Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965 (Utlåtande 1965:L2u49 l2u)

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

Nr 49

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det studiesociala
stödet till vissa elevkategorier.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft nio inom riksdagen
väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 129 i första kammaren av herr Källqvist
m. fl. och nr 167 i andra kammaren av herr Källstad m. fl.,

2) de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar
Lundström och Sundin samt nr 196 i andra kammaren av herrar Hedlund
och Ohlin,

3) de likalydande motionerna nr 320 i första kammaren av fru Olsson
och herr Carlsson, Eric, samt nr 384 i andra kammaren av herr Elmstedt
in. fl.,

4) de likalydande motionerna nr 324 i första kammaren av herrar Sörenson
och Hellebladh samt nr 392 i andra kammaren av herr Svensson
i Kungälv m. fl. samt

5) motionen nr 449 i andra kammaren av herr From m. fl.

Samtliga motioner utom motionerna I: 162 och II: 196 har i sin helhet
hänvisats till lagutskott. Sistnämnda båda motioner har såvitt angår
yrkandet under 2) utom i fråga om medelsanvisning hänvisats till lagutskott
och i övrigt till statsutskottet.

Motionerna I: 129 och II: 167, såvitt angår yrkandena om bidrag till
inackorderade elevers hemresor, om det inkomstprövade tillägget, om de
inkomst- och behovsprövade tilläggen för barn till frånskilda föräldrar
samt om resetillägg i studiehjälpssystemet, behandlas av utskottet i annat
sammanhang.

Motionsyrkandena

I motionerna I: 129 och II: 167 har, såvitt nu är i fråga, yrkats
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att förslag föreläggs
riksdagen i syfte att inordna de kompletteringsstuderande i något av de
studiesociala systemen, företrädesvis studiemedelssystemet,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att förslag föreläggs
riksdagen i syfte att inordna elever vid de fria kristna samfundens teologiska
seminarier i studiemedelssystemet».

I motionerna I: 162 och II: 196 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riks 7259

65 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 49.

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

dagen måtte besluta att »vuxenutbildningsbidrag enligt de regler som nu
gäller för elever vid statliga vuxengymnasier, statsunderstödda kvällsgymnasier
m. fl. läroanstalter skall utgå även till korrespondensstuderande som
bedriver motsvarande studier, för bevistande av preparandkurser».

I motionerna I: 320 och II: 384 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag
beträffande frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande
enligt i motionen anförda grunder».

I motionerna I: 324 och II: 392 har yrkats »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående möjligheterna att bereda
eleverna vid de fria kristna samfundens pastorsseminarier och vissa ledarinstitut
rätt till studiemedel enligt studiemedelsförordningen».

I motionen II: 449 har yrkats »att riksdagen måtte besluta att studiebidrag
jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag skall utgå till elever vid de
ämneskurser, som äro en direkt påbyggnad på l:a och 2:a årskurserna
vid folkhögskola».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna II: 167, II: 196, II: 384, II: 392 och II: 449.

Över motionerna I: 129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om studiestöd
till elever vid de fria kristna samfundens teologiska seminarier, samt motionerna
1:324 och 11:392 liar utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver, inhämtat yttrande från centrala studiehjälpsnämnden
och skolöverstyrelsen. Yttranden har vidare beträffande nämnda motionsyrkanden
på utskottets begäran avgivits av Sveriges frikyrkoråd. Centrala
studiehjälpsnämnden har dessutom inkommit med yttrande över motionerna
I: 129 och II: 167 såvitt angår kompletteringsstuderande.

Gällande bestämmelser m.m.

Studiestöd till elever vid de fria kristna samfundens seminarier och vissa
ledarinstitut

Enligt studiemedelsförordningen tillhandahåller staten studiemedel för
finansiering av studier vid universitet och högskolor och de övriga läroanstalter
eller utbildningslinjer beträffande vilka Kungl. Maj :t så bestämmer.
Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka
studiemedel utgår finns intagen i kungörelsen den 4 juni 1964, nr 486.
I denna förteckning är ej de fria kristna samfundens seminarier upptagna.

Vid behandlingen av proposition nr 138 år 1964, med förslag till det nu
gällande studiesociala systemet, anförde särskilda utskottet i sitt utlåtande
nr 1 angående systemets avgränsning.

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

I författningsförslagen har överlämnats åt Kungl. Maj :t att i administrativ
väg bestämma vilka läroanstalter och utbildningslinjer som skall föras
in under författningarna. Tanken är, enligt vad som framgår av propositionen,
att de studiesociala förmånerna liksom hittills skall vara förbehållna
eleverna inom sådan utbildningsverksamhet som bedrives av staten eller
som är statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn.

I motionerna I: 801 och II: 984 har yrkats, att eleverna vid bl. a. institut
för ungdomsledarutbildning och teologiska seminarier skall få rätt till studiemedel
enligt studiemedelsförordningen.

Det är enligt utskottets mening uppenbart, att det inte låter sig göra att
utsträcka tillämpningsområdet för det studiesociala systemet till all e nskild
utbildningsverksamhet oavsett den meddelade undervisningens
art och kvalitet. Den nuvarande begränsningen till sådan enskild
verksamhet som är statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn har
starka skäl för sig, och den bör bibehållas även efter det nya systemets
genomförande. I enlighet härmed torde den av motionärerna åsyftade utbildningsverksamheten
ej böra inordnas under de studiesociala författningarna.
Utskottet avstyrker motionerna.

Vid behandlingen av utlåtandet i denna del stannade kamrarna i olika
beslut. Första kammaren godkände utskottets utlåtande, medan andra
kammaren biföll en reservation med yrkande om utredning och förslag i
syfte att elever vid de fria kristna samfundens teologiska seminarier och
liknande läroanstalter skulle erhålla rätt till studiemedel enligt studiemedelsförordningen.
Sammanjämkning av besluten var ej möjlig.

I remissyttrande över motionerna I: 129 och II: 167 samt I: 324 och II: 392
anför skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har, såsom framgår av motionerna, redan i yttrande
över studiesociala utredningens betänkande »Rätt till studiemedel» uttalat,
att det studiesociala stödet till studerande ungdom borde utsträckas att
omfatta studerande vid vissa ungdomsledarinstitut och vissa frikyrkliga
samfunds pastorsseminarier. Villkoret skulle därvid vara, att dessa underkastades
samma prövning och villkor som övriga skolor vilkas elever åtnjuter
studiesocialt stöd, d. v. s. i detta fall, att de äro statsunderstödda
eller ställda under statlig tillsyn.

Då särskilda utskottet i sitt utlåtande (nr 1 år 1964) avstyrker den föreslagna
utvidgningen av det studiesociala stödet med hänvisning till att
vederbörande institutioner icke står under statlig tillsyn, synes utskottet
gåtl för långt i sin argumentering, då jri förutsättningen för att infogas i
det studiesociala systemet är att institutionerna ifråga är beredda att underkasta
sig sådan tillsyn.

Beträffande formerna för denna tillsyn nämner motionärerna, att denna
kunde vara av samma art som för de statsunderstödda studieförbunden.
Skolöverstyrelsen vill ansluta sig till denna tanke. Genom sin folkbildningsbyrå
har skolöverstyrelsen förbindelse i form av rådgivning och inspektion
med ett flertal fria och frivilliga organisationer och institutioner,
som bedriver en verksamhet av i stort sett samma slag som de nu ifrågavarande.
En annan modell för den statliga tillsynen erbjuder sig i den
som tillämpas beträffande Sköndalsinstitutets olika utbildningslinjer. Formen
för tillsynen finge emellertid avgöras från fall till fall. Likaså finge

Andra lagutskottets utlåtande nr å-9 år 1965

från fall till fall prövas om de studerande skulle erhålla stöd enligt studiehjälpsförordningen
eller studiemedelsförordningen.

Någon utredning genom Kungl. Maj :ts försorg, såsom motionerna föreslår
av frågan synes ej erforderlig. Enligt de ovan nämnda författningarna har
Kungl. Maj :t att i administrativ väg bestämma vilka läroanstalter och
utbildningslinjer som skall föras under författningarna. Det torde därför
nu ankomma på vederbörande institutioner att hos Kungl. Maj :t anmäla
sin önskan att utbildningsanstaltens studerande måtte komma i åtnjutande
av studiesocialt stöd enligt den författning som i varje särskilt
fall kan komma ifråga.

Riksdagen torde i föreliggande ärende kunna begränsa sig till att rekommendera
Kungl. Maj :t att i positiv anda pröva sådana ansökningar.

Sveriges frikyrkoråd tillstyrker i remissyttrande utredning angående möjligheten
att bereda elever vid fria kristna pastorsseminarier och vissa ledarinstitut
rätt till studiemedel. Beträffande statens insyn i undervisningen
framhåller rådet.

I sin motion framhåller motionärerna, att »någon form av offentlig insyn
beträffande undervisningens omfattning och kvalitet torde vara nödvändig
för att eleverna vid nämnda institutioner skall erhålla rätt till studiemedel.
En sådan insyn skulle t. ex. kunna vara av ungefär den art som gäller för
de statsunderstödda studieförbunden». Frikyrkorådet är dock icke berett
att på denna punkt nu taga ställning till motionärernas förslag. Rent principiellt
är varje dirigerande insyn från statens sida i de frikyrkliga samfundens
verksamhet något främmande och i fråga om rätt till studiemedel
för eleverna vid samfundens pastorsseminarier kompliceras frågan ytterligare
av det förhållandet att studiemedlen lämnas till eleverna, medan
kontrollen måste avse seminariernas undervisning. Frikyrkorådet kan för
sin del tänka sig att statens insyn vad gäller pastorsseminariernas undervisning
bör begränsas till skyldighet för pastorsseminarierna att till Kungl.
skolöverstyrelsen insända verksamhetsberättelser och studieplaner för det
år elevernas bidrag av studiemedel avser. I detta sammanhang bör påpekas,
att samtliga de fria kristna samfundens pastorsseminarier har i så gott
som alla ämnen och discipliner akademiskt utbildade lärare.

Centrala studiehjätpsnämnden erinrar i remissyttrande om särskilda
utskottets uttalande i fjol att det studiesociala systemet inte kan utsträckas
till all enskild utbildningsverksamhet utan att starka skäl talar för en
begränsning till verksamhet som är statsunderstödd eller ställd under statlig
tillsyn. Nämnden ansluter sig till denna mening och uttalar, att avsteg
från principen ej kan vara befogat. Nämnden yttrar vidare.

Undantag skulle leda till besvärliga avvägningar och undanröja grunden
för avgränsningen av studiehjälpen. Stöd skulle kunna bli tillgängligt för
verksamhet, som inte bedrivs på ett för eleverna och samhället tillfredsställande
sätt.

Nämnden kan inte finna att den begränsade insyn som gäller för statsunderstöd
till viss bildningsverksamhet inom studieförbunden är tillfredsställande
när det gäller ett reguljärt studiestöd med betydande förmåner.
Nämnden är dock medveten om att det inom en del organisationer bedrivs
utbildningsverksamhet på god nivå och för yrkesverksamhet som samhället
har anledning att stödja. Enligt nämndens mening bör dock i intet fall

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965 5

avsteg göras från kravet på att utbildningen skall vara ställd under sådan
kontroll som avses i de studiesociala författningarna.

Studiestöd till korrespondensstuderande

Till korrespondensstuderande, som har för avsikt att avlägga real-,
student-, handelsgymnasie- eller gymnasieingenjörsexamen kan enligt kungörelse
den 4 juni 1964 utgå s. k. brevskolestipendium. Stipendiet utgår
med högst 300 kronor per år under högst fyra år för realslcolestudier och
eljest i högst fem år. Vid studier vid enskild skola med förenad korrespondens-
och muntlig undervisning med real- eller ingenjörsexamen som mål
är stipendiet maximalt 450 kronor. Under sista läsåret kan 600 kronor
utgå för deltagande i av korrespondensinstitut anordnad preparandkurs.
I undantagsfall kan stipendium utgå med högre belopp än de nämnda.

Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande vid läroanstalt för vuxna
under studiernas slutskede tilldelas vuxenutbildningsbidrag. Bidraget utgår,
efter behovsprövning, med högst tvåtusen kronor för gymnasiestudier och
högst ettusen kronor för andra studier. Vuxenutbildningsbidrag utgår ej för
tid, då den studerande uppbär studiebidrag eller förhöjt studiebidrag.

Vuxenutbildningsbidrag utgår icke för studier vid varje läroanstalt för
vuxna. För närvarande gäller, att ifrågavarande bidrag kan erhållas av de
elever, som vid statligt gymnasium för vuxna, statsunderstött kvällsgymnasium
för vuxna, statens aftonskola, statens kompletteringsgymnasium
eller fyraårig deltidskurs av det tekniska gymnasiets specialkurs bedriver
studier med studentexamen, handelsgymnasieexamen eller ingenjörsexamen
som mål.

I fråga om brevskolestipendierna uttalade studiehjålpsutredningen (SOU
1963:48).

Chefen för ecklesiastikdepartementet har vid 1963 års riksdag meddelat
att gymnasieutredningen har för avsikt att ta upp frågan om den definitiva
utformningen av vuxenutbildningen på gymnasiestudiet (jfr statsutskottet
1963: 60). I samband härmed torde jämväl frågan om brevskolestipendierna
komma att prövas. Studiehjålpsutredningen har med anledning härav inte
ansett sig böra uppta denna form av studiehjälp till prövning.

Särskilda utskottet hade i sitt utlåtande nr 1 år 1964 att ta ställning
till motioner med yrkanden dels att deltidsstuderande skulle kunna få
studiehjälp om undervisningen var av viss omfattning, dels att de som bedriver
korrespondensstudier t. v. skulle få vuxenutbildningsbidrag, dels att
formerna för korrespondensstudiernas definitiva inordnande i det studiesociala
systemet skulle utredas.

Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandena, yttrade i sitt av riksdagen
i denna del godkänna utlåtande.

Flertalet deltidsstuderande saknar i dag tillgång till studiehjälp i annan

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

form än lån. De deltidsstuderande bedriver i allmänhet sina studier vid
sidan av ett förvärvsarbete, och det har tidigare ansetts, att deras behov
av bidrag från det allmänna inte är framträdande. Emellertid är numera hithörande
frågor föremål för överväganden inom gymnasieutredningen och
yrkesutbildningsberedningen.

Utskottet, som förutsätter att frågan om studiesociala förmåner för deltidsstuderande
kommer att behandlas mot bakgrunden av vuxenutbildningens
organisation i dess helhet, anser det inte tillrådligt att föregripa
resultatet av de båda nyssnämnda utredningarnas arbete genom att nu införa
generella bidrag för deltidsstuderande vid läroanstalter av gymnasieeller
yrkesskolekaraktär eller för korrespondensstuderande. Att avskilja
vissa kategorier inom gruppen deltidsstuderande och ge dem särskilda förmåner
skulle strida mot den för hela propositionen bärande enhetlighetstanken,
till vilken utskottet i det föregående givit sin anslutning.

Studiestöd till studerande som kompletterar studentbetyg

För erhållande av studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet eller studiemedel
enligt studiemedelsförordningen fordras att vederbörande studerar
vid vissa särskilt angivna läroanstalter eller utbildningslinjer.

Kompletteringsstudier kan förutom vid kvällsgymnasierna bedrivas på
flera olika sätt, t. ex. genom att läsa på egen hand, genom korrespondensstudier,
genom enskilda studier under ledning av lärare, genom studier vid
exempelvis ferieskolor eller vid särskilda kompletteringskurser, varefter
fyllnadsprövning sker vid gymnasium med studentexamensrätt. Kompletteringskurser
anordnas av en rad sammanslutningar såsom bl. a. Kursverksamheten
vid Stockholms universitet, Folkuniversitetets kvällsgymnasium
i Göteborg och Lunds studentkårs intressebyrå. Vidare brukar universiteten
anordna särskilda kompletteringskurser i latin och filosofi. Vid statens
kompletteringsgymnasium ägde sista intagningen rum i oktober 1964.

Den som bedriver kompletteringsstudier vid kvällsgymnasium kan erhålla
studielån i enlighet med studiehjälpsreglementet. Studiebidrag med tillägg
eller förhöjt studiebidrag utgår däremot inte. Ej heller utgår vuxenutbildningsbidrag.
Till övriga kompletteringsstuderande utgår icke någon form
av studiestöd. Kompletteringsstuderande som är inskriven vid universitet
kan dock, om han samtidigt bedriver akademiska studier, erhålla studiemedel
enligt studiemedelsförordningen. Kan de akademiska studierna därvid
icke bedrivas i normal takt, uppstår emellertid i sådant fall svårigheter
för den studerande att styrka sin studielämplighet vid ansökan om fortsatta
studiemedel.

Sveriges förenade studentkårer har i december 1964 hemställt till chefen
för ecklesiastikdepartementet att de som kompletterar studentbetyg eller
motsvarande för behörighet till universitets- och högskolestudier måtte inordnas
i något studiesocialt system, företrädesvis studiemedelssystemet.

Andra lagutskottets utlåtande nr W år 1965

Centrala studiehjälpsnämnden har till Kungl. Maj :t avgivit utlåtande
över Sveriges förenade studentkårers framställning. Nämnden har därvid
anfört bl. a.

När det gäller frågan om studiestödet till kompletteringsstuderande anmäler
sig särskilda problem. I viss utsträckning bedrives studierna som
heltidsstudier, medan i andra fall studierna sker vid sidan av förvärvsarbete.
Vidare försiggår studierna i stor utsträckning under utbildningsformer
som inte är statliga, statsunderstödda eller ställda under statlig
tillsyn. Det är således inte möjligt att nu infoga alla kompletteringsstuderande
i något av de existerande systemen för studiesocialt stöd — studiehjälpssystemet
eller studiemedelssystemet. Centrala studiehjälpsnämnden
är därför inte beredd att ta ställning till frågan om studiesocialt stöd till
ifrågavarande studerande, förrän denna blivit föremål för allsidig utredning.
Nämnden föreslår, att Kungl. Maj :t måtte förordna om att sådan utredning
snarast vidtages. Utredningen synes nämnden böra ske i nära anslutning
till frågan om studiehjälpen för vuxenutbildning.

Studiestöd till folkhögskoleelever vid kortare åmncskurser

Jämlikt 7 § studiehjälpsreglcmentet utgår studiebidrag jämte tillägg eller
förhöjt studiebidrag endast vid heltidsundervisning omfattande minst åtta
veckor. Kungl. Maj :t äger dock förordna att i särskilda fall studiehjälp
skall utgå även vid kurser omfattande mindre än åtta veckor. Sådant förordnande
har enligt 4 § tillämpningsbestämmelserna till studiehjälpsreglementet
givits beträffande viss kurs vid statens gymnasium för vuxna och
kurs vid yrkesskola för vissa sjukvårdsbiträden.

Före studiehjälpsreglementets ikraftträdande gällde att elev vid folkhögskola
kunde erhålla behovsprövat stipendium om undervisningen pågick
minst fyra veckor. Högsta belopp utgjorde per månad 100 kronor för äldre
och 75 kronor för yngre elev.

Studiehjälpsutredningen anförde i sitt betänkande (SOU 1963:48).

Antalet elever med kortare utbildningstid än en termin är relativt begränsat.
Av samtliga heltidsstuderande vid yrkesskolorna i oktober 1961
bevistade mer än 95 procent kurser om minst fem månader. I viss utsträckning
finns kortare kurser också vid folkhögskolorna; de s. k. sommarkurserna
har sålunda en varaktighet av mellan 13 och 17 veckor. Vid folkhögskolorna
kommer att i framtiden inrättas s. k. fristående ämneskurser.
Dessa kurser torde emellertid främst ha anknytning till folkbildningsverksamheten
och meddelar i motsats till övriga skolformer, som infogats i
studiehjälpssystcmet, således inte egentlig skolutbildning. Kursernas längd
torde vidare i flertalet fall omfatta högst omkring en månad. Slutligen kommer
kortare kurser att finnas jämväl vid lantbrukets yrkesskolor i form
av s. k. specialkurser.

Utredningen föreslår att studierna skall omfatta minst fyra månader för
att studiebidrag och tillägg skall kunna utgå.

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

I proposition nr 138 år 1964- anförde föredragande departementschefen
beträffande utredningens förslag om undervisningstidens längd.

I remisskritiken har påpekats, att förslaget kan få menliga följder för
rekryteringen till ämneskurserna vid folkhögskolorna och för vissa yrkesutbildningskurser
på lantbruksundervisningens område. Berörda olägenheter
synes väsentligen kunna avhjälpas, om det nu diskuterade villkoret
uppmjukas så att det kommer att gälla åtta veckors heltidsundervisning.
Jag förordar att så sker.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning
till motioner med yrkanden om förkortning av tidskravet åtta veckor. Utskottet
anförde i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1.

Beträffande tidskravet å åtta veckor vill utskottet till en början framhålla,
att detta på det hela taget är mindre strängt än motsvarande nu gällande
villkor. I allmänhet fordras nu för erhållande av studiehjälp att undervisningen
omfattar minst fyra månader. Bl. a. folkhögskolornas elever
kan dock få behovsprövade stipendier för genomgång av kurser som omfattar
minst fyra veckor.

Enligt utskottets mening kan det inte komma i fråga att helt slopa varje
tidskrav. Det kan inte vara rimligt att belasta ett studiesocialt system, vars
främsta uppgift är att bidraga till en demokratisering av den högre utbildningen,
med ersättningar för deltagande i varjehanda kurser som varar
några enstaka dagar eller en eller ett par veckor. Med hänsyn till den nyss
åberopade enhetlighetsprincipen inom systemet är det inte heller gärna
möjligt att differentiera tidskravet på ett sätt som gynnar exempelvis folkhögskolornas
elever framför eleverna vid andra institutioner.

Efter ingående överväganden har utskottet kommit till slutsatsen att det
i propositionen föreslagna tidskravet å åtta veckor är det alternativ som
åtminstone för närvarande är att föredraga.

Utskottet

Studiestöd till elever vid de fria kristna samfundens seminarier och vissa
ledarinstitut

Studiemedel utgår enligt 1 § studiemedelsförordningen för finansiering av
studier vid de universitet och högskolor och övriga läroanstalter beträffande
vilka Kungl. Maj :t så bestämmer. Som allmän förutsättning för att studiemedel
skall tillhandahållas gäller att läroanstalten eller utbildningslinjen
skall vara statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. De fria
kristna samfundens pastorsseminarier tillhör ej de läroanstalter vilkas
elever har rätt till studiemedel.

Motionerna I: 324 och II: 392 samt I: 129 och II: 167 syftar till att elever
vid de fria kristna samfundens pastorsseminarier och liknande utbildningsanstalter
skall inordnas i studiemedelssystemet. I motionerna 1: 324 och
II: 392 framhålles att någon form av offentlig insyn beträffande undervisningens
omfattning och kvalitet torde vara nödvändig för att elever vid
nämnda institutioner skall erhålla rätt till studiemedel. En sådan statlig

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

insyn skulle enligt motionärerna kunna ordnas på exempelvis samma sätt
som för de statsunderstödda studieförbunden.

Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande över motionerna understrukit
vikten av att den principen bibehålies, att studiemedel endast
skall utgå till sådan enskild utbildningsverksamhet, som är endera statsunderstödd
eller ställd under statlig tillsyn. Nämnden har vidare uttalat
att den begränsade insyn som gäller för statsunderstöd till studieförbunden
ej är tillfredsställande, när det gäller ett reguljärt studiestöd med betydande
förmåner.

Skolöverstyrelsen har i remissyttrande ställt sig positiv till motionerna.
Beträffande frågan om den statliga insynen i undervisningen har skolöverstyrelsen
instämt i det i motionerna 1: 324 och II: 392 framförda förslaget
att tillsynen skulle ordnas på samma sätt som för de statsunderstödda studieförbunden.
Ett annat sätt att ordna den statliga tillsynen är enligt skolöverstyrelsen
att tillämpa samma modell som används för Sköndalsinstitutets
olika utbildningslinjer.

Vid fjolårets riksdag i samband med studiemedelssystemets införande
väcktes motioner med samma syfte som de nu förevarande. Särskilda utskottet
avstyrkte motionerna under hänvisning till att endast sådan enskild
utbildningsverksamhet som var statsunderstödd eller underställd statlig
tillsyn borde inordnas under de studiesociala författningarna.

Principen om statlig kontroll av utbildningen för att studiesociala förmåner
skall utgå gäller både för studiehjälpsreglementets och studiemedelsförordningens
del. Denna princip bör enligt utskottets mening bibehållas.
De fria kristna samfundens pastorsseminarier och liknande utbildningsanstalter
är för närvarande inte underkastade någon statlig tillsyn. Under
förutsättning att sådan tillsyn kan anordnas på ett tillfredsställande sätt
bör emellertid, enligt utskottets uppfattning, de berörda utbildningsanstalternas
elever kunna erhålla studiesocialt stöd och då företrädesvis enligt studiemedelsförordningen.
Vad utskottet anfört synes böra bringas till Kungl.
Maj :ts kännedom.

Studiestöd till korrespondensstuderande

Studier vid korrespondensinstitut berättigar ej till stöd enligt studiehjäipsreglementet
eller studiemedelsförordningen. Elever vid sådana läroanstalter
kan under vissa förutsättningar erhålla bidrag till kursavgiften
i form av brevskolestipendier, som utgår med i regel högst 300 eller 450
kronor om året. I samband med preparandkurs kan stipendiet uppgå till
600 kronor. Studerande vid vissa läroanstalter för vuxna kan under studiernas
slutskede efter behovsprövning erhålla vuxenutbildningsbidrag
med högst 2 000 kronor.

I motionerna I: 162 och II: 196 yrkas att korrespondensstuderande, som
bevistar preparandkurser, skall kunna erhålla vuxenutbildningsbidrag.

I motionerna 1:320 och 11:384 begäres att riksdagen skall anhålla om

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om det studiesociala stödet
till korrespondensstuderande.

Vid behandlingen av frågan om det studiesociala stödet under fjolåret
hade riksdagen att ta ställning till motioner av i huvudsak samma innebörd
som de nu förevarande. Särskilda utskottet hänvisade då i sitt av riksdagen
i denna del godkända utlåtande till att frågan om de deltidsstuderandes
studiestöd övervägdes inom gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen
samt ansåg det ej tillrådligt att föregripa resultatet av de båda
nyssnämnda utredningarnas arbete genom att införa generella bidrag till
korrespondensstuderande.

Utskottet har inhämtat att gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen
under inevarande år ämnar avgiva betänkanden i vilka ekonomiska
frågor i samband med korrespondensundervisning kommer att behandlas.
Under hänvisning härtill ansluter sig utskottet till den ståndpunkt
särskilda utskottet intog i fjol. Utskottet anser således att de nu
aktuella motionsyrkandena icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Studiestöd till studerande som kompletterar studentbetyg

Studerande, som bedriver studier för att komplettera studentbetyg, har i
regel ej rätt till studiestöd enligt studiehj älpsreglementet eller studiemedelsförordningen.

Motionerna I: 129 och II: 167 syftar till att de kompletteringsstuderande
skall inordnas i något av de studiesociala systemen, företrädesvis studiemedelssystemet.

Motionärerna framhåller att komplettering av studentbetyg ofta förekommer
för att korrigera ett linjeval i gymnasiet som inte leder fram till
den vid en senare tidpunkt önskade utbildningen. Enligt motionärerna är
det angeläget både ur samhällets och individens synpunkt, att möjligheter
finns att på rimliga villkor förändra studieinriktningen vid övergången
från gymnasiala till postgymnasiala studier.

Sveriges förenade studentkår har i framställning till Kungl. Maj :t aktualiserat
frågan om studiesocialt stöd till de kompletteringsstuderande. Centrala
studiehjälpsnämnden har i avgivet utlåtande över framställningen
föreslagit att frågan blir föremål för en allsidig utredning. Nämnden har
vidare framhållit att utredningen bör ske i nära anslutning till frågan om
studiehj älpen till vuxenutbildning.

Enligt utskottets uppfattning talar mycket för att studerande som kompletterar
studentbetyg får bättre studiesociala förmåner. Sedan nu spörsmålet
uppmärksammats och centrala studiehj älpsnämnden begärt utredning av
frågan, förutsätter utskottet att de kompletteringsstuderandes situation blir
föremål för närmare granskning. Vad utskottet anfört synes böra bringas
till Kungl. Maj :ts kännedom.

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965
Studiestöd till folkhögskoleelever vid kortare ämneskurser

Förmånerna enligt studiehjälpsreglementet utgår endast vid heltidsundervisning
omfattande minst åtta veckor. Kungl. Maj :t kan dock förordna om
studiehjälp även vid kurser av mindre längd.

I motionen 11:449 begäres att studiehjälpsreglementets förmåner skall
utgå till elever vid de korta ämneskurser, som är en direkt påbyggnad på
första och andra årskurserna vid folkhögskolorna. Motionärerna framhåller
att de ämneskurser som följer direkt efter första respektive andra
årskursen i regel omfattar sex veckor samt att dessa kurser är synnerligen
betydelsefulla.

Motionärerna synes åsyfta de s.k. anslutna ämneskurserna, d.v.s. de kurser
som följer omedelbart efter de ordinarie årskurserna vid folkhögskolorna.
Enligt den praxis som numera tillämpas av centrala studiehjälpsnämnden
medför dessa kurser rätt till studiehjälp för deltagarna även om kurstiden
för ämneskursen understiger åtta veckor. Motionärernas önskemål
synes alltså redan vara tillgodosett. Beträffande de fristående ämneskurserna
— för vilka alltså kravet på åtta veckors kurstid upprätthålles — har
utskottet inhämtat, att skolöverstyrelsen hos Kungl. Maj :t begärt att studiehjälp
skall kunna utgå även vid kurser som omfattar mindre än åtta
veckor. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat den i detta avsnittet
behandlade motionen.

Med hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om
studiestöd till elever vid de fria kristna samfundens teologiska
seminarier, samt

2) motionerna I: 324 och II: 392,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående studiestödet
till elever vid de fria kristna samfundens pastorsseminarier
och vissa ledarinstitut;

B. att riksdagen i anledning av motionerna 1: 129 och II: 167,
såvitt angår yrkandet om studiestöd till studerande som kompletterar
studentbetyg, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom
sin mening giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört angående behovet av utredning av frågan om studiestöd
till studerande som kompletterar studentbetyg;

C. all följande motioner, nämligen

1) motionerna 1: 162 och II: 196, såvitt nu är i fråga, samt

2) motionerna 1:320 och 11:384,

icke måtte föranleda någon riksdagen åtgärd;

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

D. att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 129 och II: 167, såvitt nu är i fråga, i den
mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan
hemställt,

2) motionerna I: 324 och II: 392, i den mån de icke kan anses
besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, samt

3) motionen 11:449,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,
herrar Lars Larsson, Edström, Hubinette, Wanhainen och fru
Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson
i Alvesta, Rengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i
Södertälje, fru Svensson och herr Lothigius.

Reservation

vid utskottets hemställan under C. av fru Hamrin-Thorell, herr Edström,
fru Olsson, herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors och Gustavsson i
Alvesta, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 10 med orden »Vid
behandlingen av» och slutar med orden »någon riksdagens åtgärd» bort
ersättas med text av följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening synnerligen viktigt att det för närvarande
helt otillfredsställande studiesociala stödet till de vuxenstuderande
byggs ut så att denna kategori får samma möjligheter till utbildning som
andra grupper studerande. Ekonomiska frågor i samband med korrespondensundervisningen
kommer visserligen att behandlas i de betänkanden
som gymnasieutredningen och vuxenutbildningsberedningen ämnar avgiva
detta år. Gymnasieutredningen kommer dock icke att närmare behandla
frågan om den tekniska utformningen av det studiesociala stödet åt vuxna.
Det är oklart vad dessa utredningar kan komma att föreslå. Icke obetydlig
tid kommer säkerligen också att förflyta innan ett slutgiltigt förslag kan
komma att föreläggas riksdagen. Då det enligt utskottets mening är angeläget
att frågan om studiesocialt stöd till de vuxenstuderande når en snabb

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

lösning bör de åtgärder som kan vidtagas utan ytterligare utredning omgående
komma till stånd. I motionerna I: 162 och II: 196 har anförts att det
s. k. vuxenutbildningsbidraget, som efter behovsprövning kan utgå under
studiernas slutskede till studerande vid kvälls- och vuxengymnasier, skulle
utan ytterligare utredning kunna göras tillgängligt även för korrespondensstuderande,
som bedriver motsvarande studier för bevistande av preparandkurser.
Utskottet anser att en sådan åtgärd skulle innebära ett steg i riktning
mot en förbättring av de korrespondensstuderandes studieekonomiska situation
och tillstyrker sålunda motionerna. I enlighet med vad i motionerna
anförts bör bidragen utgå fr. o. m. höstterminen 1965. Genom det sagda anser
sig utskottet ha besvarat jämväl motionerna I: 320 och II: 384.»
b) att utskottet under C. bort hemställa,

»dels att riksdagen med bifall till motionerna I: 162 och
II: 196, såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionerna
I: 320 och II: 384 måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402)

Härigenom förordnas, att 19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §

Studerande vid läroanstalt för vuxna Studerande vid läroanstalt för vuxna
må under studiernas slutskede till- samt studerande, som genomgår av
delas vuxen utbildningsbidrag. brevskola anordnad preparandkurs,

beträffande vilken Konungen så bestämmer,
må under studiernas slutskede
tilldelas vuxenutbildningsbidrag.

Vuxenutbildningsbidrag utgår -—------— andra studier.

Vuxenutbildningsbidrag må-------—förhöjt studiebidrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965

dels att motionerna 1: 320 och II: 384, i den mån de icke
kan anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»