Andra lagutskottets utlåtande nr 5.
1
Nr 5.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
med förslag till förordning angående ändring i förordningen
den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända sjukkassor.
Genom en den 28 januari 1949 dagtecknad proposition, nr 22, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning
angående ändring i förordningen den 26 juni 1931 (nr 280)
om erkända sjukkassor.
Härigenom förordnas, dels att 20 och 27 §§ förordningen den 26 juni 1931
om erkända sjukkassor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av
det följande, dels ock att i samma förordning skall införas en ny paragraf,
betecknad 39 a §, av nedan angivna innehåll.
(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
20 §.
- — dag (sjukpenning).
allenast sjukpenning.
Har den, som är medlem av erkänd
sjukkassa för erhållande av
sjukpenning, hemmavarande eller
eljest av honom helt eller delvis underhållet
barn under femton år, skall
till honom utgivas tillägg till sjukpenningen
(barntillägg) enligt
vad nedan sägs. Barntillägg må
dock utgå endast såframt utgivandet
av sjukpenningen, enbart eller tillsammans
med ersättning för vård
som avses i 22 § andra stycket, medför
rätt till statsbidrag enligt vad
därom är särskilt stadgat.
20 §.
Sjukhjälp till--
Den, som---
1 Senaste lydelse av 20 §, se 1944:704.
Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 9 saml. 2 avd. Nr 5.
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 5.
(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
27 §. 27 §.
I varje------ Sjukpenning vid-- Erkänd sjukkassa — | — ekonomiska ställning. --- — — (nedsatt sjukpenning). ----medgivande därtill. Barntillägg utgår med 50 öre för Barntillägg utbetalas, såvitt det 39 a §. Utan särskilt bemyndigande äger Representant för centralsjukkassa |
| Denna förordning träder i kraft |
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan hänvisa till propositionen.
Andra lagutskottets utlåtande nr 5. 3
Enligt 20 § förordningen den 20 juni 1931 (nr 2S0) om erkända sjukkassor
består den sjukhjälp, som de erkända sjukkassorna lämna sina medlemmar,
av dels ersättning för utgifter till sjukvård (sjukvårdsersättning)
och dels ett understöd i penningar för varje dag (sjukpenning).
Till den sjukförsäkring, som meddelas av de erkända sjukkassorna, lämnar
staten bidrag i olika former. Bestämmelserna härom återfinnas i kungörelsen
den 26 juni 1931 angående statsbidrag till sjukkassor (nr 282; ändr.
333/1935, 341/1937, 598/1941, 660/1944, 766/1944 och 392/1945). Enligt denna
kungörelse utgår statsbidrag både i förhållande till antalet medlemmar i
kassan (medlemsbidrag) och i förhållande till den sjukhjälp, som kassan
lämnat (sjukdagsbidrag och sjukvårdsbidrag).
Efter beslut av 1942 års riksdag utgår av statsmedel ett särskilt kristilllägg
till sjukpenningen. Enligt kungörelsen den 18 september 19i2 om kristillägg
å sjukpenning från erkänd sjukkassa (nr 761; ändr. 767/1944) äger
sålunda medlem av erkänd sjukkassa, som är försörj ningsskyldig mot
hemmavarande barn under 15 år, att för tid, då till honom utgår sjukpenning
om minst en krona för dag, av statsmedel uppbära kristillägg å sjukpenningen.
Kristillägg utgår dock icke till medlem, för vilken jämlikt den
förutnämnda kungörelsen den 26 juni 1931 (nr 282) statsbidrag ej må beräknas,
samt ej heller under tid, då enligt samma kungörelse sjukdagsbidrag
ej utgår (1 §). Kristilläggets belopp utgör, om barnens antal är högst två,
50 öre samt eljest en krona för dag. Då sjukpenning, som berättigar till
kristillägg, samtidigt utgår från flera erkända sjukkassor, utgör dock kristillägget
å varje sjukpenning allenast hälften av nyssnämnda belopp (2 §).
Kristillägg utbetalas till den försäkrade endast efter det att ansökan därom
göres hos sjukkassan. Därvid skall uppgift lämnas om antalet hemmavarande
barn under 15 år samt om dessas fullständiga namn och födelsetid.
Såvitt det kan ske, skall tillägget utbetalas samtidigt med den sjukpenning,
å vilken det utgår (3 §).
Kristilläggskungörelsen innehåller bestämmelser om den ordning i vilken
sjukkassa erhåller ersättning av statsmedel för utbetalade kristillägg (4
och 5 §§).
Centralsjukkassa skall utöva kontroll över den utbetalning av kristillägg,
som sker av de inom dess område verksamma lokalsjukkassorna. För sådant
ändamål äger centralsjukkassan inventera lokalsjukkassornas medel och
granska deras räkenskaper (6 §).
Slutligen stadgas att det ankommer på pensionsslyrelsen att meddela närmare
föreskrifter rörande ordningen för ansökan om kristillägg och för utbetalning
av dylika tillägg ävensom rörande ersättning för utgivna kristillägg
(7 §).
I skrivelse till Kung]. Maj:t den 16 november 1948 förklarade sig pensionsstgrelsen
anse det uppenbart, att kristillägget fortfarande borde utgå
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 5.
så länge förordningen om sjukkassor vore gällande. Däremot ville pensionsstyrelsen
ifrågasätta, om icke formerna för tilläggets utgående borde ändras
på sådant sätt, att tillägget finge karaktär av ett barntillägg till de erkända
kassornas stadgeenliga sjukpenning. Genom ett sådant inarbetande av kristillägget
i sjukhjälpen skulle man vinna i första hand den fördelen, att det
administrativa arbetet kunde i icke ringa mån förenklas särskilt i sjukkassorna.
I likhet med kristilläggen skulle givetvis de nya barntilläggen i sjukförsäkringen
helt bekostas av statsmedel. Pensionsstyrelsen förordade därför,
att kristilläggskungörelsen upphävdes och att i stället i sjukkasseförordningen
och den allmänna statsbidragskungörelsen intoges föreskrifter,
i huvudsak motsvarande dem som inginge i kristilläggskungörelsen. Vid
skrivelsen fogades förslag till författningsändringar.
över pensionsstyrelsens förslag ha efter remiss statskontoret, socialstyrelsen
och Svenska sjukkasseförbundet yttrat sig.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
bland annat anfört följande:
»Liksom pensionsstyrelsen finner jag det uppenbart att ett särskilt sjukpenningtillägg
av statsmedel alltjämt bör utgå till de sjukkassemedlemmar,
som ha minderåriga barn att draga försorg om. Jag behöver därvid endast
peka på den rådande prisnivån och på det förhållandet, att enligt den allmänna
sjukförsäkringen kommer att utgå helt av statsmedel bekostade
barntillägg om 50 öre per barn och dag. De förenklingar i administrativt
hänseende, som torde vinnas genom att — på sätt pensionsstyrelsen föreslagit
— kristilläggen förvandlas till barntillägg, synas vidare vara så betydande,
att förslaget bör genomföras. Förslaget har också tillstyrkts vid
remissbehandlingen. Jag förordar därför, att de nuvarande bestämmelserna
om kristillägg till sjukpenning från erkänd sjukkassa ersättas med regler
om barntillägg från sådan kassa.
I anslutning till vad sålunda anförts och till vad pensionsstyrelsen föreslagit
har inom socialdepartementet upprättats ett förslag till förordning
angående ändring i förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända
sjukkassor. Beträffande innehållet i detta förslag torde här endast följande
behöva framhållas.
Jämlikt 1 § kristilläggskungörelsen får vid prövning av frågan huruvida
kristillägg skall utgå eller ej hänsyn tagas endast till medlems hemmavarande
barn under 15 år. Pensionsstyrelsen föreslår nu att barntillägg skall
utgå, därest medlemmen har hemmavarande »eller eljest av medlemmen
helt eller delvis underhållet barn under femton år, för vilket rätt till allmänt
barnbidrag föreligger». Förslaget innebär en utvidgning i förhållande
till vad nu gäller så tillvida, att tillägg skall kunna utgå även för annat än
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 5.
hemmavarande barn, t. ex. för ett utomäktenskapligt barn beträffande vilket
barnets fader fullgör sin underhållsskyldighet.
Den av pensionsstyrelsen föreslagna utvidgningen i detta hänseende anser
jag mig böra godtaga. Barntilläggets syfte synes mig böra föranleda att
sådant tillägg i vissa fall utgår även till annat än hemmavarande barn.
Därest en sjukkassemedlem är underhållsskyldig t. ex. mot barn efter hemeller
äktenskapsskillnad eller mot barn utom äktenskap eller mot barn som
han utackorderat i fosterhem, bör således barntillägg utgå, naturligen dock
endast under förutsättning att vederbörande fullgör sin underhållsskyldighet.
De anvisningar i detta hänseende, som kunna vara erforderliga,
torde få utfärdas av pensionsstyrelsen. Jag vill erinra om att vad jag nu
förordat överensstämmer med den ståndpunkt, som i denna del intagits i
lagen om allmän sjukförsäkring (24 §).
Såsom framgår av det anförda innebär emellertid pensionsstyrelsens förslag
att hänsyn skall tagas endast till barn, för vilket föreligger rätt till allmänt
barnbidrag. Genom denna bestämning utestängas bl. a. de utländska
sjukkassemedlemmarna från rätten till barntillägg till dess de med sina
barn blivit mantalsskrivna här. I denna del innebär förslaget en begränsning
i vad nu gäller i fråga om rätten till kristillägg. Härtill kommer att
bestämningen i och för sig icke är särskilt praktiskt vägledande för sjukkassorna.
På grund härav finner jag mig böra föreslå den jämkningen i
pensionsstyrelsens förslag i denna del att jag förordar att i sjukkasseförordningen
— lämpligen såsom ett tredje stycke av 20 § —- upptages en bestämmelse
av innehåll, att sjukpenningförsäkrad medlem, som har hemmavarande
eller eljest av honom helt eller delvis underhållet barn under 15
år, skall äga rätt till barntillägg till sjukpenningen. I enlighet med vad
nu gäller i fråga om kristillägg bör denna bestämmelse kompletteras med
den föreskriften, att barntillägg utgår endast om utgivandet av sjukpenningen,
enbart eller tillsammans med ersättning för sjukhusvård, medför
rätt till statsbidrag. I detta sammanhang torde icke behöva utsägas att
barntillägget skall utgå helt av statsmedel, då detta följer av att i statsbidragskungörelsen
intages en bestämmelse om ett 100-procentigt statsbidrag
för utgivna barntillägg.
I 27 § sjukkasseförordningen torde, såsom pensionsstyrelsen föreslagit,
böra införas regler motsvarande föreskrifterna i 2 § och 3 § tredje stycket
kristilläggskungörelsen.
1 6 § kristilläggskungörelsen föreskrives, såsom tidigare nämnts, att
centralsjukkassa skall utöva kontroll över de inom dess område verksamma
lokalsjukkassornas utbetalning av kristillägg samt att centralsjukkassa för
sådant ändamål äger inventera lokalsjukkassornas medel och granska deras
räkenskaper. Den omständigheten att kristilläggen utbytas mot barntillägg
bör icke medföra någon förändring härvidlag. En bestämmelse härom bör
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 5.
därför upptagas i sjukkasseförordningen. Pensionsstyrelsen bär i detta hänseende
föreslagit att bestämmelsen avfattas efter mönster av 88 § sjukförsäkringslagen
och att bestämmelsen upptages under 7 § sjukkasseförordningen.
Jag godtager med viss jämkning pensionsstyrelsens förslag i fråga
om bestämmelsens avfattning men anser att bestämmelsen bör ha sin plats
i det avsnitt av förordningen, som avser tillsynen å de erkända sjukkassorna,
och förordar därför att bestämmelsen införes i förordningen under
en särskild paragraf, betecknad 39 a §.
De föreslagna författningsändringarna torde böra träda i kraft den 1 juli
1949. Äldre bestämmelser böra emellertid tillämpas på kristilläggsfall, som
då ännu ej hunnit slutregleras.»
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda förslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 23 februari 1949.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hallagård, Hermansson,
Nils Elowsson, Uhlén, Carl Eric Ericsson och Sunne;
från andra kammaren: herrar Hellbacken, Jacobsson i Igelsbo, Ryberg,
Holm, fruarna Sandström, Johansson i Norrköping, herrar Hagård och
Andersson i Alfredshem.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949
916345