Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bankoutskottets utlåtande iVr 64

Utlåtande 1938:Bu64

Bankoutskottets utlåtande iVr 64.

a

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående reparations- och moderniseringsarbeten inom
det s. k. Stora stenhuset vid Tumba bruk.

I skrivelse till bankoutskottet den 28 april 1938 hava fullmäktige i riksbanken
hemställt, att utskottet ville utverka riksdagens medgivande för ''fullmäktige
att inom det s. k. Stora stenhuset vid Tumba bruk låta i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av byggmästaren Edwin Rundlöf uppgjort förslag
med tillhörande beskrivningar och ritningar utföra i förslaget upptagna reparations-
och moderniseringsarbeten, dock med undantag av hiss, för en beräknad
kostnad av 150 000 kronor.

I sin till innevarande års riksdag avgivna berättelse framhöllo riksdagens
revisorer, att bostäderna i det s. k. Stora stenhuset, även benämnt slottet,
vid Tumba bruk icke befunne sig i fullgott skick. Sålunda vore en
del av dem mycket mörka. För att från korridoren komma in i boningsrummet
måste man passera genom köket. Skafferi saknades, vilket givetvis vållade
de boende besvär och olägenhet. Revisorerna ansåge för sin del, att åtgärder
borde vidtagas för förbättring av dessa bostäder. Huruvida dylik förbättring
i så fall borde åstadkommas genom ändring av nuvarande bostadslägenheter
eller genom nybyggnad ankomme på ''fullmäktige i riksbanken att
efter kostnadsundersökning avgöra.

I sitt yttrande över revisorernas berättelse, vilket yttrande finnes intaget
under punkten 1 av utskottets utlåtande nr 12/1938, meddelade fullmäktige,
att direktionen igångsatt undersökning av frågan, därvid brukets läkare medverkat.
Denne hade utdömt bland annat det s. k. gula huset och vidare förordat
betydande ombyggnader av Stora stenhuset.

Beträffande behovet av reparations- och moderniseringsarbeten inom Stora
stenhuset anföra fullmäktige i sin nu förevarande skrivelse följande:

»Vid de överväganden, som fullmäktige ägnat frågan örn bostadsbeståndet
vid bruket, hava fullmäktige kommit till den uppfattningen, att i främsta
hand ändring och modernisering av Stora stenhuset borde verkställas. I sistnämnda
byggnad finnas nu bostadslägenheter till följande antal och storlek:

5 lägenheter på 2 rum och kök

17 » »1 rum och kök

6 enkelrum

28 lägenheter örn sammanlagt 55 eldstäder.

(j Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

På anmodan av inspektören för pappersbruket har byggmästare Edwin
Rundlöf i Stockholm uppgjort förslag och verkställt kostnadsberäkningar rörande
de omändrings- och reparationsarbeten, som kunde erfordras för att
med utnyttjande, i den mån detta lämpligen läte sig göra, av nuvarande utrymmen
söka åstadkomma ett jämförelsevis stort antal mera tidsenliga lägenheter
därstädes. Enligt det av Rundlöf upprättade förslaget skulle huset efter
ombyggnaden komma att innefatta:

9 lägenheter om 2 rum och kök
5 » » 1 rum och kök

8 enkelrum

22 lägenheter örn sammanlagt 45 eldstäder.

En del moderna bekvämligheter skulle enligt förslaget tillkomma genom
ombyggnaden. Sålunda skulle centralvärmeanläggning (i samband med den
snart färdigställda badavdelningen), vattenklosetter och personhiss komma
att införas.

Kostnaden för hela ombyggnaden har av Rundlöf preliminärt beräknats till
155 500 kronor. För detta belopp har Rundlöf förklarat sig beredd att utföra
arbetet.

Av bilagda ritningar och beskrivningar, till vilka fullmäktige hänvisa,
framgår närmare byggnadsförslagets innebörd.

Erfarenheten har lärt, att det som regel blir förhållandevis kostsamt att
bygga örn och modernisera äldre bostadshus. Enär emellertid Stora stenhuset
såsom ett byggnadsminnesmärke icke bör rivas eller till sitt yttre nämnvärt
förändras och då det alltjämt är i gott stånd torde det fortfarande böra användas
för något brukets behov. Det lämpligaste är, att det även i fortsättningen
begagnas till bostadsändamål. Då fullständigt nya bostadshus, inrymmande
samma antal eldstäder som Stora stenhuset efter moderniseringen,
torde draga väsentligt större kostnad än föreliggande ombyggnadsförslag,
lärer det vara lämpligt att låta verkställa ombyggnad av fastigheten. Arbetet
torde därvid lämpligen böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse med
Rundlöfs förslag, vilket synts fullmäktige ändamålsenligt. Fullmäktige anse
dock icke erforderligt, att hiss nu anordnas i byggnaden. Kostnaderna böra
följaktligen reduceras med det belopp, 13 000 kronor, som av Rundlöf beräknas
åtgå härför. Skulle det i en framtid visa sig lämpligt, att hiss inrättas,
torde detta kunna ske utan att utgifterna komma att bliva avsevärt större än
örn arbetet verkställdes i sammanhang med den nu ifrågasatta moderniseringen.
Däremot kan det vid närmare övervägande möjligen visa sig erforderligt
för att tillgodose bostadsbehovet vid bruket, att de av Rundlöf föreslagna
enrumslägenheterna tre trappor upp utbyggas till tvårumslägenheter.
Härför torde åtgå cirka 5 000 kronor mera än vad Rundlöf beräknat för modernisering
av ifrågavarande lägenheter. Vidare synes i kostnadskalkylen
böra medtagas ett belopp av förslagsvis 2 500 kronor till bestridande av kontrollantarvode.
Totalkostnaderna för omändrings- och reparationsarbetena
skulle följaktligen preliminärt kunna beräknas till 150 000 kronor.

Vid bruket finnas för närvarande 134 bostadslägenheter för arbetare och
pensionärer, därav 1 lägenhet örn 3 rum och kök, 81 lägenheter örn 2 rum
och kök, 33 lägenheter om 1 ruin och kök samt 19 enkelrum. Härav bebos
102 av arbetare och 26 av pensionärer, medan 6 lägenheter äro lediga för
renovering. Därest ombyggnaden kommer till stånd, minskas antalet bostadslägenheter
vid bruket med sex. En fortsatt förbättring eller utrymning
av de mindre goda bostäderna vid bruket kommer att än ytterligare reducera

Bankoutskottets utlåtande Nr 64. 7

antalet tillgängliga lägenheter. Det s. k. Gula huset, som rymmer tre lägenheter
örn 2 rum och kök, fyra lägenheter örn 1 rum och kök samt ett enkelrum,
har nämligen såsom förut nämnts blivit utdömt och måste därför
i en närliggande framtid rivas eller åtminstone utrymmas som bostadshus.
Man har följaktligen att räkna med att bostadsbeståndet på grund av sålunda
ifrågasatta åtgärder kommer att minskas med inalles 14 lägenheten,
varefter skulle återstå endast 120. Beträffande bostadsbehovet vid bruket
under olika förutsättningar torde få hänvisas till en med hemlig skrivelse
denna dag till bankoutskottet överlämnad utredning angående utvidgning
av driften vid pappersbruket. Av sagda utredning framgår, att de moderniserade
bostäder, som vinnas genom de föreslagna omändringsarbetena, under
en lång tid framåt kunna anses behövliga för bruket.»

Vid fullmäktiges berörda skrivelse var fogat protokollsutdrag rörande
ärendets behandling inom fullmäktige, vilket är såsom Bilaga A bilagt detta
utlåtande.

Utskottet, som besiktigat det s. k. Stora stenhuset vid Tumba bruk, kan
för sin del vitsorda behovet av de reparations- och moderniseringsarbeten
inom fastigheten, vilka av fullmäktige föreslagits. Utskottet har emellertid
icke kunnat undgå att finna kostnaderna för ombyggnadsarbetena, vilka
beräknats till 150 000 kronor eller icke mindre än omkring 3 000 kronor per
eldstad, väl höga. På grund härav har utskottet hyst viss tvekan, huruvida
ifrågavarande arbeten borde komma till utförande. Då emellertid byggnaden,
som är stabilt uppförd och efter reparationen torde kräva jämförelsevis
små underhållskostnader, tillgodoser ett stadigvarande bostadsbehov samt
dessutom äger ett visst kulturhistoriskt intresse såsom byggnadsminnesmärke,
har utskottet icke velat motsätta sig bifall till det föreliggande ombyggnadsförslaget.
Utskottet förutsätter emellertid, att möjligheterna till nedbringande
av ombyggnadskostnaderna noga tillvaratagas, så att desamma i varje fall
icke komma att överstiga det beräknade beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige att i
huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige förordat
låta utföra reparations- och moderniseringsarbeten inom
det s. k. Stora stenhuset vid Tumba bruk samt att för ändamålet
av riksbankens medel taga i anspråk ett belopp av
högst 150 000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1938.

Utskottet.

På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg, Berling, Holmström, Friggeråker,
Bjurström*, Nilsson i Mölndal, Sundvik och Leander;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen*, K. A. Westman,
Gustavson i Västerås, Osberg, Eriksson i Sandby* och Henriksson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bilaga A.

Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken
den 28 april 1938.

Närvarande: vice ordföranden herr Rooth, herrar Amnér, Stendahl, Nilsson,
Jonsson, Örne, Magnusson ävensom herr Wallberg.

§ 9.

Företogs till förnyad behandling det under § 3 i allmänna protokollet för
den 21 innevarande april senast antecknade och då bordlagda ärendet rörande
ombyggnad av det s. k. Stora stenhuset vid Tumba bruk.

Inspektören för Tumba bruk herr Jonsson hemställde, att fullmäktige
i ärendet måtte avlåta skrivelse till bankoutskottet i enlighet med nu föreliggande
förslag.

Herr Stendahl anförde:

»För att med någorlunda säkerhet kunna beräkna kostnaderna för ombyggnad
av ett gammalt hus måste enligt min mening icke endast ritningar
utan även en detaljerad arbetsplan föreligga. Utan en dylik plan samt uppgift
på vilka massor och ytor som skola behandlas och utan uppgift örn
å-priser är det enligt min mening omöjligt att fastställa kostnaderna för en
ombyggnad eller avgöra huruvida ett begärt pris för en dylik ombyggnad
är skäligt eller icke.

En utredning av ovanstående art saknas i detta fall och anser jag mig
därför icke kunna biträda föredragandens yrkande örn att begära ett anslag
av Kr. 150 000:— till ifrågavarande ombyggnad.»

Övriga fullmäktige förenade sig med föredraganden.

Fullmäktige hade alltså beslutat att i enlighet med föredragandens förslag
till bankoutskottet avlåta skrivelse enligt registratur.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur protokollet:

Jacob Hagströmer.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 193S

843081

Tillbaka till dokumentetTill toppen