Andra lagutskottets utlåtande nr 82 (Utlåtande 1945:L2u82 - höst l2u)

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Nr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 23 november 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr
430) om kontioll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m. ''

Genom en den 19 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 371, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag
till

1) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av
upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.;

2) lag angående ändrad lydelse av 3 och 23 §§ lagen den 19 juni 1942
(nr 429) om hyresreglering m. m.; samt

3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 25 april 1930 (nr 115)
om bostadsrättsföreningar.

Lagförslagen äro av följande lydelse

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av
upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, att 4, 11, 16 och 17 §§ lagen den 19 juni 1942 om
kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om
ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna eller
eljest såsom villkor för sådan upplåtelse taga utfästelse som ej följer av
stadgarna.

Innan bostadsrätt blivit upplåten i den ordning som angives i lagen örn
bostadsrättsföreningar, må ej någon utan hyresnämndens tillstånd uppbära
förskott å avgift eller annat vederlag för bostadsrätt.

För meddelande av tillstånd som avses i andra stycket må uppställas de
villkor som hyresnämnden finner erforderliga. Det må ock föreskrivas, att

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 9 sami. 2 avd. Nr 82.

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

sökanden till nämnden eller kontrollant som nämnden utser skall lämna de
uppgifter som erfordras för granskning av företagets ekonomiska grunder.
Tillstånd att uppbära förskott må återkallas, örn den som innehar tillståndet
bryter mot vad däri föreskrivits eller eljest synnerliga skäl föreligga; och skall
i sådant fall förskott som mottagits genast återbetalas.

11 §•

Förening, som ej är bostadsrättsförening, eller aktiebolag må ej utan hyresnämndens
tillstånd upplåta andelsrätt, varmed följer rätt att besitta eller hyra
lägenhet. Träffas i strid mot vad nu sagts vid upplåtelse av lägenhet förbehåll
om förvärv av sådan andelsrätt, må förbehållet ej göras gällande mot
den, till vilken lägenheten upplåtits.

Vad i 4 § första stycket och 5—10 §§ stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande
tillämpning med avseende å annan andelsrätt i förening eller aktiebolag,
varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

16 §.

Den som, utan att tillstånd meddelats enligt 11 § första stycket, åt annan
upplåter andelsrätt som där avses eller föranleder sådan upplåtelse, straffes
med dagsböter eller fängelse.

Till enahanda straff dömes den som bryter mot 4 § första eller andra
stycket, 7 §, 11 § andra stycket i vad det hänför sig till 4 § första stycket eller
7 §, eller mot 12 §. Vad i nämnda bestämmelser stadgas skall gälla ändå
att ersättningen eller förskottet givits annan beteckning än där sägs.

Den som underlåter att lämna uppgift, varom föreskrift meddelats enligt 4 §
tredje stycket, eller mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift eller
som underlåter att göra anmälan enligt vad i 5 § andra stycket föreskrives,
straffes ock med dagsböter eller fängelse.

Styrelseledamot, som---med dagsböter.

17 §.

Där någon i strid mot vad i denna lag stadgas mottagit ersättning eller
förskott, vare han pliktig att återgälda vad sålunda uppburits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.

Vad i 11 § första stycket stadgas skall ej utgöra hinder för förening eller
aktiebolag, som, före nya lagens ikraftträdande i orten, upplåtit andelsrätt,
varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet i föreningen eller bolaget
tillhörigt hus, att upplåta andelsrätter, avseende lägenheter i huset, därest
upplåtaren ej betingar sig större eller andra förmåner än förut, dock att hyresnämnden,
om synnerliga skäl äro därtill, äger meddela förbud mot ytterligare
upplåtelser.

Jämväl i annat fall må förening eller bolag, som, före nya lagens ikraftträdande
i orten, drivit verksamhet, vari ingår upplåtelse av sådana andels -

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

rätter som avses i 11 § första stycket, efter tillstånd av statens hyresråd utan
hinder av nämnda stadgande fortsätta sin verksamhet; och må föreningen
eller bolaget, om ansökan ingivits före ikraftträdandet, fortsätta verksamheten
i avvaktan på beslutet.

Förbehåll, som träffats i strid mot 11 § första stycket, må ej göras gällande
efter lagens giltighetstid i vidare mån än så kunnat ske under denna tid.

2) Förslag
till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 och 23 §§ lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. ni.

Härigenom förordnas, att 3 och 23 §§ lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering
m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

Hyresvärden må---finnes skäligt.

Var hyran---skäligt belopp.

Höjning av---parterna avtalat.

Hyresvärden må ej utan nämndens tillstånd såsom villkor för uthyrning
träffa avtal om försträckning eller borgensförbindelse av hyresgästen eller av
denne taga annan liknande utfästelse. Med avseende å avtal örn upplåtelse av
andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta eller hyra
lägenhet, gäller vad i lagen örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m. är stadgat.

23 §. .

Den som bryter mot vad i 3 § första eller fjärde stycket, 9 § första stycket
eller 11 § sägs eller mot förbud, som meddelats med stöd av 9 § andra stycket,
straffes med dagsböter eller fängelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

3) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 25 april 1930 (nr 115)
om bostadsrättsföreningar.

Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

14 §.

Den ekonomiska---bevittnade namnunderskrifter.

Å planen skall vara tecknat intyg av två trovärdiga män, att planen enligt
deras omdöme vilar å tillförlitliga grunder. De huvudsakliga omständigheter,
varå de grunda sitt omdöme, skola ock vara angivna i intyget. Intygsgivarna
skola äga insikt och erfarenhet i fråga örn fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet.
Den ene skall av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer
hava förklarats behörig att utfärda intyg som här avses.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1946.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda
lagförslagen får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.

Inledning.

Hyresrådet har i skrivelse till Kungl. Majit den 31 januari 1945 — i samband
med att hyresrådet hemställde örn förlängd giltighet av lagen om hyresreglering
och lagen örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m. till och med den 30 september 1946 — föreslagit vissa ändringar
i de båda lagarna bl. a. i syfte att skapa en effektivare kontroll över bildandet
av bostadsrättsföreningar, över hyresrådets framställning ha efter
remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen, Sveriges fastighetsägareförbund,
hyresgästernas riksförbund, Stockholms bostadsföreningars centralförening
u. p. a., svenska riksbyggen, förening u. p. a., och hyresgästernas sparkasseoch
byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. Stockholms kooperativa bostadsförening
u. p. a. och svenska folkbyggen, förening u. p. a., ha vidare
inkommit med skrivelser i anledning av hyresrådets framställning.

Därjämte har hyresgästernas riksförbund i en den 8 december 1944 dagtecknad
skrivelse påkallat åtgärder mot vissa missförhållanden vid bildandet

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

av s. k. bostadsföreningar, vilka till skillnad från bostadsrättsföreningar upplåta
nyttjanderätt till bostad för begränsad tid. Över denna framställning har
hyresrådet avgivit yttrande.

I samband med anmälan av frågan om fortsatt giltighet av hyresregleringslagen
och kontrollagen i statsrådet den 23 februari 1945 har dåvarande
chefen för justitiedepartementet anfört, att han på angivna skäl fann sig
icke böra tillstyrka ett genomförande i nyssnämnda delar av de lagändringar
hyresrådet föreslagit, men att en skyndsam utredning rörande lämpligaste
sättet att komma till rätta med de anmärkta missförhållandena borde verkställas
inom justitiedepartementet, därvid företrädare för de berörda bostadskooperativa
organisationerna borde få tillfälle att framlägga sina synpunkter.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1945 har departementschefen
därefter såsom sakkunniga för samråd inom justitiedepartementet
vid utredning angående de ifrågasatta lagändringarna tillkallat ordföranden
i hyresgästernas riksförbund ombudsmannen O. Bengtsson, byggmästaren
A. Dios, riksgäldsfullmäktigen E. Eriksson, advokaten C. von Plomgren
och avdelningschefen A. J. Rosén.

I samråd med dessa sakkunniga har inom justitiedepartementet utarbetats
en promemoria med förslag om åtgärder mot vissa missförhållanden med
avseende å bostadsrätts- och bostadsföreningar m. m.

över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,
hyresrådet, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län, Stockholms hyresnämnders
ordförandekollegium, hyresnämnderna i Göteborg och Uppsala,
Sveriges fastighetsägareförbund, hyresgästernas riksförbund, Stockholms
bostadsföreningars centralförening u. p. a., hyresgästernas sparkasse- och
byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., svenska riksbyggen, förening
u. p. a., svenska folkbyggen, förening u. p. a. samt Stockholms kooperativa
bostadsförening u. p. a. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har vid sitt
yttrande fogat ett utlåtande av hyresnämnden i Sundsvall. Yttranden övei
promemorian, såvitt denna angår fråga om särskilt auktoriserade intygsgivare
för bostadsföreningarnas ekonomiska planer, ha även, efter remiss,
avgivits av Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,
svenska kommunaltekniska föreningen, svenska byggnadsindustriförbundet,
Stockholms stads fastighetskontor och Göteborgs stads drätselkammare.

Gällande bestämmelser.

Lagen den 25 april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar äger enligt 1 §
i lagen tillämpning å ekonomisk förening nied ändamål att i föreningens hus
åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter under nyttjanderätt
för obegränsad tid, varjämte i paragrafen stadgas förbud för annan
än bostadsrättsförening att bedriva verksamhet med ändamål motsvarande
det nu nämnda. I en bostadsrättsförening kunna enligt 4 g av lagen före -

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

komma bl. a. följande slag av avgifter: grundavgift för bostadsrätt, ersättning
för rätten att teckna bostadsrätt, årsavgift för bostadsrätt (till bestridande
av löpande utgifter, såsom räntor och amorteringar å lån, skatter, försäkringspremier,
kostnader för fastighetens förvaltning, underhåll och uppvärmning
samt för vatten, elektrisk kraft, renhållning med mera, så ock för avsättning
till reparationsfond och reservfond) och särskilt tillskott till täckande av opåräknade
utgifter. Jämlikt 11 § skall, innan bostadsrätt må upplåtas, en ekonomisk
plan för föreningens verksamhet ha upprättats av föreningens styrelse
och mottagits av länsstyrelsen. Denna plan skall enligt 12 § hänföra sig
till föreningens samtliga hus och innehålla upplysning i alla de avseenden,
vilka äro av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet. I planen
skall också lämnas uppgift om de ekonomiska förpliktelser, som kunna
komma att åligga envar bostadsrättshavare. För varje lägenhet skall i planen
angivas det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande till
värdet å alla lägenheterna (lägenhetens andelsvärde). I 13 § givas vissa bestämmelser
om upprättande av ny ekonomisk plan. Å ekonomisk plan skall
jämlikt 14 § vara tecknat intyg av två trovärdiga män — med insikt och
erfarenhet i fråga om fastighetsförvaltning samt, åtminstone för den enes del,
i fråga om byggnadsverksamhet — att planen enligt deras omdöme vilar
på tillförlitliga grunder. De huvudsakliga omständigheter, varå de grunda sitt
omdöme, skola ock vara angivna i intyget. Planen skall ingivas till länsstyrelsen,
som enligt 16 § skall kontrollera, att den är upprättad i behörig ordning
och äger föreskrivet innehåll samt är försedd med vederbörligt intyg. I
annat fall må planen ej mottagas. Jämlikt 17 § må bostadsrätt upplåtas allenast
åt medlem i föreningen samt upplåtelse ej ske i annan ordning än genom
teckning å en av styrelsen utfärdad teckningslista. Därest upplåtelse under bostadsrätt
skett i strid med bestämmelse ill eller 17 §, är avtalet enligt 22 §
ogiltigt. I 63 § stadgas straff för det fall att annan än bostadsrättsförening
driver verksamhet med ändamål motsvarande det i 1 § angivna samt för
styrelseledamot som uppsåtligen i strid med bestämmelse i 11 eller 17 § upplåtit
bostadsrätt.

Den formella granskning av den ekonomiska planen, som enligt bostadsrättsföreningslagen
skall utövas av länsstyrelse, har genom lagen den 19
juni 19A2 om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.
(kontrollagen) kompletterats med en av hyresnämnd verkställd granskning,
vilken särskilt tager sikte på avgiftsbeloppens skälighet. Länsstyrelsen får
enligt 2 § kontrollagen icke mottaga ekonomisk plan förrän den godkänts av
hyresnämnden. Vid granskning av planen skall hyresnämnden enligt 3 §
iakttaga följande. Har huset förut varit avsett för uthyrning, må årsavgift
för lägenhet och särskilt tillskott för visst år jämte ett belopp, motsvarande
ett efter lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter lämpat procenttal
av grundavgiften, ej tillhopa överstiga vad som kunnat betingas i hyra
enligt lagen om hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för värme- och
varmvattenskostnader, dock med skälig nedsättning på grund av bostadsrättshavarens
förpliktelser i fråga om underhåll och dylikt. Andra avgifter

Andra lagutskottets utlåtande nr 82. ”

eller tillskott eller särskilda villkor, som till sin innebörd äro jämförliga med
föreskrift om avgift eller tillskott, må ej stadgas. Avser planen hus, som
ej förut varit avsett för uthyrning (alltså bl. a. nybyggt hus), må planen godkännas,
örn avgifterna för lägenheterna och villkoren i övrigt med hänsyn till
byggnadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Samma regel
gäller, där planen avser hus som förut varit avsett för uthyrning men därefter
undergått väsentlig ombyggnad. Föreningens stadgar må ej innehålla
bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren avviker från plan som
godkänts av nämnden. Ar detta förhållandet, må registrering ej äga rum och
bestämmelsen är utan verkan. I 4 § har stadgats förbud mot att för upplåtelse
av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal örn ersättning utöver vad som
följer av föreningsstadgarna. Jämlikt 11 § skall vad i 4 § stadgas om bostadsrätt
äga motsvarande tillämpning med avseende å annan andelsrätt i förening
(s. k. bostadsförening) eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta
eller hyra lägenhet. Slutligen stadgas i 16 § straff för den som bryter mot
bestämmelsen i 4 §.

Kontrollagen är tillämplig i städer och större samhällen, vilka ha hyresreglering,
samt gäller till och med den 30 september 1946.

Framställningar om lagstiftningsåtgärder.

Hyresrådet anförde i sin ovannämnda framställning bl. a. följande. Prövningen
av ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar kunde enligt gällande
regler fullbordas först på ett mycket sent stadium och detta utgjorde en
olägenhet. Sådan plan finge enligt kontrollagen mottagas av länsstyrelse först
sedan hyresnämnden godkänt den och först därefter finge bostadsrätt upplåtas.
Det förelåge emellertid ett intresse både för de blivande bostadsrättshavarna
och för den som byggt huset eller sålt det till föreningen att lagliga
bostadsrättsupplåtelser så snart som möjligt konime till stånd. Under nuvarande
bostadsbrist torde vanligen på ett mycket tidigt stadium ske förhandsteckning
och inbetalning i förskott av grundavgiften eller en del därav, i avvaktan
på att en formellt giltig teckning av bostadsrätt skulle kunna äga rum.
Det vore emellertid en öppen fråga, vilka rättsverkningar en sådan förhandsteckning
hade. Bland bostadsrättsföreningarna syntes det vara en utbredd
mening, att en förhandsteckning kunde ryggas, så att den som tecknat sig
kunde utträda ur föreningen och återkräva sin insats. Antingen denna mening
vore riktig eller ej, utgjorde den ett moment av otrygghet. I lagen om bostadsrättsföreningar
hade den ekonomiska planen och därtill knutna formaliteter
ursprungligen konstruerats så att något längre uppskov med upplåtande av
bostadsrätt icke behövde befaras. Den utgjorde en plan i ordets egentliga
mening. För att kunna pröva planen behövde hyresnämnden upplysning om
byggnadskostnader och andra omständigheter. Hyresregleringen hade medfört
förskjutning av prövningen till dess huset blivit färdigt och förändring
av planens innebörd. Planen utgjorde nu ej längre så mycket ett projekt på
papperet som cn redogörelse över föreningens faktiska ekonomiska ställning.

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Två omständigheter hade medverkat härtill, nämligen dels att det vore svårt
att under nuvarande förhallanden beräkna byggnadskostnader förrän huset
blivit färdigt, och dels att det först på ett sent stadium bleve klart, hur stor
statlig subvention i form av tertiär- och tilläggslån som ett byggnadsföretag
kunde påräkna. Det hände därför ofta att ett eller ett par år förflöte från förhandsteckningen
till dess bostadsrätt slutligen kunde upplåtas. Detta vore uppenbailigen
ett missförhållande. Det förekomme därför i stor utsträckning att
bostadsrättsföreningar uppgjorde s. k. preliminära ekonomiska planer till
vilka förhandsteckningen anslöte sig. Godkännande av sådana preliminära
planer hade begärts och i stor utsträckning lämnats av hyresnämnderna, varefter
planerna i regel mottagits av länsstyrelsen. Hyresrådet ansåge emellertid,
att denna praxis icke stöde i överensstämmelse med hyresregleringslagens och
kontrollagens grundsatser. Vissa hyresnämnder och vissa länsstyrelser hade
även vägrat att behandla en preliminär plan såsom en ekonomisk plan i lagens
mening, vilket föranlett två av de största företagen på detta område att hos
hyresrådet begära åtgärder för att få till stånd en enhetlig praxis.

Hyresrådet framhöll vidare, att en synnerligen allvarlig följd av kontrollens
försening vore att hyresnämnderna ofta ej kunde förhindra att priserna på
föreningshus drevos upp. Om den som uppförde ett bostadshus ville överlåta
detta med användning av bostadsrättsformen, läte han vanligen själv bilda
en förening och upprättade ett köp eller ett entreprenadavtal mellan sig själv
och föreningen. Han kunde därvid uppenbarligen helt ensidigt bestämma
köpe- eller entreprenadsumman. Först därefter vidtoge teckningen av bostadsrätt,
och så småningom övertoge bostadsrättshavarna skötseln av föreningen.
Då fråga örn godkännande av ekonomisk plan för föreningen uppkomme
hos hyresnämnden, hände det ofta att avtalet vore definitivt och den kontanta
delen av köpeskillingen redan erlagd med användande av de förskott
på grundavgifterna, som inbetalats vid förhandsteckningen. I sådana fall
Morarne priskontrollen på detta område uppenbarligen för sent. Det vore
alldeles meningslöst att pa detta sena stadium förbjuda föreningen att av
sina medlemmar uttaga de avgifter som fordrades för att täcka och förränta
en för hög köpeskilling.

Det nu beskrivna tillvägagångssättet hade — anförde hyresrådet vidare —
iakttagits icke endast i fråga örn bostadsrättsföreningar, utan även i fråga örn
vanliga ekonomiska föreningar. Att låta bilda en sammanslutning av något
slag, sälja fastigheter för överpris till denna sammanslutning och härför taga
i anspråk alla kontanter, vilka inbetalades som förskott på andelar däri, samt
därefter draga sig ur affären och låta sammanslutningen sköta sig själv, kunde
med framgång tillämpas med ekonomiska föreningar i allmänhet eller
aktiebolag. Möjligen kunde även andra former användas härför. Det hade
förekommit fall där den som uppfört huset på detta sätt tillgodogjort sig överpris
på hundratusentals kronor för ett enda hus, utan att hyresnämnden effektivt
kunnat göra något at saken. I praxis hade iakttagits en tendens att vid
bildande av sammanslutningar för att bereda medlemmarna bostäder undvika
bostadsrättsformen och i stället använda andra former. Sålunda bildades för

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

närvarande i Stockholm vanliga ekonomiska föreningar, oftast med ordet »bostadsförening»
i firman, och dessa uppläte lägenheter åt medlemmar på begränsad,
vanligen mycket lång tid, t. ex. 25 år. Härigenom undginge man bostadsrättslagen,
vilken endast avsåge upplåtelser på obegränsad tid. I vissa fall
hade dylika former uppenbarligen valts för att kringgå priskontrollen på bostadsmarknaden.

Hyresrådet föreslog åtgärder mot dessa missförhållanden efter i huvudsak
två linjer.

Å ena sidan skulle hyresnämndernas granskning enligt kontrollagen så
effektiviseras att det påtalade missbruket vid upplåtelse av bostadsrätt omöjliggjordes.
I detta syfte skulle i kontrollagen införas bestämmelser, enligt vilka
upptagande av förskott på avgift eller annan ersättning för bostadsrätt
skulle förbjudas. Hyresnämnds prövning av ekonomisk plan för bostadsrättsförening
skulle kunna uppdelas i två repriser. Hyresnämnden skulle
först, på ett tidigt stadium av byggnadsföretaget, kunna pröva och godkänna
en preliminär ekonomisk plan, på grundval av vilken därefter upplåtande
av bostadsrätt och inbetalning av grundavgifter skulle kunna ske. Förutsättning
för godkännande av en preliminär ekonomisk plan skulle dock
vara, att avgifterna däri upptagits med förbehåll att de skulle utgå med
lägre belopp, om nämnden så bestämde vid en senare definitiv prövning av
ekonomisk plan för föreningens verksamhet. Med hänsyn till detta förbehåll
skulle ställas säkerhet för återbetalning av vad som erlades för mycket.

Å andra sidan ansåg hyresrådet bostadsrätt i princip böra göras till den,
jämte vanligt hyresavtal, enda tillåtna formen för bostadsupplåtelse (bortsett
från upplåtelse genom tjänsteavtal, födoråd m. m.); lägenhetsförhyrning
i samband med andelsteckning i bostadsförening m. m. avsågs följaktligen —
med dispensmöjlighet dock för otvivelaktigt lojala företag — skola upphöra.

I hyresrådets framställning föreslogs slutligen, att hyresnämndernas granskning
av de ekonomiska planerna skulle utvidgas att avse jämväl planernas allmänna
hållbarhet och således icke avse enbart de föreslagna avgifternas skälighet.
Detta önskemål ansågs emellertid icke kräva lagändring.

I promemorian framhålles, att då de av hyresrådet föreslagna åtgärderna
mött kritik i yttrandena samt av departementschefen ansetts icke
kunna i oförändrat skick genomföras, försök hade gjorts att finna en modifierad
lösning av ifrågavarande problem. Denna lösning skulle i huvudsak
gå ut på en reglering av bostadsrättsföreningarnas rätt
att upptaga förskott p-å grundavgifter m. m. samt förbud,
i viss utsträckning, mot bostadsföreningar och
därmed jämförliga företag, vilka båda åtgärder skulle gälla för
de platser som hade hyresreglering och under den tid hyresregleringen bleve
bestående. Därjämte föreslås i promemorian en mera permanent ändring i
lagen om bostadsrättsföreningar, innebärande att i lagen förutsatt intyg örn
hållbarheten av sådan förenings ekonomiska plan skulle tecknas av åtminstone
en auktoriserad intygsgivare.

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Föredragande departementschfen, statsrådet Zetterberg, har i propositionen
anfört:

»Av hyresrådets och hyresgästernas riksförbunds framställningar i ärendet
och den verkställda utredningen framgår, att i fråga om den verksamhet som
bedrives av bostadsrättsföreningar och andra för liknande ändamål bildade
ekonomiska föreningar förekomma allvarliga missförhållanden på vissa orter,
särskilt i Stockholm. Jag finner det synnerligen angeläget att ett skyndsamt
ingripande mot dessa missförhållanden, som sammanhänga med den rådande
bostadsbristen, äger mm. Det synes icke vara möjligt att inom ramen för
nu gällande lagstiftning komma till rätta därmed. I likhet med vad i promemorian
föreslagits synes ett sådant ingripande för närvarande böra i huvudsak
begränsas till ändringar i den provisoriska lagstiftning som innehålles
i 1942 års hyresregleringslag och den s. k. kontrollagen. Det har visserligen i
ärendet framhållits att även under normala tider kräves en bättre kontroll för
bevakande av de bostadssökandes intressen gentemot dem som bilda sådana
föreningar som nu avses. En allmän översyn av bostadsrättföreningslagen kräver
emellertid ingående utredning som skulle föranleda avsevärt uppskov med
erforderliga åtgärder mot de nu aktuella missförhållandena. Den ändring som
i promemorian föreslås rörande sådan in tygsgivare som avses i 14 § sistnämnda
lag finner jag dock kunna genomföras redan nu.»

Upptagande av förskott å grundavgifter samt därmed sammanhängande

spörsmål.

Beträffande hyresrådets förslag, vilket innefattade förbud mot förskottsbetalning
och möjlighet för hyresnämnd att godkänna en preliminär ekonomisk
plan, framhålles i promemorian, att fog icke syntes saknas för de uttalade
farhågorna, att endast i undantagsfall en tillräckligt tidig prövning av
dessa ärenden skulle kunna komma till stånd. Då det i så fall kunde befaras
inträffa antingen att bostadsproduktionen hämmades eller att lagstiftningen
ånyo kringginges, syntes det vara nödvändigt att söka gå fram en
annan väg. Härvid hade det, såsom inledningsvis blivit antytt, ansetts lämpligt
att för den tid priskontrollen å bostadsmarknaden gällde skapa en legal
möjlighet att upptaga förskott å avgift för bostadsrätt, men
att samtidigt göra ett visst företags rätt att utnyttja denna möjlighet beroende
på hyresnämndens tillstånd. Mot denna ordning syntes icke kunna invändas,
att hyresnämndens prövning skulle behöva draga för långt ut på tiden.
I samband med meddelande av tillstånd borde hyresnämnden kunna
föreskriva, att sökanden ställde viss säkerhet för återbetalning
av förskottsbelopp liksom att sökanden lämnade uppgifter, som
erfordrades för granskning av företagets finansiering,
till nämnden eller till särskild kontrollant som nämnden utsåge.

I promemorian uttalas, att om tillstånd att uppbära förskott meddelats, den
som erlagt förskottet givetvis ej kunde återkräva detta på den grund att förfarandet
strede mot bostadsrättsföreningslagens bestämmelser. Däremot före -

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

slås, att hyresnämnden får befogenhet att återkalla givet tillstånd
att uppbära förskott, därest den som innehar tillståndet bryter mot
vad som föreskrivits i detta eller örn eljest synnerliga skäl därtill äro.

Örn innebörden av ett sådant återkallande anföres i promemorian, att om
tillståndet återkallades, föreningen borde vara skyldig att genast återbetala
vad som redan uppburits i förskott. I sådant fall kunde nämligen bliva nödvändigt
att förvandla huset i fråga till hyreshus.

Föredragande departementschefen har i denna del — efter en redogörelse
för hyresrådets förslag och det i promemorian framlagda förslaget såvitt
nu är i fråga — anfört följande:

»Till förmån för hyresrådets förslag talar, att det kan sägas bättre än promemorieförslaget
tillgodose önskemålet, att en definitiv upplåtelse av bostadsrätt
skall kunna genomföras tidigare än nu kan ske. Upplåtelse av
bostadsrätt skulle nämligen kunna äga rum redan efter det den preliminära
ekonomiska planen godkänts. Man synes dock kunna befara att även prövningen
av en preliminär ekonomisk plan kan komma att draga ut på tiden
hos hyresnämnderna till följd av ärendenas natur och hyresnämndernas arbetsbelastning,
med påföljd att antingen bostadsproduktionen hämmades eller
förskott alltjämt komme att upptagas. Vad härefter angår hyresrådets förslag
att alltid kräva säkerhet för återbetalning för att upptagande av avgifter
för bostadsrätt på ett förberedande stadium skall tillåtas, synes en sådan
ovillkorlig bestämmelse icke vara av behovet påkallad. De missförhållanden
som påtalats hänföra sig väsentligen till Stockholm. De under utredningen
påvisade fall, då uppenbara överpris uttagits, ha sålunda förekommit uteslutande
i huvudstaden och det är främst där som en strängare kontroll i
allmänhet av bostadsrättsföreningarnas avgifter kan vara erforderlig. Såsom
framgår av redogörelsen för de avgivna yttrandena, finner t. ex. hyresnämnden
i Göteborg de föreslagna åtgärderna icke vara erforderliga för Göteborgs
vidkommande. Härtill kommer att det icke synes nödvändigt att ingripa med
stränga kontrollåtgärder mot bostadsrättsföreningar som bildas under medverkan
av vissa större, välkända bostadskooperativa organisationer eller av
andra företagare, vilka gjort sig kända för en strävan att upprätthålla ett
gott anseende. En väsentlig fördel med det i promemorian framlagda förslaget
är, att den där förutsatta prövningen av ärenden om tillstånd att uppbära
förskott säkerligen i de flesta fall kan ske utan omgång. Med hänsyn
till det anförda synes den väg som anvisats i promemorian kunna i huvudsak
godtagas.»

Departementschefen har vidare anfört, att förslaget i promemorian utginge
från den förutsättningen att upptagande av förskott på avgift eller
annat vederlag för bostadsrätt enligt stadgande i lagen örn bostadsrättsföreningar
vore förbjudet. I vissa yttranden hade en annan mening kommit
lill uttryck på denna punkt. För att undanröja den ovisshet som förelåge
och som även kommit till synes i rättstillämpningen syntes det motiverat
att i kontrollagen införa ett uttryckligt förbud mot uppbärande av förskott

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

eller annat vederlag för bostadsrätt, innan bostadsrätt blivit upplåten i den
ordning som angåves i bostadsrättsföreningslagen.

Vidare har departementschefen yttrat:

»Vad härefter beträffar de grundsatser, enligt vilka hyresnämnden har att
pröva huruvida tillstånd att uppbära förskott skall meddelas, må följande
framhållas. Såsom i promemorian anförts, bör vid ansökan om tillstånd fogas
en kalkyl över anskaffningskostnaden och företagets finansiering. Denna
kalkyl bör vara så utförlig, att lägenheternas antal och beskaffenhet samt
de på varje lägenhet belöpande avgifterna åtminstone i huvudsak framgå av
kalkylen. Det torde i regel icke vara någon svårighet att framlägga en dylik
kalkyl, då en sådan i allt fall måste upprättas för att läggas till grund för
förhandsteckning av bostäder. Särskilt gäller detta för större bostadskooperativa
organisationer och andra större företagare, vilka igångsätta byggnadsföretag
först efter noggranna beräkningar.

Framgår det omedelbart av kalkylen att anskaffningskostnaden icke håller
sig inom rimliga gränser och att därför avgifterna kunna väntas bli högre
än hyresnämnden kan godkänna, bör tillstånd att uppbära förskott vägras.
Även i andra fall, då anmärkningar förekomma mot den företagare som står
bakom föreningsbildningen eller denne icke är tillräckligt känd, bör hyresnämnden
kunna helt vägra tillstånd att uppbära förskott. Om tillstånd
ej vägras, har hyresnämnden att bedöma, huruvida tillstånd att uppbära förskott
skall meddelas utan villkor eller i förening med krav på säkerhet eller
kontrolluppgifter eller med båda dessa villkor. Såsom praktisk riktpunkt vid
denna prövning torde kunna tjäna, att säkerhet eller särskild kontroll kan
anses överflödig i sådana fall, då företagets ekonomiska plan granskas av
statens byggnadslånebyrå i samband med låneansökan. Detta är för närvarande
fallet bl. a. med de företag som igångsättas av vissa större bostadskooperativa
organisationer. När garanti sålunda föreligger att den ekonomiska
planen blir slutligt granskad av byggnadslånebyrån, bör hyresnämnden
alltså kunna lämna villkorslöst tillstånd att uppbära förskott. Även andra
fall kunna tänkas, då syftet med säkerheten eller den särskilda kontrollen
kan anses uppfyllt utan sådant villkor.

Det torde böra tillkomma hyresrådet att meddela hyresnämnderna
närmare föreskrifter rörande ärenden om tillstånd att uppbära förskott
samt att därvid särskilt klargöra i vilken utsträckning tillstånd bör lämnas
utan villkor.»

Lagrådet hemställde i sitt yttrande, att bestämmelsen att tillstånd kunde
förbindas med föreskrift örn skyldighet för sökanden att ställa säkerhet
måtte ersättas med ett stadgande, att för meddelande av tillstånd finge uppställas
de villkor som hyresnämnden funne erforderliga. Lagrådet har vidare,
såvitt rörer nu berörda delar av förslaget till ändring av kontrollagen,
framställt vissa erinringar av övervägande formell natur. Det genom propositionen
framlagda förslaget är utformat i enlighet med vad lagrådet sålunda
förordat.

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

De bestämmelser, som erfordras för genomförande av nu berörda förslag,
ha upptagits i 4 § andra och tredje styckena förslaget till ändring av kontrollagen.
Härtill ansluter sig förslag till ändringar i 11, 16 och 17 §§ i samma
lag.

Förbud mot bostadsföreningar ni. m.

Rörande behovet av lagstiftningsåtgärder i fråga om s. k. bostadsföreningar
anföres i promemorian i huvudsak följande.

Vid bostadsrättsföreningslagens ikraftträdande den 1 juli 1930 funnos ett
flertal föreningar som uppläto hyresrätt till sina medlemmar, vanligtvis för
obegränsad tid. Lagen erhöll icke retroaktiv verkan, varför äldre dylika
föreningar kunde fortsätta sin verksamhet under de gamla formerna, såvitt
det gällde hus som föreningarna ägde vid lagens ikraftträdande. Utvidgade
föreningen sin rörelse till att omfatta annat hus, blevo lagens bestämmelser
däremot tillämpliga. Sådana gamla föreningar funnes ännu kvar. Dessutom
funnes vissa äldre föreningar som uppläte lägenheter till sina medlemmar
för bestämd tid, högst 25 år. Vissa av dem befunne sig i ständig tillväxt.
Vid sidan av dessa äldre föreningar hade på hyresmarknaden uppträtt en
del nya bostadsföreningar, vilka vore konstruerade på ett sätt liknande bostadsrättsföreningarna,
dock med den skillnaden att lägenheterna upplätes till
medlemmarna på begränsad tid. I en del fall hade bostadsföreningens form
uppenbarligen valts för att kringgå priskontrollen på bostadsmarknaden,
men det kunde också tänkas att den valts på grund av de nuvarande praktiska
svårigheterna vid genomförandet av bostadsrättsföreningar, bland annat
dröjsmålet med godkännande av ekonomiska planer. I de fall då bostadsföreningsformen
använts för att kringgå priskontrollen på bostadsmarknaden,
torde det i allmänhet ha tillgått så att den byggmästare som uppfört
huset själv bildat föreningen och upprättat ett köpe- eller entreprenadavtal
mellan sig själv och föreningen, därvid han helt ensidigt kunnat bestämma
köpe- eller entreprenadsumman. I vissa fall som uppmärksammats av hyresrådet
och hyresnämnderna hade denna kommit att betydligt överstiga en
skälig anskaffningskostnad för fastigheten. Sedan huset blivit uppfört och föreningen
godkänt detsamma, hade utbjudande av lägenhetsandelarna ägt rum.
Därvid hade driftskostnaderna i den kalkyl, som framlagts för eventuella spekulanter,
i allmänhet beräknats lågt, med påföljd att de s. k. årsavgifterna,
trots den höga anskaffningskostnaden, kunnat sättas låga. De grundavgifter
som influtit hade använts för att lill byggmästaren erlägga den kontanta delen
av köpesumman eller entreprenadsumman, varefter denne kunnat draga
sig ur föreningen och låta »lägenhetsköparna» ensamma övertaga skötseln
av denna.

I promemorian anföres vidare, att det syntes svårt att komma till rätta
med berörda missförhållanden på annat sätt än genom att meddela ett mer
eller mindre omfattande förbud mot bostadsförenings formen.

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Det föreslagna förbudet har upptagits i 11 § i det vid promemorian fogade
förslaget till lag angående ändrad lydelse av kontrollagen. Förbudet
skall även drabba vissa former av aktiebolag. Tillägget till 11 § innehåller
sålunda, att ej någon må, annorledes än med bostadsrätt, utan hyresnämndens
tillstånd till annan för nyttjande upplåta lägenhet under villkor att
han skall förvärva andelsrätt i förening eller aktiebolag samt att, örn förbehåll
träffas i strid mot vad nu sagts, det ej må göras gällande mot den, till
vilken lägenhet upplåtits. I fråga om hyresnämndens rätt att giva dispens
från det föreslagna förbudet anföres, att denna dispens vore avsedd för undantagsfall.

Till det föreslagna förbudet i 11 § kontrollagen ansluta sig vissa övergångsbestämmelser.

För att hindra att förbudet i 11 § kontrollagen skulle kunna kringgås
genom att en hyresgäst föranledes ikläda sig extraordinära förpliktelser av
något slag har i ett i promemorian upptaget förslag till lag angående ändrad
lydelse av 3 och 23 §§ hyresregleringslagen under 3 § införts en bestämmelse
innehållande, att hyresvärden ej må utan hyresnämndens tillstånd
såsom villkor för uthyrning träffa avtal om försträckning av penningar,
borgensförbindelser eller annan liknande utfästelse från hyresgästens
sida samt att vad nu sagts ej skall gälla med avseende å upplåtelse av
andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta eller
hyra lägenhet i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

Vidare upptager promemorieförslaget ett tillägg till 4 § kontrollagen,
vilken nu innehåller, att ej någon må för upplåtelse av bostadsrätt mottaga
eller träffa avtal om ersättning utöver vad som följer av de för föreningen
gällande stadgarna. Härtill ha fogats orden »eller eljest för sådan upplåtelse
träffa avtal örn förpliktelse som ej följer av stadgarna».

Slutligen ha i promemorieförslaget straffbestämmelserna i 16 § kontrolllagen
och 23 § hyresregleringslagen kompletterats.

Föredragande departementschefen har anslutit sig till det i promemorian
upptagna förslaget i denna del.

Inom lagrådet ha framställts vissa anmärkningar av i huvudsak formell
natur mot den föreslagna ändrade lydelsen av 11 och 16 §§ samt övergångsbestämmelserna
till kontrollagen. Dessa anmärkningar ha föranlett
jämkningar av förslaget i förevarande delar.

Auktorisation av intygsgivare.

I promemorian framhålles, att de ekonomiska planer som avsåges i lagen
om bostadsrättsföreningar lämnade åtskilligt övrigt att önska i fråga örn
hållbarhet. Från statens byggnadslånebyrå hade sålunda framhållits, att de
ekonomiska planerna i de fall, byrån kommit i beröring med, ofta ej varit

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

hållbara. Det vore därför ett viktigt önskemål att skapa en bättre garanti
för planens hållbarhet än den som erhölles genom den nu gällande bestämmelsen
örn intyget av de två trovärdiga männen.

I promemorian anföres vidare, att 3 § kontrollagen tydligen gåve rum folden
tolkningen, att hyresnämnder från priskontrollsynpunkt ägde granska
den ekonomiska planens hållbarhet. Dock vore denna kontrollmöjlighet måhända
i realiteten icke så mycket värd. Hyresnämnderna vore ofta tungt arbetsbelastade,
och det syntes vara förenat med vissa svårigheter för dem
att utvidga sin verksamhet mera avsevärt på förevarande område. De över
hyresrådets förslag avgivna yttrandena syntes också visa, att man från byggnadsföretagarnas
sida hyste farhågor för dröjsmål och andra olägenheter
av hyresrådets förslag att utvidga hyresnämndernas granskning av den ekonomiska
planen till att avse planens allmänna hållbarhet. En tänkbar väg att
erhålla bättre garanti för planens hållbarhet syntes vara att kräva, att den
ene av de båda trovärdiga män som skulle utfärda intyg beträffande planen
skulle vara på särskilt sätt auktoriserad för uppgiften i fråga.

Härom anföres vidare:

Bristen hos de nuvarande intygen är väl närmast den att de i många fall
ha tillkommit på ett något slentrianmässigt sätt. Ofta torde det gå till på det
sättet att en byggmästare, som bygger ett hus åt en bostadsrättsförening,
vidtalar ett par kolleger att utfärda intyget i fråga, varvid dessa ej taga
alltför grundligt på uppgiften. Genom att fordra, att den ene av intygsgivarna
tages ur en krets av personer, vilka utvalts med tanke på att de äro särskilt
skickade för uppgiften, bör man kunna vinna avsevärt större säkerhet för att
den ekonomiska planen är hållbar. En lagändring i nu antydd riktning
kan genomföras utan avvaktan på en eventuell framtida översyn av hela bostadsrättsföreningslagen.

Beträffande den närmare utformningen av bestämmelsen örn auktorisation
framhålles i promemorian, att flera skäl talade för att denna meddelades av
Kungl. Maj:t, men att dock en möjlighet borde öppnas för Kungl. Majit att
delegera prövningsrätten.

I promemorian framhålles vidare, att det syntes lämpligt att båda inlygsgivarna,
och således även den som föreningen ägde utse utanför de särskilt
auktoriserades krets, ägde insikt och erfarenhet både i fråga om fastighetsförvaltning
och i fråga örn byggnadsverksamhet.

I det vid promemorian fogade förslaget till lag angående ändrad lydelse av
14 § lagen om bostadsrättsföreningar upptages på grund av det anförda ett
stadgande av innehåll, att å den ekonomiska planen skall vara tecknat intyg av
två trovärdiga män, att planen enligt deras omdöme vilar å tillförlitliga grunder,
att de huvudsakliga omständigheter, varå de grunda sitt omdöme, skola
vara angivna i intyget, att intygsgivarna skola äga insikt och erfarenhet i
fråga örn fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet samt att den ene
skall av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer hava förklarats
behörig att utfärda intyg sorn här avses.

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Utskottet.

Föredragande departementschefen har biträtt det i promemorian framlagda
förslaget till ändring av lagen om bostadsrättsföreningar.

Lagrådet har lämnat nämnda lagförslag utan erinran.

Enligt 11 § lagen om bostadsrättsföreningar må bostadsrätt upplåtas först
sedan en ekonomisk plan för föreningens verksamhet upprättats av föreningens
styrelse och mottagits av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall granska, att
planen är upprättad i enlighet med i lagen närmare angivna föreskrifter och
försedd med intyg av beskaffenhet som i lagen omförmäles. Den formella
granskning, som länsstyrelsen sålunda har att verkställa av planen enligt
bostadsrättsföreningslagen, har i lagen om kontroll av upplåtelse och överlåtelse
av bostadsrätt — vilken lag äger tillämpning i orter där hyresreglering
finnes —- kompletterats med en av hyresnämnd verkställd granskning,
vilken skall taga sikte på skäligheten av de avgifter som medlemmarna ha
att erlägga till föreningen. Länsstyrelsen får enligt kontrollagen icke mottaga
ekonomisk plan, innan den godkänts av hyresnämnden.

Hyresnämndens granskning av den ekonomiska planen har medverkat till
att fördröja upplåtandet av bostadsrätt i nybyggda eller väsentligen ombyggda
hus till en tidpunkt långt efter det husen blivit färdiga och lägenheterna tagits
i anspråk som bostäder. Föreningarna ha härigenom föranletts att, i
strid mot vad som var avsett vid lillkomsten av lagen om bostadsrättsföreningar,
upptaga förskott på avgifter för bostadsrätt. Detta har i sin tur medfört,
att hyresnämnderna ofta ej kunna förhindra att priserna på föreningshus
drivas upp. Om den som uppför ett bostadshus låter bilda en bostadsrättsförening
och försäljer huset till föreningen, kan han uppenbarligen helt
ensidigt bestämma köpeskillingen. Efter köpeavtalets upprättande sker förhandsteckning
av bostadsrätt och i samband därmed inbetalande av förskott
å grundavgifterna. Vid hyresnämndens prövning är köpeavtalet redan definitivt
och den kontanta delen av köpeskillingen erlagd med användande av
förskotten. I ett dylikt fall är det tydligen meningslöst, att hyresnämnden
förbjuder föreningen att av sina medlemmar uttaga de avgifter som erfordras
för att täcka en högre köpeskilling än som kan anses skälig. Föreningen
skulle då bli insolvent, vilket skulle gå ut över föreningsmedlemmarna.

För att råda bot på dessa missförhållanden har Kungl. Maj:t genom propositionen
föreslagit ett tillägg till 4 § kontrollagen, i vilket tillägg föreskrives,
alt förskott å avgift eller annat vederlag för bostadsrätt ej må uppbäras
utan hyresnämndens tillstånd, innan bostadsrätt blivit upplåten i den ordning
som angives i bostadsrättsföreningslagen. För meddelande av sådant
tillstånd skall hyresnämnden kunna uppställa de villkor, som befinnas erforderliga,
samt ålägga sökanden att lämna de uppgifter, som erfordras för
granskning av företagets ekonomiska grunder. Tillståndet skall under vissa
förutsättningar kunna återkallas. Överträdelse av förbudet att uppbära förskott,
underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift eller lämnande av medvetet
felaktig uppgift skall enligt 16 § i förslaget till ändring av kontroll -

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

lagen medföra straffpåföljd. Det föreslagna förbudet föranleder formella
ändringar i 11 och 17 §§ samma lag.

Utmärkande för en bostadsrättsförening är enligt bostadsrättsföreningslagen,
att den har till ändamål att i föreningens hus åt medlemmarna upplåta
bostäder eller andra lägenheter under nyttjanderätt för obegränsad tid.
Vid sidan av bostadsrättsföreningarna förekomma emellertid å hyresmarknaden
en del föreningar, som äro konstruerade på ett sätt liknande bostadsrättsföreningarna,
dock med den skillnaden att lägenheterna upplåtas till
medlemmarna på begränsad tid. Ä dessa s. k. bostadsföreningar äro icke
bostadsrättsföreningslagens bestämmelser och följaktligen icke heller konIrollagens
stadganden om granskning av ekonomisk plan tillämpliga. Upplåtelse
från föreningens sida av bostadslägenheter åt medlemmarna är sålunda
icke underkastad kontroll. Det har visat sig, att bostadsföreningens form i
åtskilliga fall valts för att priskontrollen å hyresmarknaden skall kunna
kringgås.

Av nu anförda skäl har i propositionen föreslagits införande av förbud
för förening som ej är bostadsrättsförening att upplåta andelsrätt, varmed
följer rätt att besitta eller hyra lägenhet. Hyresnämnden skall emellertid
kunna meddela dispens från förbudet. Vad sålunda föreslagits beträffande
förening som ej är bostadsrättsförening skall även gälla aktiebolag. Förbehåll
i strid mot förbudet skall ej få göras gällande mot den till vilken lägenheten
upplåtits. Bestämmelser i enlighet med vad sålunda föreslagits ha
upptagits i 11 § första stycket i förslaget till ändring av kontrollagen. Förbudet
skall sålunda gälla endast där hyresregleringslagen tillämpas, överträdelse
av förbudet skall enligt 16 § medföra straffpåföljd. Till förbudet
ansluta sig vissa övergångsbestämmelser som huvudsakligen innebära avvikelser
från bestämmelserna i 11 § första stycket, såvitt angår förening eller
bolag som börjat sin verksamhet före lagändringens ikraftträdande. För att
det föreslagna förbudet icke skall kunna kringgås ha föreslagits dels en
jämkning av 4 § kontrollagen och dels ett tillägg till 3 § hyresregleringslagen
med en redaktionell följdändring i 23 § sistnämnda lag.

Enligt 14 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar skall ekonomisk
plan för sådan förenings verksamhet vara försedd med intyg av två
trovärdiga män, att planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder.
Intygsgivarna skola äga insikt och erfarenhet i fråga örn fastighetsförvaltning
och åtminstone den ene därjämte i fråga om byggnadsverksamhet. I
propositionen har nu föreslagits sådan ändring av nämnda lagrum, att båda
intygsgivarna skola äga insikt och erfarenhet i fråga örn såväl fastighetsförvaltning
som byggnadsverksamhet samt att den ene skall vara auktoriserad
för uppgiften att utfärda intyg av nu angiven ari. Auktorisation skall meddelas
av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer. Förslaget i
denna del syftar till åstadkommande av en bättre garanti för de ekonomiska
planernas hållbarhet.

bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 82. a

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Utskottet har intet att erinra mot de genom propositionen framlagda lagförslagen
och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 23 november 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Olof Carlsson, Hage*, Söderkvist,
Hagman, Uhlén och Gunnar Andersson*;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Hellbacken*, Ryberg, Larsson i
Östersund, Johnsson i Stockholm, Andersson i Eskilstuna*, Lundberg i Uppsala och Andersson
i Alfredshem.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

464298