling inkommande
uppdrag, tillåter styrelsen sig vördsamt hemställa, huruvida
icke utöfver ofvanberörda förslag ett arfvode, motsvarande det, som
bokhållaren vid kommissionsanstalten vid hufvudkontoret åtnjuter, med
samma belopp skulle kunna tilldelas en 2:dra gradens tjensteman vid
kontoret — tills vidare bokhållaren — för den dagliga vården och
bestyret med för ifrågavarande göromål in- och utgående penningförsändelser
och delvis värdehandlingar.

I sammanhang härmed får styrelsen meddela, att af det åt kontoret
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar anslagna arfvode,

kronor........................................................................................................ 3,000: —

skulle till tvenne extra ordinarie tjenstemän komma

att utgå kronor .................................................... 2,000: —

samt, då alla tjenstemän, som bestrida ordinarie
befattningar, åtnjuta semester, till semestervikariat.
......................................................................... 583: 33 % ggg. 33

och skulle sålunda endast kronor.................................................... 416: 67

återstå till flitpenningar.

Malmö, riksbankens afdelningskontor den 30 november 1896.

T. Lundquist.

Ola Andersson. L. Kiellander. E. Holmgren.

H. Fr. Ahhtröm.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. C.

Fullmägtiges yttrande år 1897.

Till bankoutskottet.

Det åligger fullmägtige att afgifva utlåtande öfver de inom Riksdagen
af herr Söderberg i Första Kammaren (motion n:o 34) samt
herrar Elowson och Kardell i Andra Kammaren (motioner n:is 89 och
99) väckta motioner i fråga om skiljande af kamrers- och kassörstjensterna
vid riksbankens mindre afdelningskontor samt om den förändrade
organisation, som deraf kan föranledas.

Dessa motioner äro till syfte och i väsentlig mån äfven till motivering
öfverensstämmande med dem, som vid förliden riksdag i samma
ämne afgåfvos.

Fullmägtige hade då tillfälle att utförligt yttra sig i afseende å
den synnerliga vigten och betydelsen af åtgärders vidtagande för vinnande
af det mål, motionärerna åsyftade, och hvad dermed stod i närmaste
sammanhang, och få fullmägtige härhos bifoga det då afgifna förslaget.

Hvad sålunda föreslagits ledde dock ej till önskadt resultat.

Med anledning deraf, att en lösning af frågan i angifven rigtning
måste anses vara för riksbanken högst angelägen, funno sig fullmägtige,
helst det under dess behandling anmärkts, att något initiativ till ändring
af nuvarande förhållanden hvarken utgått från fullmägtige eller från
afdelningskontorens styrelser, manade att för sin del å nyo upptaga
ärendet, hvarför fullmägtige inhemtat yttranden från vederbörande styrelser,
i akt och mening att derefter ingå till bankoutskottet med förslag
i ämnet, sedan frågan blifvit inom fullmägtige behandlad. Medan denna
behandling ännu pågick, väcktes emellertid de här ofvan omförmälda
motionerna, i hvilka behofvet af ändring bestämdt och kraftigt framhålles.

Fullmägtige dela motionärernas åsigt och vidhålla sina uttalanden
vid 1896 års riksmöte. Det senast förflutna året har nemligen gifvit
ytterligare stöd åt den uppfattningen, att särskiljandet af kamrers- och
kassörstjensterna vid de afdelningskontor, der de äro förenade, påkallas
redan under nuvarande förhållanden, hvilket lär framgå särskildt af
härhos bifogade uppgifter,

Bih. till Rihd. Prot. 1897. 6 Sami. 1 A/d. 6 Haft.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

dels af svårigheten för innehafvaren af kamrers- och kassörstjensterna
att sköta både kassaexpeditionen och kamreraregöromålen på en gång
säkert och tillräckligt snabbt för allmänhetens behöriga betjenande, samt

dels af de hinder för anordnande af en i allo verksam kontroll,
som ligger i föreningen af de ifrågavarande tjensterna.

Härtill kommer, hvad som på mer än ett ställe i handlingarna är
framhållet,

att kommissionsgöromålen böra inordnas i den öfriga expeditionen
och icke betinga särskild ersättning, i sammanhang hvarmed lönerna
blifva sådana, att något tillskott till dem ej erfordras.

Afdelningskontoren hafva på senare tiden i allmänhet befunnit sig
i jemn och stadig utveckling. För att denna skall kunna fortgå så, som
både allmänhetens och riksbankens intressen kräfva, bör uppenbarligen
arbetet vid dem vara ordnadt med hänsyn till de förhållanden, som nu
äro rådande, icke till dem, som för tio år eller ännu längre tillbaka
voro för handen. Det är med hänsigt härtill fullmägtige funnit pligten
bjuda att än en gång framlägga förslag till den anordning, som de för
sin del funnit erforderlig för tillfredsställande xitöfvande af kontorens
verksamhet.

I afseende å enskildheterna anse fullmägtige sig kunna och böra i
det allra mesta och väsentligen vidblifva sitt förslag af 1896.

Så synes indelningen af kontoren i vissa grupper fortfarande vara
nödig. Det är nemligen uppenbart, att kontoren i verksamhet och
rörelse förete bestämda olikheter. Vid sådant förhållande lär afseende
icke böra fästas vid den önskan, som af en eller annan styrelse uttalats
i fråga om likställighet mellan kontoren. Det må vara sant, att
förhållandena kunna vexla, men med den indelning, som nu blifvit föreslagen,
låter sig förena möjligheten att vidtaga jemkningar t. ex. genom
anställande i händelse af behof på extra eller ordinarie stat — liksom
nu — af ytterligare en tjensteman, särskildt der dessa äro endast två,
in. m. Att kontoret i Visby skulle, åtminstone innan det visat sig
mägtigt af större utveckling, bilda en fjerde grupp, kan ock anses
skäligt med hänsyn dertill, att ett eller annat nytt kontor, der verksamheten
ej kan antagas blifva så liflig, må i denna grupp inordnas.

I fråga om ålderstillägg, vid hvilkas bestämmande särskildt afseende
blifvit fäst derpå, att de lägre tjensterna rätteligen äro att betrakta
som öfvergångsbefattningar, hafva fullmägtige ej funnit skäl att frångå
förra årets förslag. Enahanda gäller om semesterrätten.

Då nu två nya kontor tillkommit, lära dessa, för hvilka staten ännu

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

är provisorisk, böra inordnas i de föreslagna grupperna, och torde tills
vidare de kunna hänföras till 3:dje gruppen.

Tillkomsten af dessa två kontor betingar en ökning i det gemensamma
anslaget för extra arbeten och semestervikariat. Detta föreslogs
1896 till 20,000 kronor för 11 kontor. De upplysningar, som erhållits
angående svårigheten att bereda skälig ersättning åt de extra biträden,
som måste antagas för att dels kunna inträda vid inträffande förfall för
de ordinarie och dels vinna utbildning för riksbankens tjenst, hafva föranledt
fullmägtige att föreslå någon ökning i detta anslag, hvilket skulle
af fullmägtige fördelas på de olika kontoren efter pröfning af de särskilda
förhållandena. Fullmägtige vilja derför föreslå, att det således
för nu ifrågavarande 13 kontor bestämmes till högst 26,000 kronor,
efter medelberäkning af 2,000 kronor för hvart kontor, hvarvid dock
bör väl ihågkommas, att det ena kontoret kommer att kräfva mindre,
det andra mera. Behofvet af tillräckliga medels anvisande för det ifrågavarande
ändamålet framgår deraf, att i åtskilliga fall de yngre extra
ordinarierna hittills måst åtnöja sig med arfvoden, som icke stått i rimligt
förhållande till det arbete, som af dem fordras, i afseende hvarå
härhos bifogade, från kontoren infordrade uppgifter äro egnade att gifva
erforderlig ledning.

I afseende å vaktmästarnes aflöning skilja sig styrelsernas förslag
något. I de flesta äro, utöfver hvad fullmägtige föreslagit, ålderstilllägg
— ett eller två — ifrågasatta. Då vaktmästarnes göromål blifvit
mera omfattande och ansvarsfulla i samma mån rörelsen tilltagit, synes
det ock billigt, att deras löneförmåner i någon mån förbättras, helst
den hittills med större eller mindre belopp till den utgående ersättningen
af kommissionsarfvodet nu skulle bortfalla. Fullmägtige föreslå
derför, att ett ålderstillägg af 100 kronor, att utgå efter 5 års väl vitsordad
tjenstgöring, må i stat uppföras för hvarje vaktbetjent.

I fråga om eventuel ersättning efter fullmägtiges bepröfvande till
vissa nuvarande tjensteinnehafvare kan, i följd särskild! af skedda befordringar,
det föreslagna belopp, som skulle tills vidare kunna utgå,
nedsättas med 800 å 1,000 kronor.

Göromålens fördelning torde böra fastställas af fullmägtige, som,
i händelse förslaget blir godkändt, icke skola underlåta att vidtaga och
bankoutskottets pröfning vid 1898 års riksdag underställa nödiga ändringar
i tjenstgöringsstadgarna, och torde såsom hufvudsaklig ledning
för fördelningen böra följas de grunder, som blifvit angifna i 1896 års
förslag, dock med möjlighet till jemkning i den ena eller andra enskildheten.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Beträffande den nya statens tillämpning, lär den böra fastställas
att taga sin början med år 1898. Angående tjensternas tillsättande,
synes kunna åt fullmägtige uppdragas att, med iakttagande af nuvarande
innehafvares rätt, besätta tjensterna vare sig genom uppflyttande af
vederbörande tjenstemän vid hvart kontor eller efter ansökan i vanlig
ordning.

Staten skulle således blifva följande:

l:sta gruppen.

Jönköping, Karlstad, Örebro.

Kamreraren, lön ..................................................................................... kr. 2,000

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kamrerare
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas

med 500 kronor och efter 10 års med ytterligare 500
kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 1,250

och kassavårdarearfvode.......................................................... » 750

Kassören, lön............................................... » 1,600

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kassör
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400
kronor och efter 10 års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ........... » 800

och missräkningspenningar.................................................... j> 600

jRegistratorn, tillika bokhållare, lön.......................................... » 1,300

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom registrator
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .................................................. » 700

Ombudsmannen, lön.............................................,.................................... » 800

Vaktbetjenten, lön .......................... » 400

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst
med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar............................................................... » 200

iemte fri bostad och vedbrand.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

2:dra gruppen.

Falun, Uernösand, Luleå, Östersund.

Kamreraren, lön...................................................................................... kr. 2,000

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kamrerare
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas''
med 500 kronor och efter 10 års med ytterligare 500
kronor,

samt tjenstgöringspenningar.................................................. » 1,200

och kassavårdarearfvode.......................................................... » 600

Kassören, lön............................ » 1,500

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kassör
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400
kronor och efter 10 års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .................................................. » 700

och missräkningspenningar...................................................... » 600

Registratorn, tillika bokhållare, lön..................................................... » 1,200

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom registrator
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 600

Ombudsmannen, lön............................................................................... » 800

Vaktbetjenten, lön .................................................................................. » 400

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst
med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar............................................................. » 200

jemte fri bostad och vedbrand.

3:d,jc gruppen.

Kalmar, Linköping, Mariestad, Umeå, Vexiö.

Kamreraren, lön...................................................................................... kr

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kamrerare
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter 10 års med ytterligare 500
kronor,

samt tjenstgöringspenningar .................................................. »

och kassavårdarearfvode .........................................................

2,000

1,200

600

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Kassören, lön............................................................................................. kr. 1,500

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kassör
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400
kronor och efter 10 års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .................................................. » 700

och missräkningspenningar................ » 600

Ombudsmannen, lön................................................................................ » 800

Vaktbetjenten, lön ................................................................................. » 400

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst
med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar ........................................................... » 200

jemte fri bostad och vedbrand.

4:de gruppen.

Visby.

Kamrer ar en, lön .......................................... kr. 1,800

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kamrerare
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter 10 års med ytterligare 500
kronor,

samt tjenstgöringspenningar .................................................. » 800

och kassavårdarearfvode............................................ » 600

Kassören, lön............................................................................................. » 1,400

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjenst såsom kassör
vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400
kronor och efter 10 års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 700

och missräkningspenningar..................................................... » 500

Ombudsmannen, lön.................. » 600

Vaktbetjenten, lön ................................................................................ » 400

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst
med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar............................................................. » 200

jemte fri bostad och vedbrand.

På gemensam stat för 13 kontor till fullmägtiges disposition för
extra arbeten och semestervikariat ............................................... kr. 26,000

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

öfvergångsstat, till fullmägtiges disposition för bestridande af ersättning
för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjenste män,

som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande..................... kr. 3,000

Jemföras nu slutsummorna i den nya definitiva staten med totalbeloppet
enligt nu gällande stat, ålderstilläggen oräknade, eller med
kronor 104,500, befinnes, att för 13 kontor nu utgår för år kr. 104,500,

hvartill kommer ersättning för kommissionsgöromål under

1896 för 11 kontor................................................................ B 27,700

förslagsvis för Linköping och Mariestad samt för ett qvartal
till Umeå-kontoret, hvilket 1896 var öppnadt blott
nio månader .............................................................................. » 3,700

kronor 135,900.

Den nya staten upptager:

................................................................kr. 31,200

.......................... » 39,200

.................................................................... » 40,000

............................. » 7,000

................................................................... » 26,000

kronor 143,400,

hvadan skilnaden skulle blifva 7,500 kronor, hvaraf det allra mesta
skulle komma på anslaget till vikariatsersättning m. m.

Protokollsutdrag, innefattande tvenne fullmägtiges i visst afseende
afvikande mening, bifogas.

Stockholm den 5 mars 1897.

Pehr Ehrenheim.

B. Törnehladh. • Tom Liljewalch.

3 kontor å 10,400.....

4 » b 9,800.....

5 b b 8,000......

1 b b 7,000......

på gemensam stat......

Rob. Almström.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Utdrag af protokollet, hållet hos herrar fullmägtige i riksbanken
den 5 mars 1897.

§ 1. Beslöts och justerades fullmägtiges utlåtande till bankoutskottet
i anledning af väckta motioner om skiljande af kamrers- och
kassörstjenstema vid afdelningskontoren, hvarvid skriftlig reservation
aflemnades af herr Jonsson, med hvilken herr von Friesen instämde, i
hvad anginge lägsta aflöningsstatens tillämpning på vissa kontor,
varande reservationen af följande lydelse:

»Då pensionerna för personalen vid nuvarande elfva mindre kontor
enligt förslaget komme att ökas med 15,400 och ålderstilläggen med
4,100 kronor, hvarutaf i årligt medeltal torde komma att utgå omkring
8,000 kronor och hvarmed således förslagets slutsumma bör förhöjas,
har jag ansett, att aflöningsstaten bort kunna nedbringas, så att skiljaktigheten
mellan den nu gällande och den föreslagna blifvit mindre.
Detta så mycket hellre, som avancementen till handhafvareskapet af
den dagliga förvaltningen ställer sig så fördelaktig vid dessa kontor.
Af de åtta tjenstemän, som der äro handhafvare af den dagliga förvaltningen,
hafva nemligen efter deras inträde i riksbankens tjenst en
erhållit denna befattning om två år, en om tio och de öfriga efter
respektive 13, 14, 15, 16 och 17 år. I afseende å särskild! lönen för
kamrerarne må derjemte erinras, att dessa varda befriade från sin
nuvarande risk att såsom kassörer förlora penningar vid räkning af
sådana. ,

Lönen för kamrerarne har derför synts mig kunna sättas till

vid l:sta gruppen, lön............................................... kronor 1,800

tjenstgöringspenningar ......... » 1,200

kassavårdarearfvode ............... » 600 3 gQQ

vid 2:dra och 3:dje

» 1,800

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

och vid 4:de gruppen (Visby) ................................. kronor 1,600

» 1,000

® _600 3,200

och lönen för kassörerna

vid l:sta gruppen, till lön ...................................... » 1,400

tjenstgöringspenningar ........ » 800

missräkningspenningar........... » 600 2 300

vid 2alra och 3:dje, till........................................... » 1,200

» 800

» 600 2,600

och vid 4:de gruppen (Visby) ................................ » 1,200

» 800
» ......_ 400 2,400

samt lönen för registratorn-bokhållaren

vid lista gruppen, till lön......................................... » 1,200

tjenstgöringspenningar ......... )) 800 2,000

och vid 2lära gruppen, till...................................... » 1,200

» 600 1,800

med i förslaget upptagna ålderstillägg för samtliga dessa tjänster.

Enligt min mening borde då lägsta aflöningsstaten tillämpas för de
nya kontor, som inrättas, ty det är lättare att flytta upp ett kontor i
aflöning än ned, och således skulle de nyinrättade kontoren i Linköping
och Mariestad till en början likställas med Visby. Äfven Umeå borde
helst likställas med Visby och svårigheten med ombudsmannens lön,
som der är. 800 kronor, kan på ena eller andra sättet undanrödjas.

Ett bifall till detta mitt ändringsförslag torde kanske göra nödigt
att något höja det å öfvergångsstat uppförda beloppet.»

Som ofvan.

Bill. Ull Ri/csd. Prot. 1897. <j Sami. / Å/d. ti Iläft.

Ur protokollet
Hjalmar Marin.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Enligt sammandraget för den 31 december 1896 utgjorde
antalet för kontoren i:

•	Vexlar.	Hypoteks- lån.	Afbetal- ningslån.	Kreditiv ! m. m.
Jönköping..............................................	646	142	958	78
Karlstad.................................................	1,172	256	375	51
Örebro...................................................	2,066	243	400	48
Falun....................................................	1,322	120	510	22
Hernösand ............................................	592	135	175	21
Luleå.....................................................	382	131	1.222	92
Östersund...............................................	640	90	287	91
Kalmar..................................................	511	97	768	36
Vexiö.....................................................	245	195	725	70
Umeå.....................................................	88	14	287	1
Visby ....................................................	334	139	431	134
Malmö..................................................	1,496	59	539	100
i Göteborg..... .........................................	2,362	354	4,774	194
Hufvudkontoret.....................................	2,438	705	2,689	312

Bankoutslcottets Utlåtande N:o 6.

Tabell,

utvisande för år 1896 vid nedannämnda afdelningskontor antalet

Vid kontoret i:	Samman-lagda diskon-terings- och låneposter (vexlar, hy-poteks- och afbetal-ningslån).	Beviljade kassakre-	Utfärdade postremiss- vexlar.	Uppdrag i kommis-sionsväg.

Falun...................................................	5,168	22	3,695	3,781
Hemösand.............................................	3,285	21	2,957	6.258
Jönköping..............................................	4,288	78	4,636	8,675
Kalmar...................................................	3.403	36	3,055	5,126
Karlstad................................................	5,756	Öl	7,756	12,423
Luleå....................................................	3,307	93	2,182	5.447
Umeå *)................................................	523	1	1,384	953
V exiö....................................................	2,382	71	2,636	4,591
Visby...................................................	2,108	134	2,260	839
Örebro..................................................	8,326	48	6,650	9,093
Östersund...............................................	3,250	91	2,020	3,900
Summa	41,796	646	39,231	61,086
utgörande således medeltalet för hvarje
kontor............................................	3,800	59	3,566	5,553

'') Öppnadt den 1 april 1896.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Tabell,

utvisande antalet under år 1896 vid riksbankens afdelningskontor diskonterade
vexlar, utlemnade lån m. m. samt vinst i jemna tusental.

Vid kontoret i:	Vexlar.	Hypo- tekslån.	Kredi-tiv *).	Afbeta lån *).	Post- vexlar.	Lagsök- ningar.	Vinst kronor.
Göteborg.......................	9,628	1,026	196	4,816	4,986	967	492,000
Malmö..........................	5,822	203	100	547	3,518	52	279,000
Falun............................	4,310	345	22	513	3,695	216	57,000
Hernösand.....................	2,717	392	21	176	2,957	6	174,000
Jönköping......................	2,882	448	78	958	4,636	12	108,000
Kalmar.........................	2,310	326	36	767	3,055	27	48,000
Karlstad......................	4,634	745	51	377	7,756	126	105,000
Luleå.............................	1.611	433	93	1,263	2,182	—	75,000
Umeå”)........................	208	27	1	288	1,384	11	/ förlust 115,769,27
Vexiö............................	983	655	71	744	2,636	83	49,000
Visby...........................	1,248	425	134	435	2,260	82	50,000
Örebro...........................	7,084	842	48	400	6,650	9	165,000
Östersund......................	2,703	254	91	293	2,020	52	63,000

*) Utestående vid årets slut.

**) Öppnades den 1 april 1896.

Bankoutshottets Utlåtande N:o 6.

Uppgift

å kommissionsgöromålen vid nedannämnda afdelningskontor

under år 1896.

\ Afdelningskontoret i:	Antal uppdrag.	Belopp i jemnadt tal.	Arfvode kronor.
! Falun.......................................................................	3,781	3,256,200	2,000 ;
Hernösand...............................................................	6,258	24,300,100	2.800
\| Jönköping...............................................................	8,675	9,076,900	3,700
Kalmar....................................................................	5,126	2,580,100	2,650
\| Karlstad...................................................................	12.423	9,645,000	3,900
! Luleå......................................................................	5,447	3,019,300	3.100
1 Umeå*).....................................................................	953	404.300	800
Vexiö.......................................................................	4,591	3.342,900	2,550
j Visby........................................................................	839	1.313,500	500
Örebro....................................................................	9,093	12,369,600	3,800
\| Östersund................................................................	3,900	11,616,900	1.900 \|

■) Öppnadt den 1 april 1896.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Ca.

Bilagor till fullmägtiges yttrande år 1897.
Yttranden

angående förslaget om kamrers- och kassörstjensternas åtskiljande,
afgifna af styrelserna för riksbankens kontor i:

l:o. Falun.

»Till herrar fullmägtige i riksbanken.

Genom utdrag af herrar fullmägtiges protokoll den 24 sistlidne
september har styrelsen för riksbankens afdelningskontor i Falun blifvit
anmodad att, i anledning af väckt fråga om åtskiljande af kamrersoch
kassörstjensterna vid de riksbankens afdelningskontor, der dessa
tjenster nu äro förenade, afgifva yttrande och förslag:

l:o) om betydelsen af de ifrågavarande tjensternas skiljande för
åstadkommande af skärpt kontroll i förening med besörjande af expeditionen
till större beqvämlighet för allmänheten;

2:o) om de ändringar i tjensteåliggandenas hufvudsakliga fördelning,
som i sammanhang dermed borde ske; samt

3:o) om de ändringar i lönestaten, som påkallades af den nya
organisationen, hvarvid äfven vaktmästarelönen borde tagas i betraktande.

Till åtlydnad häraf får styrelsen, som anser de båda ifrågavarande
tjensternas åtskiljande vara af synnerlig vigt för vinnande af en snabbare
expedition af göromålen och en säkrare kontroll, vördsamt anföra
följande.

Hvad först beträffar de åligganden, som böra tillkomma vederbörande
tjenstemän, synas dessa lämpligen kunna fördelas sålunda:

Kamreraren skulle tillkomma: att jemte handhafvande styrelseledamoten
utöfva kassavården, att föra hufvudbok och kassabok samt afräkningsbok
för löpande räkningen med hufvudkontoret, att kontrollera
veckolistor och dagliga kassarapporter samt afräkningsböckerna för upp -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

och afskrifnings-, depositions-, folio- och kreditivräkningarne, dock med
undantag af kontrollränteberäkningen å dessa räkningar, som lämpligen
torde kunna verkställas af kassören efter expeditionstiden, vidare att
emottaga och granska till föredragning inlemnade handlingar, att skriftvexla
med allmänheten i upp- och utlåningsärenden, att föra debetsidan
i kassadiariet öfver kommissionsgöromålen, att uppgöra nödiga extrakt,
att kontrollera ''förfallo- och nummerböckerna, att verkställa ränteberäkning
i andra hand å vexlar och lån, att uppgöra vecko- och månadsrapporter,
med undantag dels af veckokassarapporten, som torde uppgöras
af kassören, och dels1 rapporten öfver statskontorets folioräkning
och förskottsräkningen för länsstyrelsens anvisningar, som torde uppgöras
af registratorn, att lemna sifferuppgifterna till föreskrifna heloch
halfårsberättelserna, samt slutligen att kontrollera avisbrefven.

Kassörens åligganden torde komma att utgöras af kassagöromålen
och förande af anteckningsbok öfver den dagliga kassarörelsen, ränteberäkning
i andra hand å upp- och afskrifnings-, depositions- och kreditivräkningarne,
förande af kreditsidan i kassadiariet öfver kommissionsgöromålen
samt diariets summering, inläggning och afsändning af afgående
posten för kommissionerna, uppgörande af veckokassarapporter,
förande af samtliga nummerböcker samt förande af listan öfver afgifter
för vexelinkasseringar.

Registratorn torde det tillkomma att föra registerböckerna med hvad
dertill hörer, att föra förfälloböckerna och afräkningsböckerna för uppocli
afskrifnings-, depositions-, folio- och kreditivräkningarne, att utskrifva
qvittenser å nämnda räkningar, att verkställa ränteberäkning i
första hand beträffande samtliga rörelsegrenar, samt att uppgöra rapporter
öfver statskontorets folioräkning och öfver räkningen »förskott för länsstyrelsens
anvisningar».

Förande af veckolistor och föredragningslistor, utskrifning af anmälningssedlar,
postvexlar, avislistor och avisbref samt biträde vid
kassan och jemväl annat biträde torde kunna anförtros åt e. o. tjenstemän.

Vid sådan fördelning af tjenstegöromålen blefve kontrollen skärpt,
då densamma, jemväl i de fall, der handhafvande styrelseledamoten
hittills varit ensam kontrollerande, komme att fördelas mellan honom
och kamreraren; och anser sig styrelsen särskild! böra framhålla önskvärdheten,
att den af kassören inlemnade kassan för dagen kontrollerades
af handhafvare!! och kamreraren gemensamt.

Att allmänheten skall genom skiljande af kamrerare- och kassörstjonsterna
snabbare betjenas framgår deraf, att kassören får odelad t

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

egnadt sig åt kassagöromålen, hvilka nu ofta störas af hans åliggande
att granska till föredragning inlemnade handlingar äfvensom att tillhandagå
allmänheten med upplysningar i låneärenden m. m.

Hvad slutligen angår de aflöning sförmåner, som böra, i händelse
den ifrågasatta omorganisationen komme till stånd, tillkomma vederbörande
tjenstemän, anser styrelsen, med fästad hänsyn särskildt till
de höga lefnadskostnaderna härstädes, lönestaten vid afdelningskontoret
böra bestämmas i likhet med hvad af herrar fullmägtige i dess betänkande
till bankoutskottet af den 16 april detta år föreslagits för kontoren
i Jönköping, Karlstad och Örebro, hvarjemte det för extra biträde
vid kontorsgöromålen och semestervikariat nu utgående belopp 1,700
kronor torde böra bibehållas.

Lönestaten för härvarande afdelningskontor torde således, efter
styrelsens åsigt, böra blifva följande:

Kamreraren, lön......................... 2,000: —

(med två ålderstillägg å hvardera 500 kr.)

tjenstgöringspenningar .............................................................. 1,250: —

kassavårdsarfvode ................................................................... 750: —

Kassören, lön...................................................................................... 1,600: —

(med två ålderstillägg å hvardera 400 kr.)

tjenstgöringspenningar .............................................................. 800: —

missräkningspenningar................... 600: —

Registratorn, lön................................................................................. 1,300: —

(med ett ålderstillägg af 400 kr.)

tjenstgöringspenningar.............................................................. 700: —

Ombudsmannen, lön....................................................................... 800: —

Vaktbetjenten, lön............................................................................. 400: —

tjenstgöringspenningar.............................................................. 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Extra biträde och semestervikariat .............................................. 1,700: —

Summa kronor 12,100: —

Falun i riksbankens afdelningskontor den 17 november 1896.

J. E. Eklund.

O. Herdin. H. Stenfelt.

K. A. Bladin.*

B ankout skottets Utlåtande N:o 6.

null 4jurfy un j..-i it>t

Bil. CKt

2:o. Hernösand.

»Till herrar fullmägtige i riksbanken.

Med föranledande af styrelsen tillhandakommet utdrag ur herrar
fullmägtiges protokoll den 24 nästlidne september, deri infordrats styrelsens
yttrande och förslag i vissa uppgifna hänseenden beträffande
ifrågasatt åtskiljande af kamrers- och kassörstjensterna vid de mindre
afdelningskontoren, får styrelsen i sådant afseende vördsammast anföra:

l:o) i fråga om betydelsen af de ifrågavarande tjensternas skiljande
för åstadkommande af skärpt kontroll i förening med besörjande af expeditionen
till större beqvämlighet för allmänheten,

att styrelsen, som till fullo delar den vid nästlidne riksdag af vederbörande
motionärer och af herrar fullmägtige i ärendet meddelade
allmänna uppfattning, särskildt beträffande detta kontor vill erinra, att
dess verksamhet redan nått den omfattning, att behof vet af den ifrågasatta
tjensteförändringen vid upprepade tillfällen gjort sig ganska känbart
gällande, i synnerhet vintertid med då tillämpade postförhållanden.
Kamrerns egenskap af mellanhand mellan allmänheten och styrelsen
har sålunda ganska ofta icke obetydligt fått eftersättas, granskning af
lånehandlingar in. m. ej sällan måst blifva knapphändig, och hans åligganden
i allmänhet kräft den största vaksamhet för att ej genom sin
mångfald blifva bristfälligt tillgodosedda, hvilket förhållande icke torde
vara lämpadt att betrygga vare sig önskvärd kontroll eller bankverksamheten
i öfrigt;

2:o) beträffande de ändringar i tjensteåliggandenas hufvudsakliga fördelning,
som i sammanhang dermed borde ske,

att styrelsen tänkt sig följande fördelning af göromålen:

I. Kamreraren åligger hufvudsakligen:

vård af dagkassan (jemte handhafvaren af dagliga förvaltningen);
låneansökningars mottagande och granskning;
kommissionsanstalten (korrespondens och minnesbok);
granskning och attestering af alla rapporter och rån teberäkningar;
hufvudboken, kassakontrollboken och kontrollböckerna för alla giroräkningar; Bih.

Ull llikfid. Prof. 1(0)7. 0 Sami. 1 Af cl. 6 Höft.

Banko ut skottets Utlåtande N:o 6.

kontrollering af förfalloböcker, avisbref och depositionsboken ;
för e d ragningslistorna.

II. Kassören åligger hufvudsakligen:

alla kontanta in- och utbetalningar;
kassabok (kassalista);
alla rapporter;

nummerböcker för vexlar och lån.

III. Registratorn åligger hufvudsakligen:
registret;

alla giroräkningsböcker och depositionsboken;
alla ränteberäkningar;
kommissionsanstaltens kassabok;
anmaningsbref, avisbref och förfalloböcker;
veckolistor;

utskrift af insättningsbevis, postvexlar och anvisningar;
avislistor;

insättningsblanketter och anmälningssedlar.

Vid de afdelningskontor, der endast en extra ordinarie tjensteman
finnes, eger handhafvaren af den dagliga förvaltningen, då semester
eller annan ledighet för ordinarie tjensteman ej derför lägger hinder i
vägen, att på den extra ordinarie tjenstemannen öfverflytta en del af
kamrerarens och registratorns åligganden, hvilket förhållande blifver
regel, då två eller flere extra ordinarie tjensteman äro vid kontoret
anstälda.

Likaledes eger handhafvaren af den dagliga förvaltningen att fördela
öfriga vid kontoret förefallande göromål.

3:o) vidkommande de ändringar i lönestaten, som påkallades af den
nya organisationen, hvarvid äfven vaktmästarelönen borde tagas i betraktande,

att styrelsen, under förutsättning, att den särskilda ersättningen
för kommissionsbestyren icke vidare bör utgå, utan i stället de fasta
aflöningarnes totalbelopp ökas, anser aflöningsförmånerna lämpligen böra
utgå med följande belopp:

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

..........							1895 år6
		Tjenst-	Arfvode.	Missräk-			aflöning
	Lön.	görmgs- pengar.	nings- pengar.	Summa.	tillägg.	med kom-missions-arfvodc.	åldcrs- tillägg.
Kamreraren..................	ii,000	1,250	750		4.000	2 å 500	4,800	2 ä 500
Kassören......................	1,600	800	—	600	3.000	2 å 400	—	—
Ombudsmannen............	800		—	—	800	—	800	—
Registratorn................. Till extra biträde och	1,300	700	—	—	2.000	1 å 400	2,700	2 å 300
semestervikariat........		—	1.000	—	1,000	—	1.700	—
Vaktbetjent..................	400	200	—	—	600	—	500	—
Kronor	i -	_	—	—	11.400	—	10.500	—

För att icke alltför mycket minska ordinarie tjenstemäns aflöning
torde personliga lönetillägg böra anvisas.

Såsom af ofvanstående förslag framgår, har styrelsen ansett afdelningskontoret
böra likställas med kontoren af första gruppen, och detta
derför att, då såväl utlåning, omsättning och levererade vinstmedel
under senare åren vid detta kontor varit större än vid förenämnda
kontor af första gruppen, samt ansvaret för kontorets behöriga skötsel
torde böra beräknas i proportion härefter, och då härtill kommer, att
lefnadsförnödenheter och bostadshyror härstädes ställa sig väsentligt
högre än vid nyssnämnda kontor, torde ett mindre antal expeditioner
icke böra föranleda dertill, att kontoret upptages i en kategori underlägsen
den här ofvan nämnda.

Slutligen tillåter sig styrelsen framställa den mening, att enär fråga
uppstått att åt riksbanken bereda en vidsträcktare och delvis förändrad
verksamhet genom öfvertagande af all sedelutgifning, det synes styrelsen
såsom för riksbankens verksamhet synnerligen fördelaktigt, i tall
de ifrågasatta behöfliga förändringarna i tjenstgöringen, afseende ju
hufvudsakligen ökad möjlighet för ordinarie tjenstemännen vid afdelningskontoren
att medhinna fullgörandet af sina åligganden, redan hunnit
blifvit genomförda och inöfvade vid den tidpunkt, då en så genomgripande
ökning i bankens verksamhet som den föreslagna vunne tillämpning.

Hernösand i riksbankens afdelningskontor den 10 november 189H.

C. I). Uppström. /''. E. Huss. Edv. Ericsson.

A. Ekelund.-

Bankör*skotteis Utlåtande N:o 6.

3:o. Jönköping.

Bil. Ce.

''»Till herrar fullmägtige i riksbanken.

Sedan med anledning af tillhandakommet protokollsutdrag i fråga
om åtskiljande af kamrerare- och kassörsbefattningarna vid de mindre
afdelningskontoren handhafvande styrelseledamöterna vid de i afseende
å rörelsens omfattning närmast likstälda afdelningskontoren i Jönköping,
Karlstad och Örebro i och för öfverläggning i ärendet sammanträffat,
hafva desse i eu till styrelsen stäld skrifvelse redogjort för behofvet
af ifrågavarande tjensters skiljande samt tillika framlagt förslag till de
ändringar, som vid nämnda kontor påkallas af en eventuel omorganisation.

Vid den granskning, styrelsen underkastat ifrågavarande skrifvelse,
har styrelsen ej funnit något, att erinra, så mycket mindre som den till
sitt innehåll i väsentliga delar öfverensstämmer med hvad styrelsen
sistlidna år för herr deputeraden för den inre förvaltningen haft äran
framhålla.

På grund häraf får styrelsen till fullgörande af det genom åberopade
protokollsutdrag åt styrelsen meddelade uppdrag såsom eget utlåtande
och förslag vördsamt härmed öfverlemna nämnda, af styrelsen
biträdda skrifvelse; men har styrelsen tillika ansett sig särskilt böra
betona, att den alltjemt fortgående stegringen af göromålen i kassaexpeditionen
oafvisligen kräfver, att kamrerare- och kassörsbefattningar
så skyndsamt som möjligt åtskiljas.

Till ledning vid bedömandet af omfattningen af kontorets rörelse
anhåller styrelsen till sist att få hänvisa till vidfogade tablå n:o 3.

Jönköping i riksbankens afdelningskontor den 7 november 1896.

A. M. Leuhusen.

A. E. Ahnén. Ridt. Lindgren.

J. W. Spens.»

Bilaga till 3:o.

Till styrelsen för riksbankens afdelningskontor i Jönköping.

Sedan herrar fullmägtige infordrat respektive styrelsers yttrande
och förslag i afseende på omreglering af tjensterna vid de mindre af -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

delningskontoren, hafva vi, hvar och en dertill bemyndigad af sin styrelse,
sammanträffat för att rådpläga och taga del af hvarandras erfarenheter
i den för kontoren så synnerligen vigtiga frågan, och hafva
vi dervid förenat oss om följande uttalande.

Redan länge har föreningen af kamrerare- och kassörsbeiattningarne
visat sig vara i flera afseenden mycket olämplig och deras åtskiljande
framträdt som ett behof, hvilket, i den mån kontorens verksamhet
ökats, blifvit allt mera trängande. Detta har ock blifvit framhållet,
icke allenast af oss under hand för herr deputeranden för den inre förvaltningen,
utan äfven af Riksdagens herrar revisorer af afdelningskontoren.

Den olägenhet af nuvarande anordning, som först framträder, och
hvilken val ock torde vara af större betydelse, är försvagandet af
kontrollen, särskild! kassakontrollen.

Den banktjensteman, hvars verksamhet framför allt bör vara föremål
för kontroll, är helt naturligt kassören. Det är derför olämpligt,
att den, som förrättar kassörstjenst, sättes som förste tjensteman vid
expeditionen och såsom den, hvilken har att i första rummet öfvervaka
göromålen. Kamreraren-kassören åligger, bland annat, all sammanfattningsbokföring.
Han bär att ansvara för veckolistorna och derur
taga alla uppgifter för hufvudbokföringen, kontrollera all bokföring vid
upp- och afskrifnings-, folio- och kreditivräkningar m. m., att upprätta
rapporter och förrätta bokslut. Den kontroll, som derigenom utöfvas å
kassörsverksamheten, åligger sålunda vid riksbankens s. k. mindre afdeluingskontor
hufvudsakligen kassören sjelf. Nödvändigheten att frångå
en sådan anordning torde ligga i öppen dag.

Vidare måste anses som origtigt och för öfrigt stridande mot riksbankens
principer i afseende å kassavård, att kassören i förrättningskåssan
och kamreraren såsom ene vårdaren af dagkassan, ur hvilken
kassa tillhandahålles för den dagliga rörelsen erforderliga sedlar och
mynt, och till hvilken efter slutad expedition i förrättningskassan uppkomna
behållningar inlevereras, är eu och samme person. Handhafvande
styrelseledamoten kan nemligen ej alltid medhinna att kontrollera
allt, som från förrättningskassan öfvergår till dagkassan. Härtill
bör han hafva biträde af den, som jemte honom deltager i kassavården.
Men det är, enligt nu gällande bestämmelser, kamreraren-kassören, som
då skulle komma att kontrollera sig sjelf.

Ett annat missförhållande af kamrerarens dubbla egenskap af kassör
och vårdare af dagkassan, som oupphörligen framträder, är, att vid de
tillfällen, då under pågående expedition förrättningskassan behöfver för -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

stärkning af sedlar och mynt, kamrern, för att skaffa sig denna förstärkning,
måste gå ifrån expeditionen och i följd deraf lemna så godt
som utan tillsyn de kontanta medel och värdehandlingar m. m., han
der har liggande. Härigenom upphäfves i sjelfva verket också kamrerarens
ansvar såsom kassör och skulle vid uppgörande af dagens räkenskaper
eu balans visa sig, torde kamreraren mot sitt bestridande svårligen
kunna åläggas betalningsskyldigheten derför, alldenstund han icke
oafbrutet från början till slut fått egna kassaexpeditionen sin tillsyn
utan af sin dubbeltjenst varit nödsakad att då och då derifrån aflägsna
sig.

En förening af general- och dagkassevård med förrättande af
kassörstjenst. är derföre, såsom redan antydts, i principen orimlig, och
måste i praktiken vid den alltjemt ökade rörelsen leda till stora svårigheter
och möjligen äfven till förlust för banken.

Lätteligen inses ock, att kassören, som skall bära ansvaret för
göromålen inom kassaexpeditionen, bör, ostörd af andra sysslor under
expeditionstiden, få egna sig deråt och slippa att dela sin uppmärksamhet
på åligganden af andra slag, som samtidigt skola fullgöras.

Kassagöromålen hafva hittills varit stadda i jemn tillväxt och numera
nått den omfattning, att de under kontorens öppethållande kräfva
sin man för sig. En extra tjensteman har ständig sysselsättning som
biträde åt kassören, och mycket ofta behöfver han hjelp af två extra
ordinarier, hvaraf den ene då är fullt upptagen med uppräkning och
sortering af skiljemynt.

Men med nuvarande organisation är kassören ej endast kassör,
lian är också kamrerare och skall i denna egenskap icke blott biträda
handhafvande styrelseledamoten i kontrollen öfver expeditionen i sin
helhet, utan äfven underhandla med allmänheten i låneärenden, vara
mellanhand mellan denna och styrelsen, sköta korrespondensen med i
landsorten boende kunder samt besörja hufvudbokföringen m. m.

Då emellertid, såsom ofvan blifvit påvisadt, kamreraren i sin egenskap
af kassör har full sysselsättning under expeditionstiden, torde vara
klart, att de göromål, som för honom borde vara hufvudsak, kamreraregöromålen,
få sitta hårdt emellan. Kamrerarebefattningen har genom
sin sammanslagning med kassörstjensten sålunda faktiskt förlorat sin
uppgift i afseende å kontrollen, i det att någon sådan öfver expeditionen
i sin helhet från kamrerarens sida nu ej är i nämnvärd mån
möjlig.

Men ej heller allmänhetens berättigade anspråk på god och snabb
expedition blifva under kamrerarens nuvarande dubbelställning tillgodo -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

sedda. Så kunna t. ex. personer, som infinna sig på banken för att
inlemna vexlar eller lån, sällan eller aldrig påräkna att ostörde af obehöriga
få underhandla med kamreraren om sina angelägenheter, då
denne för det mesta är omgifven af folk, som har en eller annan uträttning
i kassan,<^)ch dermed är den discretion, som många fordra och
värdera, och hvilken i riksbankens reglemente så ofta påbjudes, tillspillogifven.
Om kamreraren sålunda skall underhandla med besökande
i låneärenden, blifva trafikanterna i kassan uppehållna. Fordra dessa
åter att blifva skyndsamt expedierade, måste de förra gifva sig till tåls.

Till allt detta kominer under expeditionstiden äfven utförandet af
med posten inkomna kommissionsuppdrag, för hvilka jemlikt gällande,
fullt nödvändiga bestämmelser, redovisning skall lemnas med omgående.

Att sammanförandet på en hand af alla de olikartade göromål, som
ofvan blifvit antydda, skall leda till att såväl försvaga kontrollen som
att ej alla göromål kunna egnas den omsorgsfulla och skyndsamma
handläggning, som önskligt vore, torde klart inses; och härmed torde
vi till fullo hafva ådagalagt, att åtskiljandet af kamrerare och kassörstjensterna
är ett behof, som icke låter afvisa sig.

Vi hafva nu visserligen endast skärskådat förhållandena vid kontoren
i Jönköping, Karlstad och Örebro, men vi äro dock fullkomligt öfvertygade,
att de skäl, som vid dessa kontor hufvud sakligen tala för eu
förändrad arbetsfördelning, hafva sin giltighet för alla riksbankens
smärre afdelningskontor.

Enligt vårt förmenande kunna kamrerare- och kassörstjensterna åtskiljas
och den oundgängligen erforderliga förändringen i arbetsfördelningen
vinnas utan inrättandet af nya ordinarie tjenster och utan att
riksbankens utgifter för aflöningen i nämnvärd mån ökas.

En efter närvarande förhållanden lämplig omreglering af tjenstebefattningarne
bör nämligen kunna försiggå på sådant sätt, att, med
indragning af nuvarande kontors- och kassaskrifvaretjensten (i Örebro
ännu anordnad utöfver stat) hos kontoren anställas eu kamrerare, en
kassör och en registrator.

Härförutom behöfva kontoren gifvetvis, fortfarande som hittills, biträde
af extra ordinarie tjensteman.

I afseende på grunddragen för arbetsfördelningen, sådan vi tänkt
oss densamma, bedja vi få hänvisa till innehållet af härvid fogade fn
laga n:o 1.

I detalj lärer ej vara lämpligt fastslå någon viss arbetsordning,
gällande för liera kontor, enär förhållandena på olika orter i somliga
afseende!! ställa sig väsentligen olika.

Banlioutskottets Utlåtande N:o 6.

En punkt i den af oss föreslagna arbetsfördelningen, hvarå vi
bedja att särskildt få fästa uppmärksamhet, är förslaget, att kamreraren
endast skall kontrasignera (ej som nu underskrifva) brefven i låneärenden.
Vi anse nemligen, att alla utgående bref, liksom förhållandet
torde vara inom privatbankerna, böra underskrifva af verkställande
direktören. Kontrollen vunne derigenom i styrka, hvarförutom handhafvande
styrelseledamoten finge bättre tillfälle att öfvervaka korrespondensen
med allmänheten.

Återstår slutligen frågan om livilka förändringar i lönestaten, som
kunna påkallas af en ny organisation af tjensterna.

Till en början bedja vi då få framhålla, hurusom tjenstemännens
aflöningar för närvarande till stor del bestå af den särskilda ersättning,
som utöfver aflöningsstaten lemnas för kommissionsgöromålen, utan
hvilket. tillskott till de ordinarie löneförmånerna, dessa otvifvelaktigt
äro alldeles för knappt tillmätta i förhållande till de trägna och ansvarsfulla
göromälen.

Arfvodet för kommissionsgöromålen, som likvisst icke fått uppbäras
under ledighet, torde under innevarande år kunna beräknas till
omkring 1,280 å 1,475 kronor för kamreraren och omkring 850 kronor
för registratorn. Vid denna beräkning har då naturligtvis icke tagits
i betraktande den förändring i angifna beloppen, som orsakats af att
båda dessa tjensteman tillfälligtvis haft förordnande att under en del
af året uppehålla högre befattningar.

Då emellertid skriftvexling i upp- och utlåningsärenden med utom
bankplatsen boende personer och förmedling af deras låneuppdrag numera
allmänt ingår i bankernas verksamhet och riksbanken, lika litet
som andra banker lärer vilja återgå till det gamla, en gång förkastade
systemet, då landsortskunder vore nödsakade att vända sig till dyra
kommissionärer för att få sina bankaffärer uträttade, torde kommissionsgöromålen
för framtiden få anses oskiljaktiga från riksbankens rörelse.

Vi anse derför att, i sammanhang med en eventuel omreglering af
tjensterna, kommisionsgöromålen, såsom oskiljaktigt tillhörande bankens
verksamhet, böra inordnas i den öfriga tjenstgöringen och verkställas
utan särskild ersättning, och att i stället för de arfvoden, som
för dessa göromål nu utgå, den fasta aflöniugen bör ordnas annorlunda.

En sådan förändring af formen för aflöningen kan göras utan
nämnvärd ökning af riksbankens utgifter för det närvarande och torde,
enligt vår åsigt, för framtiden icke oväsentligt minska bankens förvaltningskostnader,
alldenstund ersättningen för kommissionsgöromålen,
om den än blir relativt mindre i förhållande till antalet uppdrag, gifvetvis

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

kommer att i det hela stiga, allt efter som bankens verksamhet vidgas
och skriftvexlingen med allmänheten i följd deraf tillväxer.

Kamrerarens nuvarande inkomster äro, ålderstillägg oräknade, lön
1,600 kronor, tjenstgöringspenningar 800 kronor och missräkningspenningar
600 kronor samt i kommissionsarfvode omkring 1,280 å 1,475
kronor, eller i det hela omkring 4,280 å 4,475 kronor.

Att kamrerarens kommissionsarfvode oafkortadt skulle öfverflyttas
på den ordinarie lönestaten anse vi likvisst icke kunna ifrågasättas och
vilja såsom lämplig aflöning till

kamreraren föreslå ett belopp af 4,000 kronor, fördeladt i lön 2,000
kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, arfvode för vård om kontorets
låne- och säkerhetshandlingar samt kontanta behållningar 750
kronor och missräkningspenningar vid besörjandet af allmänhetens uppdrag
i låneärenden 250 kronor.

Vidkommande ålderstilläggen, så torde desamma böra bibehållas
vid två stycken å 500 kronor att tillgodonjutas efter fem och tio års
tjenstgöring.

Bortsedt från det lilla belopp, han skulle få i missräkningspenningar,
blefve kamreraren då likstäld med tjenstemännen i andra graden
vid riksbankens hufvudkontor.

För kassören torde med afseende på beskaffenheten af hans göromål
aflöningen éj böra bestämmas till lägre belopp än 3,000 kronor,
fördelade i lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 800 kronor samt
missräkningspenningar 700 kronor.

Ålderstilläggen synas oss böra blifva tvenne på hvardera 500 kronor.

För jemförelses skull meddelas, att nuvarande registratorer, Indika
väl sannolikt torde blifva uppflyttade till kassörer, uppbära i lön 1,200
kronor, tjenstgöringspenningar 600 kronor samt i kommissionsarfvode
850 kronor eller tillsammans 2,650 kronor. Med tjensterna äro dessutom
förenade tvenne ålderstillägg på hvartdera 300 kronor.

För registratorn, hvilken befattning torde blifva ungefär densamma
som nu, föreslå vi en aflöning af 2,300 kronor, fördelade i lön 1,500
kronor och i tjenstgöringspenningar 800 kronor samt tvenne ålderstillägg
på hvartdera 300 kronor.

Som motiv för den föreslagna aflöningen för registratorn få vi
vördsamt betona, det hans arbete är särdeles ansvarsfullt och kräfver
både tid och möda. Han bär icke allenast att förrätta de ganska vidlyftiga
registreringsgöromålen utan äfven den vigtiga bokföringen af
kreditiv-, upp- och afskrifnings- och folioräkenskaperna med dermed
följande ansvar samt ansvar och ersättningsskyldighet för alla räntoBih.
till Riksd. P)-ot. ISO 7. 6 Sami. 1 Ajd. 6‘ Haft. G

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

beräkningar, och torde han för den skull icke böra aflönas mindre än
en första gradens tjensteman vid hufvudkontoret.

I ombudsmannens aflöning sakna vi anledning att föreslå någon
ändring.

Såsom redan blifvit framhållet, behöfva kontoren äfven efter åtskiljandet
af kamrerare- och kassörstjensterna biträde af extra ordinarie
tjenstemän, af hvilka särskildt en torde få öfvertaga åtskilligt af hvad
nuvarande kontors- och kassaskrifvaren har att handlägga.

Till extra biträden och semestervikariat äro i nu gällande lönestater
för kontoren i Jönköping, Karlstad och Örebro anvisade från
1,200 till 1,700 kronor, hvarjemte en ganska stor del af ersättningen
för kommissionsgöromålen under senare tid användts för extra ordinarie
tjenstemän.

Till respektive styrelsers förfogande för extra biträden och semester-''
vikariat torde derför icke lämpligen böra anvisas mindre belopp än
2,500 kronor, helst kostnaden för semestervikariat framdeles torde
blifva något högre än hittills, om, såsom vi vilja förorda, rätt till
semester äfven tillerkännes kassörerna.

Beträffande vaktbetjenten, som nu åtnjuter i lön 400 kronor och
tjenstgöringspenningar 100 kronor, har till denne, såsom ersättning för
hans arbete med kommissionerna, utgått i ett förhållande till hans öfriga
löneförmåner ganska stort belopp. Denna inkomst tofde dock icke böra
fråntagas honom, utan att godtgörelse på annat sätt lemnas, och anse
vi detta bäst kunna ske genom ålderstillägg å lönen. För vaktbetjenten
finnes intet tillfälle till befordran. Det synes då ej vara mera än rätt
och billigt, att äfven vaktbetjenten, i likhet med tjenstemännen, i den
mån han blir äldre och, om han är gift, familjen ökas, får förbättring
i sina vilkor.

Yi tillåta oss derför föreslå, att vaktbetjenten tilldelades tvenne
ålderstillägg på 100 kronor hvardera, att tillgodonjutas efter fem och
tio års tjenstgöring och derunder ådagalagdt välförhållande.

I afseende på ålderstillägg en torde få anses billigt, att kamreraren
får räkna sig tillgodo sin tjenstgöring såsom kamrerare och kassör,
äfvensom att enahanda förmån, att tillgodoräkna sig föregående tjenstgöring,
må tillerkännas nuvarande registratorn, om han befordras till
kassör.

Till sist bedja vi, med hänvisning till härvid fogade bilaga n:o 2
få framlägga en jemförande tablå öfver de nu gällande och föreslagna
aflöningsstaterna.

Af nämnda tablå visar sig, att, ålderstillägg oräknade, riksbankens

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

ökade årsutgifter för den föreslagna förändringen vid kontoren i Karlstad
och Örebro uppgå till 700 kr. för dem hvardera samt vid kontoret
i Jönköping till 400 kronor, eller för alla tre kontoren sammanlagdt
till allenast 1,800 kronor.

För denna ringa summa vinnes en skärpt kontroll af kassa och
bokföring, en tidsenlig anordning af göromålen till allmänhetens beqvämlighet
samt afskaffande af de utöfver stat nu utgående kommissionsarfvodena,
hvilka arfvoden, såsom ofvan blifvit påvisadt, torde komma
att växa i den mån skriftvexlingen i låneärenden ökas.

Jönköping, Karlstad och Örebro i november 1896.

Ridt. Lindgren. R. Norberg. E. Sterner.

Förslag till arbetsfördelning.

A. Kamrerarens åligganden.

Kamreraren har hufvudsakligen:

l:o) att jemlikt 1 kap. 1 och 2 §§ af tjenstgöringsstadgarne för
afdelningskontoren utöfva kassavård;

2:o) att föra veckoafslutningsboken, kassaboken och hufvudboken;

3:o) att föra bok öfver löpande räkning med hufvudkontoret;

4:o) att emottaga och granska vexlar och lånehandlingar;

5:o) att i låneärenden föra korrespondens med allmänheten samt
kontrasignera afgående bref;

6:o) att föra bok öfver korrespondensen med allmänheten samt
biträda handhafvande styrelseledamoten vid öppnandet af posten;

7:o) att kontrollera förfalloböcker, veckolistor samt .styrelsens föredragningslistor; 8:o)

att kontrollera all ränteberäkning;

9:o) att kontrollera och attestera alla rapporter samt kassadagsluten;

10:o) att för hvarje dag efter expeditionstidens slut kontrollera
bokföringen å kassakreditiv-, upp- & afskrifnings-, depositions- samt
folioräkning;

ll:o) att granska utskrifna aviser och promemorior; samt

12:o) att upprätta aflöningslistor äfvensom sammandrag af omkostnadsräkningar,
vinstmedel, hufvudräkenskapen och, för hvarje månad,
saldon å kreditiv-, upp- & afskrifnings-, depositions- samt folioräkning.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

B. Kassörens åligganden.

Kassören har hufvudsakligen:

l:o) att handhafva kassaexpeditionen;

2:o) att föra kassadiarium;

3:o) att handlägga alla för inkassering af vexlar uppkomna göromål;

4:o) att föra nummerböckerna för vexlar och lån;

5:o) att upprätta vecko- och månadsrapporter;

6:o) att vårda och för inbindning ordna kontorets verifikationer;

7:o) att omhänderhafva kontorets blankettförråd, med undantag af
de i 1 kap. 7 § tjenstgöringsstadgarne för afdelningskontoren omförmälda
blanketter.

C. Registrator^ åligganden.

Registratorn har hufvudsakligen:

l:o) att ombesörja registering med dithörande göromål;

2:o) att föra förfalloböckerna samt kreditiv-, upp- och afskrifnings-,
depositions- och folioräkningsböckerna;

3:o) att verkställa all ränteuträkning;

4:o) att upprätta rapport öfver statskontorets folioräkning, förskottsräkningen
och generalpoststyrelsens folioräkning; samt

5:o) att föra anteckningar öfver antalet utestående vexlar, lån och
kreditiv.

D. Extra ordinarie tjenstemännens åligganden.

Extra ordinarie tjenstemännen åligga i hufvudsak:

l:sta e. o. tjenstemännen:

l:o) att föra styrelsens föredragningslistor;

2:o) att föra veckolistorna för vexlar och lån;

3:o) att utskrifva anmälningssedlar till lån och vexlar samt kassakreditiv; 4:o)

att biträda kamreraren vid korrespondensen med allmänheten;

5:o) att utskrifva aviser samt promemorior till afbetalningslån;

6:o) att vid behof biträda registratorn;

7:o) att uppgöra förteckningar öfver vexlar och lån, som jemlikt
1 kap. 2 § tjenstgöringsstadgarne för afdelningskontoren samt för inkassering
skola från generalkassan uttagas; äfvensom

8:o) att, under handhafvarens för den dagliga förvaltningen kontroll,
föra förteckningar öfver inventarier samt i kontorets arkiv förvarade
böcker och handlingar.

2:dra e. o. tjenstemännen:

l:o) att biträda vid kassaexpeditionen;

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

2:6) att utskrifva postvexlar, qvittenser och avislistor;

3:o) att utskrifva anmälningssedlar till inbetalningar å vexlar
och lån;

4:o) att upprätta förteckningar öfver remissor af förslitna sedlar och
enskilda bankers postremissvexlar; samt

5:o) att föra veckolistorna öfver kreditiv-, upp och afskrifnings-,
depositions-, folio- och postvexelräkningame samt löpande räkning.

3:e e. o. tjenstemannen:

l:o) att biträda kassören vid vexlingsgöromålen;

2:o) att föra kontorets postböcker; äfvensom

3:o) att registrera kontorets kopieböcker och styrelsens protokoll
samt i öfrigt efter behof biträda vid kontorsgöromålen.

Jönköping, Karlstad och Örebro i november 1896.

Rich. Lindgren.

R. Norberg.

4:o. Kalmar.

E. Sterner.

Bil. Cd.

1,1 i. Ilo [

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Genom utdrag af sitt protokoll för den 24 sistlidne september
hafva herrar fullmägtige anmodat afdelningskontorets styrelse att afgifva
yttrande och förslag:

l:o) om betydelsen af kamrerare- och kassörsbefattningarnes skiljande
för åstadkommande af skärpt kontroll i förening med besörjande
af expeditionen till större beqvämlighet för allmänheten;

2:o) om de ändringar i tjensteåliggandenas hufvudsakliga fördelning,
som i sammanhang dermed borde ske; samt

3:o) om de ändringar i lönestaten, som påkallades af den nya
organisationen, hvarvid äfven vaktmästarelönen borde tagas i betraktande.

Härvid borde iakttagas,

att särskilda arfvoden för kommissionsgöromålen, hvilka hädanefter
skulle inordnas i den tjenstemännen åliggande expeditionen, icke skulle
komma att utgå, hvaremot de belopp, som hittills för sådant ändamål
anvisats, kunde ipgå i den fasta lönestaten, och

att denna upprättades så, att tjensteinnehafvarnes arbete reglerades
med hänsyn till möjligheten att under jemn sysselsättning verkställa
detsamma på en gång snabbt och säkert,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

samt att för behöflig^ extra ordinarier skäligt arfvode vore att tillgå.

Vid inrättandet af riksbankens mindre kontor hafva hittills utom
ombudsman anstälts endast tvenne ordinarie tjenstemän, en kamrerare,
på samma gång kassör, och en registrator. Kassörsgöromålen ansågos
nemligen icke vara af den betydenhet, att de ej kunde förenas med
kamrerarens öfriga åligganden, i synnerhet som föredragning af låneärenden
ej alla dagar ovilkorligen skulle ega rum. Så föreskrefs, jemlik!
herrar fullmägtiges protokoll af den 25 augusti 1887, att vid kontoret
i Kalmar styrelsen hade att sammanträda minst fyra gånger i
veckan för pröfning af dylika ärenden.

Den kontroll, som med anledning häraf anordnades, måste naturligtvis
i hvarje fall taga särskild hänsyn till de ifrågavarande tjensternas
förening, hvarvid ej kunde undvikas, att densamma allt för ofta måste
utgå från en lägre tjenstebefattning till en högre, ehuruväl god ordning
fordrar, att förhållandet i regel är det motsatta. Så länge kontorens
verksamhet emellertid var af mindre betydenhet, fungerade likväl denna
kontroll jemförelsevis väl, ehuru densamma nog på åtskilliga håll lemnade
ett och annat öfrigt att önska. Men med en väsentligt ökad
rörelse framställa sig med nödvändighet ökade kraf såväl på skärpt
och mera genomförd kontroll som på snabbare och bättre ordnad
expedition af de. sig ständigt hopande göromålen. Och så har åtskiljandet
af de hittills förenade kamrerare-kassörsbefattningarne blifvit
en allt mer tvingande nödvändighet.

Beträffande kontrollen hafva nemligen förhållandena gestaltat sig
så, att kamreraren, långt ifrån att kunna utöfva det öfverinseende öfver
ärendenas i bankkontoret allmänna gång, honom åligger, mången gång
ej ens har tid att så att säga kontrollera sig sjelf. Och då kontrollen,
vare sig det gäller s. k. sjelfkontroll eller sådan i andra hand, för att
motsvara sitt ändamål bör i hvarje ögonblick vara verksam för att
förekomma misstag eller falsarier och för att bereda vederbörande
tjenstemän det stöd de, särskild! med afseende på dem åliggande ersättningsskyldighet,
böra hafva rättighet att påräkna, framställer sig
osökt den fordran, att under en förändrad organisation kamreraren tillförsäkras
den ställning i förhållande till kontroll och rörelse, honom
bör tillkomma.

Under nuvarande förhållanden måste ett närmare nagelfarande af
dagens rörelse delvis förläggas till expeditionstidens slut, då ett begånget
fel måhända kan vara af beskaffenhet att med svårighet kunna
utan känbar förlust för vederbörande tjensteman upptäckas och rättas.
Skulle så dertill genom bristande kontroll, till följd af allt för många

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

göromåls olämpliga hopande på eu hand, denna förlust någon gång
vara af den betydelse, att tjenstemannen ej sjelf kan ersätta densamma,
torde riksbanken böra låta sig angeläget vara att, der han af sina
tjenstemän fordrar borgen för omhänderhafda medel, tillse det sådana
förhållanden undanrödjas, som kunna nödga en tjensteman att utan
egentligt eget förvållande öfverflytta den honom åliggande betalningsskyldigheten
på personer, Indika, i förlitande på inom riksbanken väl
ordnade förhållanden, iklädt sig ett betalningsansvar, som de väl i
vanliga fall ansett endast vara en formsak. Särskildt torde här böra
framhållas vådan deraf, att dessa betalningsansvar^ skulle kunna erhålla
giltig anledning att påpeka, hurusom, till följd af arbetsfördelningen,
kassören ej varit i tillfälle att under expeditionstiden utan afbrott
öfvervaka sin kassa, hvilken han, för skötandet af den dermed
förenade kamrerarebefattningen, stundtals — t. ex. för uttagande af
värdehandlingar och kassaförstärkning — nödgats lemna så godt som
utan ringaste tillsyn. En förening hos kassören af general- och dagkassevård
samt vård af säkerhetshandlingar med den egentliga kassörsbefattningen
är således i hög grad olämplig och kan under ofvan angifna
förhållanden måhända leda till förlust för banken. I princip
torde väl dessutom få anses rigtigt, att en kassörsbefattning ej bör
förenas med något slag af vigtigare bokföring eller korrespondens,
framför allt ej med sådan af den omfattning och betydelse som en
kamrerares. Det skulle ej vara allt för svårt att, om det eljest vore
lämpligt, anföra fall, der under nuvarande förhållanden kontrollen vid
svikligt förfarande ej är verksam. Men styrelsen anser sig endast
böra i allmänhet framhålla, hurusom en medverkande anledning till
försnillning är lättheten att åtkomma de kontanta medlen, hvarvid fördöljandet
blir af sekundär art; hvaremot, om till svårigheten att skickligt
framlägga och verkställa en förfalskning kommer risken vid uttagandet
i andra hand af det förfalskade beloppet och vid det deraf i
framtiden nödvändiggjorda upprepandet af den farliga operationen,
vederbörande säkerligen lära betänka sig två gånger, innan ett försök
göres, som för öfrigt efter de förenade tjensternas åtskiljande bör vara
fullständigt omöjliggjordt.

Styrelsen vill derutöfver framhålla endast ett fall, som enligt dess
åsigt ensamt för sig bör vara bestämmande för förändringen, ett fall,
hvarom riksbanken för ej länge sedan fått en obehaglig erfarenhet, det
nemligen att vid utvexling af nycklar, under bestridandet af olika tjenstebefattningar,
dubbelnycklar obehörigen kunna anskaffas, hvarigenom
vederbörande förskaffa sig tillträde till kassahvalf, kassaskåp — kassa.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Något sådant skulle efter befattningarnes delning ej gerna kunna komma
i fråga af den enkla anledning, att kassörens nycklar icke behöfde
komma i obehöriga bänder.

Utom för en skärpt och fullt verksam kontroll stå de förenade
befattningarne hindrande i vägen för expeditionens besörjande till
största möjliga beqvämlighet för allmänheten.

Ofvan har framhållits, hurusom kamreraren-kassören under en ofta
forcerad expedition rent af ej har behöflig tid för nödtorftig sjelfkontroll,
hvilket sjelfförståendes i ännu högre grad gäller den kontroll,
han i egenskap af kamrerare skulle utöfva öfver sig sjelf såsom kassör,
och hurusom det ej ens kan blifva tal om det allmänna öfverinseende,
lian i bankkontoret skulle utöfva öfver samtlige tjenstemän och deras
göromål. Härtill kommer nu, att den allmänhet, som har att till kamreraren
i första hand öfverlemna sina vexlar och låneansökningar, vid
brådskande kassagöromål måste nöja sig med det minimum af tid, han
kan hafva tillfälle att på deras angelägenheter offra, hvarvid han på
samma gång likväl ej får åsidosätta de kraf på tillmötesgående, noggrannhet
och ordning, styrelsen nödgas göra gällande. Härigenom
framkallas med nödvändighet konflikter, hvilka ej äro till fromma för
kontorets kunder, för kontoret sjelf och dess verksamhet.

En bidragande anledning till dylikt brådskande arbete under
expeditionstiden ligger bland annat deri, att alla genom kommissionsanstalten
ingångna ärenden icke allenast böra snabbast möjligt redovisas
och ordnas för bokföring, utan äfven till stor del, med anledning af
ogynsam postgång, redan under kontorstiden expedieras. Åtskilliga
orter inom kontorets distrikt hafva nemligen post endast tvenne
gånger i veckan, till följd hvaraf en försenad expedition kan vålla
vidtgående obehag. Expeditionen af värdeförsändelser till dessa platser
är stundom så mycket mer hindersam, som dessa försändelser för att
vinna befordran bär böra vara inlemnade före klockan tolf på dagen
eller midt under lifligast pågående expedition och omedelbart efter det
de från styrelsen blifvit till kamrerarens handläggning öfverlemnade.

Den vid kontoret förekommande silfver- och bronsvexlingen tager
äfven i hög grad kassörens tid i anspråk, så mycket mer som kontoret
endast har sig tilldeladt det lägre anslaget till extra ordinarie tjenstemän,
till följd hvaraf dessas antal måste i möjligaste måtto inskränkas,
hvilket åter gör, att oftast ingen hjelp i vexlingsbestyren är att af dem
påräkna, just då den som bäst skulle behöfvas.

På grund af alla dessa förhållanden finner styrelsen det vara synnerligen
lämpligt och nödvändigt, att de förenade befattningarne skiljas,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

då härigenom, såsom af ofvanstående framgår, skulle vinnas en fullt
tillfredsställande kontroll förenad med bättre ordning, reda och snabbhet
i expeditionen.

Beträffande de i mom. 2 vidrörda ändringarne i tjensteåliggandenas
hufvudsakliga fördelning, tillåter styrelsen sig hänvisa till närlagda
bilaga litt. A.

De ändringar i lönestaten, som skulle härflyta af den nya organisationen,
torde med hänsyn till de genom ändringen förvärfvade vigtiga
fördelarne ej vara af alltför genomgripande art. Särskild! med afseende
på den fullständigare kontrollen torde desamma vara utaf rent
af försvinnande betydelse.

Rörande dessa ändringar och med hänsyn dertill, att de hittills
på extra stat utgående arfvodena för kommissionsgöromålen böra ingå
i den fasta lönestaten, hvilket torde vara rigtigt och synnerligen
lämpligt, anser sig styrelsen böra betona önskvärdheten deraf, att den
största möjliga enhet i aflöningsförhållandena vinnes, och att derför,
så vidt sådant kan ske, den för hufvudkontoret och de större afdelningskontoren
gällande indelning i tjenstegrader utsträckes till samtliga
riksbankens kontor. Dels underlättas härigenom tjenstemännens förflyttning
från en plats till en annan, och dels torde befordringsförhållandena
blifva i viss mån gynsammare, hvarvid äfven ej uteslutes
möjligheten för en tjensteman af framstående duglighet vid ett mindre
kontor att göra sig ihågkommen vid befordran inom ett större sådant.
Den sporre till samvetsgrant och dugande arbete, som ligger häri, är
alltför kraftig, för att riksbanken, der åtgärden eljest är lämplig, skulle
lemna den obeaktad. Vid yngre år arbetas i allmänhet ej för arbetets
egen skull, utan för framtidsmålet — oberoende; och med hänsyn
härtill torde den föreslagna åtgärden hafva sin stora betydelse för
uppammandet af en duglig och pligttrogen tjenstemannacorps.

Det kan visserligen af de siffror, Indika angifva de olika kontorens
verksamhet, synas som om den något olika rörelsen vid olika kontor
skäligen skulle betinga olika lönevilkor. En dylik anordning, svår att
fullt rättvist genomföra, skulle emellertid genom de olika kontorens
indelande i klasser vålla en betänklig oreda och framkalla oupphörligt
återkommande ansökningar om uppflyttning med anledning af en mer
eller mindre konstant ökning i kontorens rörelse. Aflöningsvilkoren
skulle för öfrigt med afseende på tjenstemännens ställning och ansvar
i hvarje fall ej kunna sättas afsevärdt olika. Förhållandet torde nemligen
vara det, att, oberoende af alla siffror, Indika dessutom alltid i
någon mån missvisa, det arbete, som under de nya förhållandena anBih.
till blind. Prat. 1807. U Sami. 1 Afd. C lläjl. 7

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

visas eller bör anvisas de olika tjenstemännen vid olika kontor, torde
väga temligen jemnt.

Det har af herrar fullmägtige vid något tillfälle framhållits, att
godtgörelsen för de s. k. kommissionsbestyren, hvars storlek bör rätta
sig efter det besvär och den möda, som desamma medföra, verkar till
en olikhet i löneförmåner, som visst icke alltid motsvaras af skilnaden
i tjenstegöromålens omfattning i det hela vid olika kontor. Det kan
nemligen lätt inträffa, att vid ett kontor kommissionsgöromålen äro
mera betydande, medan vid ett annat rörelsen på platsen är vida lifligare
och tager tjenstemännens tid mera i anspråk. Med tillämpning
häraf på de olika kontorens rörelse i det stora hela och med erkännande
af den sanningen, att — med den skilnad, som betingas af olika
arbetsförmåga — endast ett visst mått af arbete kan af den arbetande
uttagas, torde saken ställa sig på följande sätt.

Vid de kontor, der kommissionsgöromålen och de till kamrerarebefattningen
egentligen hänförliga vigtigare arbetena äro af det omfång,
att de ej lemna denne tjensteman tillfälle att jemte kontrollen öfver
ärendenas allmänna gång deltaga i detaljarbetena, måste dessa senare
öfverlemnas till de e. o. tjenstemännen, der de ej af andra ordinarie
kunna utföras. Antalet extra ordinarier blir här större i samma mån
de ordinarie tjenstemännen ej medhinna sitt mått af arbete. Vid de
kontor åter, der kamrerarens och öfriga ordinarie tjenstemäns tid tilllåter
dem ett allmännare deltagande i detaljarbetet, blir följden den,
att de e. o. arbetskrafternas antal minskas, hvilket åter gör, att det
arbete, de ordinarie tjenstemännen måste förrätta, fullt torde tåla en
jemförelse med det, som presteras vid ett kontor med något större
rörelse.

Här torde dessutom böra framhållas, att, under förutsättning att
hvarje tjensteman fullt sysselsättes, det är så långt ifrån, att det arbete,
som utföres vid ett kontor med relativt större rörelse, skulle vara mera
ansträngande än vid ett med något mindre sådan, att förhållandet i
regel torde vara motsatt. Sanningen är väl nemligen den, att ett
hopande på en hand af mer eller mindre olikartade göromål vid lika
arbetstid och förmåga är arbetsammare än ett eller tvenne likartade
arbeten under samma vilkor. Vederbörande styrelse torde dessutom
låta sig angeläget vara att tillse, det arbetsfördelningen så lämpas, att
tjenstemännen få så att säga göra fullt skäl för sin aflöning, hvilket
förhållande lätteligen torde kunna kontrolleras vid de årligen återkommande
inspektionerna.

Vid lika aflöning för de ordinarie tgenstemännen kunde deremot

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

anslagen till e. o. tjensteman sättas väsentligen olika vid olika kontor,
beroende på rörelsens större eller mindre omfattning. »

Till belysning af löneförhållandena vid kontoret i Kalmar göres
nedanstående utredning:

Äldre lönestaten. Nya lönestaten.

	Kr.	ö.	Kr.	Ö.		Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Kamreraren tillika Kassör.					Kamreraren.
lön .................................	1,600	—			lön .................................	2,000	—
hvilket bolopp kan förhöjas					hvilket belopp kan förhöjas
efter 5 års ordinarie tjenst					efter 5 års ordinarie tjenst
med 500 kronor och efter					i graden med 500 kronor
10 års med ytterligare 500					och efter 10 års med ytter-
kronor.					ligare 500 kronor.
tj enstgöringspenningar.........	800	—			tjenstgöringspenningar.........	1,000	—
missräkningspenningar.........	600	—			arfvode för vård af Inne- o. sä-
kommissionsarfvode ...........	1,200	—			kerhetshandlingar och kon-tanta kassan ..................	750
					arfvode för omhänderhafvande
			4,200		af kommissionsanstaltens värdehandlingar och kassa (missräkningspenningar)....	250		4,000
Bokhållaren tillika Regi-				Kassöi-en.
strator.
(Blifvande Kassör)
lön .................................	1,200	_			lön .................................	1,500	—
hvilket belopp kan förhöjas				hvilket belopp kan förhöjas
efter 5 års ordinarie tjenst					efter 5 års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter					i graden mod 500 konor.
10 års mod ytterligare 300					tjenstgöringspenningar.........	800	—
kronor.					missräkningspenningar.........	700	—	3,000	_
tjenstgöringspenningar.........	600	—
kommissionsarfvode ...........	800	—	2,600	_
Ombudsmannen.				Ombudsmannen.
lön .................................	—	—	800	—	lön .................................	—	—	800	—
Transport	—	—	7,600	—	Transport	—		7,800	—

52 BanJcoutslcottets Utlåtande N:o 6.

af	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.		Er.	Ö.	Kr.	Ö.
Transport	—	—	7,600	-	Transport	—	—	7,800	—
E. o. tjenstemän och seme-					E. o. tjenstemän och seme-
stervikariat........................	1,200	—			stervikariat........................	1,600	—
kommissionsarfvode ............	550	—	1,750	_				1,600

Vaktbetjenten.					Vaktmästaren.
lön .................................	400	—			lön .................................	400	—
tjenstgöringspenningar.........	100	—			med tvenne ålderstillägg
kommissionsarfvode ............	50	—			efter 5 och 10 års tjenst å 100 kronor.
			550	—	tjenstgöringspenningar.........	100	—	500	—
Kronor	—		9,900	—	Kronor		-	9,900	—

eller vid kontoret i Kalmar ingen ökning.

Detta resultat har åstadkommits genom tillämpning af den princip,
styrelsen ofvan uttalat, att, med utsträckande till samtliga riksbankens
kontor af hufvudkontorets och afdelningskontorens i Göteborg och Malmö
indelning i lönegrader för de ordinarie tjenstemännen med undantag af
ombudsmannen, i möjligaste måtto inskränka de e. o. tjenstemännens
antal.

Denna inskränkning kan dock endast ega rum under förutsättning,
att vid kontoret i Kalmar, liksom väl förhållandet med nödvändighet
torde blifva vid alla kontor, anställas tre ordinarie tjenstemän, d. v. s.
att den härvarande registratorsbefattningen bibehålies till ersättning för
den kontorsskrifvaretjenst, som med kontorets nu väsentligt ökade
rörelse eljest ovilkorligen skulle hafva nödvändiggjorts.

Redan 1890 ingick kontorsstyrelsen till herrar fullmägtige med
ansökan om förhöjdt anslag till e. o. tjenstemän, hvilken ansökan förnyades
1891, hvarjemte Riksdagens herrar revisorer år 1893 funno sig
föranlåtne att på grund af göromålens dåvarande omfattning tillstyrka
inrättandet af en kontors- och kassaskrifvarebefattning. Rörelsen har,
såsom ofvan nämnts, sedan dess ytterligare och högst väsentligt ökats,
såsom af nedanstående uppgift å vinstmedel och kassaräkningens belopp
framgår.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Årsvinsten utgjorde för nedannämnda år:

1889..................... kronor 24,346: 54

1891..................... » 24,794: 26

1893.....................•. » 25,042: —

1895........... » 32,046: 29 och den 14 november
innevarande år 1896..................... b 48,660: 77 ,

Kassaräkningens sammanlagda belopp utgjorde,:;

1889............kronor 23,185,000: —

. 1891.........Å. b 27,372,000: —

1893 .............. b 27,715,000: —

1895 ............... b 36,993,000: — och, med beräk ning

för de två sista månaderna af medeltalet för de gångna tio, år

1896 ......,,....... kronor 56,674,000: —

Då styrelsen dessutom är förvissad, att under den närmaste tiden rörelsen
i betydlig mån kommer att ökas vid kontoret, till hvars distrikt
nästa år lägges Aspelands härad, hvilket under årets lopp kommer att liksom
mellanliggande orter förbindas med residensstaden genom en under
anläggning varande jernväg, hvarförutom förbättrade samfärdselförhållanden
till både lands och sjös torde komma att verka väsentligt ökad
liflighet i alla förhållanden, framställer sig med nödvändighet krafvet
på bibehållande på ordinarie stat af den redan nu oumbärliga registratorsbefattningen.
Denne tjenstemans göromål torde i hufvudsak blifva
desamma som under nuvarande förhållanden med den jemkning i åligganden,
de nya förhållandena kunna påkalla.

Med afseende på det magtpåliggande och ansvarsfulla arbete honom
tillkommer, synes styrelsen honom böra likställas med första gradens
tjenstemän, alltså böra tilldelas följande löneförmåner:

lön ..................................................,............................................ kronor 1,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie
tjenst i graden med 500 kronor.

tjenstgö ringspenningar......................................................... »_800: ■—

Summa kronor 2,300: —

För jemförelses skull påpekas, att sammanlagda aflöningen för
denne tjensteman, som, under lika arbetsförhållanden, nu utgör kronor
2,600, här sänkts med 300 kronor.

Vid uppgörandet af förslag till den nya aflöningsstaten har styrelsen
upptagit tvenne ålderstillägg, hvardera å 100 kronor för vakt -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

betjenten. Styrelsen anser nemligen, att denne, som ej kan påräkna
något slag af befordran, bör efter respektive fem och tio års oförvitlig
tjenstgöring hafva gjort sig förtjent af det erkännande och den uppmuntran,
som ligga i beviljandet af de föreslagna ålderstilläggen.

Som genom skiljandet af de förenade kamrerare- och kassörsbefattningarne
vid riksbankens mindre kontor följande fördelar skulle
ernås:

l:o) Skärpt och fullt verksam kontroll i förening med expeditionens
besörjande till större beqvämlighet för allmänheten.

2:o) Bättre, lämpligare och naturligare fördelning af tjensteåliggandena
till fördel för rörelsen i sin helhet.

3:o) Jemnare aflöningsförhållande utan nämnvärd ökning i riksbankens
aflöningsstater,

anser sig styrelsen för sin del böra varmt förorda den förändrade
organisationens genomförande.

Kalmar i riksbankens afdelningskontor den 30 november 1896.

Samuel Arfwidson.	Ludvig Johanson.	E. Ancker.
		Per Hanström.
'' ''• • 1 :• V ; '' ‘ j ’ !	5:o. Karlstad.	Bil. C:e.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Till fullgörande af det styrelsen enligt herrar fullmägtiges protokoll
för den 24 sistlidne september lemnade uppdrag att afgifva yttrande
och förslag i frågan om åtskiljande af kamrerare- och kassörstjensterna
vid de mindre afdelningskontoren, får styrelsen härjemte
öfverlemna en till styrelsen ingifven, af handhafvande styrelseledamöterna
i Jönköping, Karlstad och Örebro undertecknad skrifvelse med dertill
hörande tvenne bilagor under vördsam förklaring, att styrelsen till alla
delar gillar och instämmer uti hvad bemälde handhafvande ledamöter
uttalat och föreslagit.

I afseende å kassören anser dock styrelsen det för kontrollen
vara af mycken betydelse, att kassören icke allenast eger rätt till utan
äfven bör hafva skyldighet att begagna semester på tid, som styrelsen
utan hans hörande bestämmer.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

En tablå till belysande af göromålen vid kontoret under tiden från
och med den 1 oktober till och med den 30 november 1896 bifogas.

Karlstad i riksbankens afdelningkontor den 12 november 1896.
Gullbr. Elowson. R. Norberg. J. A. Nygren j:or.

Bilaga (lika med bilagan till 3:o).

6:o. Luleå.

W. Brockmann.

Bil. C:f.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Genom protokollsutdrag för den 24 sistlidne september hafva herrar
fullmägtige infordrat styrelsens för afdelningskontoret i Luleå yttrande
och förslag med anledning af herr deputeradens för den inre förvaltningen
hos herrar fullmägtige gjorda hemställan, att frågan om kamrersoch
kassörsbefattningarnes åtskiljande och dermed i sammanhang stående
omreglering af tjensterna vid de mindre afdelningskontoren ånyo
måtte upptagas till behandling. Det uppdrag, som sålunda från herrar
fullmägtige mottagits, får styrelsen för nämnda kontor härmed fullgöra
och i det följande yttra sig särskildt rörande hvar och en i berörda
protokoll angifna punkter.

l:o. Om betydelsen af de ifrågavarande tjensternas skiljande för
åstadkommande af skärpt kontroll i förening med besörjande af expeditionen
till större beqvämlighet för allmänheten.

Enligt gällande bestämmelser och öflig praxis skulle det åligga
kamreraren att sköta förhandlingarne med den lånesökande allmänheten,
ombesörja kommissionsgöromålen, utfärda avisbref rörande beviljade
lån och diskonterade vexlar, föra hufvudböcker och upprätta rapporter
m. m., och skulle på detta sätt hans tid vara upptagen, särdeles som
det för öfrigt torde tillkomma honom att i första hand såsom förman
hafva tillsyn öfver göromålens jemna gång. Då emellertid, såsom hittills
varit händelsen, det är kamrerarens skyldighet att tillika tjenstgöra
såsom kassör, ett uppdrag, som vid bristande uppmärksamhet och
omtanke, och då vid härvarande kontor kassaomsättningen kunnat såsom
år 1895 uppgå till en summa af omkring 40,000,000 kronor, lätt
kan medföra personliga förluster, kan det ej gerna klandras, att han i
möjligaste måtto lemnar kamreraregöromålen å sido och öfverlemnar

56 Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

dessa att ombesörjas af de underordnade ordinarie och extra tjenstemännen.

Denna nu anmärkta oegentlighet har länge varit af styrelsen insedd,
hvarför ock densamma redan år 1880 i sin skrifvelse till herrar
fullmägtige af den 5 januari hemstält om beredandet af anslag till en
särskild kassör vid afdelningskontoret i Luleå. Styrelsen kan derför
också nu ej annat än på det högsta förorda det ifrågasatta särskiljandet
af de båda tjenstebefattningarne.

Af hvad styrelsen redan haft tillfälle anföra torde af sig sjelf!
framgå, att genom den föreslagna åtgärden under expeditionstiderna en
större beqvämlighet skall beredas den lånesökande allmänheten. Hvad
åter beträffar den kontroll, som af kamreraren skulle komma att utöfvas
om särskiljandet kommit till stånd, torde densamma i första rummet
komma att bestå deruti, att, då alla transaktioner komma att gå genom
hans hand, kamreraren blir i tillfälle att tillse, att allt blifvit i vederbörlig
ordning infördt i listor och böcker äfvensom att alla inflytande
medel blifvit af kassören behörigen qvitterade. Då kassörens göromål
äro af sådan beskaffenhet, att han ej gerna kan egna någon tid åt
ränteberäkningar samt kontors- och kassaskrifvarebefattningen är afsedd
att indragas, torde det för öfrigt böra tillkomma kamreraren att gemensamt
med registratorn granska och med kontrollmärke förse alla af de
extra ordinarie tjenstemännen gjorda ränteberäkningarne. Den kontroll,
som sålunda komme att af kamreraren utöfvas företrädesvis å kassören,
anser styrelsen för sin del vara en väsentlig fördel.

2:o. Om de ändringar i tjensteåliggandenas hufvudsakliga fördelning,
som i sammanhang dermed borde ske.

Huru styrelsen tänkt sig tjenstegöromålens hufvudsakliga fördelning
mellan kamreraren och kassören torde framgå af det redan anförda.
Registratorns tid torde fortfarande till största delen upptagas af den
vigtiga befattningen att föra registret. Skall han dessutom föra kommissionsanstaltens
diarium, tillse att lån och vexlar rätt införas i nummerböcker,
föra förfalloböcker, kontrollera ränteberäkningar samt granska
summeringarne i daglistorna, torde ej gerna någon tid för andra göromål
för honom blifva öfrig.

De skyldigheter, som nu åligga kontors- och kassaskrifvaren, att
nemligen utskrifva qvittenser och postvexlar för en del daglistor, sammanföra
in- och utgående poster i kontrollkassan m. in., skulle, om
denna befattning indrages, komma att öfverflyttas på de extra ordinarie
tjenstemännen, hvilka dessutom fortfarande skulle komma att i första
hand verkställa alla ränteberäkningar, utskrifva alla anmälningssedlar,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

verkställa stakningar, då desamma ej af registrator!! medhinnas, samt
biträda vid uppräknandet af sedlar äfvensom af silfver- och bror)smynt.

3:o. Om de ändringar i lönestaten, som påkallas af den nya organisationen,
hvarvid äfven vaktmästarelönen borde tagas i betraktande.

Då den summa, som erfordras för tj en stena ännens aflöning efter
styrelsens förmenande i viss män bör bestämmas efter omfattningen af
de göromål, som af tjenstemännen utföras, har styrelsen låtit upprätta
hosföljande »uppgift å expeditionsgöromålen vid riksbankens afdelningskontor
i Luleå under år 1895». Som emellertid den nu ifrågasatta omregleringen
är afsedd att omfatta alla de mindre afdelningskontoren och
göromålens omfattning vid hvart och ett af dessa kontor måste stå i
ett direkt förhållande till göromålens antal, har styrelsen för att erhålla
en öfversigt och kunna göra jemförelse mellan de särskilda afdelningskontoren
och deras verksamhet efter de publicerade sammandragen
öfver riksbankens ställning derjemte låtit upprätta bilagda uppgifter
öfver antal fordringar och skulder vid samtliga afdelningskontoren dels
den sista december åren 1893, 1894 och 1895, dels ock, enär sedan
dess afbetalningslånereversal till ett antal af 240 blifvit öfverflyttade
till det nyinrättade afdelningskontoret i Umeå, hvarigenom Luleåkontorets
plats i ordningsföljden beträffande just antalet fordringar och
skulder blifvit något förändrad, äfven för den 30 september detta år.

Ehuru dessa senare uppgifter icke kunna vara fullt bevisande, då
desamma ej angifva medeltalen för hvarje af de angifna åren, torde
dock af dem framgå, att, beträffande de mindre afdelningskontoren, göromålens
antal varit störst vid kontoret i Luleå vid utgången af åren
1893—1895 samt att detsamma den 30 september detta år endast öfverträffats
af kontoren i Örebro med 2,61 proc. samt af det i Karlstad med
0,02 proc. Visserligen har omsättningsnumman vid kontoret i Luleå
varit mindre än vid flere af de öfriga mindre afdelningskontoren, men
då från tjenstemännens sida fordras samma noggrannhet och samma
åtgärder vare sig det är fråga om eu större eller mindre summa, kan
styrelsen ej inse att detta sistnämnda förhållande kan tillerkännas någon
väsentlig betydelse, då det är fråga om tjenstemännens löneförmåner,
utan att göromålens antal dervid bör vara det bestämmande.

Genom den utredning, som styrelsen nu framlagt, anser den sig
hafva ådagalagt, att om vid bestämmandet af tjenstemännens löneförmåner,
en gruppering af de mindre afdelningskontoren företages, afdelningskontoret
i Luleå bör blifva räknadt till den första gruppen.

Hvad slutligen beträffar de penningebelopp, som med hänsyn till
den ifrågasatta omorganisationen och i ny aflöningsstat böra medfölja
Bih. till Jiiksd. 1‘rot. 18117. ti Sami. I A/d. ti JJä/l. 8

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

hvar och eu af de treime befattningarne såsom kamrer, kassör och
registrator, torde det särskildt med afseende å den förstnämnda af
dessa befattningar, tillåtas styrelsen att få uttala den åsigt, att, då nu
ej är fråga om att lönen m. m. till liandhafvaren af den dagliga förvaltningen
skall undergå någon förändring och innehafvaren af denna
befattning betraktas såsom chef för vederbörande kontor, de underlydande
tjenstemännens löneförmåner böra bestämmas med fäst afseende
å hvad denne eger uppbära. I Luleå är nemligen förhållandet, att
handhafvande styrelseledamotens aflöning, om han är tjensteman i riksbanken,
utgår med 5,000 kronor per år och efter 10 års tjenstgöring
med 6,000 kronor. Om nu enligt styrelsens hemställan Luleåkontoret
får räknas till första gruppen af de mindre afdelningskontoren och
herrar fullmägtiges förslag till 1896 års bankoutskott rörande aflöningen
till denna grupp blir antaget skulle nuvarande kamreraren i Luleå efter
tio års tjenstgöring ega att uppbära

lön, tjenstgöringspenningar m. m................................... kronor 4,000: —

tvenne ålderstillägg.................................................................. » 1,000; —

ersättning för minskning i påräknad inkomst............... » 1,100: —

Summa kronor 6,100

eller ett större belopp än liandhafvaren, sedan äfven han tjenstgjort i
tio år. Detta synes så mycket mera oegentligt, som ju handhafvare!!
har ansvaret för kontorets hela förvaltning. Blott att icke kamrerarens
ersättning för minskad inkomst sättes så högt, att hans sammanlagda
inkomster öfverstiga hvad en handhafvare kan hafva att påräkna, kar
styrelsen således intet att erinra beträffande herrar fullmägtiges förslag
i afseende å kamrerarens blifvande aflöning.

För aflöning åt en blifvande kassör anhåller styrelsen få föreslå,
särskildt med hänsyn till göromålens omfattning och betydelse samt att
han är skyldig att ställa borgen för en uppbördsumma af 6,000 kronor,

lön och tjenstgöringspenningar .......................................... kronor 2,600: —

missräkningspenningar......................................................... » 600: —

tvenne ålderstillägg å 400 kr............................................. » 800: —

Summa kronor 4,000: —

samt till registratoru, enär äfven han i brist på befordran kan blifva
nödsakad att qvarstanna på samma plats

lön och tjenstgöringspenningar ......................................... kronor 2,200: —

tvenne ålderstillägg å 400 kr.......................................... » 800: —

Summa kronor 3,000: —

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Förmånen af en månade semester årligen torde medgifvas en hvar
af dessa tre tjensteman.

Att i en tid sådan som denna, då allt göres för att förbättra deras
ställning, som räknas eller stå nära den så kallade arbetsklassen, den
till vaktbetjenten utgående penningeaflöningen något höjes, anser sig styrelsen
böra förorda, enär han hittills fått uppbära 50 å 25 kronor årligen
af de för kommissionsanstalten anvisade medlen och dessutom haft
följande förmåner:

fria husrum och vedbrand, som kan uppskattas till

ersättning för renhållning och vedhuggning.............

samt enligt stat, lön och tjenstgöringspenningar.....

.......... kr.	250: —
......... B	100: —
.......... ))	500: —
S:a kr.	850: —

Såsom ytterligare skäl till den förhöjning i aflöningsförmåner,
till tjenstemännen, som nu af styrelsen blifvit föreslagen anhåller styrelsen
få anföra följande:

att såsom aflöning till kamrer, registrator och kontorsskrifvare
under år 1895 blifvit utqvitterade kr. 9,800 — deraf af kamreraren kr.
5,408: 33, af registratorn kr. 2,700: — och af kontorsskrifvaren kr.
1,691: 67, men att den kamrerare, kassör och registrator tillkommande
aflöningen för samma år och under likartade förhållanden med afseende
å tjenstetid skulle enligt det af styrelsen nu framlagda förslaget uppgått
till kr. 10,900: — hvadan förhöjningen, om densamma nämnda
år tillämpats, icke belöpt sig till mera än kr. 1,100: —; att Luleåkontoret
har till distrikt ett län, som synes ega alla förutsättningar för
ett jemnt framåtskridande; samt att oaktadt en del lånehandlingar blifvit
öfverflyttade till kontoret i Umeå, antalet göromål vid Luleåkontoret
ej blifvit i nämnvärd mån minskadt.

Ehuru det uppdrag, som herrar fullmägtige lemnat i sitt protokoll
för den 24:de sistlidne september, dertill ej omedelbart ger anledning,
anhåller dock styrelsen att i sammanhang med föreliggande fråga få
uttala önskvärdheten af att en del af de medel, som nu utgå till extra
biträde vid kontoret, måtte kunna anvisas till fast aflöning för en kontors-
och kassaskrifvare.

Luleå i riksbankens afclelningskontor den 21 nov. 1896.

På styrelsens vägnar:

Abr. Trysén.

Josef Afzelius.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

7:o. Umeå.

Bil. C:g.

Till herrar fulhnägtige i riksbanken.

Sedan herrar fullmägtige, enligt styrelsen tillhandakommet utdrag
af det hos dem under den 24 nästlidne september förda protokollet,
af förekommen anledning anmodat styrelserna för de mindre afdelningskontoren
att afgifva yttrande rörande väckt förslag om åtskiljande af
kamrers- och kassörstjensterna vid riksbankens nämnda kontor samt
dermed sammanhängande frågor, får styrelsen för härvarande afdelningskontor
med anledning häraf sådant yttrande härmed äran afgifva.

Olägenheterna af ifrågavarande tjenstebefattningars förening hos
en och samma person kunna vara af mångfaldig art.

Den dubbla verksamhet, som vid den nuvarande tjenstgöringen
åligger kamreraren-kassören föranleder med nödvändighet, att uppdraget
att vara kassakontrollant måste anförtros åt en honom underordnad
ordinarie eller extra ordinarie tjensteman. Svårigheten att vid sådant
förhållande åstadkomma en effektiv kontroll torde ligga i öppen dag.
Den extra ordinarie tjenstemannen saknar nemligen ofta, af helt naturliga
skäl, nödig erfarenhet vid göromålens handhafvande samt torde ej
sällan af hänsyn till sin underordnade ställning gent emot kamreraren
vara hindrad att med tillräckligt eftertryck uttala de anmärkningar,
hvartill han kan finna fog, hvarjemte han i händelse af begångna fel
och försummelser i tjensten icke är underkastad samma ansvar som en
ordinarie tjensteman. Af hufvudsakligen enahanda skäl blifver äfven
för en underordnad ordinarie tjensteman befattningen såsom kontrollant
mindre lämplig.

Derest ifrågavarande tjenstebefattningar åtskildes, skulle emellertid
nu berörda olägenhet helt och hållet försvinna, i det att kontrollen
öfver kassören då, såsom sig bör, komme att utöfvas af den honom
öfverordnade kamreraren, något som synes styrelsen icke allenast synnerligen
lämpligt, utan äfven nödvändigt.

Att icke heller allmänhetens berättigade anspråk att hastigt och
säkert blifva betjenad under nu rådande regim kunna tillfredsställande
blifva tillgodosedda, torde jemväl vara uppenbart.

Samtidigt med det att han vid kassan har att med största möjliga
skyndsamhet betjena allmänheten, åligger det nämligen kamrerarenkassören
att fullgöra en mångfald olikartade göromål, hvilka icke få
åsidosättas.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Bland de vigtigaste af dessa tillåter sig styrelsen påpeka kamrerarens
åliggande att utöfva tillsyn öfver underordnade tjensteman, att
granska inkommande lånehandlingar, äfvensom att jemte handhafvande
styrelseledamoten utöfva kassavård, hvilket sistnämnda tjensteåliggande
så mycket mer verkar hinderligt på hans samtidigt utöfvade befattning
som kassör, som han till följd deraf under expeditionstiden ofta nödgas
aflägsna sig från kassalokalen.

Det torde utan svårighet inses, att en af en sådan mångfald tjensteåligganden
betungad tjensteman äfven med användande af största möjliga
omtanke och arbetsamhet är urståndsatt att fullt tillfredsställande
fullgöra dem alla; synnerligast gäller detta om kassagöromålen, hvilka
till följd af sin egen natur och i mån af utvecklad rörelse tarfva odelad
uppmärksamhet.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, anser sig styrelsen på
det varmaste böra förorda, att den föreslagna reformen i afseende å
berörda tjenster med det snaraste kommer till utförande.

Beträffande tjenstegöromålens fördelning i händelse af reformens
genomförande, finner styrelsen densamma i allmänhet kunna ordnas
så att:

Kamreraren skall bestrida kassavård jemte handhafvande styrelseledamoten,
förandet af hufvudbok, kassabok och veckoafslutningsbok
samt bok för löpande räkning med hufvudkontoret, kontroll i allmänhet
af bokföringar äfvensom af rapporter och ränteberäkningar m. m., mottagning
och granskning af lånehandlingar, korrespondens med allmänheten
i låneärenden och förandet af ena sidan i kommissionsanstaltens
kassabok samt uppgörandet af nödiga extrakter; samt att

Kassören skall sköta kassan och föra dagliga kassaboken, uppgöra
rapporter, föra vissa nummerböcker samt ena sidan i brefkassabokensamt
dessutom bestrida åtskilliga göromål, som kunna skötas utom expeditionstiden;
hvarjemte med hänsyn till detta afdelningskontor, der
endast två ordinarie tjenstemän äro anstälda,

Kamreraren dessutom skulle föra registret och depositionsboken samt
förfalloböckerna; och åt

Kassören utöfver honom här ofvan tilldelade göromål uppdragas
förandet af kreditiv-, giro- och folioböckerna samt ränteberäkningen i
första hand.

Derest åtskilliga af dessa göromål under expeditionstiden möjligen
skulle befinnas verka hinderligt, kunna de måhända utan olägenhet öfverflyttas
till någon af de extra ordinarie tjenstemäunen.

Bayxkoutskottets Utlåtande N:o 6.

Vid registrets förande m. in. skulle ock kamreraren hafva att påräkna
biträde af en extra ordinäre tjensteman eller amanuens.

Hvad beträffar fördelningen af här ej uppräknade göromål, tillhörande
den dagliga expeditionen eller vecko- och månadsuppgörelserna,
torde det närmare bestämmandet deraf tillhöra afdelningskontorens styrelser
eller ytterst herrar fullmägtige.

Ehuru styrelsen efter den korta tid, detta afdelningskontor egt bestånd,
saknar tillräcklig erfarenhet för att kunna beräkna storleken af
de särskilda arfvodena för kommissionsgöromålen, hvilka i och med
genomförandet af den föreslagna nya organisationen skulle inordnas i
den tjenstemännen åliggande expeditionen, synes det likväl styrelsen
icke vara oskäligt, om tjenstemännen vid alla mindre afdelningskontor
å fastlandet, oafsedt ofvanberörda arfvoden, hvilkas storlek hittills afpassats
efter göromålens omfattning, i afseende å aflöningsförmåner
likställas; hvaremot antalet ordinarie och extra ordinarie tjensteman bör
bestämmas med hänsyn till den vid de olika kontoren rådande större
eller mindre rörelsen.

Bland skäl för bestämmandet af lika aflöningsförmåner till tjenstemän
af samma grad kunna framdragas:

att ehuru _ visserligen arbetet under den tid kontoret skall hållas för
allmänheten tillgängligt vid ett kontor kan vara trägnare än vid ett
annat, tjenstemännens tid likväl, äfven vid kontor med mindre rörelse,
hvarje helgfri dag är upptagen omkring sex timmar, ett förhållande,
som i de flesta fall gör det omöjligt för dem att jemte bankgöromålen
förskaffa sig en välbehöflig biförtjenst, välbehörig särskildt här, der
lefnadskostnaderna ställa sig ej obetydligt högre än på andra orter, samt
att, då det bör vara med bankens intresse förenligt, att de vid
afdelningskontoren anstälda tjenstemännen icke alltför ofta ombytas,
det icke synes styrelsen lämpligt att genom olikhet i aflöningsförmåner
framkalla en mängd transportansökningar till tjenster af samma slag.

Då det torde vara höjdt öfver allt tvifvel, att banktjenstemännens
oberoende i ekonomiskt hänseende innebär ökad trygghet för den institution,
i hvars tjenst de äro anstälda, på samma gång intresset att
odeladt egna sig åt de med tjensten förenade göromålen höjes, men
de till nu ifrågavarande tjenstemän vid riksbankens afdelningskontor
utgående löneförmåner i detta hänseende synas styrelsen lemna åtskilligt
öfrigt att önska, tillåter sig styrelsen — som anser att vid genomförandet
af den nya organisationen, vid de afdelningskontor, der endast
två ordinarie tjenstemän äro anstälda eller komma att anställas, kamreraren
åliggande göromål böra öfverflyttas på kamreraren-kassören,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

och kassörsgöromålen på bokhållaren och registratorn — föreslå att
sammanlagda beloppet af löneförmånerna till dessa tjensteman måtte
utgå för kamreraren med 4,000 kronor och för kassören med 3,000
kronor jemte rätt för båda till två ålderstillägg å 500 kronor.

Då det är antagligt, att vaktmästarens inkomster genom indragandet
af de särskilda arfvodena på kommissionsgöromålen komma att minskas,
torde skälig godtgörelse härför lämpligen beredas honom genom förhöjning
i tjenstgöringspenningarne, som vid sådant förhållande böra
bestämmas utgå med 200 kronor.

Till extra biträden och semestervikariat vid detta afdelningskontor
föreslår styrelsen, att ett belopp af 1,500 kronor bör anslås.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt skulle lönestaten för ofvan -

nämnda tjenstemän erhålla följande utseende:

Kamreraren, lön ......................................................................... kr. 2,000: —

hvilket belopp kan höjas efter fem års ordinarie tjenst
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500; samt tjenstgöringspenningar, som ej synas böra

vai’a högre än handhafvande styrelseledamotens........ » 1,200: —

och kassavårdsarfvode ......................................................... » 800: —

Kassören, lön........................................................ » 1,600: —

(ålderstillägg lika med kamreraren)

samt tjenstgöringspenningar ........................................... » 800: —

och missräkningspenningar .............................................. » 600: —

Vaktbetjenten, lön......................................................................... » 400: —

samt tjenstgöringspenningar................................................ » 200: —

jemte bostad och vedbrand.

Till extra biträden och semestervikariat...................... » 1,500: —

För rättigheten att komma i åtnjutande af ålderstillägg torde såväl
kamreraren som kassören böra tillgodoräkna sig den tid, de såsom ordinarie
tjenstemän förestått den förre kamrers- och kassörstjenst samt
den senare bokhållare- och registratorstjensten.

Om, på sätt ofvan blifvit anfördt, genomförandet af de föreslagna
förändringarna redan under nuvarande förhållanden är af behofvet påkalladt.
, torde detta än mer blifva händelsen, derest riksbanken genom
öfvertagandet af all sedelutgifningsrätt inom en ej alltför aflägsen framtid
skulle komma att beredas en vidsträcktare och delvis förändrad
verksamhet; och får styrelsen, som anser det för riksbanken mycket
fördelaktigt, om före denna genomgripande förändring kamrerare- och
kassörstjensterna vore från hvarandra skilda och den nya tjenstgöringen

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

väl inöfvad, fördenskull jemväl af denna anledning på det kraftigaste
tillstyrka att-ifrågavarande reform så fort ske kan genomföres.

Umeå i riksbankens afdelningskontor den 16 november 1896.
Ludv. Schöning. L. Fr. Grahn. A. Thelander.

8:o. Vexiö.

Bil. C:h.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Sedan fråga uppstått om åtskiljande af kamrerare- och kassörstjensterna
vid de mindre afdelningskontoren, hafva herrar fullmägtige genom
protokollsutdrag den 24 sistl. september anmodat styrelserna vid nämnda
kontor att i antydda afseenden afgifva yttrande och förslag; och får
styrelsen för afdelningskontoret i Vexiö i anledning häraf vördsamt
anföra följande.

Hvad först angår frågan om betydelsen af de nämnda tjensternas
skiljande för åstadkommande af skärpt kontroll i förening med besörjande
af expeditionen till större beqvämlighet för allmänheten, låter det
visserligen icke förneka sig, att genom dessa tjensters bestridande af
särskilda personer fördelar böra kunna ernås så i ena som andra afseende!.
Styrelsen har således för sin del intet att erinra mot skiljande
af de ifrågavarande tjensterna, liksom styrelsen icke heller funnit anledning
till erinran mot de af herrar fullmägtige i deras till bankoutskottet
vid 1896 års riksdag afgifna utlåtande närmare omförmälda
hufvuddrag för den ifrågasatta omregleringen af tjensterna.

Men beträffande de ändringar, som för sådant fall må kunna vidtagas
i tjenste- och lönestaten för Vexiökontoret, håller styrelsen bestämdt
före, att någon minskning i kontorets arbetskrafter härigenom
ej kan vinnas.

Tjenstemännens arbete vid kontoret kommer gifvetvis icke att minskas
genom ett dylikt särskiljande af förenämnda tjenstebefattningar.
Tvärtom torde man skäligen kunna antaga, att det förefintliga arbetet
kommer att blifva mera tidsödande, än hvad nu är förhållandet, då kamrerare-
och kassörstjensterna äro förenade på en hand. Det synes nemligen
ligga i sakens egen natur att, om man anser det nödigt att söka
ombesörja expeditionen med mera snabbhet och till större beqvämlighet
för allmänheten, än hvad hitills möjligtvis kunna! ske, sådant föranleder,

BanTcoutsTcottets Utlåtande N:o G.

att såväl kamreraren som särskild! kassören under den dag-liga expeditionstiden
måste nära nog uteslutande sysselsätta sig med eller i
hvarje fall vara beredda att egna sig åt de rena expeditionsgöromålen,
äfven om dessa icke lemna fullt och jemnt arbete. Häraf blir åter en
gifven och naturlig följd, att göromålen efter expeditionstidens slut
hvarje dag komma att taga ökad tid i anspråk.

Redan af denna anledning vill det således förefalla styrelsen, som
om någon minskning i de ordinarie tjenstemännens antal vid kontoret
icke kan lämpligen åstadkommas. Men härtill kommer vidare, att enligt
herrar fullmägtiges förslag kommissionsbestyren skola inordnas under
de ordinarie tjensteåliggandena.

Då de dagligen förekommande, på tjenstgöringsstadgar och arbetsordning
grundade göromålen vid kontoret, enligt styrelsens erfarenhet,
äro af den omfattning, att tre ordinarie tjenstemän härför erfordras,
och då det icke lärer kunna anses lämpligt att i alltför vidsträckt mån
för dylika göromål anlita extra ordinarie tjensteman, kan styrelsen för
sin del icke tillstyrka, att den af herrar fullmägtige ifrågasatta minskningen
i kontorets ordinarie tjenstepersonal må komma i tillämpning,
åtminstone så länge kontorets verksamhetsområde omfattar både Kronobergs
och Blekinge län.

Styrelsen hemställer följaktligen, att i händelse ny tjenste- och
lönereglering för kontoret kommer till stånd, densamma må ställas lika med
den, som af herrar fullmägtige föreslagits för afdelningskontoret i Falun.

Till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat erfordras
dessutom ett belopp af minst 1,200 kronor.

Komma kontorets ordinarie tjenstemän att i enlighet med herrar
fullmägtiges förslag blifva allenast två, torde det extra anslaget, med
inberäkning af ersättning jemväl till amanuens, icke kunna sättas lägre
än 2,800 kronor.

I detta sammanhang anser sig styrelsen jemväl böra framhålla
önskvärdheten och billigheten deraf, att kontorets nuvarande ordinarie
tjenstemän icke må efter mångårig tjenstgöring genom den ifrågasatta
omregleringen tillskyndas någon minskning i hittills åtnjutna inkomster.

Slutligen anser styrelsen skäligt, att vaktmästarens löneförmåner
höjas, så att de, oberäknad! husrum och vedbrand, komma att utgå
med lön 400 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor för år.

Vexiö i riksbankens afdelningskontor den 21 november 1896.

T. Charpentier. Th. von Schantz. C. Åberg.

Hj. Kreuger.

Bih. till Rihd, hot. 1897. G Hand. 1 Afd. G Hiijt. y

Bankoutskottets Utlåtande" N:o 6.

9:q, Visby.

Bil. Cd.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Genom protokollsutdrag af den 24 sistlidne september hafva herrar
fullmägtige anmodat styrelsen öfver härvarande afdelningskontor att
afgifva yttrande och förslag rörande ifrågasatt skiljande af kamrerareoch
kassörstjensterna vid de mindre afdelningskontoren och i sammanhang
dermed stående ändringar i arbetsfördelning och löneförhållanden,
och får styrelsen med anledning häraf anföra följande:

I fråga om betydelsen af tjensternas skiljande för åstadkommande
af skärpt kontroll, synes det styrelsen sjelfkärt, att, om än de nuvarande
anordningarna i detta hänseende icke visat sig medföra någon
olägenhet, en kontroll i egentlig mening först då kan sägas inträda,
när tvenne tjenster, af hvilka den ena bland annat innefattar skyldigheten
att kontrollera utförandet af åligganden, som ingå i den andra
tjensten, upprätthållas af tvenne tjeustemän och icke, såsom nu är förhållandet,
förenas hos en sådan. Visserligen kontrolleras kamrerarenkassören
i åtskilliga fall af registratorn, men i andra måste kamreraren
såsom sådan kontrollera sig sjelf såsom kassör, hvilket väl måste anses
mindre tillfredsställande.

Att derjemte skiljandet af tjensterna skulle leda till långt större
beqvämlighet för allmänheten kan, särskilt med hänsyn till den under
de senare åren alltjemt tilltagande utvecklingen af kontorets alla rörelsegrenar,
icke vara något tvifvel underkastadt. Efter införandet af daglig
diskontering vid kontoret har den praxis utbildat sig, att lånesökande
i de allra flesta fall erhålla besked rörande sina ansökningar samma
dag de inlemnas. Det åligger kamreraren att emottaga, granska och
delvis till det omedelbart förestående styrelsesammanträdet förbereda
dessa handlingar och att tillika tjenstgöra såsom kassör, hvilket
vid flera tillfällen visat sig vara förenadt med svårigheter, och hvilket
i alla händelser icke kan anses befordra en önskvärd snabbhet i expeditionen.

Det vill derför synas styrelsen, som om ett skiljande af kamrerareoch
kassörstjensterna ur angifna synpunkter vore af behofvet påkalladt.

Beträffande de ändringar i tjensteåliggandenas fördelning, som,
under förutsättning af tjensternas åtskiljande, böra ske, anser styrelsen
någon ny ordinarie tjenstebefattning icke för närvarande erforderlig,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

hvaremot ett anlitande af extra biträden i vidsträcktare män än hittills
måste ske.

Kamreraren skulle, med bibehållande i hufvudsak af sina öfriga
nuvarande åligganden såsom sådan, vara den egentligen kontrollerande
tjenstemannen och sålunda öfvertaga en del arheten, hvilka nu tillkomma
registrator!.

Kassörens åligganden skulle i främsta rummet omfatta de egentliga
kassagöromålen samt dessutom en del sådana arbeten — förandet åt
nummerböcker, upprättande af rapporter med mera — hvilka kunna
skötas utom expeditionstiden.

De den nuvarande bokhållare- och registratorsbefattningen tillhörande
åligganden, hvilka icke öfvertagas af kamreraren, skulle handhafvas
af extra ordinarie tjenstemän.

Hvad slutligen angår de ändringar i lönestaten, som, efter borttagande
af de nu utgående särskilda ersättningarna för kommissionsbestyren,
kunna påkallas af den ifrågasatta nya organisationen, får styrelsen,
som fortfarande i likhet med hvad hon i sin skrifvelse den 10
sistlidne januari framhållit, anser de nuvarande aflöningsförmånerna vid
Visbykontoret oskäligen låga, till herrar fullmägtiges bepröfvande framlägga
följande förslag till stat för tjenstemän och vaktbetjente:

Kamreraren, lön ....................................................................... kr. 2,000: —

hvilket belopp kan höjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..................................................

och kassavårdsarfvode.................................................................

kassören, lön .................................................................................

hvilket belopp kan höjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................................................

och missräkningspenningar .......................................................

Ombudsmannen, lön..................................................................

Vaktbetjente, lön........................................................................

tjenstgöringspenningar .................................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

Till disposition för extra arbeten och semestervikariat..... » 1,800:

900

600

1,400

700

500

800

400

200

Visby i riksbankens afdelningskontor den 27 oktober 1896.

G. N. Donner.

Carl Nor däld.

P. F. Ihre.

Wilh. Sum Engström.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. C:k.

!G:o. Örebro.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Med bifogande af den skrifvelse angående särskiljandet af kamrersoch
kassörstjensterna vid riksbankens så kallade smärre afdelningskontor,
som styrelseledamöterne för den dagliga förvaltningen vid kontoren
i Jönköping, Karlstad och Örebro afgifvit, får styrelsen, som till alla
delar instämmer i deri gjorda uttalanden och förslag, beträffande frågans
ställning till Örebrokontoret vördsamt anföra, att densammas lösning
på det sätt, som i bemälde skrifvelse förordats, är af största vigt
för Örebrokontoret, om det skall kunna fortgå med den rörelse, som nu
finnes, och att ett undanskjutande af denna fråga måste åstadkomma
ett bestämdt hinder för kontorets vidare utveckling till den nytta för
stad och län, som torde afsetts.

Redan någon tid efter kontorets öppnande framgick det tydligt,
att den arbetsordning, som upprättats på grund af den för kontoret
faststälda staten, måste öfvergifvas. För att under de allt mer stegrade
låne- och kassagöromålen arbetet skulle kunna medhinnas samt oreda
och hinder i expeditionen ej uppstå och kontrollen ej i väsentlig mån
åsidosättas, måste registratorn åtaga sig en del kamrersgöromål, som
icke kunde öfverflyttas å extra ordinarie tjenstemän, deribland all korrespondens
i låneärenden, samt desse senare tjenstemän pålägga6 eu del
både kamreraren och registratorn tillkommande arbeten såsom mottagande
af en del lånehandlingar, lemnande af upplysningar till allmänheten,
ränteberäkningar samt kontroll deraf m. m.

Då sålunda utom reglementet måst läggas ansvarsfulla göromål på
de extra tjenstemännen, ingick styrelsen till herrar fullmägtige i november
1895 med begäran om ökadt anslag för kontoret, hvilket beviljades
tillsvidare på extra stat. I skrifvelsen härom framhöll dock styrelsen
uttryckligen, att detta tillvägagående ej kunde betraktas annat än som
tillfälligt, enär genom ett sådant anordnande för längre tid det hvarje
särskild tjenst tillhöriga ansvaret skulle sammanblandas och förryckas
och tilläfventyrs äfven kontrollen blifva mindre verksam, samt sålunda
grundade ''anmärkningar kunna göras beträffande kontorsarbetets ordning
och trygghet. Uti styrelsens berättelse till bankoutskottet vid

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

1896 års riksdag framhölls äfven detta, hvarvid betonades nödvändigheten
af att kamrers- och kassörstjensten fördelades å tvenne personer.

Sedan dess har kontorets rörelse allt. mer utvecklats och göromålen
i följd deraf högst väsentligt ökats.

Till 1895 års skrifvelse med begäran om ökadt anslag bilades en
tablå utvisande en del rörelsegrenars omfattning för tiden 1 oktober

1894— 30 september 1895. För jemförelses skull lemnas härjemte en
sådan upptagande äfven motsvarande uppgifter för tiden 1 oktober

1895— 30 september 1896, hvaraf framgår, hvilken betydlig stegring i
göromålen uppstått sedan förstnämnde tidsrymd.

Härvid synes bland annat, att de kassaexpeditioner, hvarå finnas
verifikationer, utgöra för tiden 1 oktober 1895—30 september 1896 i
medeltal 104 om dagen mot 78 å den förra redogörelsen. Med detta
hafva helt naturligt de rena vexlingsgöromålen ökats väsentligt. Af tablå
II visas, hvilket antal lånehandlingar kamreraren hvarje förrättningsdag
haft att i allmänhetens närvaro granska, ansvara för och handlägga
bredvid sina kassagöromål. Att allmänheten härvid ådragits lång tidsspillan
har ej kunnat undvikas; och att missnöje häröfver ej anmälts
torde berott derpå, att hvar och en sett, att samtlige tjenstemän gjort
allt hvad på dem berott för att söka lindra de olägenheter vid expeditionen,
som nuvarande tjensteindelning förorsakar.

Vid en sammanfattning af hvad i ärendet blifvit, anfördt framgår,

att innehafvare!! af förenad kamrers- och kassörstjenst är så upptagen
af kassagöromål, att han ej kan fullgöra de åligganden, som tillkomma
honom såsom kamrer;

att han såsom medansvarig deltagare i den allmänna kassavården
är skyldig under expeditionstiden stundtals lemna sin förrättningskassa.,
hvarigenom hans ansvar för dennas behöriga skötande faktiskt uppliäfves; att

han å andra sidan är af sin kassörsbefattning hindrad att vid
alla tillfällen bestrida den allmänna kassavården så, som ett noggrant
uppfyllande af detta åliggande betingar;

att lian såsom kamrer har att. verkställa bokföring, hvari ingår
kontroll öfver kassamedlens handhafvande, och att han sålunda blitver
sin egen kontrollant;

att allmänheten ej kan så betjenas, som dess och kontorets intresse
fordra;

samt att de reglementarisk^ föreskrifter, som betingats af kamrersoch
kaesörstjenstens förening icke kunna i allo tillämpas, utan afvikel -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

ser i hufvudsakliga delar dervid måste ske, då kontorsverksamheten
framför allt måste upprätthållas.

Med anledning häraf får styrelsen såsom sin öfvertygelse uttala,
att särskiljandet af kamrers- och kassörstjensterna är nödvändigt, och
att den ökning i lönestaten af 700 kronor, som en sådan ändring skulle
förorsaka, fullt uppväges af de fördelar, som det nu framlagda förslagets
antagande måste medföra.

Örebro och riksbankens afdelningskontor den 9 november 1896.

G. Djurklou. Jacob Tidholm. E. Sterner.

G. Hagberg.

Bilaga (lika med bilagan till 3:o).

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Uti herrar fullmägtiges till sistlidna års bankoutskott afgifna yttrande
med anledning af väckta motioner beträffande särskiljandet af kamrersoch
kassörstjensterna vid riksbankens så kallade smärre afdelningskontor,
hvilket yttrande delgifvits örebrokontoret, förekommer vid den
beräkning, som med ledning af löneförhållandena under år 1895 gjorts å
det tillskott, som föreslås böra upptagas ''såsom ersättning för mistad
andel i kommissionsarfvode, att den minskning i inkomster, som genom
det nya förslagets antagande skulle uppkomma vid örebrokontoret, belöper
sig till 130 kronor.

Då emellertid under år 1896 kamreraren haft att af kommissionsmedlen
uppbära 1,500 kronor, kommer ifrågavarande minskning enligt
det uppgjorda förslaget att för honom utgöra 500 kronor, hvilket styrelsen
ansett sig vördsamt böra meddela.

Örebro i riksbankens afdelningskontor den 8 december 1896.

G. Djurklou. Jacob Tidholm. E. Sterner.

G. Hagberg.

Bil. Cd.

l!:o. Östersund.

Till herrar fullmägtige i Sveriges riksbank.

Jemlikt herrar fullmägtiges protokoll den 24 sistlidne september
har styrelsen blifvit anmodad att rörande ifrågasatt åtskiljande af kam -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

rers- och kassörstjensterna vid de mindre afdelningskontoren afgifva
yttrande och förslag i följande afseenden:

l:o) om betydelsen af nämnde tjänsters skiljande för åstadkommande
af skärpt kontroll i förening med besörjande af expeditionen
till större beqvämlighet för allmänheten;

2:o) om de ändringar i tjensteåliggandenas hufvudsakliga fördelning,
som i sammanhang dermed borde ske; samt

3:o) om de ändringar i lönestaten, som påkallades af den nya
organisationen, hvarvid äfven vaktmästarelönen borde tagas i betraktande.

Och får med anledning häraf styrelsen vördsamt anföra:

Vid nuvarande- fördelning af göromålen under expeditionstiden
torde kassören näppeligen hafva tillfälle att såsom sig bör ombesörja
alla de till kamrerarebefattningen hörande göromål. Särskild! torde
detta vara fallet med den honom åliggande skyldighet att i första hand
granska inlemnade lånehandlingars formella beskaffenhet, hvilken granskning
ju helst bör ske vid deras ingifvande, på det ej den lånesökande
må nödgas i och för handlingars komplettering flera gånger besöka
kontoret.

Det torde ej heller vara välbetänkt att ålägga en kassör dylika
skyldigheter, enär han såväl härigenom som i följd af kundernas ofta
framstälda anspråk att i låneärenden fortare än möjligt är blifva
expedierade vid skötseln af kassagöromålen blifver distraherad, vid
hvilket förhållande annan expedition fördröjes. Då kamreraren derjemte
har att i hufvudsak ombesörja kontorets brefvexling, något som i regel
sker efter expeditionstidens slut, kan det lätt inträffa, att inkomna bref
icke hinna att med omgående post besvaras.

Den nuvarande kontrollen, hvilken styrelsen väl anser vara i vanliga
fall tillfredsställande, skulle dock kunna ytterligare skärpas, derest
kamreraren icke behöfde omhänderhafva någon kontorets kassa, och
kassören samtidigt befriades från bestyret med låne- och säkerhetshandlingar,
och skulle under sådana förhållanden kamreraren såsom
chef för expeditionsgöromålen lättare kunna kontrollera kassören och
bättre än nu är fallet deltaga i och utöfva kontroll öfver bokföringen.

Beträffande de ändringar i tjensteåliggandenas hufvudsakliga fördelning,
som vid åtskiljandet af ifrågavarande befattningar skulle vara
erforderliga och lämpliga, anser styrelsen, att det borde åligga

kamreraren:

att bestrida kassavården (jemte handhafvaren), föra hufvudbok,
kassabok och veckoafslutningsbok samt bok för löpande räkning med

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

hufvudkontoret, utöfva kontroll öfver bokföringen, rapporterna och
ränteberäkningarne, att mottaga och granska lånehandlingarne, ombesörja
korrespondens med allmänheten i låneärenden samt föra ena sidan
i kommissionsanstaltens kassadiarium och uppgöra nödiga extrakter;

kassören:

att sköta kassan och föra den dagliga kassaboken, uppgöra rapporter,
föra en del nummerböcker samt ena sidan i brefkasseboken äfvensom
bestrida sådana göromål, som kunna skötas utom expeditionstiden;

registratorn:

att ombesörja registrering, föra förfalloböeker, kreditiv-, giro- och
depositionsböcker äfvensom verkställa ränteberäkning i första hand;

en extra tjensteman:

att biträda kassören och öfrige tjensteman vid förefallande göromål.

De ändringar i lönestaten, som enligt styrelsens åsigt borde, särskildt
med hänsyn till de drygare lefnadskostnadema här å orten, ega
rum i och med den nya organisationens genomförande, äro följande:

för kamrera/ren: Enligt nuvarande lönestat:

lön............................	kr. 2,000: — jemte	två ålderstillägg	kr.	1.600: —
	å 500 kr. hvartdera.
tjenstgöringspengar ....	» 1,250: —		>	800: —
kassavårdarearfvode.. .	> 750: —	missräkningspengar ...	>	600: —
		kommissionsarfvode (år
		1895)....................	»	1,267: 67
	kr. 4,000: —		kr.	4,267: 67
för kassören:
lön............................	kr. 1,600: — jemte	två ålderstillägg	kr.	1,200: —
	å 400 kr. hvartdera.
tjenstgöringspengar....	> 800: —		»	600: —
missräkningspengar.....	> 600: —	kommissionsarfvode (år
	kr. 3,000: —	1895)....................	»	633: 33
			kr.	2,433: 33
för registratorn:
lön .........................	kr. 1,300: — jemte	ett ålderstillägg	kr.	900: —
	å 400 kr.
tjenstgöringspengar....	» 700: —		>	400: —
	kr. 2,000: —		kr.	1,300: —
för ombudsmannen:
lön .........................	kr. 800: —		kr.	800: —

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

för extra biträde vid
kontorsgöromålen och
semestervikariat:

kassörens biträde........ kr. 1,000: —

ett extra biträde.......... ■> 800: —

semestervikariat........... > 150: — kr. 1,700: —■

kr. 1,950: — kr. 1,700: —

för vaktbetjenten:

lön............................. kr. 400: -r jemte ett ålderstillägg kr. 400: —

å 100 kr.

tjenstgöringspengar..... > 200: — > 100:—

kr. 600: — - kr. 500: —

jemte fri bostad och
vedbrand.

Härjemte vill styrelsen, som på ofvan anförda grunder anser det
ifrågasatta åtskiljandet af kamrers- ock kassörstjensterna önskvärdt, såsom
ytterligare skäl för förslagets genomförande vid härvarande afdelningskontor
erinra om det ökade arbete, som för kamreraren-kassören
under de senare åren uppkommit derigenom, att samtliga härvarande
embetsverk och statsmyndigheter numera i och för sina penningeaffärer
hafva folioräkning med kontoret; och får styrelsen i sammanhang härmed
såsom exempel på denna rörelses omfattning nämna, att kongl.
jernvägsstyrelsen under tiden den 1 november 1895—1 november 1896
på sin folioräkning härstädes insatt 3,350,000 kronor.

Östersund i riksbankens afdelningskontor den 6 november 1896.

Öl. Larsson. S. J. Kardell. P. G. Rissler.

Vilhelm Svensson.

Bih. till Ri/csd. Prat. 1897. 6 Sami. 1 Afd. 6 Iläft.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. D.

Fullmägtiges yttrande år 1896.

Till Bankoutskottet

med utlåtande i anledning af motioner om åtskiljande af de nu vid
åtskilliga riksbankskontor förenade kamrers- och kassörstjensterna.

Genom transsumt af sitt protokoll för den 3 sistlidna februari har
utskottet anmodat fullmägtige att afgifva yttrande i anledning af tvenne
lika lydande motioner, väckta den ena inom Första Kammaren af herr
Söderberg och den andra i Andra Kammaren af herr G. Elowson m. fl.,
innefattande hemställan, att kamrers- och kassörstjensterna vid de riksbankens
afdelningskontor, der nämnda befattningar äro förenade, måtte
åtskiljas, samt tjensterna vid dessa kontor så ordnas, som den föreslagna
förändringen torde medföra.

Till stöd för sin framställning hafva motionärerna hufvudsakligen
anfört, att sedan den tid, då fråga härom hos Riksdagen för åtta år
sedan förevar, förhållandena, som vid nämnda tidpunkt ej ansågos föranleda
till någon åtgärd i saken, väsentligt förändrat sig, i det att
riksbankens rörelse vid de smärre afdelningskontoren i betydlig mån
ökats, såsom ock framginge af de större vinstsiffror, dessa kontor nu
uppvisa;

att senare tiders erfarenhet synes gifva vid handen, att det för
upprätthållande af behörig kontroll vore af synnerlig vigt, att arbetet
så fördelas, att icke för många olikartade göromål komma på en persons
hand;

att detta i ännu högre grad torde befinnas gälla om en tjenst,
hvars innehafvare under expeditionstiden måste på en gång säkert och
snabbt betjena allmänheten, hvars anspråk i detta afseende, nu stegrade,
naturligtvis böra vinna tillmötesgående, äfven om åtgärder i dylikt syfte
skulle vara förenade med något ökade utgifter för vederbörande kontor;

samt att, om också det vid afdelningskontoren hittills följda sättet
att kontrollera den verksamhet, som kamreraren, hvilken tillika är

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

kassör, i ena eller andra egenskapen utöfvar, finge betraktas såsom
jemförelsevis tillfredsställande, det ju likväl vore obestridligt, att en
ännu mera effektiv kontroll skulle kunna utöfvas genom dessa förenade,
ehuru olika befattningars fördelning på två särskilda personer.

För att frågan om reglering af tjenstebefattningarna vid de smärre
afdelningskontoren må kunna lättare och säkrare bedömas, torde det
vara lämpligt att tillse, huru tjenstgöringen vid dessa kontor från början
blifvit ordnad.

Vid inrättandet af ett sådant kontor ansågs det tillräckligt att anställa
två ordinarie tjenstemän, utom ombudsmannen. Den rörelse, som
vid ett dylikt egde rum, var nemligen icke så liflig, att sjelfva kassaexpeditionen
i vidsträcktare omfattning upptog kassörens tid och omtanke,
utan kunde han derjemte sköta förhandlingarna med den lånesökande
allmänheten och besörja hufvudbokföringen samt upprätta listor
och rapporter m. m. Småningom gjorde sig dock å flera orter behofvet
af ytterligare biträde gällande, och då anlitandet af extra ordinarie
tjenstemän ej befans tillfyllestgörande, anstäldes en tredje ordinarie
tjensteman, hvilken i egenskap af kontors- och kassaskrifvare hade att
lemna biträde hufvudsakligen åt kamrern och kassörn i dennes dubbla
verksamhet.

Härvid må ock erinras, hurusom kommissionsbestyren måste upptaga
framför allt kamrern-kassörens tid och föranleda denne att i större
eller mindre mån lita till kontors- och kassaskrifvaren eller extra ordinarier
för att kunna i rätt tid och utan hinder eller uppehåll i den öfriga
expeditionen utföra de uppdrag, som skriftligen lemnades kontoret.

Med tiden och i samband med de lättnader, hvilka i afseende å
insändandet af skriftliga uppdrag blifvit allmänheten beredda, hafva
kommissionsgöromålen i allmänhet väsentligen tillväxt, i afseende hvarå
hosföljande statistik för dels de närmaste två åren efter det kommissionsanstalter
vid de särskilda kontoren inrättades, dels femårsperioden
1891 — 1895 torde vara tillräckligt upplysande.

För ombesörjande af kommissionsbestyren, hvilka ansetts ligga utom
den vanliga tjenstgöringen, har lemnats ersättning, som helt naturligt
ökats i förhållande till den tilltagande mängden af uppdrag, dock så,
att den beräknade godtgörelsen för hvarje uppdrag i det hela blifvit
mindre, då antalet uppdrag i betydligare mån tillväxt. Den sålunda till
kontoren utanordnade ersättningen har mest för kamrern-kassören och
dernäst för registratorn blifvit en afsevärd del af aflöningen, hvilken,
såsom lätt inses, utan sådant bidrag skulle hafva varit alltför knapp för
en person, särskildt i en bankkamrers ställnirtg. Klart är emellertid,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

att en så beskaffad form för aflöningen icke kan betraktas såsom lämplig.
I följd af förhållandenas natur måste den vara underkastad vexling,
och om äfven ersättningen i allmänhet stigit med den ökade rörelsen,
så har dock på vissa håll, der rörelsen nedgått, saken stält sig annorlunda.
För öfrigt är ett sådant slag af inkomst uppenbarligen ovisst
äfven derutinnan, att tjensteinnehafvaren icke får vid sjukdomsfall åtnjuta,
hvad han kan hafva påräknat såsom stadig inkomst. Bestämmandet
af de belopp, som skola utgå till de olika kontoren, är också förenadt
med svårigheter, beroende på beräkningsgrunden, och fördelningen
af arfvodet emellan tjenstemännen vid hvarje särskild! kontor har
stundom varit föremål för meningsskiljaktigheter. Dertill kommer, att
godtgörelsen för de ifrågavarande bestyren, hvars storlek bör rätta sig
efter det besvär och den möda, som desamma medföra, verkar till en
olikhet i aflöningsförmåner, hvilken visst icke alltid motsvaras af skilnaden
i tjenstegöromålens omfattning i det hela för det ena och andra
kontoret. Det kan nemligen lätt inträffa, att vid ett kontor kommissionsgöromålen
äro mera betydande, medan vid ett annat rörelsen på
platsen är vida lifligare och tager tjenstemännens tid mer i anspråk.
Slutligen synes med fullt skäl kunna ifrågasättas, huruvida det icke är
med god ordning öfverensstämmande, att verksamheten med kommissioners
ombesörjande, hvilken i sjelfva verket nu tillhör och är oskiljaktig
från riksbankens rörelse, skall vid de smärre afdelningskontoren,
såsom fallet är vid hufvudkontoret samt vid Göteborgskontoret, införlifvas
med tjenstgöringen för öfrigt och på samma sätt som denna blifva
ett tjensteåliggande, för hvilket ingen särskild ersättning lemnas.

Att ett sådant inordnande af kommissionsbestyrens handläggning i
tjenstgöringen föranleder till någon ändring i fördelningen af tjenstemännens
åligganden, är lätt insedt. En annan fördelning, än som nu
eger rum, påkallas derjemte af kassagöromålens utvidgning. Numera
hafva nemligen dessa fått vida större omfattning än förr. Rörelsen har
i allmänhet ökats, såsom lär framgå af här bifogade tabeller, och redan
i följd deraf är kassaexpeditionen tyngre än förr. 1 samma mån som
statens verk och inrättningar föranledts att mer än förut anlita riksbankskontoren
och röra sig med riksbankens sedlar, blir naturligen
kassörens verksamhet mera trägen. Dessutom, och detta är ej minst
vigtigt, har vexlingen af sedlar och skiljemynt betydligt tilltagit. Visserligen
är icke samma skyldighet i fråga om vexling ålagd de smärre
kontoren som hufvudkontoret och kontoren i Göteborg och Malmö, men
det ligger i sakens natur och i riksbankens intresse, att dess kontor

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

så mycket som möjligt skola tillmötesgå allmänheten i det ifrågavarande
hänseendet.

Klart är emellertid, att kassagöromålens ökning, hvilken har en
gifven tendens att fortgå, skall väsentligen försvåra tjenstgöringen för
den person, som har att utom kassaexpeditionen bestrida kamrerareverksamhet.
Kassagöromålen böra naturligtvis så hastigt som möjligt
expedieras, om allmänheten skall finna sig belåten, och att i det afseendet
riksbanken bör göra sitt bästa, är uppenbart. Men kamrerarens
åligganden under expeditionstiden få icke åsidosättas, allra helst
som han dels har att förhandla med allmänheten i låneväg och utgöra
mellanhand mellan denna och styrelsen, dels bör utöfva kontroll öfver
tjenstgöringen. För kassaexpeditionens vederbörliga uppehållande måste
derför extra biträde anlitas, hvarigenom åter kassörens tillsyn öfver
göromålen försvagas.

Det bör också vara lätt insedt, att vid en mera utvecklad kassaexpedition
uppmärksamheten hos den, som egentligen skall handlägga
densamma, bör få vara så ostörd som möjligt af andra göromål, hvilka
skola samtidigt förrättas, och i alla händelser icke tagas i anspråk af
flere olikartade sådana, allra minst af kontrollen öfver expeditionen i
dess helhet.

Med afseende härpå synes nu tiden vara inne att, såsom i motionerna
blifvit föreslaget, från hvarandra skilja kamrers- och kassörsbefattningarna
vid de riksbankens afdelningskontor, der de hittills varit
förenade. En sådan åtgärd behöfver dock icke annat än i ett par fall
leda till inrättande af nya tjenster. Vid de kontor, der, ombudsmannen
oräknad, tre tjenstemän nu finnas anstälda, bör skiljandet af de
ifrågavarande befattningarna kunna försiggå på sådant sätt, att i stället
för en kamrer-kassör, en registrator och en kontorskassaskrifvare tjenstgöra
en kamrer, en kassör och en registrator. Vid några kontor borde
deremot förändringen kunna bestå deri, att kamrern-kassörn blifver
kamrer och registratorn kassör, hvarvid göromålen skulle fördelas något
olika mot hvad nu är fallet, och vid de nya kontor, som kunna komma
att inrättas, torde åtminstone i början två tjenstemän kunna sköta göromålen.
Naturligtvis fordras vid såväl det ena som det andra slaget
biträde af extra tjenstemän, hvilka också skulle hafva att inträda vid
semester eller annan ledighet för de ordinarie.

Att nu i detalj uppgöra arbetsfördelningen torde så mycket mindre
vara af behofvet påkalladt, som förhållandena ställa sig så pass
olika vid de olika kontoren, att arbetsordningarna icke lära på förhand
böra fastslås.

Bankoutsicottets Utlåtande N:o 6.

Deremot böra hufvuddragen af den ifrågasatta regleringen, sådan
fullmägtige tänkt sig densamma, redan nu angifvas. I sådant afseende
synes det för ändamålsenligt handläggande af göromålen böra bestämmas,
att kamrern skall bestrida kassavård (jemte handhafvaren), förandet
af hufvudbok, kassabok och veckoafslutningsbok samt bok för löpande
räkning med hufvudkontoret, kontroll i allmänhet af bokföringen, äfvensom
af rapporterna, kontroll af ränteberäkningar m. m., mottagning och
granskning af lånehandlingar, korrespondens med allmänheten i låneärenden,
äfvensom förande af ena sidan i kommissionsanstaltens kassadiarium
samt uppgörande af nödiga extrakter.

Kassören åter skulle det tillkomma att sköta kassan och föra dagliga
kassaboken, uppgöra rapporter, föra vissa nummerböcker samt ena
sidan i brefkasseboken, äfvensom bestrida åtskilliga göromål, som kunna
skötas utom expeditionstiden.

Bokhållaren och registratorn skulle hafva att ombesörja registrering,
med hvad dertill hör, förande af förfalloböcker, äfvensom af kreditivoch
giro- samt depositionsböcker, så ock ränteberäkning i första hand.

Biträde skulle härvid kunna lemnas af extraordinarie^ och för
öfrigt kunna jemkningar i enskilda fall förekomma. Hvad beträffar här
ej upptagna ärenden, tillhörande den dagliga expeditionen eller veckooch
månadsuppgörelserna, borde det närmare bestämmandet häraf tillhöra
kontoren eller ytterst fullmägtige.

Vid de kontor, der blott två ordinarie tjenstemän skulle finnas,
bör kassören kunna åtaga sig att, utöfver hvad som är upptaget, föra
vissa böcker samt öfvertaga flere sådana göromål, som icke stå i vägen
för den löpande expeditionen. Registrator^ åligganden skulle delvis
skötas af kamrern, delvis af en extra ordinarie eller amanuens. Kontrollen
öfver det hela skulle här, likasom vid de öfriga kontoren, tillhöra
kamrern, naturligtvis alltid under öfverinseende af handhafvande
styrel seledamoten.

Hvad aflöningen vidkommer, synes den böra hufvudsakligen lämpas
efter göromålens omfattning och betydenhet. Kontoren förete i det afseendet
större och mindre skiljaktigheter. Hosföljande tabeller lemna
härutinnan upplysning.

Naturligt är, att förhållandena kunna något vexla på olika tider,
men i det hela kan man med hänsigt till rörelsen finna, att kontoren i
Jönköping, Karlstad och Örebro äro de mest betydande. Vid de två
förstnämnda äro nu anstälda tre tjenstemän, och vid kontoret i Örebro
hafva på styrelsens framställning fullmägtige funnit sig, med stöd af
67 §:n 2 mom. bankoreglementet, böra anställa en kontors- och kassa -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

skrifvare utöfver stat. De tre tjenstebefattningar, som nu äro anordnade
vid hvart och ett af dessa kontor, böra tydligtvis för framtiden
bibehållas, men så, att de förvandlas till kamrers-, kassörs- och registratorsbefattningar.

Närmast dessa kontor stå, med hänsigt till rörelsen, de i Falun,
Hernösand, Luleå och Östersund. I de två sistnämnda äro nu anstälda
tre ordinarie tjenstemän, utom ombudsmannen. Enahanda borde blifva
fallet äfven i Falun och Hernösand, hvilka båda kontor visat sig vara
stadda i jemförelsevis stark utveckling. Dock torde aflöningen åt tjenstemännen
vid dessa fyra kontor kunna blifva i någon mån lägre, än förhållandet
skulle vara vid de tre här ofvan omförmälda.

Mindre betydande är rörelsen i Kalmar och Vexiö. Det senare
kontorets verksamhet synes icke hafva ökats, och, om i en snar framtid
Blekinge län kommer att få särskildt kontor, måste detta ej obetydligt
inverka på Vexiökontorets rörelse.

Med afseende härpå torde för det sistnämnda kontoret ej böra
uppföras mer än två tjenstebefattningar, utom ombudsmannens, naturligtvis
dock så, att nuvarande innehafvaren af kontors- och kassaskrifvarebefattningen
får vid denna qvarblifva, tills han vinner befordran
eller afgår af annan anledning.

Kontoret i Kalmar har visserligen på allra sista tiden röjt en mera
uppåtgående tendens, och, om dess distrikt blir i större mån utvidgadt,
torde äfven det komma att behöfva tre ordinarie tjenstemän. Tills vidare
synes det dock kunna och böra åtnöjas med de två platser, som
nu äro i dess stat uppförda. Enahanda borde blifva förhållandet med
det nyinrättade kontoret i Umeå.

Äfven kontoret i Visby bör med den rörelse, det nu har, och det
ringa antal kommissionsuppdrag, som der förekommer, fortfarande kunna
uppehålla sin verksamhet med två ordinarie tjensteinnehafvare. Då aflöningen
för kamrern och registratorn äfven efter regleringen af 1892
är något lägre än vid de öfriga kontoren, synes det ej vara tillräcklig
anledning att öka den till samma belopp, som vid de sistnämnda kontoren
skulle utgå, om ock skälig höjning bör ske.

Hvad blifvande kontor angår, kunna de allt efter sin betydenhet
inordnas i den ena eller andra gruppen, till eu början väl i den med
två tjenstemän, utom ombudsmannen.

Beträffande kamrerareaflöningen hafva fullmägtige tänkt sig, att
den borde vid de tre kontoren i första gruppen bestämmas till kr.
4,000: —, fördelade

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

i lön....,.................................................... kr. 2,000: -

i tjenstgöringspenningar..............u. b 1,250: —

i kassavårdarearfvode........................ b 750: — 4 qqq. _

Nuvarande innehafvare af kamrers- och kassörstjensterna hafva,
ålderstillägg oberäknade, åtnjutit:

i lön...................................................... kr. 1,600: —

i tjenstgöringspenningar .........» 800: —

i missräkningspenningar ......,........... b 600: — kr 3 000- _

samt i kommissionsgöromålsersättning:

i Jönköping för 1895..................... kr. 1,525: —

i Örebro b b ........................ b 1,141: —

i Karlstad b b ................ b 1,076: —,

hvilket sistnämnda belopp skulle hafva blifvit höjdt med omkring 190
kronor, i fall ej kamreraren tillfälligtvis haft förordnande såsom handhafvare
under 1V> månad mer än vanligt.

Vid de öfriga kontoren, utom det i Visby, torde ett belopp af kr.
3,800: —, fördeladt

i lön ............................................	........ kr.	2,000: -
i tjenstgöringspenningar .......	......... »	1,200: -
i kassavårdarearfvode.............	......... b	600: -	~ kr. 3.800:

kunna anse skäligt.

Kamrerarens göromål vid de kontor, der endast två tjenstemän
äro anstälda, äro nemligen icke mindre till omfattning än vid dem, der
tre sådana finnas.

Nuvarande aflöning har, utom de ofvan omförmälda 3,000 kronor,
utgått för kommissionsgöromålen:

i Falun	för	1895	med ...	........ kr.	976	—
i Hernösand	B	B	B	......;..u B	1,491	—
i Luleå	»	B	B	........ B	1,938	_
i Östersund	))	))	))	»	1,111
i Kalmar	B	B	B	......... B	1,087	_
i Vexiö	B	B	B	........ B	1,458	—

I Visby har kamrern-kassören åtnjutit:

i lön.......................................... kr. 1,300: —

i tjenstgöringspenningar .......,.,n...... b 700: —

i missräkningspenningar.................. b 400: — kr 2 400‘ _

samt i kommissionsarfvode för 1895 kr. 403: —.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Såsom lämplig aflöning torde kunna anses ett belopp af kr.
3,200: —, fördeladt

i lön ..................................................... kr. 1,800: —

i tjenstgöringspenningar.................. » 800: —

i kassavårdarearfvode ... ................... » 600: — kr 3^00: _

Hvad angår ålderstillägg lära de nu bestämda två å 500 kr. efter
5 och ytterligare 5 års tjenstgöring böra bibehållas.

För kassören torde aflöningen vid de mera betydande kontoren
icke böra sättas lägre, än nu är fallet för innehafvarne af de förenade
tjensterna.

Ett belopp af 3,000 kr., fördeladt

i lön .................................................... kr. 1,600: —

i tjenstgöringspenningar.................. » 800: —

i missräkningspenningar.................. » 600: —

bör kunna anses skäligt. Jemföres hvad nuvarande registratorer haft
att uppbära, nemligen, ålderstillägg oberäknade,

i lön ...................................................... kr. 1,200: —

i tjenstgöringspenningar ............. » 600: —

och i kommissionsarfvoden omkring 900 kr., lär aflöningen kunna anses
tillräcklig.

För den andra gruppen af kontor föreslås kassörens aflöning till
2,800 kr., fördelade

i lön............... kr. 1,500: —

i tjenstgöringspenningar................. x> 700: —

i missräkningspenningar .................. » 600: — kr 2,800: _

samt för Visby till 2,600 kr., fördelade

i lön................i;.j................................... kr. 1,400: —

i tjenstgöringspenningar................. » 700: —

i missräkningspenningar ................. » 500: — kr> 2,600: _

Kommissionsarfvodena hafva här uppgått till 600: — å 1,000 kr.,
i Visby till ej fullt 100 kr.

Ålderstilläggen äro nu för registratorn bestämda till 2 st. å 300: —.
Någon annan ändring än höjning af dessa belopp till 400: — torde
icke böra ifrågasättas.

För registratorema, hvilka i det närmaste motsvara nuvarande
sådana, men i allmänhet torde blifva utsedda bland de nu anstälda
kontors- och kassaskrifvarne, synes en aflöning af 2,000 kr. för den
första gruppen, fördelade

i lön.................. kr. 1,300: —

i tjenstgöringspenningar.................. » 700: —

Bih. till Biktd. Prot. 1897. 6 Sami. 1 Afd. 6 Raft. 11

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

samt för den andra gruppen 1,800: —, fördelade

i lön.................................................... kr. 1,200: —

i tjenstgöringspenningar .................. » 600: —

vara skälig, ock bör för denna tjenst, som väl i allmänhet blir öfvergångstjenst,
ej mer än ett ålderstillägg ifrågakomma, hvilket lämpligen
kan blifva 400 kronor.

I ombudsmännens ställning och vilkor hafva fullmägtige icke ansett
annan ändring böra ifrågakomma, än att för ombudsmannen i
Visbykontoret aflöningen må höjas med 100 kronor till 600 kronor.

Vaktmästaren åtnjuter i lön 400 kronor, tjenstgöringspenningar
100 kronor: kronor 500. Vid de flesta kontoren har han dock tillika
erhållit godtgörelse med större eller mindre belopp för sitt besvär med
kommissionerna. Då all sådan skulle försvinna, i händelse den föreslagna
regleringen blir genomförd, synes någon höjning i aflöningen
böra honom tillgodokomma, och torde denna lämpligast utgå i form af
ökning i tjenstgöringspenningarna t. ex. till 200 kronor.

Hvad angår de föreslagna ålderstilläggen synes det nödigt, att,
om regleringen skall kunna vinna tillämpning med snaraste, dels nuvarande
kamrerare, i händelse de öfvergå till nya kamreraretjensten,
få rätt att räkna sig till godo den tid, de såsom kamrerare-kassörer
tjenstgjort, dels ock registrator, som befordras till kassör, må få, efter
fullmägtiges pröfning, sig tilldeladt ålderstillägg, med inberäkning af
sin registratorstjenstgöring. Till extra ordinarie tjenstemän äro nu
anslagna, dock med inberäkning häri af hvad som åtgår till semestervikariat,
vid ett kontor 2,800 kronor, vid tre 1,700 kr. för hvart, vid
fem 1,200 kr. för hvarje och vid ett 600 kronor eller tillsammans
kronor 14,500: —. Men dessutom hafva under senaste året något
öfver 3,000 kronor af arfvodena för kommissionsbestyren kommit extraordinarier
tillhanda. För semestervikariat skulle, enligt det nu uppgjorda
förslaget, komma att behöfvas något mer än förut, i det att
semesterrätt borde tillerkännas både kamrer och kassör. Då såväl arfvoden
som missräkningspenningar skulle enligt gällande stadganden få
bibehållas under semesterledighet, komme att till ordinarie tjenstemän
såsom vikarier under semester utbetalas vid vissa kontor 112: 50, vid
andra 100 kronor och vid Visbykontoret 83: 33, hvilket således icke
skulle komma extraordinarierna till godo. Anslagen till dessa samt
till semestervikariat synas emellertid lämpligare kunna uppföras å en
för de smärre afdelningskontoren gemensam stat att af fullmägtige
efter förhållandena vid de olika kontoren fördelas så, som det behöriga
uppehållandet af göiromålen kräfver. Den summa, som i sådant ända -

Banhoutshottets Utlåtande N:o 6.

mål synas böra ställas till fullmägtiges disposition, torde för närvarande
böra bestämmas till 20,000 kronor för de 10 kontoren i Falun, Hernösand,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Luleå, Vexiö, Visby, Örebro och
Östersund samt för det nyss i Umeå öppnade.

Hvad det sistnämnda beträffar, kan det, såsom ofvan är antydt,
skäligen i fråga om aflöningsstaten likställas med det i Kalmar.

Om nu den sålunda föreslagna regleringen blifver genomförd,
torde deraf en mera betydande omplacering af tjenstemännen komma
att ega rum.

Det lär emellertid icke kunna undvikas, att åtminstone för någon
tid vissa tjensteman, som hittills genom andel i kommissionsarfvode
haft högre aflöning, än som hädanefter komme att af dem uppbäras,
derigenom skulle få vidkännas minskning i påräknade inkomster.

Efter senaste års förhållanden skulle denna minskning utgöra

i Falun i	rundt tal kr.	200: —	i Luleå i rundt tal	kr. 1,100: —
i Hernösand	D	»	»	700: —	i Vexiö	»	»	»	650: —
i Jönköping	»	»	»	500: —	i Örebro	»		»	150: —
i Kalmar	x>		»	300: —	i Östersund	»	)■>	»	300: —,
i Karlstad	»	»		300: —

hvarjemte en eller annan registrator, intill dess han kunde befordras,
skulle få uppbära blott lönen och tjenstgöringspenningarna, men icke
tillskotten i arfvode.

Med afseende å dessa förhållanden och då det synes billigt, att
nuvarande tjensteinnehafvarne, så länge de qvarstå i samma tjenst,
kunde få uppbära i det närmaste samma belopp, som hittills kommit
dem till godo, synes böra anvisas ett anslag att tills vidare utgå till
de tjenstemän, som, intill dess de vinna befordran, efter fullmägtiges
pröfning finnas böra komma i åtnjutande af något tillskott till ersättning
för mistadt arfvode. Med afseende å hvad här ofvan blifvit anfördt
om minskningen för kamrerarne vid vissa kontor, uppgående i
allt till omkring 4,200 kronor samt eventuel ersättning åt en eller
annan registrator, borde, då full ersättning för oviss inkomst icke synes
kunna ifrågasättas, om ock denna inkomst i allmänhet varit i
stigande, ett belopp af 4,000 kronor, stäldt till fullmägtiges förfogande,
vara tillräckligt.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

Staten skulle således blifva följande:

För kontoret i Jönköping :

Kamreraren, lön .............................................................................. kr. 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................. kr. 1,250:

och kassavårdarearfvode ..................................................... » 750:

Kassören, lön................................................................................ » 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 400 kronor och efter tio års
med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ............................................ » 800:

och missräkningspenningar ................................................ )) 600:

Registratorn, tillika bokhållare, lön...................................... » 1,300:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ............................................ » 700:

Ombudsmannen, lön........................................................................ » 800:

Vaktbetjenten, lön......................................................................... » 400:

tjenstgöringspenningar........................................................ » 200:

jemte fri bostad och vedbrand.

För kontoret i Karlstad — Jönköping.

För kontoret i Örebro — Jönköping.

För kontoret i Falun:

Kamreraren, lön ............................................................................ » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ........................................... » 1,200:

och kassavårdarearfvode ..................................................... » 600:

Kassören, lön.................................................................................... » 1,500:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden med 400 kronor och efter
tio års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................... » 700:

och missräkningspenningar ................................................ » 600:

Registratorn, tillika bokhållare, lön........................................ » 1,200:

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden med 400 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ...... kr. 600:

Ombudsmannen, lön....................................................................... » 800:

Vaktbetjenten, lön...................................................................... » 400:

tjenstgöringspenningar ....................................................... » 200:

jemte fri bostad och vedbrand.

För kontoret i Hernösand = Falun.

För kontoret i Luleå — Falun.

För kontoret i Östersund — Falun.

För kontoret i Kalmar:

Kamreraren, lön.................................. » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ............................................ » 1,200:

och kassavårdarearfvode...................................................... » 600:

Kassören, lön.................................................................................... » 1,500:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden med 400 kronor och efter
tio års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..........................,..................... » 700:

och missräkningspenningar ............................................... » 600:

Ombudsmannen, lön..................................................................... » 800:

Vaktbetjenten, lön.......................................................................... » 400:

tjenstgöringspenningar....................................................... » 200:

jemte fri bostad och vedbrand.

För kontoret i Vexla — Kalmar.

(Nuvarande kontorsskrifvarens i Vexiö tjenst indrages vid
varande innehafvare^ afgång.)

För kontoret i Umeå — Kalmar.

För kontoret i Visby::

Kamreraren, lön ........................................................................... kr. 1,800:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

nu -

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6.

samt tjenstgöringspenningar ......................................... kr. 800: —

och kassavårdarearfvode............. » 600: —

Kassören, lön......................................................................... » 1,400: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden med 400 kronor och efter
tio års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................... » 700: —

och missräkningspenningar .............................................. » 500: —

Ombudsmannen, lön........................................................................ » 600: —

Vaktbetjenten, lön......................................................................... d 400: —

tjenstgöringspenningar ............................ » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

På gemensam stat för dessa 11 kontor till fullmägtiges

disposition för extra arbeten och semestervikariat ... » 20,000: —

Öfvergångsstat

till fullmägtiges disposition för bestridande af ersättning för mistad
andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjenstemän, som pröfvas
deraf böra komma i åtnjutande kr. 4,000: —.

Jemföras nu slutsummorna i den nya staten med totalbeloppet i
den äldre, befinnes det, att, ålderstilläggen oräknade, men med inberäknande
af aflöningen till kontors- och kassaskrifvaren i Örebro, för 10

kontor nu utgår............................................. kr. 82,100: —

samt för kontoret i Umeå........................ » 7,300: — ^ gg ^qq. _

hvartill komma arfvoden för kommission sbestyren

för 1895 ............................................................................. » 26,700: —

för Umeåkontoret förslagsvis ................................................ » 1,400: —

Summa kr. 117,500: —

hvaremot å den definitiva nya staten skulle uppföras, utom ålderstilläggen,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 6. 87

för 3 kontor å 10,400: — .................................... kr. 31,200: —

» 4 » å 9,800: — » 39,200: —

» 3 )) å 8,000: — » 24,000: —

» 1 » å 7,000: — » 7,000: —

å gemensam stat.................................................... » 20,000: —

kr. 121,400: —

utvisande en skilnad af kronor 3,900: —. Emot denna ökade kostnad
för de här ifrågavarande 11 kontoren skulle deremot såsom vinst svara
en afgjordt bättre anordning af göromålen, ledande till säkrare kontroll
och snabbare expedition, samt afskaffande af de s. k. kommissionsarfvodena.
I afseende å dessa senare torde böra ytterligare framhållas,
hvad redan blifvit ant.ydt, angående deras benägenhet att växa med ökad
verksamhet vid kontoren, såsom framgår deraf, att dessa arfvoden år
1890 utgjorde för 7 kontor kr. 14,950: — och år 1895 vid 10 kontor
kr. 26,700: —.

Hvad tiden för tillämpningen af den nya staten angår, synes den
fullmägtige böra bestämmas till början af nästkommande år.

Stockholm 16 april 1896.

Pehr Ehrenheim.

R. Törnebladh. J. W. Arnherg. Tom Liljewalcfr. Sixten von Frusen.