Nr 22—23.
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
1
Nr 22.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 96 i första kammaren av herr Hedenby
samt nr 64 i andra kammaren av herrar Lindberg och Holm.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen ville
antaga följande förslag till ändringar av
dels 1) förordningen av den 23 november 1934 (nr 554) angående övervakandet
av erkända arbetslöshetskassor, 1 § jämte tillägg till denna paragraf,
samt
dels 2) förordningen av den 15 juni 1934 (nr 265), om statsbidrag till erkända
arbetslöshetskassor, 6 §.
1 § förordningen 23 november 1934 nr 554.
Erkänd arbetslöshetskassa skall den sista dagen i varannan månad till
tillsynsmyndigheten insända rapport över kassans verksamhet under nästföregående
period av två kalendermånader.
I rapporten......verksamhetsområde.
Det ankommer på tillsynsmyndigheten besluta vilka månader av året redovisning
skall avse.
6 § förordningen av den 15 juni 1934 nr 265.
Antalet årsmedlemmar under visst år motsvarar summan av antalet medlemmar
vid utgången av varje period om två månader, under vilken antagande
till erkänd arbetslöshetskassa hela tiden varit gällande, dividerad
med sex.
Antalet understödda...... samma år.»
Därjämte har i motionerna föreslagits, att de erkända arbetslöshetskassornas
räkenskapsår skall få avse annan tid än kalenderår.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för dessa yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen. Därjämte har utskottet
berett Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen,
Tjänstemännens centralorganisation och de erkända arbetslöshetskassornas
samarbetsorganisation tillfälle avgiva yttrande över motionerna. Landsorganisationen
har icke begagnat sig därav.
Bihang till riksdagens protokoll 1951. i) samt. 2 avd. Nr 22—23.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
Enligt 1 § förordningen den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor
(nr 264; 1 § ändr. nr 227/1937) må registrerad understödsförening, vilken
enligt sina stadgar bereder medlem understöd vid arbetslöshet i enlighet med
vad i förordningen stadgas, på sätt i förordningen närmare angives antagas
till erkänd arbetslöshetskassa. Med antagande följer rätt till statsbidrag.
Enligt 31 § samma förordning skola erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper
avslutas för kalenderår. De bestämmelser om statsbidrag, varom
här är fråga, återfinnas i förordningen den 15 juni 1934 om statsbidrag till
erkända arbetslöshetskassor (nr 265, ändr. nr 555/1934, 228/1937, 495/1941,
186/1943, 713/1946, 43/1948 och 240/1950). Enligt 1 § sistnämnda förordning
utgår statsbidrag till erkänd arbetslöshetskassa i form av grundstatsbidrag,
daghjälpsbidrag, familjetilläggsbidrag och förvaltningsbidrag.
Daghjälpsbidraget utgår för kalenderår med viss procentuell andel av
kassans sammanlagda kostnader för daghjälp under året. Procenttalet bestämmes
i förhållande till antalet understödda dagar per medlem i överensstämmelse
med en vid förordningen fogad tabell med särskilda bestämmelser
(2 § första stycket). Förvaltningsbidraget utgår för kalenderår dels med
ett i förhållande till antalet årsmedlemmar i kassan under året beräknat
belopp, medlemsbidrag, dels ock med belopp motsvarande arvodet till den
av tillsynsmyndigheten — nu arbetsmarknadsstyrelsen — utsedda styrelseledamoten
i kassan (5 §). Antalet årsmedlemmar under visst år motsvarar
summan av antalet medlemmar vid utgången av varje kalendermånad av
året dividerad med tolv (6 § första stycket). Antalet understödda dagar per
medlem under visst år motsvarar antalet dagar under året, för vilka daghjälp
utgått, dividerat med antalet årsmedlemmar under samma år (6 §
andra stycket). Statsbidrag utbetalas i princip årsvis i efterskott efter
ansökan.
Enligt 1 § kungörelsen den 23 november 1934 angående övervakandet av
erkända arbetslöshetskassor (nr 554, ändr. nr 30/1936) skall erkänd arbetslöshetskassa
senast den sista dagen i varje månad insända rapport till tillsynsmyndigheten
över kassans verksamhet under nästföregående kalendermånad.
Rapporten avfattas enligt av tillsynsmyndigheten fastställt formulär
och skall innehålla uppgifter angående bland annat medlemsantalet, arbetslöshetens
omfattning bland medlemmarna, antalet understödda dagar samt
kassans ekonomiska rörelse och ställning. Vidare skall i rapporten lämnas
en redogörelse över arbetsmarknadsläget inom kassans verksamhetsområde.
Beräkningarna av statsbidraget till de erkända arbetslöshetskassorna
grunda sig på de uppgifter, som kassorna lämna om antalet medlemmar
varje månad. Dessa uppgifter sammanställas i ansökningen om statsbidrag. I
I propositionen nr 1, femte huvudtiteln, till innevarande års riksdag har
föredragande departementschefen, statsrådet Möller, under punkten 51, bidrag
till erkända arbetslöshetskassor, uttalat, att han kommit till den upp
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
fattningen, att statsbidragsbestämmelserna böra underkastas översyn genom
särskilda utredningsmän samt att han hade för avsikt att begära Kungl.
Maj :ts bemyndigande att tillkalla utredningsmän härför. Statsutskottet —
som till behandling förehade bland andra motionerna I: 39 och II: 59 samt
1: 249 och II: 342, i vilka motioner uttalades, att den av departementschefen
förordade översynen borde bedrivas så skyndsamt, att förslag till nya bestämmelser
kunde föreläggas årets riksdag — framhöil i sitt av riksdagen
godkända utlåtande, nr 5, att förslag, som grundades på en särskild utredning
i frågan, icke torde hinna föreläggas riksdagen före ingången av nästa
budgetår, men att det vore önskvärt, att utredningen snarast genomfördes.
Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar i sitt över motionerna avgivna yttrande
följande upplysningar angående det nuvarande rapporteringssystemet:
Den rapport, som under viss månad inkommer till tillsynsmyndigheten,
skall, som ovan nämnts, avse verksamheten under nästföregående kalendermånad,
här benämnd rapportmånaden. Rapporten innehåller de å kassans
huvudkontor under denna månad bokförda beloppen. De avgifter och det
understöd, som då bokförts, har emellertid som regel inkasserats respektive
utbetalats av redogörarna under närmast föregående månad. Övriga inkomster
och utgifter ha influtit till respektive utbetalats av kassans huvudkontor
under rapportmånaden. Uppgifterna om kassans tillgångar avse ställningen
den sista dagen i rapportmånaden. Uppgifterna om medlemsrörelserna
avse inträffade förändringar under rapportmånaden. En rapport, som
inkommer till tillsynsmyndigheten exempelvis under februari månad, avser
således som regel de under januari å kassans huvudkontor bokförda avgifterna
och understöden, som inkasserats respektive utbetalats av redogörarna
i december. Övriga inkomster, t. ex. räntor, eller utgifter, t. ex.
löner, ha influtit respektive utbetalats å huvudkontoret under rapportmånaden,
d. v. s. januari. Kassans ekonomiska ställning redovisas per den 31
januari. Medlemsrörelserna avse under januari inträffade förändringar.
Redogörarna redovisa i regel till kassans huvudkontor före den 15. För
december skall således rapport till huvudkontoret ha insänts före den 15
Kassa |
| Antal | årsmedlemmar enligt1) |
| |
nuvarande beräknings- grunder a | varannanmånadsberäkning | ||||
jämna månader b | ökning -f | udda månader c | ökning + | ||
Sadelm................. | 5 704 | 5 712 | + 8 | 5 697 | — 7 |
Bleck- o. plåtsl......... | 3 288 | 3 290 | + 2 | 3 286 | — 2 |
Transportarb........... | 33 301 | 33 282 | — 19 | 33 321 | + 20 |
Metallarb............... | 209 170 | 208 833 | — 343 | 209 518 | + 342 |
Handelsanst............. | 58 574 | 58 676 | + 102 | 58 472 | — 102 |
Industritj.-m............. | 54 472 | 54 580 | + 108 | 54 365 | — 107 |
Skogs- o. fl.-arb......... | 21 047 | 21 702 | + 55 | 21 593 | — 54 |
Teateranst............... | 337 | 338 | + 1 | 337 | + — 0 |
1 Decimaler ha strukits; avrundning iakttagen.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
januari. Rapporterna bokföras därefter å huvudkontoret, som skail insända
sin rapport till tillsynsmyndigheten före februari månads utgång.
Beträffande beräkningen av statsbidraget anför arbetsmarknadsstyrelsen:
Rent teoretiskt bör en beräkning av antalet årsmedlemmar, grundande
sig på medlemsantalet vid varannan månads slut, endast med mycket små
differenser skilja sig från resultat, baserande sig på medlemsantalet vid
slutet av varje månad. Verkningarna av en övergång till varannanmånadsberäkning
framgår av följande beräkningar av årsmedlemsantal och statsbidrag
beträffande vissa erkända arbetslöshetskassor för år 1949 enligt nuvarande
och i motionerna föreslagna grunder.
Av tabellen framgår, att största skillnaden uppgår till 3 promille och den
minsta skillnaden till 0,6 promille. De olika beräkningsgrunderna ge sålunda
i praktiken i stort sett samma resultat.
Som ovan nämnts beräknas även medlemsbidraget efter antalet årsmedlemmar.
Detta bidrag utgår med fyra kronor per årsmedlem för det antal
årsmedlemmar, som icke överstiger 3 000, med tre kronor per årsmedlem
för det antal årsmedlemmar, som överstiger 3 000 men icke 25 000, och med
två kronor per årsmedlem för det antal sådana medlemmar, som överstiger
25 000. Till kassa, som upptager avgifter för månad eller längre tidsperiod,
utgår medlemsbidrag med två tredjedelar av nyssnämnda belopp. Kassa
kan dock erhålla medgivande att utfå medlemsbidrag enligt de förstnämnda
grunderna.
De olika beräkningssättens inverkan på medlemsbidragets storlek framgår
av följande tablå. I
Kassa | Medlemsbidrag i kr. | ||||||
enligt nuvarande grunder a | vid varannanmånadsberäkning | ||||||
jämna månader b | ökning 4. | udda månader c | ökning+ till a | ||||
kr. | °/oo | kr. | Öl | ||||
Sadelm............. | 20 112: 75 | 20 135: — | + 22: 25 | + 1.1 | 20 090: 50 | — 22: 25 | — 1.1 |
Bleck- o. plåtsl..... | 12 863: 75 | 12 869: — | + 5: 25 | + 0.4 | 12 858:50 | — 5: 25 | — 0.4 |
Transportarb....... | 94 602: 67 | 94 563: 67 | — 39: — | — 0.4 | 94 641: 67 | + 39: — | + 0.4 |
Metallarb........... | 446 351: 33 | 445 666: 67 | — 684. 66 | — 1.5 | 447 036: — | + 684:67 | + 1.5 |
Handelsanst......... | 145 148: —- | 145 352: 67 | + 204: 67 | +1.4 | 144 943: 33 | — 204: 67 | — 1.4 |
Industritj.-m......... | 136 944: 33 | 137 159: — | + 214: 67 | +1.6 | 136 729: 67 | — 214: 66 | — 1.6 |
Skogs- o. fl.-arb..... | 67 941: 75 | 68 104: 50 | 4- 162: 75 | + 2.4 | 67 779: — | — 162:75 | — 2.4 |
Teateranst........... | 1 348: 33 | 1 350: — | + 1:67 | +1.2 | 1 346: 67 | — 1: 66 | — 1.2 |
S: ma | 925 312: 91 | 925 200:51 | — 112:40 | — 0.1 | 925 425: 34|+ 112:43 | + 0.1 |
I fråga om de här redovisade kassorna påverkas medlemsbidragets storlek
icke i nämnvärd utsträckning av en övergång till varannanmånadsberäkning.
För år 1949 uppgick medlemsbidraget för samtliga kassor till 2 754 825
kr. Tillämpas resultatet av de olika beräkningsmetoderna för de åtta ovan
angivna kassorna på medlemsbidragets totalbelopp för år 1949, skulle vid
beräkning på jämna månader medlemsbidraget för samtliga kassor minska
med ca 275 kronor och vid beräkning på udda månader öka med samma
belopp.
Daghjälpsbidraget beräknas med utgångspunkt från dels antalet understödsdagar,
dels antalet årsmedlemmar. Antalet understödsdagar kommer
Andra lagutskottets utlåtande nr 22. 5
icke att röna inverkan av förändringen i beräkningssättet. Det är uteslutande
den sistnämnda komponenten, som påverkas. Av de åtta kassor, som
närmare undersökts, ha endast fyra erhållit daghjälpsbidrag. Verkningarna
av en övergång till varannanmånadsberäkning på storleken av det till dem
utgående daghjälpsbidraget för år 1949 framgår av nedanstående tablå.
Kassa | Daghjälpsbidrag i kr. | ||||
enligt nuvarande grunder a | vid varannanmånadsberäkning | ||||
jämna månader b | ökning -f-minskning — | udda månader c | ökning 4. | ||
Sadelm................. Bleck. o. plåtsi......... Transportarb........... Teateranst............... | . 29 581:23 7 571: 44 3 015: 67 | 29 437:53 | —143: 70 | 29 724:94 | + 143: 71 |
Eftersom antalet understödsdagar icke ändras vid övergång till nya beräkningsgrunder
och årsmediemsantalet påverkas i mycket liten utsträckning,
har daghjälpsbidraget, såsom också framgår av ovanstående sammanställning,
rönt en endast obetydlig inverkan av förändrad beräkningsmetod.
Ur statsbidragssynpunkt torde således icke några invändningar
kunna göras mot den i motionen föreslagna omläggningen.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller vidare, att de uppgifter, som månatligen
skola lämnas tillsynsmyndigheten, förutom att utgöra grundval för
beräkningen av statsbidraget, underlätta för tillsynsmyndigheten att övervaka
kassornas verksamhet. Härom anföres bland annat följande:
En övergång till varannanmånadsrapportering skulle under tider med
ringa arbetslöshet och jämn sysselsättning icke medföra några olägenheter.
Några större förändringar bruka under sådana förhållanden icke inträffa
under en så kort tidsperiod som ett par månader. 1 tider med labilt läge på
arbetsmarknaden med stor arbetslöshet och hastiga förändringar i läget, är
det emellertid av stor vikt att tillsynsmyndigheten kan kontinuerligt följa
utvecklingen månad för månad. Som framgår av den ovan givna redogörelsen
äro uppgifterna, då de komma tillsynsmyndigheten tillhanda, redan
med nuvarande system icke aktuella och därför icke så värdefulla. Mera
aktuella uppgifter än dessa måste måhända i sådant läge införskaffas från
kassorna. Med hänsyn till det anförda synes det angeläget, att tillsynsmyndigheten
erhåller befogenhet att avgöra, huruvida varannanmånadsrapportering
skall frångås och rapportskyldighet för varje månad återinföras. Det
kan uppstå sådana förhållanden i en speciell kassa, exempelvis stor arbetslöshet,
att rapport från kassan är behövlig för varje månad.
I vissa lägen torde en rapport av enklare beskaffenhet än den, som nu
förekommer, kunna föreskrivas för de månader, som utgöra den första i
varje tvåmånadsperiod. Som regel torde svårigheter att lämna sådan rapport
icke behöva uppkomma för någon kassa. En förutsättning för tvårnånadersrapporteringen
måste nämligen i vilket fall som heist vara, att en
preliminär ekonomisk rapport åtföljd av en preliminär inleverans till kassans
huvudkontor av möjligen föreliggande överskott av avgifter lämnas av
varje redogörare. I detta sammanhang torde böra omnämnas, att kassorna
genom de från avdelningar med stor understödsutbetalning successivt in
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
kommande medelsrekvisitionerna ständigt ha en överblick över kassans
ekonomiska ställning, även om denna icke har bokföringsmässig utförlighet
och noggrannhet. Slutligen må framhållas, att tillsynsmyndigheten genom
den revisor från tillsynsmyndigheten, som finnes utsedd för varje kassa, i
kritiska situationer har möjlighet att på kassans huvudkontor eller annorledes
införskaffa mycket aktuella uppgifter om kassans ekonomiska förhållanden
och även i viss mån om medlemsrörelsen.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför vidare:
De uppgifter, som lämnas av kassorna i månadsrapporterna, bearbetas
av tillsynsmyndigheten och publiceras månatligen i Sociala Meddelanden,
avdelningen »Arbetsmarknaden», som redigeras av socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
gemensamt. Under rubriken »Arbetslöshet och understödsverksamhet
i de erkända arbetslöshetskassorna», lämnas där en
kort översikt om läget och uppgifter i tabellform om antalet medlemmar,
arbetslösheten och utbetalat understöd i varje kassa. Dessa uppgifter äro
av stort värde för bedömandet av läget på arbetsmarknaden. Arbetslöshetskassestatistiken
torde vara den mest exakta arbetslöshetsstatistiken, som
för närvarande finnes i vårt land. Kassestatistikens betydelse har ökat med
verksamhetens allt större omfattning. Kassorna ha för närvarande nära
1 100 000 medlemmar. En övergång till varannanmånadsrapportering skulle
innebära, att uppgifternas praktiska användbarhet något minskades, men
arbetsmarknadsstatistikutredningen torde i sinom tid komma att framlägga
förslag till en mera aktuell arbetsmarknadsstatistik, som ger en fullständig
bild av arbetsmarknaden med uppgifter om arbetssökande arbetslösa m. m.
på olika orter.
Arbetslöshetsförsäkringen är för närvarande till största delen uppbyggd
på frivilligt arbete från medlemmarnas sida, särskilt de lokala redogörarnas,
som offra sin fritid i försäkringens tjänst, oftast mot en mycket ringa
ersättning. Det är därför av stor betydelse, att arbetet för dessa såvitt möjligt
underlättas. Genomförandet av en varannanmånadsrapportering till
huvudkontoret skulle, såsom redan vidtagna försök ge vid handen, minska
redogörarnas alltför stora arbetsbörda i betydande grad. Det nuvarande redovisningssystemet
innebär ett omfattande arbete, som återkommer varje månad
för redogörarna. Därest kassornas huvudkontor icke behöva rapportera
till tillsynsmyndigheten oftare än varannan månad, skulle varannanmånadsrapportering
bli möjlig även för redogörarna. Om man inför ovannämnda
anordningar med preliminär rapportering och provisorisk inleverans av
eventuellt förefintliga överskott av avgifter, kommer en varannanmånadsrapportering
att ur kontrollsynpunkt sannolikt visa sig vara nära nog lika
effektiv som rapportering varje månad. En viss svaghet torde uppstå därigenom
att huvudkontoren icke genom rapporterna kunna lika noggrant
följa, att avgifterna inbetalas inom den föreskrivna respittiden. Det torde
dock vara möjligt att genom vidgad inspektion från kassornas sida hos
de lokala redogörarna erhålla en fullständigare kontroll i detta avseende.
För huvudkontorens del skulle det föreslagna systemet innebära en väsentlig
arbetsbesparing. Införandet i kassans böcker av de inkomna redovisningarna
är i kassor med många lokalavdelningar mycket tidsödande och
arbetskrävande, varför en redovisning varannan månad i stället för varje
skulle innebära en avsevärd förenkling och lättnad. Även införandet i medlemsmatrikeln
av inbetalade avgifter, fristämplingar etc. skulle bli mindre
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
arbetskrävande, om detta arbete kunde inskränkas till endast sex gånger
om året i stället för tolv. Även i fråga om lämnandet av de medlemsstatistiska
uppgifterna skulle en varannanmånadsrapportering medföra en förenkling.
Beträffande den i motionerna föreslagna ändringen av räkenskapsåret
anför arbetsmarknadsstyrelsen:
För att räkenskaperna skola omfatta verksamheten ute i avdelningarna
under ett kalenderår, måste rapporterna för januari månad, som bygga på
redogörarnas redovisning för december, avvaktas, innan bokslut kan upprättas.
Till redogörarna inbetalade avgifter och av dem utbetalat understöd
under december medtagas i vinst- och förlusträkningen för året och redovisas
i den utgående balansen som en tillgång respektive skuld. Räkenskapsåret
kommer på detta sätt att omfatta in- och utbetalningar i avdelningarna
under tiden januari—december. Det kan visserligen finnas skäl, som tala
för att man inför annat räkenskapsår än som för närvarande användes, men
tillsynsmyndigheten är icke beredd att för närvarande taga ställning till
denna fråga. Behovet av en ändring på denna punkt synes icke vara trängande.
Man torde icke böra utan starka skäl ändra ett system, som flertalet
kassor vant sig vid och behärska.
Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsen
de författningsändringar, som äro behövliga för genomförandet av
förslaget om varannanmånadsrapportering, men förbehåller sig rätt att kräva
rapportering för varje månad, då särskilda skäl därför föreligga. Vad angår
den föreslagna ändringen av räkenskapsåret anser sig styrelsen för närvarande
icke kunna taga ställning.
Svenska arbetsgivareföreningen anför:
Ett genomförande av de föreslagna ändringarna synes komma att innebära
en avsevärd förenkling av det nuvarande förfarandet beträffande de
erkända arbetslöshetskassornas redovisning till tillsynsmyndigheten och i
samband därmed även medföra en icke oväsentlig minskning av arbetsbördan
för kassornas i regel deltidsanställda redogörarepersonal. Enligt vad
föreningen inhämtat synes icke heller risk föreligga för att ändringarna
skulle medföra minskade kontrollmöjligheter för tillsynsmyndigheten, då
den sistnämnda har tillfälle att på annat sätt kontinuerligt följa kassornas
verksamhet. Under sådana omständigheter har föreningen intet att erinra
emot bifall till motionerna.
Tjänstemännens centralorganisation finner de föreslagna ändringarna
innebära en förenkling av redovisningssystemet och anser sig därför kunna
förorda, att förordningarna ändras i enlighet med motionärernas yrkanden.
De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation uttalar, att en omläggning
av redovisningsförfarandet komme att innebära en avsevärd besparing
såväl för redogörarna som för huvudkassorna och tillstyrker därför
motionerna i denna del. Vad angår frågan om ändring av kassornas
räkenskapsår föreslås att denna upptages i samband med den i statsverkspropositionen
omnämnda översynen av bestämmelserna rörande statsbidrag
till arbetslöshetskassorna.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
Utskottet. I motionerna hemställes, att riksdagen måtte vidtaga vissa
ändringar i 6 § förordningen den 15 juni 1934 (nr 265) om statsbidrag till
erkända arbetslöshetskassor och 1 § kungörelsen den 23 november 1934
(nr 554) angående övervakandet av erkända arbetslöshetskassor i syfte att
göra det möjligt för arbetslöshetskassorna att insända rapporter till tillsynsmyndigheten
rörande verksamheten varannan månad i stället för såsom
nu sker varje månad. Vidare föreslås, att kassornas räkenskapsår skall
få avse annan tid än kalenderår.
Vad förstnämnda yrkande angår finner utskottet i likhet med de remissinstanser,
som avgivit yttrande över motionerna, att det föreslagna systemet
med rapportering endast varannan månad skulle komma att innebära
en avsevärd arbetsbesparing såväl för arbetslöshetskassornas huvudkontor
som för de lokala redogörarna. Några invändningar mot den föreslagna
omläggningen ur statsbidrags- eller andra synpunkter torde icke heller
kunna göras.
Som av den här ovan lämnade redogörelsen framgår komma emellertid
bestämmelserna om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor att underkastas
översyn genom särskilda utredningsmän. Riksdagen har för sin del
ansett önskvärt, att nämnda utredning snarast genomföres. Om de av
motionärerna föreslagna författningsändringarna, som icke torde kunna
träda i kraft förrän den 1 januari 1952, nu genomföras, synes med hänsyn
härtill kunna förmodas, att de föreslagna ändrade bestämmelserna komma
att gälla endast en kort tid. Vid sådant förhållande anser utskottet skäl
icke föreligga att redan nu vidtaga de i och för sig önskvärda författningsändringarna.
Däremot bör enligt utskottets mening samtliga i motionerna
framförda önskemål tagas under övervägande vid den tillämnade översynen
av statsbidragsbestämmelserna.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen med anledning av förevarande motioner,
I: 96 och II: 64, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
att i motionerna framställda önskemål tagas under övervägande
vid den i årets statsverksproposition omnämnda
utredningen angående översyn av bestämmelserna om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor;
B. att motionerna, i den mån de icke kunna anses besvarade
genom vad utskottet ovan under A. hemställt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 april 1951.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
‘ Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Sunne, Nils
Elowsson, Isaksson och Bengtson*;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, fru
Sandström*, herrar Nilsson i Göteborg, Hagård, Lundberg, Carlsson i Bakeröd
och Andersson i Alfredshem.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.