Andra lagutskottets utlåtande nr 66 dr 1965
Utlåtande 1965:L2u66 - höst
Andra lagutskottets utlåtande nr 66 dr 1965
1
Nr 66
Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjd dagpenning
till värnpliktig m. in.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 229 i första kammaren av herrar Lager
och Adolfsson och nr 286 i andra kammaren av herr Jansson m. fl. samt
2) de likalydande motionerna nr 525 i första kammaren av herr Pettersson,
Harald, och herr Larsson, Thorsten, och nr 612 i andra kammaren av
herrar Boo och Larsson i Borrby.
Motionsyrkandena
I motionerna I: 229 och II: 286 föreslås, »att dagpenningen till värnpliktig
höjes till tio kronor per dag, varav två kronor per dag avsättes till utryckningspremie,
samt att rätten till fria hemresor vidgas så, att fria resor i
princip tillämpas för hemortsbesök i samband med ledighet vid veckoslut
och helger».
I motionerna I: 525 och II: 612 hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam prövning och förslag till höjning av
menig och värnpliktigs daglön till tio kronor samt till en härtill anpassad
justering av övriga kategoriers daglöner».
I de förstnämnda båda motionerna anföres, att det måste anses som ett
rimligt krav att de värnpliktigas ekonomiska och sociala villkor utan dröjsmål
förbättras samt att detta bör ske genom höjning av daglönen och familj
epenningen, genom att bostadsbidraget fastställes så att det täcker hela
hyresbeloppet för den inkallades familj, genom ökat antal fria resor och genom
höjning av utryckningsbidraget.
Beträffande de skäl motionärerna i övrigt åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna II: 286 och II: 612.
Gällande bestämmelser m. m.
De till värnpliktiga (varmed här inte avses krigsmaktens fast anställda
personal) utgående ekonomiska och sociala förmånerna, för vilka redogörs
i de följande, har i viktiga avseenden förbättrats under de senaste åren för
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr C6
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965
att en anpassning till prisutvecklingen och den allmänna standardstegringen
i samhället skulle uppnås.
Fria resor
I 3 § värnpliktsavlöningskungörelsen stadgas bl. a., att värnpliktig under
första tjänstgöring äger åtnjuta fem fria resor samt att värnpliktig, som
under första tjänstgöring utnyttjat honom tillkommande fria resor, må
medgivas fri resa i samband med sådan tjänstledighet för enskild angelägenhet
av vikt, som inte utan viktiga skäl fått vägras honom. Bestämmelserna
gäller sedan den 1 juli 1963 och den 1 januari 1964. Före förstnämnda datum
var de fria resorna tre till antalet.
I Tjänstereglemente för krigsmakten (TjRK), kap. 11 mom. 25, preciseras
de enskilda angelägenheter av vikt för vilka tjänstledighet ej får vägras
utan viktiga skäl:
a) betydelsefull familjeangelägenhet, såsom eget eller eget barns eller adoptivbarns
bröllop eller hustrus, makes, eget barns, adoptivbarns, trolovads,
föräldrars, far- eller morföräldrars, svärföräldrars eller syskons svåra
sjukdom eller begravning;
b) bouppteckning eller arvskifte efter nära anhörig;
c) ekonomisk angelägenhet av särskild betydelse för den sökande;
d) egen flyttning;
e) egen viktig tentamen eller examen;
f) besök vid arbetsförmedling, arbetsställe eller familjebidragsnämnd för
att förbereda övergången till civil verksamhet, om besöket icke kan ske
på fritid eller under annan ledighet än tjänstledighet;
g) förhandlingsuppdrag för personalorganisation.
Tjänstledighet för enskild angelägenhet, som avses i b)—g), bör beviljas
endast i undantagsfall under befäls-, repetitions- eller beredskapsövning.
Utöver av värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fria resor har värnpliktig
viss begränsad möjlighet att erhålla resebidrag av statsmedel i ömmande
fall. Kostnaderna härför bestrides av en anslagspost å 10 000 kr, Lån
och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall, som ingår i reservationsanslaget
fritidsverksamhet m. m. på försvarshuvudtiteln. I Kungligt brev den 5
juni 1959 har lämnats följande föreskrifter för anslagspostens användning:
»Medlen må efter noggrann behovsprövning utgivas såsom smärre bidrag
till värnpliktiga eller deras anhöriga för sådant behov av brådskande natur,
som icke lämpligen kan tillgodoses i annan ordning.»
Anvisningar för föreskrifternas tillämpning har lämnats av försvarsstabens
personalvårdsbyrå (i byråns meddelanden 1961: 9/10 och 1962: 3). Enligt
dessa utgör det fall då en värnpliktig beviljats tjänstledighet för enskild
angelägenhet men saknar medel för hemresa ett typexempel på godtagbara
anslagsändamål. Huruvida resehjälpen bör lämnas i form av lån eller som
bidrag utan återbetalningsskyldighet får avgöras med hänsyn till omständigheterna.
Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965
3
Slutligen kan erinras om den under förslagsanslaget Familjebidrag å
försvarshuvudtiteln upptagna anslagsposten Särskild hjälpverksamhet till
förmån för de värnpliktiga och deras familjer. Ur anslagsposten må bidrag
utbetalas för tillgodoseende av sådant av militärtjänstgöring föranlett särskilt
behov, som icke kan tillgodoses inom ramen för gällande familj ebidragsförfattningar
och ej heller finnes skäligen kunna avhjälpas i annan
ordning. Till erhållande av bidrag må ifrågakomma såväl värnpliktig som
medlem av den värnpliktiges familj. Ur anslaget, som f. n. lyder på ett belopp
av högst 125 000 kronor, kan även resebidrag utgå.
I ett den 9 mars 1965 i riksdagens andra kammare avgivet svar å interpellation
angående vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga har chefen för
försvarsdepartementet uttalat bl. a. följande:
Innevarande budgetår är anslaget för reseersättningar till värnpliktiga
m. fl. upptaget till 15,7 milj. kr. Däri inkluderas bl. a. resor till inskrivning,
första tjänstgöring och repetitionsövningar. Det torde vara en rimlig uppskattning
att åldersklassens nuvarande fem fria resor tar ca 8 milj. kr. av
anslaget. Om obegränsat antal fria resor skulle införas och man räknar
med att varje veckoslut utnyttjades för resa skulle detta innebära en åttadubbling
av nuvarande kostnader, alltså 64 milj. kr. Därtill skulle komma
en väsentlig kostnadsökning i samband med repetitionsövningar.
Penningbidrag m. m.
Jämlikt 12 § värnpliktsavlöningskungörelsen erhåller värnpliktig under
tjänstgöring penningbidrag med följande belopp för dag:
Kronor
Menig, som icke tillgodoräknats tjänstgöringstid om sammanlagt
304 dagar.................................................. 4: —
Annan menig, vicekorpral, 2. klass sjöman...................... 5: 50
Korpral ..................................................... 7: —
Furir........................................................ 8: —
överfurir, rustmästare ........................................ 8: 75
Sergeant..................................................... 9:75
Fänrik, fanjunkare........................................... 12:-—
Löjtnant, förvaltare .......................................... 14:50
Kapten och högre ............................................ 17:50
Penningbidragen utgår med nämnda belopp sedan den 1 juli 1963. Närmast
dessförinnan var de båda lägsta bidragen 2 kr. 75 öre och 3 kr. 75 öre.
I genomsnitt höjdes penningbidragen nämnda datum med 45 %.
Till värnpliktiga, som avses i 27 § 1 mom. A., B. och D. värnpliktslagen,
d. v. s. huvuddelen av de värnpliktiga, och som tjänstgjort minst 180 dagar
i följd, utgår jämlikt 32 § nämnda kungörelse utryckningsbidrag med 200
kr. Stadgandet infördes den 1 juli 1963.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965
Familjebidrag
Gällande bestämmelser om familjebidrag återfinnes i familjebidragsförordningen
och familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 med däri sedermera
vidtagna ändringar. Familjebidrag kan på i författningarna närmare
angivna villkor utgå under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret.
Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag är en behovsprövad
form av hjälp, som utgår då inkomsterna under militärtjänstgöring eller civilförsvarstjänstgöring
inte förslår att inom viss ram täcka levnadskostnaderna
för anhöriga till den tjänstgöringsskyldige, vilka för sin försörjning är
beroende av honom.
Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig,
räknas inte till skattepliktig intäkt.
Familj epenning utgår med högst nedanstående belopp för dag:
Kronor
1) För hustru och frånskild hustru ävensom — därest värnpliktig
icke sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever,
är arbetsoförmögen — för annan familjemedlem, som förestår
hemmet åt värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år 9: —
2) För annan familjemedlem över 16 år än som avses under 1) .... 4: 70
3) För annan familjemedlem under 16 år än som avses under 1) . . 4: 15
Familjepenning må även, när synnerliga skäl föreligger och efter särskilt
medgivande, utgå för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, med högst
9 kr för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
Avgörande för bostadsbidragets störlek är i första hand kostnaderna för
den bostad, den värnpliktige hade på inryckningsdagen, däri inberäknat
kostnaderna för uppvärmning.
Det närmare bestämmandet av de nu nämnda familjebidragens belopp
beror av en behovsprövning, som i fråga om den trängre familjekretsen
(varmed avses hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, samt barn
och adoptivbarn) är normerad men i övriga fall fri. Bestämmelserna om
normerad behovsprövning innebär i huvudsak följande. Först fastställes
summan för månad av familjepenningens högsta belopp och kostnaden för
bostaden. Denna summa utgår, därest den värnpliktige eller av honom beroende
anhöriga icke har inkomst under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres
under tjänstgöringstiden reducerar familjebidraget enligt följande.
Den värnpliktiges från civil anställning behållna inkomst skall, i den mån
den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget.
Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller
överstiger 1 200 kr. för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdrags
-
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965
iritt belopp, medan överskjutande del skall med hälften avdragas familjebidraget.
Har hustrun, lägre arbetsinkomst än 1 200 kr. för månad är det
avdragsfria beloppet 300 kr. för månad. Återstoden föranleder med halva
sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom
inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å
bidraget.
Den fria behovsprövningen innebär, att vid bestämmande av familjepenning
och bostadsbidrag, »skälig hänsyn» tas till de inkomster, som åtnjutes
av den värnpliktige och familjemedlemmarna.
1 en motion till 1963 års riksdag påkallades en omprövning av reglerna
för normerad behovsprövning, därvid motionären gjorde gällande, att hänsyn
vid behovsprövningen inte togs till att hustrus arbete ofta föranleder
utgifter för barntillsyn och liknande. Motionen behandlades i andra lagutskottet,
som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 32 uttalade, att
vad i motionen anförts inte utgjorde tillräckliga skäl för en översyn av
ifrågavarande regler i de avseenden motionären påkallat.
Näringsbidrag må utgå till värnpliktig, som driver näring eller rörelse,
till bestridande av avlöningskos tnader, som uppkommer till följd av att
särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring
helt eller delvis ersätta honom. Utan särskilt medgivande av tillsynsmyndighet
får bidrag dock inte utgå till värnpliktig, som fullgör första
tjänstgöring. Bidraget utgår med högst 25 kronor för dag.
Ärenden som avses i familjebidragsförordningen handläggs i varje kommun
av en familjebidragsnämnd. Nämndens beslut i ärenden, varom nu är
fråga, kan överklagas hos vederbörande länsstyrelse. Över länsstyrelses beslut
får klagan föras hos kammarrätten, som är sista instans.
Värnpliktsförmånerna är för närvarande under övervägande av statliga
utredningar, nämligen 1960 års värnpliktsutredning och 1965 års försvarsutredning.
Värnpliktsutredningen, som enligt sina direktiv haft att verkställa en
allsidig översyn av värnpliktssystemet och särskilt av de värnpliktigas utbildningstid
och dennas fördelning, har enligt uppgift även övervägt eu anpassning
av värnpliktsförmånerna till det nya utbildningssystem utredningen
ämnar föreslå. Utredningen lär inom kort komma att redovisa huvuddelen
av sitt uppdrag.
Försvarsutredningen har till uppgift att utreda krigsmaktens och civilförsvarets
allmänna inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter
budgetåret 1966/67 och skall vid utformandet av sina förslag i fråga om
krigsmaktens och civilförsvarets omfattning och kostnader söka klarlägga
de ekonomiska konsekvenserna och ta hänsyn till de ekonomiska förutsätt
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965
ningarna. Utredningen lär komma att göra en relativt detaljerad översyn av
de värnpliktigas nuvarande ekonomiska och sociala förmåner samt bland
annat pröva frågan, om antalet fria resor bör ökas av sociala skäl.
Utskottet
Till värnpliktiga utgår i huvudsak följande ekonomiska och sociala förmåner.
Under första tjänstgöring åtnjutes fem fria resor samt i visst fall
ytterligare en fri resa i samband med tjänstledighet för enskild angelägenhet
av vikt. Under särskilda omständigheter kan därjämte resebidrag av
statsmedel utgå ur vissa anslag. Under tjänstgöring erhåller värnpliktig
penningbidrag, vilka till sin storlek varierar, beroende på den värnpliktiges
tjänsteställning, och utgör fyra kronor för dag i fråga om menig, som inte
tillgodoräknats tjänstgöringstid om sammanlagt 304 dagar. Utryckningsbidrag
med 200 kronor utgår till värnpliktiga, som tjänstgjort minst 180 dagar
i följd. Slutligen kan de värnpliktiga under tjänstgöring åtnjuta familjebidrag,
som är en behovsprövad form av hjälp, vilken utgår då inkomsterna
under tjänstgöringen inte förslår att inom viss ram täcka levnadskostnaderna
för anhöriga till den tjänstgöringsskyldige, vilka för sin försörjning
är beroende av honom.
I förevarande motioner 1: 229 och II: 286 föreslås, att dagpenningen till
värnpliktig höjes till tio kronor per dag, varav två kronor per dag avsättes
till utryckningspremie, samt att rätten till fria hemresor vidgas så, att fria
resor i princip tillämpas för hemortsbesök i samband med ledighet vid
veckoslut och helger.
Jämväl i motionerna I: 525 och II: 612 hemställes om en höjning av menig
värnpliktigs daglön till tio kronor, varjämte påkallas en härtill anpassad
justering av övriga kategoriers daglöner.
1965 års törsvarsutredning, som har till uppgift att utreda krigsmaktens
och civilförsvarets allmänna inriktning, omfattning och kostnader för tiden
etter budgetåret 1966/67, har erhållit särskilt uppdrag att göra en översyn
av de värnpliktigas nuvarande ekonomiska och sociala förmåner samt därvid
bl. a. pröva trågan om antalet fria resor bör ökas av sociala skäl.
Utskottet tinner det angeläget att frågan om en förbättring av de värnpliktigas
ekonomiska och sociala förmåner skyndsamt prövas. Eftersom
törsvarsutredningen har till uppgift att göra en sådan prövning, synes motionerna
kunna överlämnas till denna utredning. Vad utskottet anfört torde
böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.
Utskottet får således hemställa,
1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
I: 229 och II: 286 samt I: 525 och II: 612, måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva till känna vad utskottet
anfört; samt
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965
2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade
genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 november 1965
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,
herrar Kaijser*, Eric Carlsson, Edström och Dahlberg;
från andra kammaren: herrar Lundberg, Odhe, Johansson i Södertälje*,
Wiklund*, Jönsson i Ingemarsgården, Johansson i Skärstad, Ringaby
och Göransson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650031