Bankoutskottets Utlåtande N:o 14 (Utlåtande 1896:Bu14 bu)

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, med anledning af väckta motioner om inrättande af
nya af delning skontor af riksbanken.

Vid innevarande års riksdag hafva i Andra Kammaren väckts följande
motioner om inrättande af nya afdelningskontor, nemligen af

Herr Arnnéus m. fl., som i motion n:o 19 föreslagit, »att Riksdagen
må besluta att inrätta ett afdelningskontor af riksbanken i Mariestad
under de vilkor och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet
och rörelse, som bankofullmägtige ega att föreskrifva»;

Herr B. Dahlgren m. fl., som i motion n:o 40 föreslagit, »att Riksdagen
måtte besluta inrättandet af ett riksbankens afdelningskontor i
Venersborg år 1897 under de vilkor och bestämmelser med afseende på
kontorets verksamhet och rörelse, som derom torde föreskrifvas»;

Herr G. Odqvist, som i motion n:o 49 hemstält, »att Riksdagen måtte
besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken må under loppet af år 1897
inrättas i staden Borås för Elfsborgs län under de vilkor och bestämmelser
med afseende på kontorets verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige
ega föreskrifva»;

Herr ./. G. Nyström m. fl., hvilka i motion n:o 57 föreslagit, »att
Riksdagen måtte besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken inrättas i
Gefle på de vilkor, som bankofullmägtige föreskrifva»;

Herr E. Svensson m. fl., hvilka i motion n:o 58 hemstält, »att Riksdagen
må besluta att under år 1897 inrätta ett riksbankens afdelningskontor
i Karlskrona under samma vilkor och bestämmelser, som gälla för
de under senare åren af riksbanken inrättade afdelningskontor»;

Bih. till ltiksd. Prot. 189(1. C Sand, 1 Afd. 9 Höft, (Näs 14—16). I

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

Herr A. G. Gyllensvärd in. fl., som i motion n:o 73 hemstält, att
Riksdagen måtte besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken må under
år 1897 inrättas i staden Halmstad under de vilkor och bestämmelser
med afseende å kontorets verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige
ega bestämma»;

Herr O. Larsson m. fl., som i motion n:o 90 hemstält, »att Riksdagen
må besluta, att ett afdelningskontor af riksbanken må under år
1897 inrättas i Linköping för Östergötlands och norra Kalmar län under de
vilkor och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet, som bankofullmägtige
ega föreskrifva»;

Herr J. A. Aulin, som i motion n:o 92 föreslagit, »att Riksdagen
måtte besluta att inrätta ett afdelningskontor i Eskilstuna under de vilkor
och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet och rörelse, som
bankofullmägtige ega att föreskrifva»; samt

Herr Zetterstrand, som i motion n:o 117 föreslagit, »det Riksdagen
måtte besluta att för Östergötland och möjligen äfven vissa delar af angränsande
län inrätta ett riksbankens afdelningskontor i Norrköping-».

Öfver dessa motioner hafva fullmägtigé i riksbanken den 13 sistlidne
februari afgifvit yttrande och deri anfört:

»Rörelsen vid de afdelningskontor, som under den senare tiden inrättats,
har i allmänhet visat sig vara i tilltagande och egnad att tillföra
banken goda kunder, särskildt å de ställen, der affärslifvet är mera utveckladt
och förhållandena föranleda liflig omsättning af penningar. Så
hafva kontoren i städerna Jönköping, Karlstad och Örebro, hvilka alla tre
äro centra för vidsträckta orters verksamhet i industrielt och kommersielt
hänseende, varit af allmänheten rätt mycket anlitade och för riksbanken
inkomstbringande, och vid kontoret i Hernösand, som, utom att det är
residensstad för Vesternorrlands län med dess rika tillgångar, är en betydande
exportort, hafva affärerna likaledes fått stor omfattning.

Med afseende å den erfarenhet, som sålunda vunnits, särskildt under
de senaste åren, synes det med skäl kunna ifrågasättas, att nya afdelningskontor
skulle anordnas i något raskare följd än hittills, allra helst med
afseende å möjligheten deraf, att riksbanken kan komma att inom en ej
aflägsen tid öfvertaga all sedelutgifning i landet. Fullmägtigé anse sig
derför hafva anledning att tillstyrka inrättandet under 1897 af ett nytt
afdelningskontor, det fjortonde i ordningen.

Vid valet mellan de orter, som inom Riksdagen föreslagits, hafva
fullmägtigé funnit sig böra gifva företräde åt Gefle. Denna stad, som, med
en folkmängd af mer än 25,000 personer, är en af rikets större städer,
utgör hufvudorten i ett län af stor omfattning och med högt utvecklad

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

exportrörelse och industri af olika slag. Föreningspunkt för tvenne mycket
trafikerade enskilda jernvägar, Gefle—Dala, Gefle—Ockelbo och Upsala—
Gefle, utgör staden utskeppningsort icke endast för en stor del af Gefieborgs
läns i och för sig betydande jern- och trämasseindustris alster samt
trävaror, utan ock för större" delen af Stora Kopparbergs läns rikliga tillgång
på skogsprodukter.

Sålunda utgjorde, på sätt framgår af de utaf vederbörande motionärer
meddelade uppgifter, under år 1894 utförseln af malmer (jern och zink):
3,113,500 kg.; arbetade metaller (jern och stål): 42,770,942 kg.; pappersmassa:
13,217,380 kg.; trävaror 601,167 kbm. m. in.

I denna export deltaga förnämligast länets egna stora jernverk och
trämassefabriker samt de vid Gafleån, Dalelfven och kusten liggande många
och betydande sågverken. Näst Göteborg är Gefle ock Sveriges förnämsta
exportort för trämassa (pappersmassa) och med hänsyn till trävaruutförseln
den tredje i ordningen af rikets städer.

Det lär ock lätt inses, att för drifvande af alla de affärer, som inom
länet förekomma, behofvet af försträckning i ena eller andra formen måste
vara stort nog, äfvensom vigtigt, att sedlar, särskildt af smärre valörer,
äro lätt tillgängliga.

Att riksbanken hittills icke haft någon större användning för sina
medel inom länet, beror måhända i viss mån derpå, att två enskilda banker
äro derstädes förlagda med både hufvud- och afdelningskontor, i följd
hvaraf allmänheten föredragit att söka få sina kraf tillgodosedda på närmaste
håll. Men det sålunda omförmälda förhållandet har betydelse äfven
derutinnan, att riksbanken, om och när den öppnar en filial inom länet,
bör kunna påräkna att få en nästan ny kundkrets. Ett afdelningskontor i
Gefle bör med hänsyn härtill och till ortens förhållanden i allmänhet kunna
blifva till afsevärd fördel för riksbanken och sannolikt mera vinstbringande
än ett sådant å någon af öfriga föreslagna orter.

På grund häraf anse sig fullmägtige hafva skäl tillstyrka, att i staden
Gefle måtte under nästinstundande år inrättas ett afdelningskontor af
riksbanken under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorets
verksamhet, som det torde öfverlåtas åt fullmägtige att bestämma. Kontorets
distrikt torde böra omfatta Gefleborgs län.»

Sedan fullmägtige afgifvit detta yttrande, hvari de stält frågan om
inrättande af nya afdelningskontor i ett visst samband med frågan om bibehållande
åt riksbanken af en större eller mindre del af riksbankens vinstmedel,
uppstod inom utskottet fråga, huruvida icke lämpligt kunde vara
att något påskynda anordnandet af nya riksbankskontor i orterna. Närmaste
anledningen härtill var, på sätt utskottet i sitt till innevarande års

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

Riksdag den 20 sistlidne mars afgifna utlåtande n:o 7 angående användande
af riksbankens vinst för år 1895, utförligare framhållit, att för Riksdagen
framlagts en kongl. proposition (n:o 22) med förslag till vissa ändringar i
regeringsformen och riksdagsordningen i syfte att bana väg för en ny
organisation af bankväsendet i riket. Om denna proposition och de åtgärder,
som med anledning af densamma kunde blifva behöfliga samt
utsigten att riksbanken kunde få en annan och större verksamhet sig förelagd
såsom ensam sedelutgifvande bank i riket, yttrade utskottet i ofvanberörda
utlåtande n:o 7:

»I en till denna proposition fogad bilaga har meddelats innehållet
af ett förslag till lag för Sveriges riksbank, hvarom statsrådet och chefen
för kongl. finansdepartementet yttrat, att han, under förutsättning att de
ofvan antydda grundlagsändringsförslagen godkändes och blefve af Riksdagen
antagna att hvila till 1897 års riksmöte, så att möjlighet derigenom
bereddes, att de då blefve upphöjda till lag, vore sinnad att tillstyrka
Kongl. Maj:t att till samma års Riksdag aflåta proposition om förändrad
banklagstiftning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda förslag
till lag för Sveriges riksbank jemte vissa andra förslag till ansvarighetslagar,
som närmare angifvas i det ofvanberörda proposition åtföljande
statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 24 januari 1896.

»Utskottet har, med kännedom om den ifrågavarande kongl. propositionen
och dertill hörande bilaga, icke kunnat förbise, att, för den händelse
förslaget till lag för riksbanken skulle komma att af Kongl. Maj:t föreläggas
1897 års Riksdag och då af Riksdagen antagas samt träda i kraft
å den tid, som i lagförslaget förutsättes, det i sådant fäll torde blifva
nödvändigt, att inrättandet af nya riksbankskontor i orterna påskyndas.
I lagförslagets kap. III § 10 stadgas nemligen, att riksbanken drifver sin
rörelse vid hufvudkontor i Stockholm samt vid afdelningskontor inom riket
och att ett sådant kontor skall finnas inom hvarje län utom Stockholms;
hvarjemte i kap. VI § 49 föreskrift’es, att hvad i § 10 stadgas om afdelningskontor
af riksbanken må efter hand vinna tillämpning och skall
vid ingången af år 1904 vara fullständigt genomfördt.

»Med inberäknande af det riksbankskontor i Umeå, som den 1 nästkommande
april skall börja sin vei’ksamhet, finnas nu tillhopa 13 afdelningskontor
af riksbanken, och till förverkligande af stadgandet i ofvan nämnda
§ 49 skulle alltså under de sju åren 1897—1903 ytterligare behöfva anordnas
tio dylika kontor, eller således under åtminstone tre af dessa år
två kontor.

»Med afseende på dessa förhållanden och det samband, frågan om
öfverlemnande till statsverket af en större eller mindre del af bankovinsten

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

kommit att erhålla med frågan om inrättandet af nya riksbankskontor i
orterna, har utskottet ansett, innan vare sig den ena eller andra af dessa
frågor upptogs till slutlig behandling, sig böra ånyo höra fullmägtige
samt begärde derför under den 6 dennes deras yttrande, bland annat,
huruvida och till hvilket belopp, utöfver hvad af Kongl. Maj:t föreslagits,
ytterligare reserverande af bankovinsten för riksbankens räkning erfordrades,
i händelse två nya afdelningskontor under nästa år inrättades. Härå
meddelade fullmägtige i skrifvelse den 12 dennes det svar, att, om utskottet
funne sig böra föreslå inrättandet af två nya afdelningskontor af
riksbanken, i betraktande af riksbankens nuvarande ställning, för dessa
kontors inrättande något oafvisligt behof af större andel i bankovinsten
för år 1895, än Kongl. Maj:t föreslagit, icke nu förefunnes, äfven om,
såsom i motionerna vore föreslaget, båda de nya kontoren skulle träda i
verksamhet år 1897, men att, om öppnande af nya kontor ansåges böra
påskyndas så, att större antal dylika komme att öppnas, innan riksbanken
erhöile rätt att ensam utgifva sedlar, ökad andel i bankovinsten för den
närmaste framtiden blefve af behofvet påkallad.»

I sin nyssberörda skrifvelse af den 12 sist!, mars yttrade fullmägtige
i riksbanken vidare, att till plats för ifrågakommande nytt afdelningskontor,
utom det af fullmägtige föreslagna, Linköping, såsom en väl belägen hufvudort
i en stor provins med liflig rörelse, syntes bäst lämpa sig.. Och
borde, enligt fullmägtiges åsigt, i sådant fall det nya kontorets distrikt
omfatta Östergötlands län samt norra Kalmar län, med undantag af Aspelands
härad, hvilket med större skäl ansågs böra läggas under kalmarkontoret.

Såsom kändt är, har Riksdagen dels på det sätt beslutit om bankovinstens
användning, att 2,700,000 kronor deraf öfverlemnats åt statsverket
och återstoden, eller kr. 326,425: 69, bibehållits uti riksbanken, dels ock
behandlat den ofvanberörda kongl. propositionen, hvarvid dock kamrarne
stannat i olika beslut, som nu äro föremål för sammanjemkning inom
konstitutionsutskottet. Besluten äro så till vida lika, att kamrarne hvar
för sig beslutit sådan ändring i grundlagarne, att de velat medgifva Kongl.
Maj:t rätt att tillsätta en medlem af riksbankens styrelse. Huruvida de skiljaktigheter,
som förefinnas mellan kamrarnes beslut kunna utjemnas, kan
bankoutskottet visserligen icke förutsäga, men torde dock hafva, fog för
den åsigt, att frågan om en reform af riksbanken i ofvan antydda sj^fte
nu är närmare sin lösning än den någonsin förut varit.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

Med afseende alltså derpå att, för tillämpning af det Riksdagen delgifna
förslaget till lag för Sveriges riksbank, inrättandet af nya riksbankskontor
kan behöfva påskyndas, har utskottet icke tvekat att upptaga tanken
på inrättande under år 1897 af två nya sådana kontor.

Beträffande de platser, der nu närmast bör ifrågasättas att förlägga
riksbankskontor, får utskottet till en början erinra, att utskottet icke finner
anledning frångå sitt förut och senast år 1895 i då afgifvet utlåtande angående
nya afdelningskontor af riksbanken uttalade omdöme, att nya sådana
kontor företrädesvis böra förläggas till de särskilda länens residensstäder.
Utskottet vill visserligen icke förneka, att det ur vissa synpunkter kan
finnas anledning taga i öfvervägande, om icke i vissa län annan stad än
residensstaden vore en lämpligare ort för ett riksbankskontor, men härutinnan
saknas dock sådan utredning, att utskottet nu skulle vilja tillstyrka
ett frånträdande af den princip, som hittills alltid fått tillämpning, den
nemligen att afdelningskontoren böra förläggas till residensstäderna såsom
centralplatser för de särskilda orternas ekonomiska rörelse och särskildt för
statens kassarörelse inom länet. På grund häraf anser utskottet de motioner,
i hvilka förslag framstälts om upprättande af afdelningskontor i städerna
Borås, Eskilstuna och Norrköping icke böra vinna afseende.

Hvad de öfriga motionerna angår, hvari yrkats anordnande af riksbankskontor
i Mariestad, Venersborg, Gefle, Karlskrona, Halmstad och
Linköping, finner utskottet sig böra i första rummet gifva sitt förord åt
Linköping för Östergötlands län jemte den del af norra Kalmar län, som
fullmägtige föreslagit eller Kalmar läns norra landstingsområde utom Aspelands
härad, som fullmägtige föreslagit att förlägga till kalmarkontorets
område. Härom hafva inom utskottet meningarna icke varit delade, hvaremot
i fråga om det andra kontoret någon meningsskiljaktighet varit rådande
vid valet mellan Gefle och Mariestad.

Fullmägtige i riksbanken hafva förordat Gefle med särskildt framhållande
af den stora rörelse och deraf beroende goda vinst, som vore att
beräkna vid ett kontor derstädes, men å andra sidan har till förmån för
Mariestad hufvudsakligen anförts, att fullmägtiges i riksbanken pluralitet
redan år 1893 förordat ett kontors förläggande i Mariestad; att Riksdagens
Andra Kammare år 1894, sedan utskottet då afstyrkt alla det året väckta
motioner om nya riksbankskontor, för sin del beslutit inrättande under år
1895 af ett kontor i Mariestad, ett beslut som fattades med deri ansenliga
majoriteten af 139 röster mot 72, ehuru i den sedermera anstälda gemensamma
omröstningen frågan förföll; att med afseende på bankkontor, som
förmedla penningerörelsen, Mariestad för närvarande och då der endast finnes
ett afdelningskontor af enskild bank, befinner sig i ett ogynsammare läge

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

än Gefle, der en enskild bank har sitt hufvudkontor och en annan ett
afdelningskontor; samt att sedan länge tillbaka hos Riksdagen genom motioner,
väckta af representanter för Skaraborgs län, framhållits betydelsen
för detsamma af ett riksbankens afdelningskontor, under det att något särskilt
sträfvande att för Gefleborgs län erhålla ett sådant kontor framträdt
först vid denna riksdag.

Till dessa skäl får utskottet vidare lägga, att genom att nu besluta
ett afdelningskontor i Mariestad den fördel vinnes, att afdelningskontorets
i Göteborg vidsträckta distrikt minskas, hvilket länge ansetts vara önskvärdt.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

l:o) att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
förslag af herr O. Larsson m. fl., i staden Linköping
må under loppet af år 1897 för Östergötlands län samt
Kalmar läns norra landstingsområde med undantag af
Aspelands härad inrättas ett afdelningskontor af riksbanken
under de vilkor och bestämmelser med afseende
på kontorets verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige
ega föreskrifva; samt att Aspelands härad förlägges
till området för afdelningskontoret i Kalmar;

2:o) att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
'' förslag af herr H. Amnéus m. fl., i staden Mariestad
må under loppet af år 1897 för Skaraborgs län eller
den del deraf, fullmägtige i riksbanken bestämma, inrättas
ett afdelningskontor af riksbanken under de vilkor
och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet
och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva;

3:o) att öfriga förslag, som afse inrättande af riksbankskontor
i

a) Venersborg,

b) Gefle,

c) Karlskrona,

d) Halmstad,

e) Borås,

/) Eskilstuna och

g) Norrköping,

ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Under förutsättning, att hvad utskottet här ofvan föreslagit vinner
Riksdagens godkännande, har utskottet i memorial, som nu äfven aflåtes,

Bankoutskottets Utlåtande N:o 14.

afgifvit förslag till de bestämmelser och tillägg till bankoreglementet, som
med afseende på de nya kontorens anordnande och vilkoren för desamma
funnits erforderliga.

Stockholm den 4 maj 1896.

På bankoutskottets vägnar:
O. R. THEMPTANDER.