Andra lcammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till Riksdagens kansli den 14 mars 1911 kl. 2 e. m.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 4
med anledning af herr Lindleys motion nr 191 angående
utarbetande af årliga berättelser öfver inträffade
sjöolyckor m. in
-
uti en inom Andra kammaren af herr Lindley väckt och till utskottet
för behandling hänvisad motion, nr 191, hemställes, »att Riksdagen
i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville uppdraga
åt kommerskollegium att årligen utarbeta och i någon af sina publikationer
offentliggöra såväl en berättelse om inträffade sjöolyckors art,
omfattning och orsaker, äfvensom hvilka åtgärder i anledning däraf från
myndigheternas sida blifvit vidtagna, som äfven en såvidt möjligt korrekt
statistik öfver fartygsolyckor och å fartyg förlorade människolif m. m.»
Till stöd för denna sin hemställan anför motionären följande:
»Handels- och sjöfartskommittén afgaf år 1900 ett betänkande, hvari
hemställan gjordes till Ivungl. Maj:t att inom kommerskollegium tillsätta
en i sjötekniska frågor sakkunnig person med uppdrag att i enlighet med
sjölagens bestämmelser granska och yttra sig om till kollegium inkommande
sjöförklaringar. Den 28 april 1904 inlämnades eu liknande framställning
till Kungl. Maj:t från Sveriges allmänna sjöfartsförening. Denna senare
framställning är dock afvikande i så måtto att Sveriges allmänna sjöfartsBihang
till Bifcsd. prof. 1911. 9 Samt. 2 Afd. 2 Band, 8 Ser. 4 Höft. (Nr 4.) 1
2
Andra ''kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
förening yrkade, att det sjötekniska biträdet måtte få i uppdrag att, vid
sidan af granskning utaf sjöförklaringar, äfven hafva till åliggande att
upprätta statistik angående inträffade sjöolyckor, hvarigenom det skulle
gifvas större möjligheter att konstatera befintliga brister i gällande bestämmelser
angående fartygs sjöduglighet, utrustning och bemanning m. m. som
äfven de åtgärder, som böra vidtagas för bristernas afhjälpande.
Samma dag, som denna senare framställning gjordes, hade emellertid
kommerskollegium afiåtit en skrifvelse till Kungl. Maj:t med hemställan
om ett anslag å 2,000 kronor för tillsättandet af ett sjötekniskt biträde i
enlighet med handels- och sjöfartskommitténs yrkande. Sveriges allmänna
sjöfartsförenings inlaga remitterades äfvenledes till kommerskollegium för
afgifvande af utlåtande. Kommerskollegium afstyrkte dock denna framställning,
emedan: »det synes icke kunna med någon större grad af sannolikhet
förutsättas att till den föreslagna biträdesbefattningen erhålla en
person, som besitter såväl sjöteknisk sakkunskap som ock förutsättningar
för att kunna i rent statistiskt hänseende bearbeta det material, sjöförklaringsprotokollen
innehålla, hvadan det icke lärer böra ifrågakomma att
stadga skyldighet för biträdet att på grundval af sagda protokoll utarbeta
och afgifva någon statistisk berättelse i egentlig mening. Å andra sidan
synes kollegium det af sjöfartsföreningen framhållna syftet med dess förevarande
hemställan väl förtjänt af att tillgodoses och främjas. Kollegium
erinrar i detta sammanhang därom, att kollegium i sitt ofvan åberopade
utlåtande i ämnet uttalat som sin åsikt, att det ifrågasatta sjötekniska
biträdet borde hafva till åliggande, bland annat, att verkställa granskning
af till kollegium inkommande sjöförklaringar samt öfver hvarje sådan
sjöförklaring till kollegium afgifva yttrande, dels huruvida anställandet af
ny undersökning rörande timad sjöolycka borde påkallas och i hvilka hänseenden
komplettering erfordrades, dels ock huruvida fog kunde finnas
för anställande af åtal mot vederbörande om ansvar enligt 292 § sjölagen.
Sådant yttrande lärer — säger kommerskollegium — gifvetvis komma att
därjämte innehålla, förutom redogörelse för beskaffenheten af timad sjöolycka,
uttalande om den påtagliga eller sannolika orsaken till olyckan,
för så vidt och i den mån sagda orsak kan bedömas med ledning af innehållet
af sjöförklaringen. Yid dylikt förhållande torde en sammanfattning
af de under loppet af viss tidrymd sålunda afgifna yttranden böra blifva
väl ägnad att, förutom att lämna en öfversikt af och tjäna som en berättelse
om biträdets verksamhet, fylla ofvanberörda af föreningen angifna
syfte, och anser kollegium det kunna och lämpligen böra åläggas biträdet
3
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
att utarbeta eu sådan sammanfattning, hvilken sedermera med fördel torde
kunna i statistiskt hänseende bearbetas af kollegii afdelning för näringsstatistik
och tjäna till underlag för en allmän statistik om inträffade sjö
olyckor. Det synes kollegium dock icke lämpligt att på förhand fastställa
detaljerade bestämmelser i afseende å beskaffenheten af sagda sammanfattning,
utan torde det eventuellt böra ankomma på kollegium att i den
instruktion, som, för så vidt öfver hufvud den föreslagna anordningen
kommer till stånd, kan komma att af kollegium för ett blifvande biträde
utfärdas, meddela de närmare föreskrifter i här förevarande hänseende,
som må befinnas af omständigheterna påkallade.»
Fyra år ha nu förflutit, sedan denna befattning tillsattes, och borde
man på grund häraf ha möjlighet till bedömande af denna del af kommerskollegii
verksamhet.
Något spår af den utlofvade statistiken har ännu icke varit synlig.
Icke heller synes kommerskollegium hafva träffat några anstalter för
offentliggörandet af det sjötekniska biträdets årsberättelser i något af
kommerskollegii publikationer, utan öfverlämnat publiceringen af årsberättelsen
till Sveriges allmänna sjöfartsföreniug, hvilken intagit densamma
i sin tidskrift. Dessa där publicerade berättelser innehålla emellertid endast
redogörelse öfver olyckornas omfång samt meddelande om, hvarest sjöförklaringen
har afgifvits, men däremot saknas all utredning om den påtagliga
eller sannolika orsaken till olyckan. Ej heller lämnas i berättelsen
några meddelanden om de åtgärder, som kommerskollegium ansett
sig nödsakadt att vidtaga för beifrandet af begångna förseelser.
Till följd af dessa brister är icke möjligt att kunna bedöma denna
del af kommerskollegii verksamhet, hvilken icke heller i det offentliga
varit vidare synlig, dels till följd af att denna institution icke direkt har
till uppgift att anhängiggöra åtal och dels kanske till följd af svårigheten
att med stöd af nuvarande bristfälliga sjölagsbestämmelser kunna beifra
och straffa begångna förseelser.
Med undantag för antalet sjöolyckor å svenska fartyg, för hvilka
sjöförklaring blifvit gjord eller på annat sätt kommit till kommerskollegii
kännedom, har denna berättelse intet vidare statistiskt värde. Denna
statistiska uppgift borde dock uppmärksammas på ett mera tillfredsställande
sätt. För närvarande torde det vara omöjligt för kommerskollegium
att — utan vidtagande af särskild undersökning — kunna angifva det
exakta antal människolif, som hvarje år går förloradt å svenska fartyg.
4 Andra Jcammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
Snara åtgärder böra därför vidtagas för att bringa denna del af den
svenska statistiken åtminstone i jämnhöjd med grannländernas.»
Enligt hvad utskottet inhämtat tillgår det för närvarande så, att när
sjöolycka inträffat och sjöförklaring afgifvits eller undersökning därom
hållits insändes sjöförklaring eller undersökningshandlingar till kommerskollegium.
Öfver dessa handlingar afgifver det inom kollegium anställda
sjötekniska biträdet yttrande rörande orsakerna till olyckan, rörande behofvet
af fullständigare undersökning och slutligen rörande huruvida fog
för åtal mot rederi eller besättning föreligger.
Med ledning af de så under året afgifna memorialen ingifver sjötekniska
biträdet till kollegium ett sammandrag utgörande årsberättelse.
Då emellertid till kollegium på detta sätt endast inkommer uppgifter
om de sjöolyckor, med anledning af kvilka sjöförklaring afgifvits eller undersökning
hållits, komma endast en del af de verkligen inträffade sjöolyckorna
till handläggning af det sjötekniska biträdet.
Af de till c:a 1,000 stycken pr år uppgående sjöolyckorna, handläggas
nämligen endast c:a 400 inom kollegium.
Det synes därför utskottet ej vara möjligt att erhålla en tillförlitlig
statistik öfver hithörande förhållanden förr än grunderna för primäruppgifternas
insändande till kollegium förändrats, så att anmälningsplikt föreligger
vid hvarje sjöolycka, därvid denna anmälan synes böra afgifvas
efter formulär, som bör fastställas på det för statistisk bearbetning lämpligaste
sätt.
Enligt hvad utskottet erfarit har äfven den s. k. sjöfartssäkerhetskommittén
upptagit denna fråga till behandling, hvarför utskottet ej nu
ansett sig böra tillstyrka bifall till herr Lindleys hemställan i detta afseende,
men anser sig utskottet ej böra underlåta uttala den uppfattning,
att när sådan ändring i primäruppgifternas afgifvande fastställts, som af
utskottet här skisserats, bör äfven en statistisk bearbetning vidtagas och
offentliggöras genom statsverkets försorg.
Ehuru således en statistisk bearbetning af det nu föreliggande materialet
ej kan af utskottet tillstyrkas, har utskottet dock funnit de af sjötekniska
biträdet afgifna årliga sammandragen vara af det intresse för det
allmänna, att de i en eller annan form böra genom statens försorg offentliggöras.
Visserligen har, såsom äfven motionären framhållit, Sveriges
allmänna sjöfartsförening i sin årsskrift intagit ett sammandrag åt denna
berättelse, ett förhållande som styrker utskottet i dess uppfattning om
5
Andra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 4.
behofvet af dessas offentliggörande, men dels komma berättelserna på detta
sätt endast en viss grupp af de intresserade till del, dels innehåller detta
sammandrag endast en del af de upplysningar som stå att hämta ur berättelserna.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Andra kammaren för sin del ville besluta att,
med afslag å herr Lindleys hemställan i hvad den
afser ett utarbetande för det närvarande af en statistik
öfver fartygsolyckor m. m., i skrifvelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville uppdraga
åt kommerskollegium att årligen utarbeta och i någon
af dess publikationer offentliggöra en berättelse om
inträffade sjöolyckors art, omfattning och orsaker, äfvensom
hvilka åtgärder i anledning däraf från myndigheternas
sida blifvit vidtagna.
Stockholm den 14 mars 1911.
På utskottets vägnar:
TH. FURST.
Herrar Fleetwood och Räf hafva anhållit få antecknadt, att de ej
deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.