Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958 (Utlåtande 1958:L2u8 - a l2u)

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande
av lagen om utfyllnad av vissa underhållsbidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 128 i första kammaren av
herr Mannerskantz samt nr 152 i andra kammaren av fru Ewerlöf och fröken
Wetterström.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta upphäva lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av vissa underhållsbidrag».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 152.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 31 maj 1957 (nr 28A) om utfyllnad av vissa underhållsbidrag
äger barn, vars fader eller moder enligt beslut, som av domstol
meddelats före den 1 april 1957, eller enligt skriftligt av två personer bevittnat
avtal, som slutits före sagda dag, är pliktig att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, därest
underhållsbidraget ej uppgår till 720 kronor för år räknat, av allmänna
medel erhålla vad som brister i nämnda belopp (utfyllnad sbidrag). Utfyllnadsbidrag
utgår dock ej till barn, vars föräldrar sammanbor, eller till barn,
som bor tillsammans med den underhållsskyldige (1 §).

Utfyllnadsbidrag, som understiger 60 kronor för år, utbetalas endast under
förutsättning att barnet uppbär bidragsförskott för den tid, på vilken
utfyllnadsbidraget belöper (2 §). I övrigt gäller om utfyllnadsbidrag i tilllämpliga
delar vad som i 2—4 §§, 7 §, 11 § 1—3 mom., 12—14, 20, 21 samt
23—25 §§ lagen den 11 juni 19å3 (nr 382) om förskottering av underhållsbidrag
till barn (bidragsförskottslagen) är stadgat om bidragsförskott.

Lagen gäller fr. o. in. den 1 juli 1957.

Enligt bidragsförskottslagen äger barn, vars fader eller moder enligt
rättens beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att
till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag
till barnet, rätt att, om den underhållsskyldige underlåter att betala
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr 8

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

förfallet belopp, av allmänna medel erhålla förskott å underhållsbidraget
(bidragsförskott). Bidragsförskott utgår emellertid ej till barn, vars föräldrar
sammanbor, eller till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige
(1 §).

Om makar eller någon av dem har adoptivbarn, skall vid tillämpningen
av lagen med barnets fader avses mannen och med barnets moder
hustrun (23 §).

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk medborgare
och stadigvarande vistas här i riket. Konungen äger dock träffa
överenskommelse med främmande stat i fråga om tillämpningen av lagen
å dess undersåtar ävensom förordna, att barn, som icke någonstädes äger
medborgarskap eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting,
skall äga samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn (2 §).

Bidragsförskott utgår med det belopp, som den bidragsskyldige enligt
rättens beslut eller avtalet är skyldig att utgiva i underhållsbidrag, dock
med högst 720 kronor om året (8 §). Förskottet utges längst till dess barnet
fyller 16 år (2 §).

Ansökan om bidragsförskott prövas i regel av barnavårdsnämnden i den
kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven vid den tidpunkt då förskottet
sökes (3 §). Ansökningen kan göras av vårdnadshavaren eller av
särskilt förordnad förmyndare eller barnavårdsman för barnet, om sådan
finnes. Ansökningen skall avfattas enligt fastställt formulär och innehålla
nödiga upplysningar för utredande av barnets rätt till bidragsförskott ävensom
en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade
upplysningarna är med sanningen överensstämmande. År sökanden
ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna
intygas av två trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Vid
ansökningen skall fogas prästbevis och det till grund för ansökningen liggande
beslutet eller avtalet, därest dessa handlingar icke annorledes är tillgängliga
för barnavårdsnämnden (4 §).

Bidragsförskott beviljas för tiden från och med den månad, under vilken
förskottet sökts. Om den underhållsskyldige häftar i skuld för tidigare
förfallet bidrag, kan förskott utgå även för förfluten tid, dock längst
från och med andra månaden före den under vilken förskottet sökts. Förskottet
beviljas i regel till utgången av det löpande statliga budgetåret,
varefter vid behov ny ansökan får göras. Barnavårdsnämnden äger emellertid
under juni månad pröva ansökan jämväl för tiden till och med utgången
av närmast följande budgetår (7 §). I regel utbetalas bidragsförskott månadsvis
till vårdnadshavaren eller, om särskilt förordnad förmyndare finnes,
till denne. Särskilda utbetalningsföreskrifter gäller i vissa fall. Dessutom
finns en del specialregler beträffande barn som vistas å anstalt m m

dl §)•

Sedan skyldigheten att utgiva underhållsbidrag till barnet upphört, skall

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958 15

beviljat förskott ej vidare utgå. Vidare skall förskott indragas om föräldrarna
sammanflyttar eller om barnet får bostad tillsammans med den underhållsskyldige.
Detsamma gäller i regel om barnet ej längre är svensk
medborgare eller stadigvarande vistas här i riket (12 §).

Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer
barnet till godo (13 §). Rätten till bidragsförskott kan ej överlåtas eller
tagas i mät för gäld (14 §).

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit
förskottet, i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige
(15 §). Denne har att till nämnden erlägga å förskottet belöpande del
av underhållsbidraget allteftersom det förfaller till betalning (16 §). Om
han ej efter förmåga fullgör denna sin skyldighet, skall nämnden utan
dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande (17 §).

Kostnaden för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat
uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och en
fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §).
Barnavårdsnämnden har att hos vederbörande länsstyrelse söka gottgörelse
av statsverket för utgivna bidragsförskott. Ansökningen, som skall avse förskottsutgifter
för visst budgetår, skall i regel göras före utgången av därnäst
följande budgetår. Länsstyrelsen skall granska ansökningen, eventuellt
låta införskaffa erforderlig ytterligare utredning och därefter, i den mån
förskotten befunnits beviljade och utbetalade i överensstämmelse med föreskrifterna
i lagen samt barnavårdsnämnden skäligen får anses ha fullgjort
vad densamma ålegat i fråga om åtgärder för förskottens återkrävande, bevilja
gottgörelse och utanordna beviljat belopp (21 §).

Historik

Den år 1954 tillsatta familjeutredningen, som hade till uppdrag att göra
en inventering av de familjepolitiska åtgärderna, ger i sitt betänkande
Samhället och barnfamiljerna (SOU 1955: 29) bl. a. en kortfattad analys
av det sociala och ekonomiska läget för en typ av ofullständiga familjer,
nämligen ensamstående mödrar med barn. Utredningen kommer till det
resultatet att många av de ensamstående mödrarna lever under mycket
blygsamma förhållanden; de civilrättsliga underhållsbidragen fastställes
ofta till synnerligen låga belopp, och tillräckligt ekonomiskt stöd från samhällets
sida kan icke heller påräknas. Några konkreta förslag till förbättring
av de bidrag som är tillgängliga för ofullständiga familjer eller om
bistånd i nya former framlägges emellertid ej.

Familjculredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena bearbetades
av en inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningen,
vilken den 1 december 1956 avlämnade en promemoria angående
stöd åt ofullständiga familjer (SOU 1956:47). Beredningen före -

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

slog att grunderna för bidragsförskott skulle ändras på så sätt att barn,
som enligt gällande bestämmelser vore berättigat till bidragsförskott, skulle
erhålla sådant med ett bestämt belopp, normalbeloppet, vilket alltså
skulle ersätta bidragsförskottets maximibelopp och utgå oavsett det fastställda
underhållsbidragets storlek. Är det avtalade eller utdömda underhållsbidraget
lägre än normalbeloppet förutsättes regeln gälla allenast
om orsaken härtill är att den underhållsskyldiges betalningsförmåga är
nedsatt. Däremot skulle regeln ej gälla, om orsaken till att underhållsbidraget
är lägre än normalbeloppet är en annan. För de fall, där den underhållsskyldige
fullgör sina betalningar och förutsättningar för bidragsförskott
följaktligen ej föreligger, förutsätter beredningen att en motsvarighet
till bidragsförskottet skall kunna beviljas i form av fyllnadsbidrag,
när underhållsbidraget är lägre än normalbeloppet och anledningen härtill
är nedsatt arbetsförmåga hos den underhållsskyldige.

I proposition nr 139 till 1957 års riksdag framlades bl. a. förslag
till lag om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Föredraganden, statsrådet
Ulla Lindström, anförde bl. a. följande.

I dagens läge anser jag det angelägnast, att tillgängliga resurser inriktas
på att bistå de sämst ställda inom gruppen ensamstående ogifta och frånskilda
med barn genom att lägga en fast grund under deras ekonomi. Om
man därvid utgår från att ett barn i dagens samhälle skulle behöva minst
60 kronor i underhållsbidrag per månad från den föräldrapart, som inte
sammanbor med barnet, så kan samhället inte tydligare ge den principen
tillkänna bland föräldrar och myndigheter, som har till uppgift att bevaka
barnens intressen, än genom ett temporärt ekonomiskt stöd till avveckling
av den bottensats av lägre underhållsbidrag, som regleras av nu löpande,
vanligen gamla avtal och domstolsbeslut. Detta bör ske genom att barnet
tillförsäkras skillnaden mellan bidragsförskottets maximibelopp — här
föreslaget till 60 kronor i månaden — och det bestämda lägre underhållsbidraget
i alla de fall, där underhållsbidraget har fastställts före ett visst
datum och där det ej framgår att barnet för sin försörjning uppenbarligen
ej har behov av dylikt bidrag.

Ett utfyllnadsbidrag i denna form tar uteslutande sikte på barnets behov,
vilket enligt min mening bör tillgodoses oavsett om misstanke eller vetskap
föreligger att den underhållsskyldiges betalningsförmåga inte utnyttjas
fullt. Är detta senare fallet och kan rättelse ej uppnås genom
överenskommelse får som hittills processvägen anlitas.

Andra lagutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande nr 30 -— med viss justering
i fråga om den föreslagna lagtexten — propositionen och anförde därvid
bl. a.:

Det till grund för förslaget om utfyllnadsbidrag liggande syftet att bringa
hjälp i de fall, där underhållsbidrag till barn utgår med orimligt låga
belopp, finner utskottet beaktansvärt. Mot den utformning understödsformen
fått och tidpunkten för förslagets framläggande kan dock resas vissa
invändningar. Sålunda har under den föreslagna bidragsformen icke kunnat
inräknas de fall där domstolsbeslut eller avtal om skyldighet att utgiva un -

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 är 1958 5

derhållsbidrag över huvud taget icke föreligger. En avgränsning har — för
förhindrande av missbruk — vidare måst göras till de underhållsbidrag som
fastställts före den 1 april 1957. Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen
efter nämnda tidpunkt fastställts till lägre belopp än 720
kronor för år, att falla utanför lagens tillämpningsområde. Mot den principiella
utformningen av bidraget som ett komplement till den föreliggande
civilrättsliga bidragsskyldigheten kan anföras att, då genom lagen skapas
garanti för ett visst minimistöd, detta kan få som följd att vårdnadshavare
kan finna det mindre angeläget att söka få till stånd höjning av utgående
familjerättsliga underhållsbidrag, oaktat sådan höjning skulle varit lagligen
möjlig. Det hade vidare måhända också varit lämpligare om förslaget framlagts
vid sådan tidpunkt att detsamma kunnat utformas i närmare anslutning
till de regler, som i en nära framtid kan förväntas komma att ersätta
de nuvarande särskilda barnbidragen.

Trots de betänkligheter, som sålunda och i övrigt kan resas mot det föreliggande
lagförslaget, vill utskottet emellertid — med hänsyn till att detsamma
dock tillgodoser en stor del av de angelägna behov, som föreligger
på området, och under beaktande av att det är av vikt att möjliga hjälpåtgärder
icke fördröjes — icke motsätta sig att förslaget upphöjes till lag.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Utskottet

I föreliggande motioner föreslås att riksdagen måtte besluta upphäva lagen
den 31 maj 1957 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Genom denna lag,
som antogs av föregående års riksdag och gäller från och med den 1 juli
1957, berättigas vissa kategorier barn, beträffande vilka familjerättsligt underhållsbidrag
å belopp understigande 720 kronor för år fastställts före den
1 april 1957, att av allmänna medel utfå vad som brister i nämnda belopp,
s. k. utfyllnadsbidrag.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande
till föregående års riksdag i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till ifrågavarande lag uttalade, att ehuru betänkligheter kunde
resas mot lagförslaget, utskottet dock med hänsyn till att detsamma tillgodosåg
en stor del av de angelägna behov, som förelåg pa området, fann sig böra
tillstyrka detsamma. Sedan riksdagen antog lagen har enligt utskottets
uppfattning icke inträffat någon omständighet som skulle motivera ett
ändrat ställningstagande från riksdagens sida till förevarande fråga.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner I: 128 och II: 152 icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne, fru
Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell och herr
Magnusson;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg*, Odhe, Carlsson i
Bakeröd, fröken Höjer, fröken Wetterström, herr Rimmerfors*, fru Eriksson
i Ängelholm och fru Svensson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Mannerskantz och fröken Wetterström, vilka ansett att utskottets
utlåtande bort ha följande lydelse:

Vid ifrågavarande lags antagande vid 1957 års riksdag framhöll utskottet
vissa betydande olägenheter med införande av sådana bestämmelser som
innebär att staten träder in för fullgörande av civilrättsligt utdömda underhållsbidrag.
Utskottet anförde bl. a.:

Mot den utformning understödsformen fått och tidpunkten för förslagets
framläggande kan dock resas vissa invändningar. Sålunda har under den
föreslagna bidragsformen icke kunnat inräknas de fall där domstolsbeslut
eller avtal om skyldighet att utgiva underhållsbidrag över huvud taget icke
föreligger. En avgränsning har — för förhindrande av missbruk — vidare
måst göras till de underhållsbidrag som fastställts före den 1 april 1957.
Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen efter nämnda tidpunkt
fastställts till lägre belopp än 720 kronor för år, att falla utanför lagens tilllämpningsområde.
Mot den principiella utformningen av bidraget som ett
komplement till den föreliggande civilrättsliga bidragsskyldigheten kan anföras
att, då genom lagen skapas garanti för ett visst minimistöd, detta kan
få som följd att vårdnadshavare kan finna det mindre angeläget att söka få
till stånd höjning av utgående familjerättsliga underhållsbidrag, oaktat
sådan höjning skulle varit lagligen möjlig.

Under den tid lagen verkat har intet inträffat som minskat tyngden i dessa
synpunkter.

Sedan fjolåret har den statsfinansiella situationen ytterligare försämrats,
vilket gör det än mer angeläget att staten icke påtager sig utgifter som påvilar
enskilda, i all synnerhet som lagens tillkomst synes öka svårigheterna att få
in utdömda ersättningar.

Under sådana förhållanden synes det riktigt att från och med nästa budgetår
upphäva ifrågavarande lag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner I: 128
och II: 152 måtte antaga följande

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

Förslag
till
Lag

om upphävande av lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av vissa

underhållsbidrag

Härigenom förordnas att lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av
vissa underhållsbidrag skall upphöra att gälla med utgången av juni månad
1958.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1958.