Andra lagutskottets utlåtande nr 49.
1
Nr 49.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrad lydelse
av 2 § 2:o lagen den 26 maj 1909 (nr 38) om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt m. m.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
155, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herrar Dahlén och Håstad
hemställt
»att riksdagen måtte för sin del antaga följande förslag till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 2:o lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
2:o) mål om beslut---angående skolväsendets anordnande;
mål angående folkpensionering;
mål angående bidrag till änkor och änklingar med barn;
mål angående barnbidrag;
mål angående bidragsförskott — — -— till barn;
Denna lag träder i kraft omedelbart.»
Motionärernas förslag innebär, att besvär i mål angående folkpensionering,
bidrag till änkor och änklingar med barn samt barnbidrag skall, i
den mån besvär i dessa mål må fullföljas till Kungl. Maj:t, avgöras av
regeringsrätten i stället för, såsom nu är fallet, av Kungl. Maj:t i statsrådet.
Gällande rätt.
Konungens rätt alt pröva och avgöra besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen, skall — enligt § 18
regeringsformen — i den omfattning som bestämmes i särskild lag handhavas
av regeringsrätten.
Regeringsrättens kompetens regleras närmare i lagen den 26 maj 1909
om Kungl. Maj.ts regeringsrätt. 1 2 § nämnda lag sker eu uppräkning av
de grupper av besvärsmål, som tillhör regeringsrättens upptagande och
avgörande. Övriga till Kungl. Maj:t i statsdepartementen fullföljda besvärsmål
avgöres av Kungl. Maj :t i statsrådet, i vissa fall etter utlåtande
av regeringsrätten. I stort sett bar vid uppdelningen av besvärsmålen melllihang
till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 2 avd. Nr 49.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 49.
lan Konungen i statsrådet och regeringsrätten den principen följts, att mål
som gäller rättstillämpning — i motsats till frågor som framför allt gäller
lämpligheten eller ändamålsenligheten av det överklagade beslutet — överlämnas
åt regeringsrätten.
De med motionen avsedda målen — mål angående folkpensionering,
bidrag till änkor och änklingar med barn samt barnbidrag — är icke
uppräknade i 2 § regeringsrättslagen i dess gällande lydelse och prövas
alltså, i den mån de kan fullföljas till Kungl. Maj:t, icke av regeringsrätten
utan av Kungl. Maj:t i statsrådet.
Historik.
Regeringsrätten inrättades år 1909 som en självständig högsta domstol
i förvaltningstvister. Dessförinnan avgjordes alla hos Konungen fullföljda
administrativa besvär i statsrådet.
Med inrättandet av regeringsrätten åsyftade man, enligt ett uttalande i
förarbetena, dels att regeringens arbetsbörda skulle minskas, dels att ökade
garantier skulle vinnas för rättssäkerheten.
Beträffande fördelningen av besvärsmålen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet
och regeringsrätten yttrade vid remissen av förslag till lag om Kungl.
Maj :ts regeringsrätt till högsta domstolen den 7 februari 1908 föredragande
departementschefen bl. a., att det icke kunde eller borde ifrågakomma att
åt regeringsrätten uppdraga allenast rättstillämpningsfrågor och hos regeringen
kvarhålla alla frågor, som kunde anses bero på bedömande av besluts
eller åtgärds lämplighet, men att utskiftningen av mål mellan regeringen
och regeringsrätten dock måste verkställas med ständig hänsyn till
att mål av huvudsakligen rättslig karaktär borde komma under den administrativa
domstolens prövning. Å andra sidan borde uppenbarligen de mål
bedömas av regeringen, i vilka avgörandet hade den vikt för det allmänna,
att deras överflyttning, tvärt emot syftet med reformen, kunde sägas innebära
ett försvagande av regeringsmakten. Men jämte dessa två ledande
grundsatser vore även andra omständigheter förtjänta av beaktande och
gjorde sig med växlande styrka gällande i fråga om olika slag av mål.
Intill den 1 januari 1948 hörde till regeringsrättens prövning bl. a. mål
angående folkpensionering, invalidunderstöd och barnbidrag. Genom vissa
vid 1947 års riksdag beslutade ändringar i lagen om regeringsrätten uteslöts
nämnda mål ur uppräkningen av mål i lagens andra paragraf och undantogs
därigenom från regeringsrättens prövning.
Ändringarna i regeringsrättslagen stod i samband med vissa år 1946 och
1947 beslutade lagändringar, vilka liksom ändringarna i regeringsrättslagen
trädde i kraft den 1 januari 1948. Lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering
och förordningen samma dag om invalidunderstöd ersattes efter be
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 49.
slut ur 1946 av lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering. Vid 1947 års
riksdag genomfördes vissa ändringar i den nya folkpcnsioncringslagen, vilka
bland annat innebar en utvidgning av rätten att hos Konungen anföra besvär
över pensionsstyrelsens beslut i ärende rörande folkpension. \ id 1947
års riksdag antogs vidare lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor och
änklingar med barn samt lagen samma dag om särskilda barnbidrag till
änkors och invaliders in. fl. barn. I fråga om besvär hänvisar dessa lag.u
till folkpensioneringslagens bestämmelser.
I proposition nr 50 till 1047 års riksdag, varigenom förslaget till ändringarna
i folkpensioneringslagens besvärsbestämmelser förelädes riksdagen,
hänvisade föredragande departementschef en, statsrådet Möller, till att i den
nya lagen om allmän sjukförsäkring införts möjlighet att i viss omfattning
hos Kungl. Maj :t överklaga tillsynsmyndighetens beslut och att han darvul
som ett skäl att förlägga prövningen av besvärsärendena till Kungl. Maj:t
i statsrådet anfört, att det särskilt under de första åren efter den nya lagens
ikraftträdande kunde vara av vikt att chefen för socialdepartementet bleve
i tillfälle att följa tillämpningen av lagen. Vad sålunda anförts, yttrat.c
departementschefen vidare, syntes honom i allt väsentligt äga motsvarande
tillämpning i ärenden angående folkpension.
I proposition nr 317 till 1947 års riksdag föreslogs sedei mera bl. a., att
mål angående folkpensionering, invalidunderstöd och barnbidrag skulle uteslutas
ur uppräkningen i 2 § regeringsrättslagen och sålunda icke längie
tillhöra regeringsrättens prövning. I propositionen hänvisade föredragande
departementschefen, statsrådet Zetterberg, till att chefen för socialdepartementet
vid behandlingen i statsrådet av ändringarna i folkpensioneringslagen
och av lagen om särskilda barnbidrag ansett, alt besvär över pensionsstyrelsens
beslut i ärenden angående folkpension och särskilda barnbidrag
borde prövas av Konungen i statsrådet, samt uttalade, ait han anslutit
sig till denna uppfattning.
Propositionen nr 317 behandlades av andra lagutskottet i dess utlåtande
nr 48. I utlåtandet behandlades jämväl två i anledning av propositionen
väckta likalydande motioner, I: 363 av herr Herlitz och II: 521 av herrar
Håstad och Larsson i Stockholm, i vilka hemställts om sådan ändring i det
genom propositionen framlagda lagförslaget, att besvär i mål angående
folkpensionering, särskilda barnbidrag och bidrag till änklingar och änkor
med barn koinme att upptagas och prövas av regeringsrätten, t Mskottets
majoritet föreslog, med avstyrkande av propositionen i nu ifrågavarande
del, att mål angående folkpensionering, bidrag till änkor och änklingar med
barn och barnbidrag skulle tillhöra regeringsrättens prövning, samt anförde
bl. a.:
Enligt utskottets mening ha tillräckliga skäl icke anförts för avsteg Iran
de hittills tillämpade principerna för fördelning av besvärsmål mellan
Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten. Hänsyn till regeringsrättens
4
Andra lagutskottets utlåtande nr W.
arbetsbörda och önskvärdheten av att mål angående folkpensionering, barnbidrag
och bidrag till änkor och änklingar med barn snabbt avgöras kunna
måhända dock motivera att målens prövning flyttas från regeringsrätten till
Kungl. Maj :t i statsrådet. Härom kräves närmare utredning. Måhända
skulle emellertid den lämpligaste lösningen av frågan vara inrättandet av eu
socialförsäkringsöverdomstol, som då skulle kunna vara högsta instans även
för de mål, varom här är fråga.
Enligt utskottets mening har det sociala reformarbetet nu fortskridit så
långt, att inrättandet av en för olika socialförsäkringsgrenar gemensam
högsta prövningsinstans bör allvarligt övervägas. En utredning av denna
fråga bör ske snarast möjligt. I avbidan på resultatet av utredningen synes
regeringsrätten fortfarande böra vara högsta instans för här ifrågavarande
mål.
I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hemställde sex av utskottets
ledamöter om bifall till propositionens förslag, såvitt nu är i fråga, och
anförde hl. a. följande.
Frågan om vilken myndighet som skall vara högsta instans i dessa mål
är av stor betydelse. Skäl kunna anföras både för regeringsrätten och för
Kungl. Maj:t i statsrådet som högsta instans. Ur flera synpunkter skulle
måhända den lämpligaste lösningen av frågan vara inrättandet av en socialförsäkringsöverdomstol,
som då skulle kunna vara högsta instans även för
de mål, varom här är fråga. Enligt utskottets mening har det sociala
reformarbetet nu fortskridit så långt, att inrättandet av eu sådan prövningsinstans
bör allvarligt övervägas. En utredning av denna fråga bör
ske snarast möjligt. I avbidan på resultatet av utredningen synes Kungl.
Maj:t i statsrådet från och med den 1 januari 1948, såsom föreslås i propositionen,
böra vara högsta instans beträffande ifrågavarande mål.
Riksdagen beslöt i enlighet med reservanternas hemställan. Mål angående
folkpensionering, invalidunderstöd och barnbidrag uteslöts alltså ur uppräkningen
i 2 § regeringsrättslagen och skulle i fortsättningen icke prövas
av regeringsrätten.
Frågan om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och
regeringsrätten har under riksdagens vårsession detta år varit föremål för
viss behandling.
I två likalydande motioner, 1:133 av herr Herlitz och 11:315 av herr
Håstad in. fl., hemställdes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj :t anhålla dels om utredning i syfte att besvärsmål, som nu handlägges
av regeringen, måtte i lämplig omfattning hänskjutas till regeringsrätten
antingen för avgörande eller för sådant utlåtande som avses i 3 §
regeringsrättslagen, dels om framläggande för riksdagen av de förslag vartill
dessa utredningar kunde föranleda.
I två andra likalydande motioner vid årets riksdag, 1: 230 av herr Ohlon
m. fl. och II: 308 av herr Ohlin m fl., hemställdes, bl. a., att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj :t begära en översyn av lagen om Kungl. Maj :ts regeringsrätt
Andra lagutskottets utlåtande nr W). ö
i vissa avseenden, bl. a. beträffande besvärsmålens fördelning mellan Kungl.
Maj:t i statsrådet och regeringsrätten.
Nämnda fyra motioner behandlades av sammansatt konstitutions- och
första lagutskott i dess utlåtande nr 4. Utskottet erinrade i utlåtandet om
ett departementschefsuttalande i propositionen nr 205 till innevarande riksdag
med förslag till lag om ändrad lydelse av regeringsrättslagen, att inom
justitiedepartementet påbörjats en undersökning rörande reglerna om kompetensfördelningen
mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten,
samt uttalade, att resultatet av denna undersökning under alla omständigheter
borde avvaktas, innan något initiativ från riksdagens sida kunde
ifrågakomma, och avstyrkte de i motionerna framställda yrkandena.
Riksdagen godkände utlåtandet.
Motionen.
I den nu förevarande motionen, 11:155, uttalas, efter en redogörelse för
frågans behandling vid 1947 års riksdag, att tiden nu syntes vara inne fölen
överflyttning till regeringsrätten av de med motionen avsedda målen.
Härom anföres följande.
Utan att i detta sammanhang beröra den bakom detta spörsmål liggande
principfrågan synes oss nu skäl föreligga att ånyo resa frågan om var dessa
besvär skall anföras, hos Kungl. Maj :t i statsrådet eller hos regeringsrätten.
Den utväg utskottet närmast tänkt sig som den lämpliga, en socialöverdomstol,
har inte kommit till stånd. Den nära kontakt med lagtillämpningen,
som anförts som skäl för propositionens förslag, torde väl nu ha ägt rum, i
vart fall för de större lagstiftningskomplexen, folkpensionslagen och lagen
om barnbidrag. Lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn kan
tänkas undergå förändring, men det torde knappast finnas skäl nog mot en
överflyttning av besvärsmålens handläggning. Enligt vår uppfattning synes
alltså tiden vara inne för en överflyttning av dessa mål.
Pågående utredningar.
Bland arbetsuppgifterna för den kommitté, de s. k. besvärssakkunniga,
som på grundval av ett 1946 avgivet principbetänkande (SOU 1946: 69) har
att verkställa en fortsatt utredning av det administrativa besvärsinstitulet
och därmed sammanhängande frågor, ingår alt från principiella utgångspunkter
närmare ompröva metoderna för kompetensfördelningen mellan
regeringsrätten och regeringen.
Enligt bemyndigande den 22 oktober 1954 har chefen för justitiedepartementet
tillkallat en särskild sakkunnig för att verkställa eu systematisk
översyn av 2 § regcringsrättslagen. 1 direktiven för den sakkunnige erinras
om de besvärssakkunnigas arbetsuppgifter och uttalas, att de besvärssakkunniga
torde komma att begränsa sig till vissa huvudfrågor och icke verkställa
någon detaljundersökning rörande vilka grupper av besvärsmål som
borde handläggas av den ena och den andra instansen. Pbl systematisk
G Andra lagutskottets utlåtande nr 49.
översyn av den i 2 § regeringsrättslagen upptagna katalogen borde emellertid
komma till stånd, varvid nära kontakt borde uppehållas med besvär
ssakkunniga.
Inom justitiedepartementet hade, anföres vidare i direktiven, i början åt
detta år företagits en preliminär undersökning i frågan. Visserligen hadf
därav närmast framgått, att det icke funnes skäl att överflytta några merc
betydande grupper besvärsmål från i-egeringen till regeringsrätten. En närmare
undersökning rörande lämpligheten av en reform på ifrågavarande
område borde emellertid ske, och det torde icke vara uteslutet att därvid
kunde framkomma skäl till en överflyttning i större omfattning.
Beträffande de arbetsuppgifter som skall ankomma på den särskilde ut
redningsmannen anföres i direktiven, att utredningsmannen bör göra »er
noggrann och systematisk översyn av regeringsrättslagen i syfte att undersöka,
dels om de efter regeringsrättens instiftande nytillkomna slagen av
mål, som är av beskaffenhet att böra prövas av regeringsrätten, också förlagts
dit, och dels huruvida den redan från början gjorda uppdelningen
mellan statsrådet och regeringsrätten kan anses till alla delar riktig». Slutligen
uttalas, att vid översynen »bör den ledande principen alltjämt vara, att
mål vari rättsfrågan är huvudsak skall gå till regeringsrätten, medan mål
vari lämplighetsfrågan är avgörande prövas i statsrådet».
Utskottet.
I förevarande motion yrkas sådan ändring i 2 § regeringsrättslagen, att
mål angående folkpensionering, bidrag till änkor och änklingar med barn
samt barnbidrag skall, såvitt besvär i dessa mål må fullföljas till Kungl.
Maj :t, avgöras av regeringsrätten i stället för, såsom nu är fallet, av Kungl.
Maj :t i statsrådet.
Chefen för justitiedepartementet har, efter bemyndigande den 22 oktober
1954, tillkallat en särskild sakkunnig att verkställa en översyn av fördelningen
av besvärsmål mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten.
Utskottet förutsätter, att vid denna översyn kommer att förutsättningslöst
prövas huruvida de i motionen avsedda målen bör överflyttas till regeringsrätten.
Med riksdagens ställningstagande till den föreslagna lagändringen
bör därför enligt utskottets mening anstå i avvaktan på utredningens
resultat.
På grund åv det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 155, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 november 1954.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Andra lagutskottets utlåtande nr 49. 7
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sunne, Axel E. Svensson,
Lundgren, Huss, fru Carlqvist*, herrar Grönkvist och Nils Theodor Larsson;
från andra kammaren: fru Västberg*, herrar Lundberg, Carlsson i
Bakeröd, Andersson i Alfredshem, fröken Höjer, herr Svensson i Göteborg*,
fru Ewerlöf* och herr Königson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Sunne och fröken Höjer.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTC. STULM 54
411078