Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970 (Utlåtande 1970:L2u2 l2u)

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

Nr 2

Utlåtande i anledning av motioner om avskaffande av inkomstprövningen
beträffande änkepension i vissa fall.

Andra lagutskottet har i ett sammanhang behandlat sex till lagutskott hänvisade
motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:113 av herr Kaijser m. fl. och 11:190 av fröken
Wetterström m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta att all inkomstprövning
beträffande änkepensioner inom folkpensioneringen upphör från och
med den 1 juli 1970; samt att vederbörande utskott utarbetar härför erforderliga
författningsändringar»;

2) de likalydande motionerna 1:165 av herr Lindblad och II: 188 av herr Westberg
i Ljusdal, i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta att inkomstprövningen
för erhållande av änkepension avskaffas även för dem som blev änkor före
den 1 juli 1960»; samt

3) de likalydande motionerna I: 407 av herr Pettersson, Axel Georg, in. fl. och
11:447 av herr Gustafsson i Stenkyrka in. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en snabb översyn av reglerna för erhållande
av änkepension, i syfte att eliminera de orättvisor som gällande bestämmelser
innebär i de fall då makens död inträffat före den 1 juli 1960».

Gällande bestämmelser

Enligt 8 kap. 1 § lagen om allmän försäkring har en änka rätt till folkpension i
form av änkepension under förutsättning att hon antingen uppnått 36 års ålder vid
mannens död och varit gift med honom minst fem år eller har vårdnaden om och
stadigvarande bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande
vistades i makarnas hem eller hos änkan. Då änkan upphör att ha barn
under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen
anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten till
pension, och äktenskapet varat t. o. m. denna tidpunkt.

Om änkan ingår nytt äktenskap, dras änkepensionen in. Skulle det nya äktenskapet
upplösas inom fem år, börjar änkepensionen ånyo att utgå (8:3 AFL).

Änkepension utgår med samma belopp som oreducerad ålderspension till ensamstående
pensionär, dvs. med 90 procent av basbeloppet. Till pensionen kan koml
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 2 avd. Nr 2

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

ma pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg. Full änkepension utgår till
änka som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år
eller som har barn under 16 år i hemmet. För annan änka minskar pensionen
med 1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt
då hon upphör att ha barn under 16 år i hemmet understiger 50 år (8:4 AFL).

För kvinnor som blivit änkor efter den 30 juni 1960 utgår änkepensionen utan
inkomstprövning. Pension till kvinnor som blivit änkor dessförinnan är däremot
inkomstprövad. Om mannen avlidit under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1960
är emellertid viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning.
Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—
den 30 juni 1959, en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli
1959—den 30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått utan
inkomstprövning. Inkomstprövningen innebär enligt 16 § lagen angående införande
av lagen om allmän försäkring att pensionen skall minskas med en tredjedel av
änkans inkomst till den del den överstiger 2 000 kronor för år. Med inkomst avses
inkomster av alla slag, såsom tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomst och avkastning
av fastighet. Vid beräkning av inkomsten skall årsinkomsten ökas med
10 procent av det belopp varmed änkans förmögenhet överstiger 30 000 kronor.
Änkepension som efter minskningen understiger 1/15 av full pension skall ej
utgå. Det är att märka att minskningen av pensionsförmån skall göras i första hand
på kommunalt bostadstillägg och i andra hand på änkepension.

Historik

Änkepension infördes i folkpensioneringen med giltighet från och med år 1948.
Enligt de regler som gällde fram till den 1 juli 1960 var all änkepension inkomstprövad
och pension utgick normalt endast för det fall att änkan uppnått 55 års
ålder senast det kalenderår under vilket mannen avlidit och att hon varit gift med
honom minst fem år.

Änkepensioneringen reformerades vid 1960 års riksdag. Reformen, som i allt väsentligt
byggde på principbeslut av 1958 års A-riksdag, innebar att inkomstprövningen
avskaffades beträffande dem som blivit änkor efter utgången av juni 1960
och att nuvarande regler om förutsättningarna för erhållande av pension infördes.
Pension till kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960 skulle alltjämt vara inkomstprövad,
låt vara att de kvinnor som blivit änkor de närmaste två åren före
den 1 juli 1960 skulle ha rätt till viss del av pensionen utan inkomstprövning — de
s. k. garantibeloppen (prop. 1960: 75, 2LU 1960: 20). Vid riksdagsbehandlingen
väcktes motioner med yrkande att inkomstprövningen måtte behållas för alla änkepensioner.
Det framhölls bl. a. att änkepension till änkor i goda ekonomiska omständigheter
kunde framstå som en orättvisa, om man jämförde med andra grupper,
vars pensionsförmåner fortfarande skulle inkomstprövas. Riksdagen avvisade
motionsyrkandena med följande motivering (2LU 1960:20):

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

Det torde vara ostridigt, att med inkomstprövningen följer vissa icke önskvärda
verkningar. Sålunda motverkar den ofta de pensionsberättigades vilja att skaffa sig
förvärvsarbete. Riksdagen uttalade sig 1958 också för att inkomstprövningen
borde avskaffas inom de två mest betydelsefulla områden, där den ännu finns kvar,
nämligen inom änkepensioneringen och invalidpensioneringen. I enlighet härmed
har förslaget framlagts, att änkepensioner till kvinnor, som blir änkor efter den 30
juni 1960, skall utgå utan inkomstprövning. Förslaget är således ett steg i riktning
mot att helt slopa inkomstprövningen inom folkpensioneringen. De härför erforderliga
reformerna bör genomföras så snart finansiella och andra förutsättningar föreligger.
Detta kan icke ske i ett sammanhang utan måste genomföras successivt. Därvid
kan det inte undvikas, att grupper, för vilka inkomstprövningen tills vidare bibehålies,
känner sig missgynnade. Detta till trots är ett successivt genomförande att
föredraga framför en oviss väntan på den tidpunkt då inkomstprövningen kan avskaffas
för samtliga.

I andra motioner yrkades att inkomstprövningen för övergångsänkorna skulle
inskränkas i sadan man att full änkepension skulle utgå till alla övergångsänkor från
och med det år hon fyllt 60 år. Riksdagen avvisade även detta yrkande. Motionsförslaget
skulle innebära gynnsammare regler för övergångsänkorna än för dem som
blivit änkor efter den 1 juli 1960. De sistnämnda kunde i många fall inte räkna
med full änkepension från och med 60 års ålder, vilket berodde på att för full änkepension
fordrades att mannen avlidit eller det yngsta barnet uppnått 16 års ålder
tidigast då kvinnan fyllt 50 år.

Sistnämnda motionsyrkande aktualiserades ånyo vid 1961 års riksdag och avvisades
med samma motivering (2LU 1961: 3).

Vid 1962 ars riksdag genomfördes viss uppmjukning av inkomstprövningsreglerna,
vilken innebar dels en minskning av avdragsfaktorn, dels en viss justering av
förmögenhetens inverkan (se 2LU 1962: 27). Ytterligare uppmjukningar av inkomstprövningsreglerna
verkställdes vid 1963 års riksdag (höjning av det avdragsfria
inkomstbeloppet, se 2LU 1963: 3), vid 1965 års riksdag (höjning av det avdragsfria
förmögenhetsbeloppet, se 2LU 1965: 41) och vid 1969 års riksdag (höjning
av det avdragsfria inkomstbeloppet, se 2LU 1969: 41).

Frågan om avskaffande av inkomstprövningen var uppe i motioner vid 1964
ars riksdag. Eftersom fragan var av den arten att den föll inom ramen för vad
pensionsförsäkringskommittén kunde behandla, beslöt riksdagen hemställa att motionerna
skulle överlämnas till kommittén (2LU 1964: 21). Så har även skett. Frågan
har sedermera återkommit vid 1965 och 1968 års riksdagar. Med hänvisning
till pensionsförsäkringskommitténs arbete ansåg riksdagen vid båda tillfällena att
något initiativ från riksdagens sida inte var erforderligt (2LU 1965: 16 och
1968: 59). Vid 1969 års riksdag väcktes motioner som syftade till att pensionsförsäkringskommitten
skulle behandla fragan om änkepension i övergångsfallen
med förtur. Motionerna avstyrktes av andra lagutskottet med följande motivering
(2LU 1969: 10):

Pensionsförsäkringskommittén har förutom frågan om änkepensioneringen att
pröva ett flertal andra frågor på familjepensioneringens område. Bl. a. åligger det

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 sand. 2 avd. Nr 2

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

kommittén — efter hemställan från riksdagen — att utreda frågan om jämställande
av kvinnor och män i pensionshänseende. Enligt utskottets mening talar skäl
för att frågan om övergångsänkornas pensionsförhållande prövas i samband med
övriga frågor av familjepensionskaraktär. I varje fall anser utskottet det mindre
lämpligt att riksdagen hemställer om sådana direktiv till kommittén att den skall
bryta ut den aktuella frågan ur sitt större sammanhang och behandla den med förtur.
I avvaktan på kommitténs förslag får man fortsätta på den inslagna vägen att
genom förbättringar av inkomstprövningsreglerna garantera övergångsänkorna en
tillfredsställande ekonomisk trygghet. Redan nu medför gällande regler att änkepension
i övergångsfallen kan utgå till sitt fulla belopp i alla de fall där behov av
pension är stort. Till viss del kan pension utgå jämsides med ganska betydande
förvärvsinkomster. Som exempel kan nämnas att i orter med generösa kommunala
bostadstillägg inkomsten kan uppgå till 20 000 kronor eller mer, innan rätten
till änkepension helt bortfaller. Genom förslag som väntas bli förelagt riksdagen
senare i år kan möjligheterna att erhålla pension förbättras ytterligare genom fortsatt
uppmjukning av inkomstprövningsreglerna.

I en vid utlåtandet fogad reservation tillstyrktes bifall till motionerna. Vid behandlingen
i kamrarna biföll första kammaren utskottets hemställan, medan andra
kammaren biföll reservationen. Sammanjämkning mellan besluten var inte möjlig
(se 2LU 1969: 27).

Statistiska uppgifter ni. m.

Ur material som ställts till utskottets förfogande av pensionsförsäkringskommittén
har vissa statistiska uppgifter inhämtats. Kommitténs material har tillkommit
under medverkan av riksförsäkringsverket.

Det totala antalet änkor under 67 år utgör f. n. omkring 120 000. Av dessa är
omkring 9 000 uteslutna från rätt till änkepension, eftersom de saknade barn och
inte heller uppnått 36 års ålder eller varit gifta minst fem år med mannen vid dennes
bortgång. Cirka 9 000 änkor har förtidspension. Av dem som blivit änkor den
1 juli 1960 eller senare (huvudfallen) beräknades 71 000 ha änkepension under
år 1969. Motsvarande siffra för dem som blivit änkor före nämnda datum (övergångsfallen)
var samma år 26 600. Av dessa änkepensioner har 3 250 övergått till
att vara ålderspensioner under loppet av år 1969.

En fördelning av övergångsänkorna på åldersklasser samt i grupper med änkepension,
med förtidspension och utan folkpension redovisas i följande tabell.

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

Födelseår	Antal änkor totalt där mannen avlidit före 1.7.1960	Antal änkor med änkepension (över-gångsfall)	Antal änkor med förtidspension	Antal änkor utan folk-pension
1903	3 950	2 700	750	500
04	4 600	2 550	550	1 500
05	3 900	2 300	500	1 100
06	3 850	2 050	500	1 300
07	3 450	1 750	350	1 350
08	2 850	1 600	300	950
09	2 700	1 500	300	1 000
10	2 150	1 200	100	850
11	2 350	1 050	200	1 100
12	1 750	950	300	500
13	1 750	800	50	900
14	1 350	700	100	550
15	1 500	600	50	850
16	1 200	500	—	700
17	1 000	450	100	450
18	1 000	400	50	550
19	650	300	100	250
20	600	300	50	250
21	900	250	—	650
22	550	250	100	200
1923—27	1 700	700	50	950
1928—41	800	450	50	300
	Summa 44 550	23 350	4 450	16 750

Av de 23 350 utgående änkepensionerna kan cirka en tredjedel beräknas vara
reducerade med hänsyn till de allmänna reglerna om minskning med 1/15 av pensionen
för varje år med vilket änkans ålder vid änkeblivandet eller därmed jämställd
tidpunkt understeg 50 år. Av materialet framgår inte hur många änkepensioner
som är reducerade med hänsyn till inkomstprövningsreglerna. Vid tidigare
riksdagsbehandlingar av frågan har uppgivits att uppskattningsvis något mindre
än hälften är nedsatta på denna grund.

För att belysa effekten av de inkomstprövningsregler som gäller sedan den 1 juli
1969 lämnas i materialet följande uppställning. Det förutsätts därvid att full pension
utgör 5 400 kronor kompletterad med pensionstillskott om 180 kronor samt
att det kommunala bostadstillägget (kbt) uppgår till 2 000 kronor per år.

Årsinkomst vid sidan av pension	Änkepension inkl. pensions-tillskott och kbt. efter avdrag för inkomst	Sammanlagd inkomst
2 000	7 580	9 580
4 000	6 580	10 580
6 000	5 580	11 580
9 000	4 580	13 580
12 000	3 580	15 580
15 000	2 580	17 580
18 000	1 580	19 580
21 000	580	21 580
22 740	0	22 740

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

I anslutning till det valda exemplet gör pensionsförsäkringskommittén några påpekanden.
Inkomst under 2 000 kr. inverkar ej på pensionen. När det kommunala
bostadstillägget är 2 000 kr. upphör rätten till bostadstillägg vid en sidoinkomst
av 6 000 kr. (minskningen sker först på det kommunala bostadstillägget). Inkomstprövningen
av själva änkepensionen börjar få effekt först vid en sidoinkomst som
överstiger 6 000 kr. Detta innebär att en övergångsänka som har en sidoinkomst
som inte överstiger 6 000 kr. är när det gäller änkepensionen likställd med den som

1 dag blir änka och har sidoinkomst av samma storlek. (Om det kommunala bostadstillägget
skulle vara högre än 2 000 kr. blir motsvarande belopp högre; vid
kommunalt bostadstillägg om exempelvis 4 000 kr. skall den nämnda siffran 6 000
bytas ut mot 10 000). Änkepensionen upphör vid ett kommunalt bostadstillägg om

2 000 kronor helt vid en sidoinkomst av 22 200 kr. (vid kommunalt bostadstillägg
om 4 000 kr. blir motsvarande sifferbelopp 26 200 kr.).

Borttagande av inkomstprövningen skulle enligt beräkningar som riksförsäkringsverket
verkställt innebära kostnadsökningar med 16,7 miljoner kronor för
änkor som nu uppbär reducerad änkepension och med 78,7 miljoner kronor (inklusive
pensionstillskott) för änkor som är utan änkepension, eller tillhopa i avrundat
tal 95 miljoner kronor för instundande budgetår.

Utskottet

Änkepension inom folkpensioneringen utgår under vissa i lagen om allmän försäkring
angivna förutsättningar. För kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960
är hela pensionen — eller då det gäller kvinnor som blivit änkor de närmaste två
åren före den 1 juli 1960 viss del av pensionen — inkomstprövad. För kvinnor
som blivit änkor från och med nämnda datum utgår pensionen utan inkomstprövning.

Mot uppdelningen av änkor i två grupper, för vilka olika regler för erhållande
av pension skall gälla, har alltsedan reglernas tillkomst år 1960 riktats kritik.
Motioner som syftade till en översyn av reglerna har på hemställan av 1964 års
riksdag överlämnats till pensionsförsäkringskommittén. Vid fjolårets riksdag yrkades
i motioner att pensionsförsäkringskommittén skulle åläggas att behandla
frågan om änkepension i övergångsfallen med förtur. Frågan föll sedan kamrarna
fattat skiljaktiga beslut.

Samtliga förevarande motioner syftar till att inkomstprövningsreglerna skall
avskaffas. I motionerna 1:407 och 11:447 begärs översyn av de aktuella författningsbestämmelserna.
I motionerna 1:165 och 11:188 yrkas att riksdagen skall besluta
om inkomstprövningens avskaffande. Samma yrkande finns i motionerna
1:113 och 11:190 med det tillägget att inkomstprövningen skall upphöra den 1 juli
i år.

Pensionsförsäkringskommittén har enligt direktiv och tilläggsdirektiv att verkställa
en omfattande utredning på familjepensioneringens område. I kommitténs
uppdrag ingår bland annat att utreda frågan om likställighet mellan kvinnor och

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

män inom den allmänna pensioneringen. Under detta arbete kan kommittén inte
undgå att pröva nu gällande regler för änkepension till dem som i framtiden blir
änkor. En sådan prövning måste också omfatta pensionsfrågorna för dem som
redan är änkor. Utskottet uttalade vid behandling av motioner i ämnet förra året
att frågan om övergångsänkornas pensionsförhållande inte borde brytas ut ur det
större problemet om den framtida familjepensioneringens utformning i stort. Utskottet
har inte funnit anledning att frångå denna uppfattning i år. Pensionsförsäkringskommittén
har uppgivit att den har för avsikt att avlämna sitt slutbetänkande
vid instundande årsskifte. Möjligheter att ta slutlig ställning till frågan om
övergångsänkornas pensionsfråga kan således föreligga relativt snart.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandena.

Utskottet hemställer,

att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:113 och 11:190,

2) motionerna 1:165 och 11:188, samt

3) motionerna 1:407 och 11:447
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1970

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp), herrar
Dahlberg (s), Österdahl (fp), Kaijser (m), Andreasson (ep)*, Ivar Andersson (s)*
och fru Grethe Lundblad (s)*;

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep)*, fröken Wetterström
(m), herrar Fredriksson (s)*, Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herr
Jonsson i Mora (fp), fru Sigurdsen (s)* och fru Håvik (s)*.

■* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

av herrar Österdahl (fp) och Jonsson i Mora (fp), som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden »Pensionsförsäkringskommittén
har» och slutar med orden »till motionsyrkandena»
bort ersättas med text av följande lydelse:

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

Utskottet kan instämma i den kritik som riktats mot nuvarande system att dela
upp änkorna i en grupp för vilken inkomstprövning skall gälla och en grupp för
vilken sådan prövning inte skall gälla. Av rättviseskäl bör det inte förekomma att
man — allra minst i ett allmänt pensionssystem — låter olika bestämmelser gälla
för olika grupper försäkrade. De kvinnor, som alltjämt drabbas av inkomstprövningen
på sådant sätt att deras änkepension reduceras, kan rätt gärna inte övertygas
om det motiverade i en sådan ordning. Pensionsförsäkringskommittén har
sedan länge i uppdrag att överse reglerna på familjepensioneringens område. Även
om kommittén avser att avlämna sitt slutbetänkande vid instundande årsskifte,
kan det enligt utskottets mening dröja avsevärd tid, innan övergångsänkornas
pensionsförhållanden kan få en tillfredsställande lösning. Utskottet anser av det
skälet att riksdagen bör hemställa hos Kungl. Maj:t om förslag till innevarande
riksdags höstsession om sådana ändringar i gällande lagstiftning att inkomstprövningen
angående änkepension i övergångsfallen slopas.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

»A. att riksdagen i anledning av motionerna 1:113 och 11:190,
motionerna 1:165 och 11:188 samt motionerna 1:407 och 11:447
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om förslag till innevarande
riksdags höstsession om sådana ändringar i gällande lagstiftning
att inkomstprövningen angående änkepension i övergångsf
allen slopas.

B. att motionerna 1:113 och 11:190, motionerna 1:165 och
11:188 samt motionerna 1:407 och 11:447, i den mån de inte kan
anses besvarade genom utskottets hemställan under A., inte föranleder
någon riksdagens åtgärd».

av herr Kaijser (m) och fröken Wetterström (m), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden »Pensionsförsäkringskommittén
har» och slutar med orden »till motionsyrkanden» bort
ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet kan instämma i den kritik som riktats mot nuvarande system att dela
upp änkorna i en grupp för vilken inkomstprövning skall gälla och en grupp för
vilken sådan prövning inte skall gälla. Av rättviseskäl bör det inte förekomma
att man — allra minst i ett allmänt pensionssystem — låter olika bestämmelser
gälla för olika grupper försäkrade. De kvinnor som alltjämt drabbas av inkomstprövningen
kan inte övertygas om det motiverade i en sådan ordning. Pensionsförsäkringskommittén
har sedan länge i uppdrag att överse reglerna på familjepensioneringens
område. Även om kommittén avser att avlämna sitt slutbetänkande
vid instundande årsskifte, kan det enligt utskottets mening dröja avsevärd
tid innan övergångsänkornas pensionsförhållanden kan få en tillfredsställande lös -

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1970

ning. Det material som pensionsförsäkringskommittén ställt till utskottets förfogande
ger enligt utskottets bedömande tillräckliga möjligheter för riksdagen att
utan ytterligare utredning besluta om inkomstprövningens avskaffande i övergångsfallen.
I enlighet med yrkandet i motionerna 1:113 och 11:190 anser utskottet att
riksdagen bör besluta om inkomstprövningens avskaffande från och med den 1
juli i år. Ett sådant beslut kräver ändring av 16 § lagen angående införande av
lagen om allmän försäkring.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:113 och 11:190
samt motionerna 1:165 och 11:188 ävensom med anledning av
motionerna 1:407 och 11:447 för sin del måtte antaga följande

Förslag till
Lag

om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1—4 övergångsbestämmelserna
till lagen d. 5 maj 1960 (nr 99)
angående ändring i lagen d. 29 juni
1946 (nr 431) om folkpensionering
skola alltjämt äga motsvarande tilllämpning.
Dock skall beträffande änkepension
efter man, som avlidit före
d. 1 juli 1960, i stället för 8 § första
stycket lagen om folkpensionering i
lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt
gälla, att sådan pension minskas
med en tredjedel av den pensionsberättigades
årsinkomst i vad den må
överstiga tvåtusen kronor. Vid tillämpning
i fall som nu sagts av 13 §2 mom.
sistnämnda lag skall ock procenttalet
20 utbytas mot 10 samt beloppet
20 000 kronor utbytas mot 30 000
kronor.

(Föreslagen lydelse)

16 §

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1—3 övergångsbestämmelserna
till lagen d. 5 maj 1960 (nr 99)
angående ändring i lagen d. 29 juni
1946 (nr 431) om folkpensionering
skola alltjämt äga motsvarande tilllämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.»