Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959 (Utlåtande 1959:L2u32 l2u)

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Nr 32

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj
1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande
tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 3 april 1959 dagtecknad proposition, nr 131, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 32

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

Härigenom förordnas, att 1—4 §§ och 7 § lagen den 16 maj 1930 om vissa
inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Arbete för tillverkning av bagerieller
konditorivaror må icke bedrivas
å sön- eller helgdag eller å tid mellan
klockan 8 eftermiddagen och klockan
6 förmiddagen å söckendag. Vad
sålunda stadgats äger dock icke tilllämpning
å tillverkning för eget hushåll,
vilken bedrives utan biträde av
annan än medlem av hushållet.

(Föreslagen lydelse)

Arbete för tillverkning av bagerieller
konditorivaror må icke bedrivas
å sön- eller helgdag eller å tid mellan
klockan 8 eftermiddagen och
klockan 6 förmiddagen å söckendag.
Vad sålunda stadgats äger dock icke
tillämpning å tillverkning av spiseller
knäckebröd, käx eller annat därmed
jämförligt bakverk eller å tillverkning
för eget hushåll, vilken bedrives
utan biträde av annan än medlem
av hushållet.

Om arbete----—---jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid
vilkas framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under
högst tre timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen; b)

i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning
av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan
samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag
under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar
mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen; 1

1 Senaste lydelse av 1, 2 och 7 §§ se SFS 1939:202.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959 3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

d) uppeldning eller deggörning ut- d) uppeldning, deggörning eller
föras å söckendag mellan klockan 4 flyttning av brödämnen till och från
och klockan 6 förmiddagen; jäsrum utföras å söckendag mellan

klockan 4 och klockan 6 förmiddagen; e)

uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid,
då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag,
som närmast föregår två eller flera
på varandra följande sön- och helgdagar,
uppeldning eller deggörning
utföras jämväl mellan klockan 2 och
klockan 4 förmiddagen och annat arbete
mellan klockan 3 och klockan 6
förmiddagen.

Arbete för tillverkning av spiseller
knäckebröd må, där arbetet år
indelat i skift, å söckendag fortgå
jämväl mellan klockan 8 och klockan
10 eftermiddagen ävensom, i den
mån så kräves för det tillverkade
brödets torkning, mellan klockan 10
eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

Därest särskilt förhållande påkallar
avvikelse från det i 1 § stadgade
förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§
är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör
att meddela tillstånd därtill.
Sådant tillstånd, vilket skall sökas
för varje särskilt tillfälle, må ej
avse mer än två dygn i sänder eller

f) under natten till söckendag,
som närmast föregår sön- eller helgdag,
jämväl annat arbete än som
under d) sägs utföras mellan klockan
5 och klockan 6 förmiddagen;

g) under natten till söckendag.
som närmast föregår två eller flera
på varandra följande sön- och helgdagar,
uppeldning, deggörning eller
flyttning av brödämnen till och från
jäsrum utföras jämväl mellan klockan
2 och klockan 4 förmiddagen
och annat arbete mellan klockan 3
och klockan 6 förmiddagen.

§•

Bedrives arbete för tillverkning av
bageri- eller konditorivaror med regelbunden
skiftindelning, må det å
söckendag fortgå jämväl mellan klockan
8 och klockan 11 eftermiddagen.

Andra lagutskottets

(Nuvarande lydelse)
för samma arbetsställe meddelas
mer än tio gånger under ett och samma
kalenderår. Är ytterligare eftergift
av särskilt förhållande tillfälligtvis
påkallad, må sådan eftergift meddelas
av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift
av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare
nattarbete, äge yrkesinspektionens
chefsmyndighet att lämna
medgivande därtill; och skola därvid
meddelas de föreskrifter om nattarbetets
anordnande, som kunna finnas
erforderliga.

Är på

utlåtande nr 32 år 1959

(Föreslagen lydelse)
för samma arbetsställe meddelas mer
än tio gånger under ett och samma
kalenderår. Når särskilda skål föranleda
därtill, må ytterligare eftergift
meddelas av yrkesinspektionens
chefsmyndighet.

vederbörande yrkesinspektör.

7 §•

Därest innehavare av företag, som
i denna lag avses, försummar att
fullgöra anmälningsskyldighet, varom
stadgats i 4 § tredje stycket, eller
skyldighet, som är föreskriven i 5 §
andra stycket, straffes med dagsböter.

Därest innehavare av företag, som
i denna lag avses, försummar att fullgöra
anmälningsskyldighet, varom
stadgats i 4 § andra stycket, eller
skyldighet, som är föreskriven i 5 §
andra stycket, straffes med dagsböter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1959. I

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft vissa
i anledning därav väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 468 av fru Gärde Widemar m. fl. och II: 572
av fröken Elmén m. fl. samt

motionen II: 573 av herr Nilsson i Gävle m. fl.

I motionerna 1:468 och 11:572 har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta att 1. avslå proposition nr 131, 2. Sverige säger upp konventionen nr
20 beträffande arbetstid för bagerier, samt 3. nuvarande bageriarbetstidslagen
upphäves».

I motionen II: 573 har hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört för sina yrkanden, får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till
motionerna II: 572 och 573.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den särskilda regleringen av arbetstidens
förläggning inom bagerinäringen i fortsättningen inte skall äga tillämpning
på tillverkning av spis- eller knäckebröd, käx eller annat därmed
jämförligt bakverk. I fråga om tillverkningen av annat bröd föreslås vissa
uppmjukningar i nu gällande regler. Sålunda föreslås angående tidpunkten
för arbetets början, förutom en viss utvidgning av möjligheten att
utföra förberedelsearbeten före påbörjandet av det egentliga bageriarbetet,
att under natten till söckendag, som närmast föregår sön- eller helgdag,
varje slag av bageri- och konditoriarbete skall få utföras mellan klockan 5
och 6 på morgonen. Beträffande tiden för arbetets slut innebär förslaget, att
arbete, som bedrives med regelbunden skiftindelning, på söckendag skall
få utföras till klockan 23. Slutligen föreslås en viss utvidgning av arbetarskyddsstyrelsens
dispensrätt.

Inledning

Arbetstid och arbetsförhållanden i bagerier och konditorier regleras, förutom
av allmänna arbetstidslagen och arbetarskyddslagen, av lagen om
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och
konditoriarbete. Den sistnämnda, som i allmänhet benämnes bagerilagen,
utfärdades den 16 maj 1930 (nr 139; ändr. 202/39 och 78/45) och innehåller
i väsentliga delar bestämmelser, vilka dessförinnan varit gällande
sedan 1919.

Efter den första bagerilagens tillkomst har vid olika tillfällen framställningar
gjorts såväl om lagens upphävande som om ändringar i densamma.
Den senaste mera betydelsefulla ändringen gjordes 1939, då de s. k. familjebagerierna,
vilka tidigare varit undantagna från lagens tillämpning, inordnades
under lagen. Frågan om utredning rörande bagerilagen aktualiserades
sedermera genom skrivelser den 6 juli 1949 och den 6 juni 1951 från Sveriges
bageriidkareförening och Kooperationens förhandlingsorganisation till chefen
för socialdepartementet. Skrivelserna jämte vissa yttranden överlämnades
den 22 oktober 1951 av chefen för socialdepartementet till arbetstidsutredningen,
som fick i uppdrag att ta handlingarna under övervägande vid
fullgörandet av det utredningen tidigare meddelade uppdraget att verkställa
en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Arbetstidsutredningen1 framlade den 24 maj 1955 betänkande (SOU 1955:
24) med förslag till ny lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för
förläggande av bageri- och konditoriarbete.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av arbetarskyddsstyrelsen
(efter hörande av yrkesinspektörerna), arbetsmarknadsstyrelsen,
socialstyrelsen, kommerskollegium (efter hörande av Stockholms handelskammare,
Skånes handelskammare och Handelskammaren i Gävle), Svenska
arbetsgivareföreningen, Svensk industriförening, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,
Sveriges bageriidkareförening, Sveriges konditorförening,
Kooperationens förhandlingsorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,
Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet
och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Gällande bestämmelser

Bagerilagen

Bagerilagens huvudstadgande i 1 § innefattar förbud mot arbete för tillverkning
av bageri- eller konditorivaror å sön- eller helgdag eller å tid mellan
klockan 20 och klockan 6 å söckendag. Förbudet gäller såväl arbetstagare
som företagare men avser inte tillverkning för eget hushåll, vilken
bedrives utan biträde av annan än medlem av hushållet.

Från det sålunda stadgade förbudet mot nattarbete och arbete på söneller
helgdag gives vissa undantag. Beträffande söndagsförbudet gäller, att i
bageri- eller konditorirörelse tillverkning av konditorivaror får utföras
under högst tre timmar mellan klockan 6 och klockan 18, att i hotell-,
restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av bröd, bakelser
eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband
med bageri- eller konditorirörelse, får utföras under samma tid som nyss
sagts samt att s. k. anrörning får utföras under högst två timmar mellan
klockan 8 och klockan 20 (2 § a—c). Beträffande nattarbetsförbudet är
föreskrivet, att varje söckendag uppeldning och deggörning får utföras mellan
klockan 4 och klockan 6, att å söckendag, som närmast föregår två eller
flera på varandra följande sön- och helgdagar nämnda förberedelsearbeten
får utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 och annat arbete mellan
klockan 3 och klockan 6 samt att uppeldning får utföras av annan än bagerieller
konditoriarbetare å tid, då eljest arbete enligt bagerilagen ej får bedrivas
(2 § d—f). Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd får, om
arbetet är indelat i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 20 och
klockan 22 och, i den mån det kräves för brödets torkning, mellan klockan
22 och klockan 24 (3 §).

1 Häradshövdingen Ove Hesselgren, ordförande, ordföranden i Svenska industritjänstemannaförbundet
Harald Adamsson, ledamöterna av riksdagens andra kammare fru Elsa Johansson och
trafikinspektoren Olof Nilsson, direktören i Järnbruksförbundet Gustaf Rudenstam samt ombudsmannen
i Landsorganisationen i Sverige Edvard Vilhelmsson.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Om särskilt förhållande påkallar avvikelse från natlarbets- eller söndagsarbetsförbudet,
utöver vad tidigare nämnts, kan tillstånd därtill meddelas.
Vederbörande yrkesinspektör kan meddela dispens från förbudet, vilken
dock inte får avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe
meddelas mer än tio gånger varje kalenderår. Är ytterligare eftergift av
särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, kan sådan meddelas av arbetarskyddsstyrelsen.
Beträffande spis- och knäckebrödstillverkningen kan
arbetarskyddsstyrelsen meddela tillstånd till ytterligare nattarbete, om
sådant erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkningen (4 §).

Slutligen innehåller bagerilagen bestämmelser angående tillsyn å efterlevnaden
av lagen (5 §), straffbestämmelser (6—8 §§) och vissa regler angående
fördelningen av ansvaret för iakttagandet av lagens bestämmelser
(9 §).

Arbetarskyddslagen

Även arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1; ändr. 70/50, 100/55
och 111/58) innehåller bestämmelser om arbetstidens förläggning, vilka
dock endast avser arbetstagare. Sålunda stadgas, att arbetstagare skall
åtnjuta erforderlig ledighet för nattvila. I denna ledighet skall ingå tiden
mellan klockan 23 och klockan 5. Avvikelse får dock ske, där visst arbete
med hänsyn till sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet
måste fortgå jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan
5 eller efter klockan 23 (19 §). När särskilda skäl föranleder därtill, kan
arbetarskyddsstyrelsen medgiva, att arbetstagare användes till arbete å tid
mellan klockan 23 och klockan 5 i vidare utsträckning än som följer av förenämnda
bestämmelser (20 §). Beträffande kvinnlig arbetskraft gäller, att
kvinna som användes till hantverks- eller industriellt arbete skall för nattvila
beredas oavbruten ledighet från arbetet under minst elva timmar varje
dygn, i vilken ledighet skall ingå tiden mellan klockan 22 och klockan 5
(36 §). Vissa möjligheter till dispens från sistnämnda bestämmelser föreligger
enligt 37 §.

Arbetstidsutredningen

Arbetstidsutredningen anför beträffande arbetsförhållandena
inom bagerinäringen inledningsvis, att det var den rikliga förekomsten
av nattarbete, som föranledde den första bagerilagens tillkomst
år 1919. Allmänhetens önskan att erhålla färskt bröd redan till dagens första
måltid medförde att nattarbete på den tid laga hinder härför inte fanns
blev en vanlig företeelse inom bagerinäringen. Nattarbetet inom delta
näringsområde hade en annan och för arbetstagarna mera påfrestande
natur än nattarbete inom flertalet andra områden, främst den skiftgående
industrien. Inom denna senare äger skiftbyte rum, så att nattarbete i regel

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

förekommer endast varannan eller var tredje vecka. Inom mjukbrödsindustrien
åter blev nattarbete en permanent företeelse för arbetstagarna.

Den stora omfattningen av nattarbete inom bagerinäringen föranleddes
även av ett annat förhållande, fortsätter utredningen. Antalet företag inom
näringen var stort med ett jämförelsevis litet antal arbetare per arbetsställe.
Ofta drevs ett företag helt av företagaren själv och hans familjemedlemmar.
Konkurrensen företagen emellan var stor och medverkade till
strävan alt börja arbetet redan tidigt under natten, emellanåt till och med
på kvällen.

Utredningen konstaterar, att under den tid, som förflutit sedan den
första bagerilagens tillkomst, förhållandena inom bagerinäringen i hög grad
omgestaltats. Medan tillverkningen av mjukt bröd tidigare nästan uteslutande
skedde manuellt, användes numera olika maskinella hjälpmedel.
Bland förändringarna må nämnas kylrumsteknikens utveckling, vilken
möjliggör en annan produktionsordning än tidigare. Medan man förr var
hänvisad till att utföra uppslagningsarbetet på morgonen, är det vid företag
med kylrum möjligt att i varje fall i viss utsträckning utföra detta föregående
dag. Vidare har transporterna omgestaltats genom att bilen ersatt
hästskjutsarna. Trots att fråga här är om framställning av varor, som skall
konsumeras inom kort tid, har det blivit möjligt att vidga transportavstånden.
Ett bageriföretag kan sålunda i dag sälja mjukbröd inom väsentligt större
områden än vad tidigare var fallet. Denna utveckling har inneburit att det
tillkommit ett antal större och medelstora företag med avsevärt vidare
försäljningsområden än vad man tidigare haft inom mjukbrödsindustrien.

Rörande tillverkningen av hårt bröd anför utredningen, att det redan
tidigt förekom en viss mekanisering av produktionsprocessen. Efter den
första bagerilagens tillkomst har emellertid produktionsmetoderna väsentligt
rationaliserats, en utveckling som för övrigt ännu icke är avslutad. Blir
den fullt genomförd, synes tillverkningen inom spisbrödsfabrikerna komma
att drivas dygnet runt med ett minimum av mänsklig arbetskraft. Sannolikt
är dock att några mindre företag kommer att bibehålla de äldre och mera
manuellt betonade tillverkningsmetoderna. Om en spis- och knäckebrödsfabrik
redan år 1919 påminde om ett ordinärt industriföretag, är så i än
högre grad fallet i dag. över huvud taget är produktionsprocessen en
helt annan än den som förekommer vid mjukbrödsbagerierna, med undantag
emellertid för ett litet antal större företag som framställer limpor o. d.
Vid mindre och medelstora spis- och knäckebrödsfabriker drives enligt vad
utredningen funnit tillverkningen på tvåskift. Detta möjliggöres genom
bagerilagens bestämmelser om att arbetstiden vid dylik tillverkning kan
få utsträckas till klockan 22. Vid de största spisbrödsfabrikerna, nämligen
Wasakoncernens och Kooperativa förbundets, förekommer emellertid arbete
på treskift. Detta möjliggöres med hänsyn till undantags- och dispens -

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

bestämmelserna i 19 och 20 §§ arbetarskyddslagen. Vidare har med stöd
av 4 § bagerilagen dispens för nämnda fabriker beviljats av arbetarskyddsstyrelsen
för arbete nattetid.

Beträffande frågan huruvida spis- och knäckebrödsfabrikerna
bör vara inordnade under en särskild bagerilag
uttalar utredningen, att arbetsförhållandena i en spis- och knäckebröd sfabrik
numera är sådana, att anledning saknas att reglera arbetstidens förläggning
på annat sätt än som sker vid industriföretag i allmänhet. Utredningen
finner med hänsyn härtill, att bagerilagen — därest denna anses
böra bibehållas — icke för framtiden bör vara tillämplig på spis- och knäckebrödsfabriker.
Det skydd mot nattarbete, som arbetarskyddslagen tillförsäkrar
arbetstagarna, får vad detta näringsområde beträffar anses vara
tillräckligt. Företagarna bör enligt utredningens uppfattning ha de möjligheter
till anordnande av sKiftarbete, som denna lag medger, och icke dessutom
vara beroende av särskild dispens enligt en bagerilag. Viss annan
brödtillverkning bedrives under former, som mycket påminner om dem
varunder spis- och knäckebrödsfabrikerna arbetar. Så är fallet med tillverkning
av käx, wafers samt ltäxliknande småbröd. Företag, som uteslutande
tillverkar dylika varor, bör jämväl ligga utanför bagerilagen.

På grund av det anförda föreslår utredningen, att bagerilagen inte skall
äga tillämpning på ifrågavarande tillverkning.

Vad angår företag sysselsatta med mjukbrödstillverkning
är problemställningen enligt utredningen, å ena sidan att nattarbetsförbudet
otvivelaktigt medför vissa olägenheter för arbetsgivarna,
bl. a. i form av forcering av morgonarbetet, medan å andra sidan bageriarbetarna
av naturliga skäl är angelägna att tillse, att en återgång till tidigare
ogynnsamma förhållanden undvikes. Beträffande argumenteringen för
de båda sidornas motsatta uppfattningar rörande nattarbetsförbudet lämnar
utredningen följande redogörelse.

Enligt arbetsgivarsidans uppfattning finns det icke någon anledning
att för bageriarbetarna ha ett längre gående nattarbetsförbud än arbetarskyddslagens.
Förhållandena i dag är annorlunda än då den första bagerilagen
genomfördes 1919, då något generellt nattarbetsförbud icke fanns.
Det förhållandet att det egentliga bageriarbetet inte får börja förrän klockan
6 medför, att konsumenterna icke kan tillhandahållas färskt bröd till
dagens första måltid. Det medför också, att arbetet på morgnarna präglas
av stort jäkt. Frågan om tidpunkten för bageriarbetets början måste även
ses i förhållande till tiden för affärernas öppnande på morgnarna. För närvarande
är den mellanliggande tiden för kort. Det är vanligt att till en viss
affär bröd måste skickas två eller tre gånger samma dag. Detta fördyrar
transporterna och höjer brödpriset. Bagerilagen, som enligt vad från arbetsgivarsidan
anföres saknar förankring i det allmänna rättsmedvetan -

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

det, bör av här angivna skäl upphävas. Finnes anledning att snävare begränsa
handlingsfriheten än vad arbetarskyddslagen gör, bör detta ske genom
avtal mellan berörda organisationer.

Från arbetstagarsidan framhåller man, att bagerilagen ur sociala synpunkter
medfört betydande vinster för arbetstagarna. Det tidigare ofta förekommande
nattarbetet har försvunnit. Därest arbetet inom bagerinäringen
skulle drivas endast med iakttagande av arbetarskyddslagens nattarbetsförbud,
skulle till följd av den starka konkurrensen mellan företagarna
inom branschen arbetet i regel komma att börja klockan 5. Olägenheter
skulle då uppstå för arbetstagarna bl. a. därigenom att de allmänna kommunikationerna
vid denna tidpunkt endast i ringa utsträckning är i gång.
Vidare pekas på det i 19 § arbetarskyddslagen förefintliga undantaget, vilket
möjliggör arbete mellan klockan 23 och klockan 5, då allmänhetens
behov så föranleder. Bagerilagens avskaffande skulle därför öppna möjligheter
för en återgång till de för arbetstagarna ogynnsamma förhållanden,
som rådde före den första bagerilagens tillkomst. Vidare erinras om den
mekanisering och rationalisering som arbetet inom bagerinäringen under
senare tid genomgått, varjämte det påpekas, att mjölet har högre kvalitet
numera och att detta medför, att jäsningsförmågan förbättrats. Hela denna
utveckling underlättar bagerilagens bibehållande. Härtill bidrager även att
transporterna numera är motoriserade. Beträffande frågan om tillgodoseende
av konsumentintresset framhålles, att den stora industriarbetarklassen,
även om arbetet i bagerierna fick påbörjas klockan 5, inte skulle erhålla
färskt bröd till dagens första måltid. Visserligen medges, att brödet
på vissa orter når fram väl sent på dagen. De mindre justeringar i tiden för
morgonarbetets början som av den anledningen kan ifrågakomma kan
göras, om man vidgar dispensmöjligheterna.

Vad först beträffar de synpunkter som sålunda från arbetsgivar- respektive
arbetstagarsidan framförts på frågan om tidpunkten för arbetets
början anför utredningen, att efterfrågan på mjukbröd i regel
är starkt koncentrerad till ett litet antal morgontimmar. Det torde vara få
grenar av detaljhandeln, där en liknande koncentration av inköpen ger sig
till känna. Detta sammanhänger med de inom vårt land utvecklade konsumtionsvanorna,
som alltjämt i stor utsträckning är inriktade på dagsfärskt
bröd även om de under senare år blivit något mindre markerade i
detta hänseende än vad tidigare varit fallet.

Utredningen konstaterar, att det inom andra industrigrenar, om man
bortser från de skiftgående, är en mindre vanlig företeelse, att företagarna
tar arbetarskyddslagens möjligheter i anspråk för att börja arbetet så tidigt
som klockan 5. Då det åter gäller bagerinäringen, är det ett starkt företagarintresse
att igångsätta arbetet så tidigt som möjligt.

Bland de problem bagerilagen skapar framhåller utredningen de i det
föregående behandlade svårigheterna att i tid skicka färskt bröd till buti -

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

kerna. I de delar av landet, där kommunikationerna är glesa och avstånden
långa, händer det att färskt bröd kan säljas först sent på dagen. Emellertid
har dessa problem inte den räckvidd, att de enligt utredningens uppfattning
kan tagas som motiv för en ändring av lagen. De pekar endast på
lämpligheten av att i vissa ej särskilt talrika fall kunna taga hänsyn till
de lokala förhållandena. Detta kan emellertid ske genom ändringar i dispensmöjligheterna.

Utredningen anser, att därest arbetet vid bagerierna fick börja klockan 5,
detta skulle medföra avsevärt försämrade arbetsförhållanden för de anställda
och att tillgång till dagsfärskt bröd på morgonen tidigare än vad
för närvarande är fallet icke har en så hög angelägenhetsgrad, att den motiverar
denna försämring.

Av här anförda skäl föreslår utredningen, att nu gällande förbud för
påbörjande av bageriarbete bibehålies, dock med viss uppmjukning, som i
fortsättningen närmare skall beröras.

Icke heller beträffande tidpunkten för arbetets slut föreslår
utredningen i princip någon ändring i gällande regler. Jämväl härutinnan
föreslås emellertid visst undantag, som beröres i det följande.

Utredningen upptager även till bedömande frågan, huruvida företagarna
bör vara underkastade nattarbetsförbudet.
Härutinnan anför utredningen.

Det har i förarbetena till lagstiftningen på området i olika sammanhang
gjorts vissa erinringar mot förbudet för företagarna att före ett visst klockslag
arbeta inom det egna företaget. Man menar att det bör vara företagarnas
ensak att avgöra, vid vilken tid på dygnet de själva skall arbeta. Denna
ordning råder inom andra industrigrenar. Utredningen vill häremot anföra
att, därest företagarna inom bagerinäringen skulle ha möjligheter att arbeta
på samma sätt som inom andra industrigrenar, skulle de sannolikt utnyttja
möjligheterna till nattarbete väsentligt mera än företagare inom andra
verksamhetsområden. Starka skäl, bl. a. skyddssynpunkter, talar för att
bibehålla förbudet.

Utredningen tillägger, att internationella arbetsorganisationens av Sverige
år 1940 ratificerade konvention nr 20, enligt vilken det i princip är förbjudet
att tillverka bröd eller konditorivaror med undantag av torkat bröd
under en tidrymd av sju timmar innefattande tiden mellan klockan 23 och
klockan 5, är tillämplig på såväl arbetsgivare som arbetstagare. En ändring
av lagstiftningen på denna punkt förutsätter således att Sverige uppsäger
denna konvention. Någon ändring av vad som för närvarande gäller härutinnan
bör därför enligt utredningens mening icke ske.

Såsom tidigare nämnts anser utredningen vissa ytterligare undantag
från nattarbetsförbudet utöver de nu gällande böra införas i lagen. Vad
först beträffar tidpunkten för arbetets början föreslår utredningen,
att under natten till söckcndag, som närmast föregår sön- eller

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

helgdag, egentligt bageriarbete må utföras jämväl mellan klockan 5 och
klockan 6. Som skäl härför anföres.

Inköpen å lördagar avser två dagars konsumtion. För närvarande är det
stundom icke möjligt för konsumenterna att å lördagarna tillhandla sig
erforderliga kvantiteter mjukt bröd. Det låter sig nämligen icke göra att
på den korta tid som står till förfogande tillverka mjukbröd i den omfattning
och sortering som konsumenterna önskar.

Då det gäller lördagarna tillkommer ett annat problem. Affärerna stänger
dessa dagar så mycket tidigare än andra dagar, att färskt bröd vid mindre
gynnsamma kommunikationsförhållanden icke hinner fram till butiker, belägna
på större avstånd från tätorterna, i rimlig tid före stängningsdags.
Över huvud taget är svårigheterna inom näringen å lördagar betydligt större
än å andra dagar.

Utredningen anser, att det här gäller tillgodoseendet av ett allmänt konsumentintresse.
En ändring av tidpunkten för arbetets början å enbart lördagar
får väsentligt mindre sociala återverkningar. Den omständigheten,
att bageriarbetarna en gång i veckan får infinna sig till arbetet en timme
tidigare än vad för närvarande är fallet, kan ur skyddssynpunkt icke betraktas
som en mera allvarlig försämring av förhållandena. Utredningen
utgår emellertid från att, därest arbetet på lördagarna börjar en timme tidigare,
det även kommer att sluta tidigare än vad för närvarande är fallet.

Utredningen fortsätter:

Härefter återstår att taga ståndpunkt till frågan, huruvida tillbakaflyttandet
av tiden för det egentliga bageriarbetets början å lördagar bör föra
med sig en motsvarande ändring av tiden för förberedelsearbetenas början.
Som nämnts har från arbetsgivarsidan yrkats, att tidpunkten för dessa
senare arbeten skulle bestämmas till tidigast kl. 3.

I det föregående har utredningen icke ansett sig böra tillstyrka att tiden
för förberedelsearbeten å vanliga söckendagar som inte är lördagar göres
kortare än två timmar. Med hänsyn härtill talar utan tvivel vissa skäl till
förmån för det av arbetsgivarna väckta förslaget.

För flertalet företag, detta gäller i synnerhet de större, synes en tidrymd
för förberedelsearbeten av en timme vara väl tillmätt. Verkningarna av
den förkortning av tiden för förberedelsearbetenas utförande, som bleve
en följd därest dessa arbeten icke finge igångsättas förrän kl. 4 å lördagar,
kan nämnda företag utan svårigheter övervinna genom att låta ett något
större antal arbetare börja före kl. 5; såsom framgår av den statistiska
redogörelsen är för närvarande å lördagar endast inemot 8 % av arbetsstyrkan
i arbete mellan kl. 4 och 5. För en del mindre företag kommer det
dock att uppstå vissa svårigheter att hinna utföra de erforderliga förberedelsearbetena
mellan nämnda klockslag. I all synnerhet blir detta fallet
vid företag, som endast sysselsätter en anställd, ävensom vid företag där
ägaren är ensam i rörelsen.

Därest tiden för förberedelsearbetenas början på lördagar sättes till kl.
3, riskerar man enligt utredningens uppfattning, att företag i jämförelsevis
stor utsträckning skulle komma att utnyttja detta medgivande, medan samtidigt
ett ur praktiska synpunkter motiverat behov härav skulle föreligga
endast i fråga om en mindre antal företag. Avgörande för utredningens

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959 13

ståndpunkt har varit dels det sist anförda, dels ock den ej ringa försämring,
som arbetsförhållandena skulle undergå, därest vissa bageriarbetare
skulle normalt få börja arbetet å samtliga lördagar vid så tidig timme
som kl. 3. Med hänsyn härtill har utredningen, trots att den erkänner
att vad som från arbetsgivarsidan framförts ingalunda saknar berättigande,
dock icke funnit sig kunna biträda förslaget utan föreslår på denna punkt
oförändrade bestämmelser. Förberedelsearbetena å lördagar skall sålunda
få igångsättas tidigast kl. 4.

Utredningen upptager även till bedömning frågan i vad mån undantag
bör medgivas från bestämmelserna om tidpunkten för arbetets
slut. Utredningen anser, att de större mjukbrödsfabrikerna,
vilka har maskinell utrustning och produktionsgång, som helt liknar spisoch
knäckebrödsfabrikerna, bör beredas möjligheter att genom att driva
arbetet på tvåskift tillfullo utnyttja den maskinella utrustningen. Förutsättningen
är dock att arbetet organiseras på sätt som är vanligt inom industrien.
Arbetet bör alltså vara ordnat så, att ett skift direkt avlöser ett
annat och att växling mellan de båda skiften regelbundet äger rum. Införandet
av möjligheter att driva tvåskiftsarbete inom bagerinäringen får
enligt utredningen icke medföra en försämring av arbetsförhållandena på
sådant sätt, att en del arbetstagare permanent eller under längre tid får
arbetstiden förlagd till eftermiddagen och kvällen, exempelvis klockan 14
—22.

Under åberopande av det anförda föreslår utredningen, att arbete inom
mjukbrödsbagerier skall få fortsätta till klockan 23 i de fall, då arbetet
bedrives i minst två skift med regelbunden skiftväxling. Anledningen till
att utredningen valt klockslaget 23 angives vara önskvärdheten att kunna
förkorta arbetstidens längd på lördagarna.

Yttranden

Utredningens förslag att spis- och knäckebrödsfabrikerna
skall undantagas från den föreslagna regleringen av arbetstidens förläggning
tillstyrkes av remissorganen med undantag av Svenska livsmedelsarbetareförbundet,
som förklarar att förslaget medför försämrade
arbetsförhållanden för arbetarna framför allt i de mindre och medelstora
fabrikerna, där arbetet för närvarande inte bedrives i treskift.

Utredningens förslag att beträffande mjukbrödstillverkningen
i princip bibehålla nu gällande regler angående begränsningar
i arbetstidens förläggning tillstyrkes eller lämnas utan erinran av
arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, sju av de
elva hörda yrkesinspektörerna, Skånes handelskammare, Tjänstemännens
centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet
och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Socialstyrelsen anför:

Såsom utredningen framhållit, ha de förhållanden varunder arbetet bedrives
inom bagerinäringen undergått betydande ändringar sedan den första
bagerilagen tillkom, och det är därför naturligt, att man vid en aktualiserad
revision av lagstiftningen först ställer frågan, huruvida bagerilagen längre
behövs eller i vart fall huruvida dess tillämpningsområde kan begränsas.
Ehuru det vore av värde att få en förenhetligad lagstiftning rörande de
skyddsfrågor varom här är fråga och sålunda låta arbetarskyddslagen omfatta
även bagerinäringen, vill socialstyrelsen likväl ansluta sig till utredningens
ståndpunkt, att bagerilagen bör bibehållas såsom särlagstiftning.
Avgörande för styrelsens ställningstagande härvidlag har varit, att förbudet
mot nattarbete för företagarna inom bagerinäringen, såsom utredningen föreslagit,
torde böra bibehållas och att det icke kan vara en lämplig lösning att
utsträcka det i arbetarskyddslagen, som uteslutande gäller arbetstagare,
upptagna generella nattarbetsförbudet att avse även företagare inom bagerinäringen.

I avstyrkande riktning går yttrandena från kommerskollegium,
fyra av yrkesinspektörerna, Stockholms handelskammare, Handelskammaren
i Gävle, Svenska arbetsgivareföreningen, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,
Sveriges bageriidkareförening, Sveriges konditorförening
och Kooperationens förhandlingsorganisation.

Kommerskollegium yttrar, att enligt kollegiets mening en bagerilag numera
icke är erforderlig. Kollegiet anför i fortsättningen bl. a.:

Arbetstagarnas intresse av en arbetstidslagstiftning på förevarande område
torde kunna i erforderlig utsträckning tillgodoses inom ramen för en allmän
arbetstidslag. Frågan om införandet av en sådan är för närvarande föremål
för övervägande.---I den mån särskilda bestämmelser anses erforder liga

till skydd för bagerinäringens anställda, kunna sådana införas i arbetarskyddslagen.

Den omständigheten att Sverige biträtt 1925 års konvention om nattarbete
i bagerier utgör ej heller enligt kollegii mening något avgörande skäl för en
särskild lagstiftning på förevarande område. Konventionens internationella
förankring är fortfarande ringa. Bland de 12 stater, som anslutit sig till den,
återfinnes av de större staterna i Europa endast Spanien. Vidare har förhållandena
inom bagerinäringen avsevärt förändrats sedan konventionens
tillkomst, framför allt genom industrialiseringen.

Kommerskollegium har i andra hand framhållit, att inte bara spis- och
knäckebrödsfabrikerna utan även mjukbrödsfabriker med industrialiserad
drift borde undantagas från bagerilagen. Möjlighet till kontinuerlig drift med
skiftindelning borde sålunda beredas icke blott i undantagsfall och för visst
slags fabrikation utan i normal utsträckning och för varje företag av industriell
karaktär, som hörde till ifrågavarande område. Om svårigheter
skulle föreligga att i lagtexten definiera begreppet »mjukbrödsfabriker»,
kunde enligt kollegiets mening införas en bestämmelse om rätt för arbetarskyddsstyrelsen
att avgöra vilka fabriker som skall undantagas från lagen.
Liknande synpunkter har anlagts av Stockholms handelskammare och Handelskammaren
i Gävle. Dessa har särskilt gjort gällande, att de speciella reg -

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

lerna i bagerilagen är överflödiga för sådana större mjukbrödsfabriker, som
framställer grövre matbröd.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet har däremot tagit avstånd från tanken
på generella bestämmelser om skiftarbete i mjukbrödsbagerierna. Enligt
förbundets uppfattning är det lämpligare att ordna skiftarbete genom
dispensgivning i det fåtal fall som kan komma i fråga; kontrollen blir i så
fall effektivare och ordningen även från företagarsynpunkt bättre.

Svenska arbetsgivareföreningen, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,
Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening yttrar, att
det i vart fall vore önskvärt, att den fortsatta särlagstiftningen begränsades
till giltighetstiden, förslagsvis till tre år.

Kooperationens förhandlingsorganisation uttalar sig för att bagerinäringen
i sin helhet borde inordnas under den allmänna arbetstidslagen.

Angående utredningens förslag att den särskilda lagstiftningen beträffande
arbetstidens förläggning inom bagerinäringen liksom för närvarande
skall gälla även företagarna anför socialstyrelsen:

För detta ställningstagande tala icke minst skyddssynpunkter, medan det
å andra sidan kan ifrågasättas, huruvida icke de konkurrenssynpunkter
som tidigare medverkade till att arbetsgivarna inordnats under lagen måste
anses ha förlorat sin bärkraft. Slopas konkurrensbegränsningarna, får man
emellertid räkna med en avsevärd försämring i arbetstidshänseende för de
många små företagarna, och en sådan utveckling ter sig betänklig ur sociala
synpunkter. Enligt socialstyrelsens mening erfordras alltjämt det skydd mot
nattarbete som bagerilagen ger företagarna, och detta skydd har Sverige
åtagit sig att upprätthålla genom att ratificera konventionen angående
nattarbete i bagerier.

Motsatt uppfattning uttalas av kommerskollegium, Handelskammaren i
Gävle, Svenska arbetsgivareföreningen, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,
Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening.

Kommerskollegium anför:

Vad beträffar arbetsgivaren jämte familj bör det vara deras obestridliga
rätt att liksom inom andra näringsgrenar själva avgöra i vilken omfattning
arbete för det egna företaget skall utföras. Vidare synes de konkurrenssynpunkter
som tidigare medverkade till att arbetsgivarna inordnades under
lagen icke stå i samklang med nutida uppfattning på detta område. Numera
inrikta statsmakterna sina strävanden på att söka främja den fria konkurrensen,
och näringslivets utövare biträda dessa strävanden.

Handelskammaren i Gävle yttrar:

Det är för bagerilagen unikt, att dess bestämmelser icke allenast avse arbetstagarna.
Genom lagen hindras även arbetsgivarna att före ett visst klockslag
arbeta inom det egna företaget. Utredningen anför såsom skäl för ett
bibehållande av lagen på denna punkt dels skyddssynpunkter och dels den
omständigheten, alt Sverige ratificerat en internationell konvention, vilken
äger tillämpning på såväl arbetstagare som arbetsgivare, som deltaga i tillverkningen.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Vad det första av dessa argument beträffar, förefaller det handelskammaren
minst sagt egendomligt, att en företagare inom bageribranschen icke
skall ha rättighet att i likhet med andra företagare efter eget val och bedömande
disponera sin tid till eget och företagets gagn. Skulle liknande inskränkningar
införas över lag, borde i en uppkonstruerad skyddsavsikt exempelvis
en konsulterande ingenjör icke få överskrida en viss tidsram för sina
prestationer eller en handlande få möjlighet att efter stängningsdags sköta
sin bokföring, lagerinventering etc.

I fråga om den andra invändningen, nämligen Sveriges den 1 december
1939 gjorda ratifikation av den i Geneve den 8 juni 1925 träffade konventionen
angående nattarbete i bageri kan konstateras, att jämte Sverige endast
ett förhållandevis litet antal stater anslutit sig till densamma. Dessa äro med
undanag av Spanien andrarangsmakter, nämligen Bulgarien, Chile, Columbia,
Cuha, Finland, Irland, Luxemburg, Nicaragua, Israel och Uruguay.
---Handelskammaren finner därför de av utredningen anförda betänkligheterna
beträffande konventionsuppsägning på denna punkt knappast
böra tillmätas avgörande betydelse.

En väsentlig invändning mot ett bibehållande av en särskild bagerilag
finner handelskammaren också däri, att densamma bl. a. tillkommit i

konkurrensbegränsande syfte.---Enligt handelskammarens mening

måste en på dylik grund byggd lagstiftning stå i uppenbar strid mot de
intentioner, som utmynnat i 1946 års lag om övervakning av konkurrensbegränsning
inom näringslivet.

Stockholms handelskammare anför, att det synes opåkallat att förbjuda
företagarna och deras familjemedlemmar att utföra konditoriarbete på söndagarna
under längre tid än tre timmar. Liknande synpunkt framföres av
de ovan nämnda arbetsgivarorganisationerna.

Förslaget att det egentliga bageriarbetet skall få börja klockan 5
på lördagar och helgdagsaftnar har föranlett tillstyrkande
eller lämnats utan erinran av remissorganen på ett par undantag
när.

Endast Svenska livsmedelsarbetareförbundet avstyrker och framhåller,
att förslaget medför försämring av arbetsförhållandena och svårighet att
ta sig till arbetsplatsen. En ökad användning av kylrumsbröd kan enligt
förbundets mening eliminera de nu rådande olägenheterna. Förbundet fortsätter: De

största svårigheterna att få ut brödet i tid finns sommarmånaderna, när
affärerna stänger tidigare på lördagarna, och vi skulle kunnat förstå utredningen
bättre om den i sitt förslag begränsat den tidigare början på lördagarna
till dessa månader, då även kommunikationsproblemet lättare kan
lösas för de anställda.

Landsorganisationen anför:

Detta innebär självfallet en försämring av arbetsförhållandena för de
anställda, som endast i någon mån kompenseras av att arbetet också kan
sluta tidigare på lördagarna än vad för närvarande är fallet. Mot detta står,
som utredningen framhåller, tillgodoseendet av allmänna konsumentsynpunkter
genom ett tidigareläggande av lördagsarbetets början i bagerierna.

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 är 11)51)

Det torde vara svårt att göra en rimlig och rättvis avvägning mellan dessa
båda intressen, och LO anser sig inte kunna ha någon bestämd mening
därvidlag. Ett alternativ till utredningens förslag skulle möjligen kunna
vara att begränsa framflyttningen av lördagsarbetet till endast sommarmånaderna,
då de största olägenheterna kan uppstå för konsumenterna.

Kommerskollegium, Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare,
Handelskammaren i Gävle, Sveriges arbetsgivareförening, Bageri- och
konditoriarbetsgivareförbundet, Sveriges bageriidkareförening och Sveriges
konditorförening förordar, att liden för förberedelsearbeten på lördagar i
likhet med vad som gäller för övriga veckodagar bestämmes till två limmar.
Skånes handelskammare yttrar i denna del:

Förslaget att det egentliga bageriarbetet på lördagar skall få påbörjas en
timme tidigare än nu är fallet är visserligen i och för sig ägnat att medföra
en förbättring av nuvarande produktionsförhållanden. För att giva ändringen
full effekt hade det emellertid enligt handelskammarens mening krävts att
även förberedelsearbetena fått påbörjas i motsvarande mån tidigare. Arbetet
är på lördagarna särskilt omfattande och forcerat, eftersom då bröd för två
dagar skall bakas och distribueras. Behovet av förberedelsetid är därför
minst lika stort på lördagarna som på övriga veckodagar, och en kortare förberedelsetid
kan i många fall medföra att den följande arbetstiden icke kan
effektivt utnyttjas eller att arbetet måste alltför mycket forceras.

Utredningens antagande, att företag i jämförelsevis stor utsträckning
skulle komma att utnyttja ett medgivande att börja förberedelsearbetena redan
klockan 3 på lördagar, bemötes av Handelskammaren i Gävle med påpekandet,
att det knappast torde ställa sig fördelaktigt för de större bagerierna
att igångsätta driften tidigare än nödvändigt med hänsyn till då utgående
högre löner.

Kommerskollegium, Stockholms handelskammare och Handelskammaren i
Gävle uttalar sig för att det egentliga bageriarbetet skall få börja k locka
n 5 i stället för klockan 6 varje socken dag. Stockholms handelskammare
anför härom:

Ett tillgodoseende av detta önskemål skulle minska åtskilliga av de olägenheter,
som regleringen medför. Bl. a. skulle därigenom de irritationsmoment
elimineras, som nu uppkomma till följd av de relativt vanliga överträdelserna
av förbudet att börja före kl. 6. Den ifrågasatta ändringen skulle f. ö. stå i
full överensstämmelse med den internationella konventionen om förbud mot
nattarbete, eftersom denna icke uppställer krav på att arbetet skall börja
senare än kl. 5.

I samma fråga anför Sveriges husmodersföreningars riksförbund:

En tillåtelse att börja arbetet redan kl. 5.00 skulle föra med sig ökade kostnader
för ersättning för obekväm arbetstid och därför troligen också dyrare
bröd. Förbundet vill dock framhålla, att lagen ur konsumenternas synpunkt
ej är helt tillfredsställande. De nuvarande sena brödleveranserna förorsakar
nämligen ofta ett dubbelt spring till affärerna för husmödrarna på morgnarna,
först en gång för inköp av mjölk och senare eu gång för inköp av

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1359. 9 sand. 2 avd. Nr 32

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 ar 1959

färskt bröd. Men då vi hoppas, att djupfrysningen och den moderna livsmedelstekniken
överhuvud snart kommer att lösa dessa problem, anser vi
oss kunna tillstyrka utredningens förslag.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet anför:

Vi vill livligt understryka, att enligt vår uppfattning det icke finns tillräckligt
starka motiv för de önskemål som från arbetsgivarehåll framförts om en
tidigare början av arbetet. Dels har på det tekniska området sådana framsteg
gjorts, att brödet kan både framställas och distribueras lättare och dels har
möjligheten all framställa s. k. kylrumsbröd — som med vår tillstyrkan
dispensvägen möjliggjorts, och enligt utredningens förslag kommer att införas
i den nya lagen — betytt en avsevärd avlastning på morgonarbetet som
gör, att brödet kan vara färdigt redan före kl. 6.30 på morgonen, och att tillverkningen
bättre kan fördelas under dagens lopp.

Vad utredningen föreslagit därom att arbetet skall få fortsätta
till klockan 2 3, om det bedrives i minst två skift med regelbunden
skiftväxling, tillstyrkes eller lämnas utan erinran av så gott
som samtliga remissorgan.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet uttrycker dock farhågor för försämrade
arbetsförhållanden och uttalar, att skiftarbetet i stället kan anordnas
genom dispens, vilket möjliggör bättre kontroll. Med hänsyn till att
kvinnlig arbetskraft enligt arbetarskyddslagen inte får användas längre än
till klockan 22, bör enligt förbundets mening arbete under alla förhållanden
ej medgivas längre än till detta klockslag. Socialstyrelsen har ingen
annan erinran mot förslaget än att tidpunkten för arbetets slut bör bestämmas
till klockan 22.

Departementschefen

Den första bagerilagen av år 1919 med dess nattarbetsförbud för bagerinäringen
tillkom för att stävja vissa från arbetarskyddssynpunkt betänkliga
förhållanden inom denna näringsgren. Samma arbetare kunde då för
tiden vara nödsakad att arbeta natt efter natt, och bageriarbetaren var
i fråga om arbetstidens förläggning i stor utsträckning sämre ställd än
andra nattarbetare, vilka i regel hade egentligt nattarbete endast varannan
eller var tredje vecka. Det tidiga uppstigandet på natten hade givetvis en
störande inverkan på hemlivet, och bageriarbetaren gick genom sitt behov
av sömn på eftermiddagen och kvällen miste om många tillfällen till
rekreation, förströelse och utbildning. Nattarbetsförbudet var således i
hög grad socialt motiverat. Med hänsyn till det nära sambandet mellan
regleringen av nattarbetet och det allmänt såsom befogat erkända kravet
på söndagsledighet ansågs det vidare lämpligt att med förbudet för nattarbete
förbinda ett förbud jämväl mot arbete på sön- och helgdagar.

Grunden för den särskilda lagstiftningen beträffande tiden för arbetets
förläggning inom bagerinäringen är alltjämt väsentligen att hänföra till de

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959 19

sålunda nämnda arbetarskyddssynpunkterna. Bestämmelserna gäller emellertid
i motsats till vad som i regel är fallet beträffande arbetarskyddslagstiftningen
i övrigt även företagarna. Som skäl härför kan visserligen även
skyddssynpunkter av förut angiven art anföras, men i första hand torde
orsaken vara att eljest orättvisor i konkurrensavseende skulle uppstå mellan
de bagerier, som sysselsätter endast företagaren eller denne och dennes
närmaste anhöriga, och andra bageriföretag.

Under den relativt långa tidrymd som lagregleringen av tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete varit gällande i vårt land har förhållandena
inom ifrågavarande näringsgren inte förblivit opåverkade av
den utveckling mot allt längre driven rationalisering och mekanisering, som
varit utmärkande för hela vårt näringsliv under denna tid. Inte minst gäller
detta spis- och k n ä c k eb röds fabriker na. Redan vid tillkomsten
av den första bagerilagen var ifrågavarande tillverkning i stor
utsträckning mekaniserad. Därför ifrågasattes redan då, huruvida dessa
fabriker borde vara underkastade de bestämmelser om arbetstidens förläggning
som i främsta rummet var avsedda för mjukbrödstillverkningen.
Vid denna tidpunkt gällde emellertid, att tillverkningen av hårt bröd i
många fall bedrevs tillsammans med framställningen av mjukt bröd. Ett
avskiljande från lagens tillämpning av spis- och knäckebrödstillverkningen
ansågs i väsentlig mån försvåra kontrollen och av konkurrensskäl ansågs
de fristående spis- och knäckebrödsfabrikerna icke kunna undantagas.

Under senare tid har dessa företags karaktär av vanliga industriföretag
blivit ännu mera framträdande. Vidare bedrives spis- och knäckebrödstillverkning
numera endast i rena undantagsfall tillsammans med mjukbrödstillverkning.
Arbetstidsutredningen har också föreslagit, att tillverkningen
av spis- och knäckebröd samt käx och liknande bakverk skall lämnas utanför
bagerilagens tillämpningsområde, och detta förslag har under remissbehandlingen
godtagits av alla med undantag för de närmast berörda arbetstagarnas
organisation. Även enligt min mening torde det numera vara tillräckligt,
att arbetet i spis- och knäckebrödsfabrikerna liksom tillverkningen
av käx och liknande bakverk faller under de bestämmelser om arbetstidens
förläggning som gäller enligt arbelarskyddslagen.

Beträffande mjukbrödstillverkningen är avgörandet huruvida
en särskild lagstiftning om arbetstidens förläggning är erforderlig
väsentligen beroende på frågan vid vilken tidpunkt arbetet bör
tillåtas börja på morgonen. Såsom framgått är bagerilagens föreskrifter
beträffande tiden för arbetets förläggning strängare än motsvarande
bestämmelser i arbetarskyddslagen. Medan bagerilagen i princip förbjuder
nattarbete mellan klockan 20 och klockan fi, gäller enligt arbetarskyddslagen
förbud för nattarbete mellan klockan 23 och klockan 5 (för
kvinnor klockan 22—5).

Det har gjorts gällande och kan väl inte helt bestridas, att den nuvarande

20 Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

ordningen inte i allo tillgodoser konsumenternas intresse av att så tidigt
som möjligt på morgonen erhålla färskt bröd samt att med hänsyn härtill
vissa olägenheter uppstår för företagarna inom bagerinäringen, bl. a. till
följd av svårigheterna att i tid få ut färskt bröd till butikerna. Allteftersom
arbetsmetoderna inom bagerinäringen rationaliseras kan också skälen för
det särskilda nattarbetsförbudet för bagerinäringen i viss mån anses förlora
i styrka. Redan nu finnes vissa större mjukbrödsbagerier, där mekaniseringen
av arbetet gått så långt att tillverkningen är relativt likartad den som
förekommer inom spis- och knäckebrödstillverkningen. Emellertid är antalet
mindre bagerier, där arbetsmetoderna inte undergått några mera genomgripande
förändringar, fortfarande stort, och i del stora flertalet bagerier är
förhållandena ej sådana, att arbetet kan drivas i skift med regelbunden
skiftväxling. Beträffande mjukbrödstillverkningen måste bedömningen därför
bli en annan än i fråga om spis- och knäckebrödsfabrikationen.

Vid annan icke skiftgående verksamhet än brödtillverkning föreligger
som nämnts möjlighet att börja arbetet tidigare än klockan 6. Denna möjlighet
utnyttjas dock sällan och några olägenheter av de för andra näringsgrenar
än bagerinäringen gällande mindre snäva reglerna om arbetstidens
förläggning har inte försports. När det gäller mjukbrödstillverkningen däremot
föreligger på grund av intresset att leverera dagsfärskt bröd på morgonen
en tämligen utbredd strävan bos företagarna att börja arbetet så
tidigt som möjligt. Det finns därför vissa skäl att antaga, att därest en möjlighet
till tidigare början av arbetet medgives, den i relativt stor utsträckning
skulle komma att utnyttjas. Beträffande de företag, där regelbunden
skiftväxling inte kan anordnas, skulle detta kunna medföra nattarbete för
arbetstagarna i en utsträckning, som inte kan anses godtagbar.

För en relativt stor kategori arbetstagare föreligger således fortfarande
risk för en icke obetydlig försämring av arbetsförhållandena, om inte den
nu gällande bestämmelsen om bageriarbetets början bibehålies. En sådan
försämring måste för dessa synas så mycket mera svårförståelig som de
förbättrade produktionsmetoderna på andra områden medfört lättnader för
arbetstagarna.

På grund av det anförda anser jag i likhet med arbetstidsutredningen
och flertalet remissorgan, att förbudet att påbörja bageriarbete före klockan
6 på söckendag inte kan undvaras beträffande mjukbrödstillverkningen.
Detta utesluter dock inte att viss uppmjukning av förbudet kan genomföras.
Härtill återkommer jag i det följande.

Av vissa remissorgan har gjorts gällande, att företagarna inte
borde vara underkastade bestämmelserna om arbetstidens förläggning.

Enligt min mening är emellertid förhållandena alltjämt sådana att ett
undantagande av företagarna från lagstiftningens tillämpning sannolikt
skulle gynna de minsta företagen i förhållande till de större. Då jag inte
i detta sammanhang är beredd att ta ställning till frågor, som berör kon -

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 är 1939

kurrensförhållandena inom bagerinäringen, förordar jag därför, att de i
detta avseende nu gällande bestämmelserna bibehålies.

Av vad sålunda anförts framgår, att enligt min mening den nuvarande
särskilda lagstiftningen om arbetstidens förläggning inom bagerinäringen
beträffande mjukbrödstillverkningen bör bibehållas väsentligen oförändrad.
I likhet med utredningen, från vars förslag i dessa delar de berörda
arbetsmarknadsparterna utgått vid årets avtalsförhandlingar, anser jag
dock, att vissa uppmjukningar i lagen bör göras. Liksom för närvarande
bör reglerna innefattas i en särskild lag. De ändringar av de nuvarande bestämmelserna
som jag ämnar föreslå är inte mera omfattande än att de kan
göras inom ramen för den gällande lagen.

Från företagarhåll har såsom särskilt angeläget framhållits, att a r b etet
på lördagar och helgdagsaftnar måtte tillåtas börja
klockan 5. Svårigheterna att sådana dagar förse allmänheten med färskt
bröd i erforderlig utsträckning har arbetstidsutredningen funnit betydande.
Eftersom det gäller att tillgodose två dagars konsumtionsbehov och butikerna
stänger tidigare dessa dagar, ställes bagerierna inför kravet att på
kortare tid än eljest framställa och distribuera en större mängd bröd än
övriga dagar. EU tillmötesgående av företagens önskemål i detta begränsade
avseende kan enligt utredningens mening inte sägas medföra
några olägenheter av betydelse ur arbetarskyddssynpunkt och utredningen
föreslår därför, att under natten till söckendag, som närmast föregår söneller
helgdag, även annat arbete än förberedelsearbete må utföras mellan
klockan 5 och klockan 6. Detta förslag kan jag godtaga.

Arbetstidsutredningen har vidare föreslagit undantag från bestämmelserna
om arbetstidens slut såtillvida att arbete som bedrives i
minst två skift med regelbunden skiftväxling får fortgå även mellan klockan
20 och klockan 23. En sådan bestämmelse är ägnad att möjliggöra ett
mera ändamålsenligt utnyttjande av den maskinella utrustningen och hinder
bör enligt min mening inte föreligga att även inom bagerinäringen,
där så är möjligt och lämpligt, organisera arbetet på sätt som är vanligt
inom industrien i övrigt. Undantag från det i bagerilagen stadgade förbudet
mot arbete efter klockan 20 synes därför i del fall som här nämnts böra
medgivas i föreslagen utsträckning.

Inför arbetstidsutredningen och under remissbehandlingen har önskemål
framförts om vissa uppmjukningar av de i bagerilagen stadgade inskränkningarna
i fråga om arbetstidens förläggning utöver vad jag nu föreslagit. I
den mån ytterligare lättnader bör medgivas, har jag ansett detta kunna ske
genom att arbetarskyddsstyrelsens dispensmöjligheter något vidgas. Härtill
återkommer jag i specialmotiveringen.

Specialmotivering

I denna del får utskottet hänvisa till propositionen (s. 17—19).

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1939

Lagrådet

Det till lagrådet remitterade lagförslaget, vilket bortsett från en redaktionell
jämkning av 7 § var av samma lydelse som det genom propositionen
framlagda, lämnades av lagrådet utan erinran.

Motionerna

I motionerna I: i68 och II: 572 uttalas uppfattningen, att, även om lagförslaget
innebär en liberalisering i jämförelse med nuvarande lag, är dock
den särskilda bagerilagstiftningen helt onödig, varjämte den i många fall
medför tolkningssvårigheter och olägenheter i övrigt. Motionärerna fortsätter
:

Generellt nattarbetsförbud har införts i arbetarskyddslagen och gäller alla
anställda i industri och hantverk. Detta förbud avser tiden mellan kl. 23 och
kl. 5. Vi kan icke finna att arbete i mjukbrödsbagerier i och för sig skulle
vara vanskligare än annat arbete och därför motivera speciell lagstiftning.
Bageriarbetstidslagen äger till skillnad från lagar för andra industrigrenar
tillämpning även på företagaren. Denna tillämpning bibehålies i förslaget.
Vi anser detta vara ett djupt ingrepp i näringsfriheten. Under gången tid kan
det ha varit motiverat med hänsyn till att familjebagerierna skulle haft möjlighet
att få ut brödet till försäljning tidigare än andra bagerier. Tekniska
utvecklingen har drivit fram nya anordningar, som gör att hela bakningsarbetet
kan förberedas dagen före, så att brödet är färdigt för gräddning, när
arbetsdagen börjar. Dessa anordningar kräver investeringar, vilka framförallt
de stora företagen kan åstadkomma.

För de små bagerierna — famil jebagerierna — kommer det att bli svårare
i konkurrensen med de stora mekaniserade företagen. Lagen stryper på det
sättet de små bageriernas möjligheter att existera.

Mjukbrödstillverkningen i de stora företagen går också till en mer utpräglad
mekanisering i likhet med spisbrödstillverkningen. Tekniska utvecklingen
kommer att gå vidare. Om arbetet där kan bedrivas med regelbunden
skiftindelning får arbetet fortgå även tiden 8—It e. in., vilket lagen eljest
inte medger. I och för sig anser vi detta riktigt, men varför i det mindre förelaget
inte ens företagaren skall få arbeta på denna lid, såvida inte regelbunden
skiftindelning kan ordnas, finner vi orimligt. Vad söndagsarbetet beträffar
kan vi förstå, att antalet arbetstimmar begränsas. Men varför tillverkning
av varor i vilka jäst ingår skall vara förbjudet ur arbetarskyddssynpunkt
kan vi inte förstå.

Avslutningsvis uttalar motionärerna, alt lagen är en utpräglad konkurrenslag,
som under nuvarande förhållanden inte kan motiveras från arbetarskyddssynpunkt.

I motionen II: 573 anföres:

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 är 1959

De förändringar som sålunda föreslås medför flera försämringar för de
anställda. Bageriarbetarna har under decennier bekämpat allt onödigt nattarbete.
Efter hand har de också lyckats åstadkomma en arbetstidsreglering
som inskränkt nattarbetet i icke obetydlig grad. Vad som emellertid nu föreslås
betyder eu allvarlig försämring i detta hänseende av arbetstidslörhållandena
för landets bageriarbetare.

De anställdas förbund, livsmedelsarbetareförbundet, har uttryckt farhågor
för försämrade arbetsförhållanden och ansett att skiftarbetet i stället bör
ordnas genom dispens, vilket möjliggör bättre kontroll.

Utskottet

Alltsedan 1919 finns särskilda bestämmelser om förläggningen av arbetstiden
inom bageribranschen. De nuvarande bestämmelserna är intagna i
lagen den 10 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete, den s. k. bagerilagen. Bestämmelserna
skiljer sig främst i två avseenden från eljest gällande arbetarskyddsbestämmelser.
Dels är nattarbete tillåtet i mindre utsträckning än enligt
arbetarskyddslagen, något som sammanhänger med antagandet, alt allmänhetens
krav på nybakat bröd till morgonmålet eljest skulle tvinga fram
regelbundet nattarbete. Dels är bestämmelserna tillämpliga inte endast på
arbetstagare utan även på företagarna själva.

För tillverkning av spis- och knäckebröd gäller i vissa avseenden andra
regler än för annat bageriarbete. Medan arbete inom bageribranschen i
allmänhet inte får pågå längre än till klockan 20, får arbete för sådan tillverkning,
om det är indelat i skift, lorlgå till klockan 22 och, i den mån så
krävs för torkning av bröd, till klockan 24. Ytterligare nattarbete kan medgivas
genom dispens. Enligt det nu framlagda lagförslaget, som i allt väsentligt
har samma innebörd som ett av arbetstidsutredningen år 1955 framlagt
förslag, skall bagerilagen inte vidare äga tillämpning på tillverkning av spiseller
knäckebröd, kex eller annat därmed jämförligt bakverk. Förslaget har
i denna del motiverats främst med att sådan tillverkning försiggår i sedvanliga
industriella former med långt driven mekanisering. Under remissbehandlingen
har förslaget tillstyrkts av alla remissinstanser utom de närmast
berörda arbetstagarnas organisation, Svenska livsmedelsarbetareförbundet.

Även i fråga om injukbrödstillverkningen bar övervägts eu motsvarande
ändring. Denna skulle framför allt medföra dels att arbetet, som nu i allmänhet
får börja först klockan 6, i stället skulle få börja klockan 5, dels atl
företagarna skulle ställas utanför skyddsbestämmelserna. En sådan ändring
har emellertid inte föreslagits. Vad gäller tiden för arbetets början har
föredragande departementschefen åberopat, att ändringen skulle ha inneburit
risk för eu icke obetydlig försämring av arbetsförhållandena för eu
relativt stor kategori arbetstagare. I fråga om företagarna bar departements -

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

chefen motiverat propositionens ståndpunkt med att de minsta företagen
sannolikt skulle gynnas i förhållande till de större, om företagarna undantoges
från bestämmelsernas tillämpning; härvid har departementschefen sagt
sig icke vara beredd att i detta sammanhang ta ställning till frågor, som rör
konkurrensförhållandena inom bagerinäringen.

Förslaget innebär emellertid vissa lättnader även beträffande tillverkningen
av mjukt bröd. Bl. a. föreslås, att del normala arbetet skall få börja
klockan 5 på lördagar och andra dagar närmast före helgdagar. Vidare skall
arbete, som bedrives med regelbunden skiftindelning, på söckendagar få pågå
till klockan 23.

I fråga om tillverkningen av mjukt bröd var meningarna delade under
remissbehandlingen. Vissa remissinstanser förordade, att den särskilda regleringen
av denna tillverkning helt skulle upphöra, vilket skulle innebära,
att bagerilagen upphävdes. Svenska livsmedelsarbetareförbundet motsatte
sig de ovan angivna lättnaderna, och socialstyrelsen uttalade sig för att arbetet
vid skiftindelning inte skulle få hålla på längre än till klockan 22. Åtskilliga
remissinstanser föreslog å andra sidan längre gående lättnader; bl. a.
förordades från några håll, alt det egentliga bageriarbetet skulle få börja
klockan 5 varje söckendag.

Vissa av de uppfattningar, som kom till synes under remissbehandlingen,
har återkommit i de väckta motionerna.

I motionen II: 573 hemställes, att propositionen måtte avslås. Motionärerna
motsätter sig både att tillverkningen av hårt bröd undantages från den särskilda
regleringen och att bestämmelserna om tillverkning av mjukt bröd
blir mindre stränga. Härvid åberopar de, att ändringarna skulle medföra
allvarliga försämringar av arbetsförhållandena för bageriarbetarna.

I de likalydande motionena I: 468 och II: 572 yrkas däremot, att den särskilda
regleringen i bagerilagen i sin helhet måtte avskaffas. Härvid åberopas
dels att arbetet i mjukbrödsbagerier inte i och för sig är vanskligare än
annat arbete, dels att bagerilagen, i det att den är tillämplig även på företagarna,
innebär ett djupt ingrepp i näringsfriheten.

Utskottet bedömer propositionsförslaget såsom en i nuvarande läge lämplig
avvägning mellan de vitt skilda ståndpunkter, som framkommit i lagstiftningsärendet,
och ansluter sig till vad departementschefen anfört i
ärendet. Härav följer, att utskottet inte kan tillstyrka något av motionsyrkandena.

Utskottet hemställer aliså,

alt riksdagen måtte, med avslag å motionerna I: 468 och
II: 572 samt II: 573, bifalla förevarande proposition, nr 131.

Stockholm den 12 maj 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson och
Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson* samt herrar Lars Larsson*, Kaijser och
Källqvist;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo och Nilsson i Göteborg,
fröken Sandell, herr Lothigius, fröken Höjer samt herrar Johansson i Södertälje,
Wahrendorff* och Svensson i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Sunne, fru Svenson, herrar Kaijser, Källqvist, Jacobsson i Tobo och
Lothigius, fröken Höjer samt herr Wahrendorff, vilka ansett, att utskottet
hort anföra följande.

Alltsedan 1919---(lika med utskottet)---i näringsfriheten.

Beträffande tillverkningen av spis- och knäckebröd, kex och annat därmed
jämförligt bakverk ansluter sig utskottet till propositionens ståndpunkt.

Enligt utskottets mening talar emellertid starka skäl för att bedöma tillverkningen
av mjukt bröd på samma sätt. Arbetarskyddslagen uppställer
såsom huvudregel ett förbud mot arbete mellan kl. 23 och kl. 5. Detta förbud
är enligt utskottets mening tillräckligt även för bagerinäringen. Finge arbetet
börja klockan 5, skulle bageriidkarna få större möjligheter än enligt nuvarande
regler att driva tillverkningen och distributionen av bröd rationellt,
något som skulle komma konsumenterna till godo dels i form av bättre service,
dels i form av lägre priser. Styrkan hos de anställdas organisationer är
den bästa borgen för att arbetsförhållandena inte skulle försämras, om de
särskilda reglerna om förbud mot nattarbete upphävdes. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att den allmänna arbetstidslagens bestämmelser om
maximiarbetstid från och med 1958 är dispositiva i den meningen, att de kan
sältas ur kraft genom kollektivavtal, som på de anställdas sida slutits eller
godkänts av huvudorganisation. En liknande ordning har utskottet nyligen
föreslagit i sitt utlåtande (nr 31) över propositionen (nr 120) med förslag
till sjöarbetstidslag, in. in., vilket utlåtande ännu inte behandlats av riksdagen.

Ett annat vägande skäl mot den föreslagna regleringen av arbetstiden inom
bagerinäringen är att denna, i det att den omfattar även företagare, utgör ett
allvarligt ingrepp i näringsfriheten. Under remissbehandlingen har från vissa
håll gjorts gällande, att förbudet för företagarna att själva arbeta i sina rörelser
under natten skulle vara förestavat av omtanke om företagarna. Denna
tankegång synes utskottet orealistisk. I stället måste förbudet syfta till att
försvåra för småföretagarna i branschen alt konkurrera med de stora bagerierna.
Ett sådant syfte må ha synts försvarligt vid den lid, då den särskilda
regleringen av arbetstiden vid bagerierna infördes, men är numera helt
otidsenligt. Det är enligt utskottets mening tillräckligt att i detta sannnan -

3-—llihang till riksdagens protokoll 1959. 9 sand. 2 avd. Nr 32

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

hang erinra om den under senare år genomförda lagstiftningen om motverkande
av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Den föreslagna ordningen
är i själva verket ägnad att motarbeta de eljest starka strävandena att
uppmuntra fri konkurrens inom näringslivet.

En följd av utskottets ståndpunkt i fråga om mjukbrödstillverkningen är,
att bagerilagen blir helt överflödig. Den bör alltså upphävas.

Sverige har år 1940 ratificerat ILO-konventionen (nr 20) angående nattarbete
i bagerier. Denna konvention är tillämplig på både arbetstagare och
företagare. Godtages utskottets ståndpunkt, måste alltså Sverige säga upp
sin ratifikation av konventionen. Detta skulle knappast innebära någon
större nackdel. Konventionen har nämligen redan nu obetydlig internationell
förankring. Av Sveriges grannländer har endast Finland ratificerat
den och av de större makterna i Europa endast Spanien.

Konventionen upphör emellertid att gälla först ett år efter uppsägning, och
i följd därav fordras, att den särskilda regleringen av bageriarbetstiden är i
kraft ännu något år. Utskottet — som i och för sig anser de av Kungl. Maj :t
i propositionen föreslagna uppmjukningarna av lagen lämpliga — vill med
hänsyn därtill icke motsätta sig, att det framlagda lagförslaget antages av
riksdagen.

Samtidigt bör emellertid riksdagen enligt utskottets mening giva till känna,
att konventionen bör uppsägas, samt anhålla, att Kungl. Maj :t snarast
möjligt efter uppsägningstidens utgång förelägger riksdagen förslag om upphävande
av bagerilagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition,
nr 131;

B. att riksdagen, i anledning av motionerna 1: 468 och
II: 572, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

dels som sin mening giva till känna, att Sverige bör snarast
möjligt uppsäga Internationella arbetsorganisationens konvention
(nr 20) angående nattarbete i bagerier;

dels anhålla, att Kungl. Maj :t ville snarast möjligt förelägga
riksdagen förslag till lag angående upphävande av
lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete
;

C. att motionen II: 573 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM St
906067