Bankoutskottets Utlåtande N:o 11 (Utlåtande 1892:Bu11 bu)

Bankoutskottets Utlåtande N:o 11.

N:o 11.

Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1892, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare
afdelning skontor af riksbanken. ,

V) /It f , . ?: /-.

Förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken
hafva vid innevarande riksdag blifvit framstälda i sju särskilda motioner,
hvilka genom remiss från dels Första, dels Andra Kammaren blifvit
hänvisade till förberedande behandling af bankoutskottet.

Af motionärerna hafva två gjort framställning om öppnande af
riksbankskontor i Karlskrona, nemligen herr af Buren, som i motion
n:o 3 i Första Kammaren föreslagit,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Karlskrona residensstad
under samma vilkor och bestämmelser, som gälla för
riksbankens senast inrättade afdelningskontor»;

samt herr P. Pehrson i Törneryd m. fl. som i motion n:o 37 i
Andra Kammaren^yrkat,

»att Riksdagen ville besluta, att ett afdelningskontor
af riksbanken må under loppet af år 1893 för
Blekinge län inrättas i staden Karlskrona under de
vilkor och bestämmelser med afseende å kontorets
verksamhet och rörelse, som baukofullmägtige kunna
komma att föreskrifva».

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 0 Sami. 1 Afä. 9 Höft. (Nås 11, 12).

Bankoutskottets Utlåtande N;o il.

Vidare hafva i Andra Kammaren herrar L. T. Odell och A. Halm
föreslagit, den förre i motion n:o 59,

»att Riksdagen måtte besluta inrätta ett riksbankens
afdelningskontor i Örebro under samma vilkor,
som gälla för senast inrättade afdelningskontor»;

samt den senare i motion n:o 86,

»att Riksdagen måtte besluta inrätta ett afdelningskontor
af riksbanken i Örebro under de vilkor
och bestämmelser med afseende å kontorets verksamhet
och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva».

Slutligen hafva nedannämnda motionärer, samtliga tillhörande
Andra Kammaren, yrkat,

herr O. Larsson i Mörtlösa m. fl. i motion n:o 56,

»ätt Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett
afdelningskontor af riksbanken i Linköping för Östergötlands
län under de vilkor och bestämmelser i afseende
å lånerörelsen, som bankofullmägtige ville
bestämma, men för öfrigt på Samma grunder, som
gälla för riksbankens öfriga afdelningskontor»;

herr A. Johansson i LöfåSen m. fl. i motion n:o 61,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor för Skaraborgs län i
Mariestad med samma vilkor, som gälla för senast
inrättade afdelningskontor»; samt

herr A. G. Gyllensvärd m. fl. i motion n:o 62,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Halmstad med det distrikt,
som bankofullmägtige finna lämpligt att bestämma
samt under de vilkor i öfrigt, hvilka fullmägtige
jemväl må ega ätt föreskrifva».

Bankoutskottets Utlåtande N:o 11.

I det yttrande, som fullmägtige i riksbanken efter anmodan i
frågan afgifvit, hafva desamma anfört följande: »Beträffande de vid de
senaste riksdagarne väckta motioner om inrättande af nya afdelningskontor
hafva fullmägtige i sina deröfver till utskottet afgifna yttranden
betonat vigten af att iakttaga tillbörlig varsamhet så till vida, att icke
flere kontor blifva inrättade samtidigt, äfvensom att i regeln ett nytt
sådant icke borde ifrågakomma oftare än hvartannat år, hvarjemte fullmägtige
såsom sin åsigt uttalat, att ett snabbare fortskyndande i inrättandet
af nya kontor bör vara beroende af bankfrågans lösning i
den rigtning, att större utrymme beredes åt riksbankens sedlar. Då
emellertid under hvardera af åren 1889 och 1890 ett nytt kontor blifvit
inrättadt, hade fullmägtige, som fortfarande fasthölle vid sin ofvan
anförda mening, enligt hvad de för 1891 års bankoutskott gifvjt till
känna, funnit sig sakna anledning att för det dåvarande tillstyrka bifall
till någon af de i ämnet vid 1891 års riksdag väckta motionerna »Bankoutskottet

vid sistnämnda års riksdag beslut att tillstyrka
inrättandet af ett nytt riksbankskontor i Falun. Den af fullmägtige
uttryckta åsigten vann dock så till vida afseende, att. enligt utskottets
sedermera af Riksdagen bifallna hemställan, tiden för kontorets öppnande
bestämdes till år 1892, hvarigenom, och då det närmast förut
inrättade afdelningskontoret öppnats under loppet af år 1890, ungefär
två år skulle komma att förflyta, till dess ytterligare ett dylikt
kontor trädde i verksamhet.

»Vid sådant förhållande, och då fullmägtige hvarken i de nu föreliggande
motionerna eller eljest funnit särskilda skäl anförda, som
skulle kunna påkalla ett frånträdande af fullmägtiges åsigt, anse sig
fullmägtige icke böra tillstyrka inrättandet vare sig under innevarande
eller nästkommande år af något nytt afdelningskontor.»

Med afseende å hvad fullmägtige sålunda anfört har vid behandlingen
af förevarande motioner utskottet lika med fullmägtige auaett
någon utsträckning af riksbankens rörelse medelst ökadt antal afdelningskontor
under för handen varande förhållanden icke höra ega rum,
hvadan utskottet på grund häraf föranlåtes hemställa,

att ofvan omförmälda motioner icke må vinna
Riksdagens bifall.

Stockholm den 1 april 1892.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Bankoutskottets Utlåtande N:o 11.

Reservationer:

af herr Gumcelius, med hvilken instämt herrar Anders Hansson,
hav Månsson, Nils Persson i Vadensjö och P. Pehrsson i Norrsund:

»De vid hvarje riksdag talrikt inkommande förslagen att inrätta
nya riksbankskontor bära vittne om den inom landet spridda åsigten,
att sådana kontor äro för de särskilda orterna önskvärda, och de län,
som ännu icke erhållit riksbankskontor, synas hafva skäliga anspråk att
inom en icke allt för aflägsen framtid derutinnan jemnställas med de
11 eller 12 hittills gynnade länen.

Kunde en sådan orternas önskan villfaras genom inrättande af
ett kontor om året, dröjer det dock ett stycke in på 1900-talet, innan
denna beqvämlighet och den dermed vanligen följande räntejemkningen
tillgodokommer de ännu derpå väntande länen. Långsammare bör det,
enligt vår mening, icke få gå.

Så vida det ej för riksbanken blir allt för svårt att i sådan mån
göra de särskilda orterna rättvisa. Somliga säga så; vi tro det icke.

Ett sådant kontor tager med nuvarande arbetssätt i allmänhet
ett par millioner riksbanksmedel i anspråk, då man frånser hufvudkontoret
i Stockholm samt kontoren i Göteborg och Malmö, som naturligtvis
fordra mera. Dervid bidrager afbetalningslånefonden, hvars
tillgångar äro väl tillräckliga, med må hända en half million för ett vanligt
landsortskontor af riksbanken, af hvars öfriga medel alltså ungefär
halfannan million torde till sådant kontor behöfva anvisas. Utom det
att det centralkontor, från hvars område ett afdelningskontor afskiljes,
samtidigt ser sitt fondbehof minskas, erhåller ju riksbanken vanligen i
behållna vinstmedel och således i fondökning för hvarje år ungefär
den halfannan million, som ett nytt landsortskontor om året skulle efter
medeltalsräkning komma att draga till sig.

Att en lokalstyrelse bättre känner ortens bankkunder, än det
stundom aflägsna centralkontorets styrelse, är påtagligt. I följd af
sådan personkännedom erhålla utan tvifvel nu, till dömes i Jernband,
många personer vid _ riksbankens kontor i länet en kredit, som de förtjena
och som före Östersunds-kontorets inrättande ej stod dem öppen;
och faran för banken att i den orten förlora på mindre goda eller rent
af falska papper har minskats, i jemnbredd med att lånehandlingarnes
antal i orten ökats.

Bankoutshottets Utlåtande N:o 11.

Sålunda hafva vi reservanter bildat oss den mening, att man bör
och kan inrätta ett afdelningskontor om året.

Ense derom, hafva vi tagit i öfvervägande, hvilken af de fem
platser, som nu af många motionärer föreslås — Halmstad, Karlskrona,
Linköping, Mariestad, Örebro — bör i förevarande fall ställas främst;
och vi ha dervid — med hänsyn till de nu befintliga kontorsområdenas
relativa omfång till de fem föreslagna städernas nuvarande bankrörelses
storlek och afkomst, till platsernas egen betydenhet och liflighet samt
till de omgifvande orternas behof af rörelsemedel o. s. v. — kommit
till det slut, att, då det ena väges mot det andra, Örebro denna gång
bör taga försteget.

Dervid har icke särskild vigt fästs vid ett förhållande, som dock
kan förtjena här omtalas, nemligen att svårighet icke i Örebro, såsom
kanske somligstädes, möter att för ett riksbankskontor få en lämplig
lokal, då, enligt hvad motionärerna från Örebro län visat, i stadens
midt nu uppföres ett solidt sparbankshus, som bland annat inrymmer
en efter mått och andra från riksbanksstyrelsen inhemtade uppgifter
ordnad lokal, särskildt afsedd till riksbankskontor för den händelse ett
sådant ifrågakommer att i Örebro inrättas, hvadan byggandet af särskildt
riksbankshus där på platsen icke torde behöfva ifrågakomma.

Då vi anse riksbankens styrelse böra i fråga om afdelningskontorens
inrättande och skötsel hafva mycket fria händer, så att dessa
kontor, lämpade efter förefintliga förhållanden, måtte kunna göras möjligast
ändamålsenliga såväl ur riksbankens som ortens särskilda synpunkter,
ansluta vi oss, vid valet mellan de två motionerna om afdelningskontor
i Örebro, till den som är väckt af herr Hahn m. fl., och
hemställa alltså,

att Riksdagen måtte besluta inrättande inom år
1893 af ett riksbankens afdelningskontor för Örebro
län i staden Örebro, under vilkor och bestämmelser,
med afseende å kontorets verksamhet och rörelse, som
bankofullmägtige ega föreskrifva.»

af herrar Sjö och Göransson.